Katrineholms kommun
Katrineholms kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Katrineholm.
| Katrineholms kommun Kommun | |
 Katrineholms stadshus 2020. | |
| Slogan | Den sköna lustgården / Läge för liv & lust |
|---|---|
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Centralort | Katrineholm |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 1 189,52 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 1 020,03 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 169,49 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 34 674 ()[3] |
| Bef.täthet | 33,99 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 58°59′44″N 16°12′22″Ö / 58.995555555556°N 16.206111111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Nyköpings domkrets (–) Katrineholms domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0340[4] |
| Anställda | 3 925 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0483[6] |
| GeoNames | 2701221 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen är belägen i de västra delarna av landskapet Södermanland, vid sjön Hjälmarens sydöstra strand. Katrineholms kommun gränsar i norr till Arboga kommun i Västmanlands län och Eskilstuna kommun i Södermanlands län, i öster till Flens kommun och i söder till Nyköpings kommun, båda i Södermanlands län. I sydväst gränsar kommunen till Norrköpings kommun och Finspångs kommun, båda i Östergötlands län, samt i väster till Vingåkers kommun i Södermanlands län.
HistorikRedigera
Namnet Katrineholm kommer från gården Katrineholm (som före 1600-talet hette Furbonäs) vid sjön Näsnaren. Samhället Katrineholm och sedermera Katrineholms kommun uppstod på grund av järnvägen som drogs genom trakten. Då en järnvägsstation upprättades fick denna namn efter det närbelägna godset.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Katrineholms municipalsamhälle inrättades 13 juli 1883 och upplöstes vid årsskiftet 1916/1917 då Katrineholms stad bildades. Valla municipalsamhälle inrättades 17 april 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960. Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Julita (av de tidigare kommunerna Julita och Österåker), Sköldinge (av Lerbo och Sköldinge) samt Stora Malm (av Stora Malm och Östra Vingåker) medan landskommunerna Björkvik och Floda samt Katrineholms stad förblev oförändrade. Katrineholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Katrineholms stad, Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malms landskommuner samt en del ur Julita landskommun (Julita församling). [7] Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.[8]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall.
Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918 för Katrineholms stad. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare landskommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att stadens vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV 1974. Den föreslagna förenklingen blev dock verklighet när kommunen 2019 beslutade att anta en ny logotyp med endast ett gaffelkors på en röd sköld. Denna nya logotyp används till vardags, medan det riktiga kommunvapnet av kommunen beskrivs som en högtidssymbol som endast får användas vid ceremoniella tillfällen.[9]
Floda landskommun
(1947–1970)
Julita landskommun
(1947–1970)
Sköldinge landskommun
(1953–1970)
Stora Malms landskommun
(1952–1970)
BefolkningsutvecklingRedigera
.png)
| Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 32 770 | |||
| 1975 | 32 635 | |||
| 1980 | 32 277 | |||
| 1985 | 31 889 | |||
| 1990 | 32 764 | |||
| 1995 | 33 262 | |||
| 2000 | 32 370 | |||
| 2005 | 32 185 | |||
| 2010 | 32 428 | |||
| 2015 | 33 462 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
TätorterRedigera
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Katrineholms kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Katrineholm | 23 283 |
| 2 | Valla | 1 485 |
| 3 | Sköldinge | 685 |
| 4 | Forssjö | 525 |
| 5 | Bie | 510 |
| 6 | Björkvik | 427 |
| 7 | Strångsjö | 351 |
| 8 | Äsköping | 326 |
Centralorten är i fet stil.
Tätorten Baggetorp var delad på två kommuner: Vingåkers kommun (494 personer) och Katrineholms kommun (8 personer).
KommunikationerRedigera
Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 56 och från väster mot sydöst av riksväg 52. Där de möts i Katrineholm avtar riksväg 57 åt öster. Genom kommunens norra del sträcker sig länsväg 214 i väst-östlig riktning. Från öst mot väst respektive söder genomkorsas kommunen av Västra stambanan och Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt Uven-tågets regiontåg mellan Linköping och Gävle. Katrineholms station invigdes den 3 november 1862 och ligger vid Stationsplan 2-4.
Intressanta byggnaderRedigera
PolitikRedigera
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Torgerd Jansson |
| Förste vice ordförande | M | Mirjana Cvrkalj |
| Andre vice ordförande | C | Claudia Grathwohl |
Källa:[11]
KommunstyrelsenRedigera
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Göran Dahlström |
| Förste vice ordförande | M | Christer Sundqvist |
| Andre vice ordförande | C | Inger Fredriksson |
Källa:[12]
Mandatfördelning i Katrineholms kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 27 | 9 | 7 | 1 | 4 |
| 49 | 90,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 25 | 12 | 5 | 1 | 5 |
| 49 | 92,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 25 | 12 | 4 | 1 | 6 |
| 49 | 91,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 29 | 9 | 6 | 7 |
| 51 | 90,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 30 | 8 | 3 | 1 | 9 |
| 51 | 91,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 30 | 6 | 6 | 9 |
| 51 | 89,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 29 | 3 | 6 | 6 | 1 | 6 |
| 51 | 86,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 28 | 1 | 5 | 5 | 3 | 9 |
| 51 | 85,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 31 | 3 | 4 | 3 | 9 |
| 51 | 85,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 4 | 26 | 3 | 2 | 3 | 3 | 10 |
| 51 | 80,93 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 27 | 2 | 4 | 6 | 4 | 6 |
| 51 | 79,51 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 26 | 2 | 4 | 7 | 2 | 8 |
| 51 | 80,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 23 | 4 | 2 | 4 | 6 | 2 | 8 |
| 51 | 82,54 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 24 | 3 | 6 | 4 | 4 | 2 | 6 |
| 51 | 84,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 23 | 2 | 6 | 4 | 3 | 3 | 7 |
| 51 | 84,67 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
VänorterRedigera
I Norden:
Utanför Norden:
Diskussioner förs för att avsluta eller inte förlänga vänortssamarbetet med flertalet vänorter.
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska Centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2021 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2021, Statistiska Centralbyrån, 11 maj 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska Centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131003045249/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=D1DB3563C30A0802FF15DD1C57618CB0?dokumentId=21000001424040&thumbnail=false. Läst 23 juli 2013.
- ^ ”Grafisk profil & logotyper”. Katrineholms kommun. https://www.katrineholm.se/kommun--demokrati/press--kommunikation/grafisk-profil--logotyper.html. Läst 20 april 2019.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Katrineholms kommun. Arkiverad från originalet den 5 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180205000815/https://katrineholm.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=22. Läst 2 februari 2018.
- ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Katrineholms kommun. https://katrineholm.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=358. Läst 2 februari 2018.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Katrineholms kommun.- Katrineholms kommun
- Katrineholms-Kuriren
