Öppna huvudmenyn

Katrineholms kommun

kommun i Södermanlands län, Sverige

Katrineholms kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Katrineholm.

Katrineholms kommun
Kommun
Kommunhuset Katrineholm aug 2011.jpg
Kommunhuset på Gröne kulle
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
CentralortKatrineholm
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda3 830 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 189,52 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 020,03 kvadratkilometer[3]
- därav vatten169,49 kvadratkilometer[3]
Folkmängd34 550 ()[4]
Bef.täthet33,87 inv./km² (land)
Läge
Katrineholm Municipality in Södermanland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°59′44″N 16°12′22″E / 58.995555555556°N 16.206111111111°Ö / 58.995555555556; 16.206111111111
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsNyköpings domkrets (–)
Katrineholms domsaga (–)
Koder
Kommunkod0483[5]
Org.nummer212000-0340[6]
GeoNames2701221
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i de västra delarna av landskapet Södermanland, vid sjön Hjälmarens sydöstra strand. Katrineholms kommun gränsar i norr till Arboga kommun i Västmanlands län och Eskilstuna kommun i Södermanlands län, i öster till Flens kommun och i söder till Nyköpings kommun, båda i Södermanlands län. I sydväst gränsar kommunen till Norrköpings kommun och Finspångs kommun, båda i Östergötlands län, samt i väster till Vingåkers kommun i Södermanlands län.

Innehåll

HistorikRedigera

 
Katrineholms gård som staden är uppkallad efter.
 
Katrineholm uppstod kring järnvägen. Karta publicerad 1924.

Namnet Katrineholm kommer från gården Katrineholm (som före 1600-talet hette Furbonäs) vid sjön Näsnaren. Samhället Katrineholm och sedermera Katrineholms kommun uppstod på grund av järnvägen som drogs genom trakten. Då en järnvägsstation upprättades fick denna namn efter det närbelägna godset.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Katrineholms municipalsamhälle inrättades 13 juli 1883 och upplöstes vid årsskiftet 1916/1917 då Katrineholms stad bildades. Valla municipalsamhälle inrättades 17 april 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960. Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Julita (av de tidigare kommunerna Julita och Österåker), Sköldinge (av Lerbo och Sköldinge) samt Stora Malm (av Stora Malm och Östra Vingåker) medan landskommunerna Björkvik och Floda samt Katrineholms stad förblev oförändrade. Katrineholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Katrineholms stad, Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malms landskommuner samt en del ur Julita landskommun (Julita församling). [7] Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall.

Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918 för Katrineholms stad. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare landskommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att stadens vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV 1974. Den föreslagna förenklingen blev dock verklighet när kommunen 2019 beslutade att anta en ny logotyp med endast ett gaffelkors på en röd sköld. Denna nya logotyp används till vardags, medan det riktiga kommunvapnet av kommunen beskrivs som en högtidssymbol som endast får användas vid ceremoniella tillfällen.[9]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
32 770
1975
  
32 635
1980
  
32 277
1985
  
31 889
1990
  
32 764
1995
  
33 262
2000
  
32 370
2005
  
32 185
2010
  
32 428
2015
  
33 462
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Katrineholms kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Katrineholms kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Katrineholm &&&&&&&&&&023283.&&&&&023 283
2 Valla &&&&&&&&&&&01485.&&&&&01 485
3 Sköldinge &&&&&&&&&&&&0685.&&&&&0685
4 Forssjö &&&&&&&&&&&&0525.&&&&&0525
5 Bie &&&&&&&&&&&&0510.&&&&&0510
6 Björkvik &&&&&&&&&&&&0427.&&&&&0427
7 Strångsjö &&&&&&&&&&&&0351.&&&&&0351
8 Äsköping &&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Baggetorp var delad på två kommuner: Vingåkers kommun (494 personer) och Katrineholms kommun (8 personer).

KommunikationerRedigera

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 56 och från väster mot sydöst av riksväg 52. Där de möts i Katrineholm avtar riksväg 57 åt öster. Genom kommunens norra del sträcker sig länsväg 214 i väst-östlig riktning. Från öst mot väst respektive söder genomkorsas kommunen av Västra stambanan och Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt Uven-tågets regiontåg mellan Linköping och Gävle.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Torgerd Jansson
Förste vice ordförande C Anita Karlsson
Andre vice ordförande S Stig Axelsson

Källa:[11]

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Göran Dahlström
Förste vice ordförande M Lars Härnström
Andre vice ordförande L Ewa Kallhammar

Källa:[12]

Mandatfördelning i Katrineholms kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701279714
27974
4990,7
3811
197312512515
251255
4992,3
3613
197612512416
251246
4991,7
3514
197929967
29967
5190,5
3318
1982308319
30839
5191,2
3417
198530669
30669
5189,3
3615
19882936616
293666
5186,0
3120
19912815539
285539
5185,8
3120
19941313439
313439
5185,9
2724
1998426323310
42633310
5180,93
2823
200222724646
274646
5179,51
3120
200622624728
26478
5180,75
2526
2010223424628
234468
5182,54
2724
2014224364426
2436446
5184,05
2823
2018323264337
32364337
5184,67
2823
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Personer med anknytning till KatrineholmRedigera

VänorterRedigera

I Norden:

Utanför Norden:

Diskussioner förs för att avsluta eller inte förlänga vänortssamarbetet med flertalet vänorter.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ läs online,
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Grafisk profil & logotyper”. Katrineholms kommun. https://www.katrineholm.se/kommun--demokrati/press--kommunikation/grafisk-profil--logotyper.html. Läst 20 april 2019. 
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Katrineholms kommun. Arkiverad från originalet den 5 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180205000815/https://katrineholm.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=22. Läst 2 februari 2018. 
  12. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Katrineholms kommun. https://katrineholm.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=358. Läst 2 februari 2018. 
  13. ^ Karin Sörbring: "Borg: 'Mina barn jobbar extra hemma'" http://www.expressen.se/nyheter/val2014/borg-mina-barn-jobbar-extra-hemma/

Externa länkarRedigera