1961 uppgick Askeby landskommun i Åkerbo landskommun. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun i Linköpings stad. 1967 införlivades Kärna landskommun i Linköpings stad.
Linköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Linköpings stad och landskommunerna Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster, Vårdnäs och Åkerbo,[8]
Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.
Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 29 152, eller 19,19 % av befolkningen (hela befolkningen: 151 881 den 31 december 2014).[11]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Linköpings kommun 151 881 personer. Av dessa var 22 483 personer (14,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I tabellen nedan har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]
Fram till 1970 hade Linköpings stadsfullmäktige 56 mandat, vilket vid kommunsammanslagningen 1971 utökades till 79 mandat.
På 1980-talet hette Linköpings starke man Göthe Anderson (socialdemokrat).[15]
Efter att titeln borgmästare avskaffades vid kommunreformen i Sverige 1971, valde Linköping 1994 som en av få kommuner i Sverige att återinföra den. Den används för kommunfullmäktiges ordförande. I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. Den första borgmästaren efter titelns återinförande Eva Joelsson (S) innehade posten i 12 år.[16] (Se även lista över borgmästare i Linköping.)
Efter valen 2006 och 2010 utgjorde moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet den politiska majoriteten i Linköpings kommun, i ett samarbete kallat Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen var Paul Lindvall (M), medan Lena Micko (S) var ledare för den politiska oppositionen. Borgmästare var Ann-Cathrine Hjerdt (M, 2006–2014). Vid valet 2010 fick sverigedemokraterna 3 mandat, men de borgerliga allianspartierna hade ändå egen majoritet.
Vid valet 2014 fick sverigedemokraterna 6 mandat och inget av blocken (V+S+MP respektive C+FP+KD+M) fick egen majoritet. En blocköverskridande majoritetskoalition bildades av socialdemokraterna, miljöpartiet och folkpartiet.[17] Kommunstyrelsens ordförande är Lena Micko (S) och borgmästare (kommunfullmäktiges ordförande) är Helena Balthammar (S). Trots att folkpartiet alltså fortsatte i styrande ställning, skedde en långt i förväg känd generationsväxling genom att kommunalrådet Linnéa Darell (FP, omsorgsnämnden) gick i pension och kommunalrådet Carina Boberg (FP) valde att lämna politiken.[18] Mellan valet i september 2014 och den nya koalitionens tillträde vid årsskiftet 2015 inträffade dessutom att den kvarvarande ledande folkpartisten Rebecka Gabrielsson lämnade sina uppdrag av personliga skäl,[19] och ersattes av förra riksdagsledamoten Karin Granbom Ellison, som blev kommunalråd med ansvar för gymnasieskola och arbetsmarknad.[20] Övriga kommunalråd[21] är Jakob Björneke (S, barn- och ungdomsnämnden), Kristina Edlund (S, samhällsbyggnadsnämnden), Eva Lindh (S, äldrenämnden), Nils Hillerbrand (MP), Evelina Alsén (MP, kultur- och fritidsnämnden), Daniel Andersson (FP), samt kommunalråd i opposition Paul Lindvall (M), Christian Gustavsson (M), Catharina Rosencrantz (M), Muharrem Demirok (C) och Andreas Ardenfors (KD).
En del av den kommunala servicen, som anses lämplig att konkurrensutsätta, (IT-drift, matsalar och annat) drivs inom förvaltningsenheten Leanlink.[25] Därutöver har kommunen flera bolag:[26]
Kommunens webbplats[30] skiljer mellan vänorter i Norden samt systerorter och samverkansorter i resten av världen. Kontakten med systerorterna sköts genom kommunens systerortsförening. Samverkansorter tillkommer genom samarbetsavtal med kommunen.
Sverige
Irak
Europeiska unionen: Övriga länder
Somalia
Iran
Bosnien och Hercegovina
Syrien
Finland
/
Polen
Kina
Tyskland
Thailand
Turkiet
Afghanistan
Norge
Danmark
Sovjetunionen
Island
Oradea, Rumänien var tidigare en samarbetsort, skriver kommunen 2010.[30]
Wikimedia Commons har media som rör Linköpings kommun.