Tranås

tätort i Tranås kommun, Sverige
För andra betydelser, se Tranås (olika betydelser).

Tranås är en tätort och centralort i Tranås kommun i Jönköpings län.

Tranås
Tätort
Centralort
Storgatan i Tranås 2007
Storgatan i Tranås 2007
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Tranås kommun
Distrikt Säby distrikt
Koordinater 58°1′56″N 14°58′30″Ö / 58.03222°N 14.97500°Ö / 58.03222; 14.97500
Area
 - tätort 1 019 hektar (2018)[4]
 - kommun 437,73 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 14 774 (2020)[3]
 - kommun 18 918 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 14,499 inv./hektar
 - kommun 43 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Tranås
Riktnummer 0140
Tätortskod T1700[5]
GeoNames 2667628
Ortens läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Ortens läge i Jönköpings län
Wikimedia Commons: Tranås
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Tranås ligger vid Svartåns utlopp i sjön Sommen i norra Småland.

Namnet TranåsRedigera

Kommun- och ortnamnet Tranås går tillbaka på Tranås säteri (gården nämnd 1345 som Tranuaas), som ligger där Svartån rinner ut i sjön Sommen. Det djupare ursprunget till namnet är omdiskuterat.[6]

Namnet innehåller enligt Svenskt ortnamnslexikon[7] fågelbeteckningen trana och ordet ås.

HistoriaRedigera

Se även Säby socken.

Tranås historia sträcker sig ner till medeltiden med gården Tranås belägen vid Svartåns utlopp i sjön Sommen. Namnet Tranås omnämns 1407 när riddaren Karl Magnusson (Örnfot) testamenterar Tranås till Vadstena kloster; särskilt omnämns laxfisket vid Tranås kvarn. I donationen ingår också Hätte, Skinnarp, Norraby, Tranås kvarn och Hästskede. 1447 har klostret en intäkt från Tranås på 33 laxar, 12 tunnor mjöl och 4 svin. Vid reformationen gick detta över i kronans ägo, och vid slutet av 1500-talet är en Sigfrid Andersson Rålamb ägare till Tranås. Godset ägs senare av Claes Rålamb (riksråd), men efter dennes död 1698 går det ur släktens ägo. Det har sedan ett antal olika ägare fram till i dag.

Tranås kvarn följde inte med gården vid reformationen utan det uppstod i stället tre kvarnar samt en torg- och marknadsplats. Söderut fanns endast soldattorpet Hästskede (där Hästskedegatan ligger i dag) och torpet Sinkarp, som låg ungefär vid dagens musikskola. Tranås kvarn blev under 1700-talet en viktig knutpunkt med sitt läge där flera länsvägar korsade varandra.

Under 1800-talet växte samhället sakta och kallades en period för Lövstad. Marknaden i Säby flyttades 1860 till Lövstad, men den verkliga tillväxten kom inte förrän Östra Stambanan drogs förbi. Stationen, som invigdes 1874, gavs namnet Tranås. Därmed gick namnet Lövstad i graven. Några år senare, 1881, bröts ett område ut från Säby socken och bildade Tranås köping. 1903 bildades även municipalsamhället Tranås Kvarn, men detta gick i graven 1919 när området införlivades med Tranås stad. En stark möbelindustri växte upp, köpingen växte och 1919 blev Tranås stad.

Platsen var tidigare övningsfält för Norra Vedbos kompani och kallades då Hässjö slätt.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Tranås var belägen i Säby socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Säby landskommun. 1881 utbröts Tranås köping ur landskommunen, där senare 17 juni 1903 Tranås Kvarns municipalsamhälle inrättades. År 1919 ombildades köpingen till Tranås stad och då tillfördes municipalsamhället, Ängaryd, Hubbarp och Åsvallehult från landskommunen. Tranås stad utökades sedan 1967 innan den 1971 uppgick i Tranås kommun där Tranås sedan dess är centralort.[8]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Säby församling.[9]

Orten ingick till 1948 i Norra Vedbo tingslag, därefter till 1971 i Norra och Södra Vedbo domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Tranås i Eksjö domsaga.[10]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Tranås 1960–2015[11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
12 513
1965
  
13 883
1970
  
15 150
1975
  
14 854
1980
  
14 629
1990
  
14 134 1 026
1995
  
14 336 1 045
2000
  
14 037 1 047
2005
  
14 017 1 049
2010
  
14 197 1 056
2015
  
14 550 1 019

StadsbildRedigera

Centralgatan i Tranås heter Storgatan och löper rakt genom staden. Den är en av Sveriges bredaste gator, planterad med lindar från tidigt 1900-tal. Gatan är ca 2 km lång och 38 meter bred. Den nuvarande utformningen fick Storgatan under mitten av 60-talet. Anledningen till den breda gatan är att man på 1800-talet när samhället växte upp ville förhindra spridning av bränder. Rakt genom staden löper även Södra stambanan och nära Storgatan ligger Tranås Järnvägsstation. Stadsbilden präglas även av Svartåns lopp genom Tranås. Vid ån ligger Tranås stadshus.

UtbildningRedigera

I staden finns bland annat en gymnasieskola, Holavedsgymnasiet, två skolor med undervisning i klass 6 till 9, Junkaremålskolan och Ängarydsskolan, ett tiotal skolor med undervisning i klass 1 till 5 samt en mängd förskolor och daghem.

Kultur och nöjenRedigera

Tranås har blivit utsedd till Sveriges musikkommun vid tre tillfällen. En betydelsefull faktor är Frälsningsarméns Hornmusikkår som startade 1896. Dess ledare var under många år från 1940-talet musikmästare Gunnar Borg som ledde kåren till internationella framgångar. Fortfarande marscherar musikkåren från Frälsningsarméns lokal till Stora torget för torgmöte varje söndag sommartid.

På Storgatan ligger Eriksbergs museum. Från år 1884 och 100 år framåt var byggnaden en skola, Eriksbergs Folkskola. År 1985 invigdes huset som museum. På Pälsmuseum beskrivs skinnberedningens gång och hur skinnen blir till pälsar. Maskiner, verktyg och övriga inventarier kommer från numera nedlagda pälsföretag. En skolsal är inredd som skolmuseum med möbler och material samlade från trakten. I Almquistrummet visas målningar av Herman Norrman (1864-1906) representerad på Nationalmuseum, Waldemarsudde och Göteborgs Konstmuseum. Där visas även skulpturer av Ansgar Almquist (1889-1973). Ove Fundin, femfaldig världsmästare i speedway, finns representerad i museet genom en samling av medaljer, pokaler och fotografier.

Badplatser och ett rikt båtliv på sjön Sommen finns.

Tranås har ett stort utbud av krogar. I övrigt finns 5–6 pubar och nattklubbar, tiotalet restauranger och minst lika många pizzerior.

Punkbandet Rövsvett är från Tranås.

NäringslivRedigera

Tranås har ett differentierat näringsliv, men den traditionellt starka möbelindustrin med företag som EFG-koncernen, Carpenter Sweden AB, Mitab Produktion AB och Tranås Skolmöbler AB dominerar fortfarande. Även plastindustrin har vuxit sig stark; bland företag inom denna bransch märks AB Euroform och Sonoform AB. Större företag utanför möbel- och plastindustrin inkluderar OEM-koncernen (agenturföretag), Pastejköket AB (livsmedelsföretag), GGP Sweden AB (före detta Stiga AB) och IVT industrier AB (Värmepumpar). Det sistnämnda företaget har under senare år expanderat kraftigt och ingår numera i Robert Bosch GmbH.
Tranås United AB är Tranås samägda näringslivsbolag som arbetar för att stadens näringsliv ska växa och utvecklas.

PälsstadenRedigera

Tranås, även kallad pälsstaden, var under många år känd för sin skinn- och pälsindustri som började etablera sig på 1800-talet. Industrin hade sin storhetstid på 1960-talet då den sysselsatte cirka 2500 personer i drygt 125 företag,[12] vilket motsvarade 70% av marknaden i Sverige.[13] Det anordnades modeparader på lördagarna och folk vallfärdade till staden för att köpa päls vilket även gynnade övriga näringsgrenar i staden såsom hotell och restauranger. Även The Beatles beställde vargpälsar som tillverkades i Tranås.[13] Men av denna näring finns det i stort sett inget kvar av idag.[12] Det finns ett pälsmuseum, Eriksbergs museum, som sammanfattar denna viktiga del av Tranås industrihistoria.

BankväsendeRedigera

Tranås sparbank grundades 1875. Den uppgick 1969 i Jönköpings läns sparbank som sedermera blev av del av Swedbank.

Östergötlands enskilda bank hade ett kontor i Tranås åtminstone från 1870-talet,[14] men det drogs in på 1880-talet.[15] Östgöta enskilda bank etablerade åter ett kontor i Tranås år 1905.[16][17]

År 1884 bildades Tranås folkbank. År 1890 bildades Tranås bankaktiebolag som ersatte folkbanken.[15] Tranås bankaktiebolag köptes år 1910 av Malmö folkbank.[18] Efter ytterligare sammanslagning kom bankens kontor att tillhöra Göteborgs handelsbank. I samband med denna bank uppdelning år 1949 övertogs kontoret av Jordbrukarbanken.[19] Jordbrukarbanken blev snart Kreditbanken och senare PK-banken/Nordea. På 1960-talet etablerade sig även Handelsbanken i Tranås.[20]

Danske Bank/Östgöta Enskilda Bank ersatte kontoret i Tranås med ett mobilt kontor år 2009.[21] Den 30 juni 2017 stängde Nordea sitt kontor i Tranås.[22] Därefter fanns Handelsbanken och Swedbank kvar på orten.

KyrkorRedigera

Lokala tidningarRedigera

SportRedigera

Personer från TranåsRedigera

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 30 september 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ En bok om Tranås, 1994
  7. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2016
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ [a b] ”Körsnär – ett yrke på väg att dö ut”. dagen.se. 25 januari 2006. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140715002903/http://www.dagen.se/vardag/tema/korsnar-ett-yrke-pa-vag-att-do-ut/. Läst 15 juli 2014. 
  13. ^ [a b] ”Täckjackorna förändrade livet i Tranås”. dn.se. 12 december 2002. http://www.dn.se/ekonomi/tackjackorna-forandrade-livet-i-tranas/. Läst 15 juli 2014. 
  14. ^ 1871-1875 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Jönköpings län, s. 33
  15. ^ [a b] 1886-1890 Jönköpings län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 7. Åren 1886-1890. Jönköpings län, s. 21
  16. ^ 1901-1905 Östergötlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Östergötlands län, s. 46
  17. ^ 1901-1905 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Jönköpings län, s. 45
  18. ^ Tranåsbanken uppgår i Malmö folkbank, Svenska Dagbladet, 15 juli 1910
  19. ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949, Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
  20. ^ På nya poster, Svenska Dagbladet, 5 december 1963
  21. ^ ÖEB lägger ner kontor i Finspång, Norrköpings Tidningar, 25 november 2009
  22. ^ Nordea stänger kontoret i Tranås, SVT Jönköping, 29 mars 2017

LitteraturRedigera

  • Från Sommabygd till Vätterstrand, 1–7, utgiven av Tranås hembygdsgille. Redigerad av Ejnar Hedkvist, Tranås, 1942–1963.
  • Boken om Säby, Författare: Thure Filén, Utgiven av Säby kommun. Tryckt 1951. 342 sidor.

Externa länkarRedigera