Krokek

tätort i Norrköpings kommun, Sverige

Krokek är en tätort i Norrköpings kommun i Östergötlands län[4] och kyrkbyn i Krokeks socken, cirka 8 km från Kolmårdens djurpark och vid norra stranden av Bråviken. Krokek ligger cirka 20 km nordost om Norrköping[4].

Krokek
Tätort
Krokeks kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Norrköpings kommun
Distrikt Krokeks distrikt
Koordinater 58°40′20″N 16°22′3″Ö / 58.67222°N 16.36750°Ö / 58.67222; 16.36750
Area 572 hektar (2020)[1]
Folkmängd 5 127 (2020)[1]
Befolkningstäthet 9 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kolmården
Postnummer 618 3X
Riktnummer 011
Tätortskod T1140[2]
Beb.områdeskod 0581TB110 (1960–)[3]
Geonames 2699206
Ortens läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Krokek
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

Ortnamnet härrör från den krokväxta ek som förr var gränsmärke mellan Östergötland och Södermanland. Kolmården, den stora skog i vilken Krokek ligger, har ett mycket gammalt namn som omnämns i skrifter från 1000-talet. Kolmården betyder fritt översatt till modern svenska "Den mörka skogen".

Området har en lång historia med flera stenåldersboplatser i socknen. Från järnåldern finns ett fåtal gravfält med stensättningar och gravhögar, vilket indikerar en gårdsbebyggelse i trakten för omkring 1 000-2 000 år sedan. Ett av de stora slag som finns omnämnda från järnåldern, slaget vid Bråvalla skall enligt vissa källor ha stått utanför Krokek.

Genom området passerade också den svenska kungens kröningståg under delar av medeltiden, mer känt under namnet Eriksgata. Denna gick genom Krokek där östgötarna tog över kungens följe som beskyddare när sörmlänningarna följt honom från Strängnäs. Även Carl von Linné omnämner Kolmården (Krokek)[källa behövs] i sina skildringar av resan genom Sverige när han arbetade med sitt livsverk Systema Naturae. Carl von Linnés nattläger när han var i trakterna finns kvar än i dag omkring en mil norr om Krokek i Wreta Gestgifveri. Det finns historiska dokument som visar att flera större kloster varit etablerade som viktiga viloplatser för resande, ett av de bäst dokumenterade är Krokeks konvent från 1440.

I sydöstra delen av tätorten vid Bråviken ligger samhället Kolmården. För denna inrättades 14 februari 1936 Kolmårdens municipalsamhälle i Krokeks landskommun. När landskommunen uppgick i Kolmårdens landskommun 1 januari 1952 upplöstes municipalsamhället.

JärnvägenRedigera

 
Kolmården station i Krokek. Till vänster det gamla stationshuset

Järnvägssträckan mellan Nyköping och Norrköping (Nyköpingsbanan) går också igenom Krokek där tågen sedan 2000 återigen stannar och stationen bytt namn till Kolmårdens station. Det var vid denna järnväg som Sveriges genom tiderna största tågolycka inträffade, benämnd som Järnvägsolyckan i Getå.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Krokek 1960–2020[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 093
1965
  
1 277
1970
  
1 949
1975
  
2 719
1980
  
3 186
1990
  
4 051 422
1995
  
4 110 423
2000
  
4 082 423
2005
  
4 154 423
2010
  
4 285 424
2015
  
5 053 579
2020
  
5 127 572
Anm.: Sammanvuxen med Strömsfors 2015.

SamhälletRedigera

Samhället inrymmer mestadels villor och radhus men även ett antal hyresrätter finns. Till samhället räknas Sandviken, Strömsfors, Sjövik, Torskär och den vackra sluttningen som löper utmed Bråviken mot Getå med vidsträckt utsikt över vattnet.

I Krokek finns det två grundskolor, Råsslaskolan och Uttersbergskolan. På Uttersberg går årskurs F-3, och på Råssla 4-9. De flesta fortsätter på gymnasieskolor i Norrköping efter grundskolans slut. Det fanns 2021 sju förskolor på orten.

Norrköpings kommun är största arbetsgivare i Krokek.[4]

IdrottRedigera

Här finns verksamhet inom ungdomsfotboll, ridning, orientering, scouting och sportskytte samt motocross.[6][7][8]

Kända personer från Krokek och med anknytning till ortenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 19 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] ”Krokek - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/krokek-(t%C3%A4tort-norrk%C3%B6ping-kommun). Läst 23 mars 2022.  [inloggning kan krävas]
  5. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  6. ^ ”Torsviken”. OBOS. https://www.obos.se/hitta-bostad/vara-omraden/torsviken/. Läst 8 augusti 2021. 
  7. ^ Kommunstyrelsen, Norrköpings kommun. Samrådsredogörelse tillhörande KS 2017/1372: Fördjupning av Norrköpings kommuns översiktsplan för delen Krokek och Strömsfors. 2020-03-09. s. 38. Läst 2021-08-08.
  8. ^ Norrköpings kommun. Förslag till fördjupning av översiktsplan för Krokek och Strömsfors. Utställningshandling 2020. Diarienummer: KS 2017/1372. s. 85. Hämtad 2021-08-08.