Krokek
Krokek är en tätort i Norrköpings kommun i Östergötlands län och kyrkbyn i Krokeks socken, cirka 8 km från Kolmårdens djurpark och vid norra stranden av Bråviken.
Krokek | |
Tätort | |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Östergötland |
Län | Östergötlands län |
Kommun | Norrköpings kommun |
Distrikt | Krokeks distrikt |
Koordinater | 58°40′20″N 16°22′3″Ö / 58.67222°N 16.36750°Ö |
Area | 579 hektar (2018)[2] |
Folkmängd | 5 139 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 8,876 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Kolmården |
Postnummer | 618 3X |
Riktnummer | 011 |
Tätortskod | T1140[3] |
GeoNames | 2699206 |
Ortens läge i Östergötlands län
| |
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata |
HistoriaRedigera
Ortnamnet härrör från den krokväxta ek som förr var gränsmärke mellan Östergötland och Södermanland. Kolmården, den stora skog i vilken Krokek ligger, har ett mycket gammalt namn som omnämns i skrifter från 1000-talet. Kolmården betyder fritt översatt till modern svenska "Den mörka skogen".
Området har en lång historia med flera stenåldersboplatser i socknen. Från järnåldern finns ett fåtal gravfält med stensättningar och gravhögar, vilket indikerar en gårdsbebyggelse i trakten för ca 1000-2000 år sedan. Ett av de stora slag som finns omnämnda från järnåldern, Slaget vid Bråvalla skall enligt vissa källor ha stått utanför Krokek.
Genom området passerade också den svenska kungens kröningståg under delar av medeltiden, mer känt under namnet Eriksgata. Denna gick genom Krokek där östgötarna tog över kungens följe som beskyddare när sörmlänningarna följt honom från Strängnäs. Även Carl von Linné omnämner Kolmården (Krokek)[källa behövs] i sina skildringar av resan genom Sverige när han arbetade med sitt livsverk Systema Naturae. Carl von Linnés nattläger när han var i trakterna finns kvar än i dag ca 1 mil norr om Krokek i Wreta Gestgifveri. Det finns historiska dokument som visar att flera större kloster varit etablerade som viktiga viloplatser för resande, ett av de bäst dokumenterade är Krokeks konvent från 1440.
I sydöstra delen av tätorten vid Bråviken samhället Kolmården. För denna inrättades 14 februari 1936 Kolmårdens municipalsamhälle i Krokeks landskommun. När landskommunen uppgick i Kolmårdens landskommun 1 januari 1952 upplöstes municipalsamhället.
JärnvägenRedigera
Järnvägssträckan mellan Nyköping och Norrköping (Nyköpingsbanan) går också igenom Krokek där tågen sedan 2000 återigen stannar och stationen bytt namn till Kolmårdens station. Det var vid denna järnväg som Sveriges genom tiderna största tågolycka inträffade, benämnd som Järnvägsolyckan i Getå.
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Krokek 1960–2015[4] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 1 093 | |||
1965 | 1 277 | |||
1970 | 1 949 | |||
1975 | 2 719 | |||
1980 | 3 186 | |||
1990 | 4 051 | 422 | ||
1995 | 4 110 | 423 | ||
2000 | 4 082 | 423 | ||
2005 | 4 154 | 423 | ||
2010 | 4 285 | 424 | ||
2015 | 5 053 | 579 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Strömsfors 2015.
|
SamhälletRedigera
Samhället inrymmer mestadels villor och radhus men även ett antal hyresrätter finns. Till samhället räknas Sandviken, Strömsfors, Sjövik, Torskär och den vackra sluttningen som löper utmed Bråviken mot Getå med vidsträckt utsikt över vattnet. Det finns i dagsläget[när?] sju förskolor i orten. Hösten 2011 invigdes en nybyggd förskola för ca 100 barn.
I Krokek finns det två grundskolor, Råsslaskolan och Uttersbergskolan. På Uttersberg går årskurs F-3, och på Råssla 4-9. De flesta fortsätter på gymnasieskolor i Norrköping efter grundskolans slut.
IdrottRedigera
Här finns verksamhet inom ungdomsfotboll, ridning, orientering, scouting och sportskytte.
Kända personer från Krokek och med anknytning till ortenRedigera
- Axel Einar Hjorth
- Bengt Danielsson
- Anna Forsberg
- Jonas Jacobsson
- Ulf Lundkvist
- Ester Ringnér-Lundgren – författare som hade sommarbostad på orten.
- Chris Dangerous – musiker boende i orten.
- Ebbe Linde 1897-1991 - poet, dramatiker och översättare
NoterRedigera
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 19 september 2013, (Källa från Wikidata)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.