Fika är en svensk samhällsinstitution som innebär mellanmänskligt umgänge i kombination med intagande av exempelvis kaffe och kaka. Fika förekommer vanligen inom svenskt arbetsliv, i form av fikapauser eller kaffepauser[1] – en fika tillsammans med kollegor. Denna tradition kan anses vara en del av svensk kultur.[2]

En modern fika inomhus på ett kafé med caffe latte, kaka och te.

På många svenska arbetsplatser finns fastlagda tidpunkter för fikapaus – exempelvis mitt på förmiddagen och mitt på eftermiddagen. Pausen är del av den betalda arbetstiden och tillbringas ofta i närheten av kaffemaskiner och lunch/fika-rum. Det anses troligt att den svenska fikatraditionen ger möjlighet till större meningsutbyte och förståelse arbetskollegor emellan.[3]

Utomhusfika på försommaren.

InnebördRedigera

Fika kan även innebära smörgåsar eller annat ätbart som inte är sötsaker. En fika kan äga rum på ett kafé eller konditori, på arbetsplatsen, som kyrkkaffe, i hemmet och även utomhus.

EtymologiRedigera

 
Fika i naturen, så kallad picknick.

Ordet fika i betydelsen att dricka kaffe finns belagt i svenskan sedan 1910.[4] Enligt Herman Palms bok Hemliga språk i Sverige[5] (1910) användes ordet fikafängelset Långholmen, samt av Stockholms sotare, där ordet fikhäck används för kafé; häck betyder hus på sotarnas hemliga språk månsing.[6]

Enligt språkvetaren Lars-Gunnar Andersson bildades ordet fika genom omflyttning av stavelser (så kallad backslang) i ordet kaffi (en sidoform till kaffe).[7] Från verbet bildades sedan ordet fik, i betydelsen ”kafé”, ”konditori”.[8]

I Malung i Dalarna använde skinnberedarna förr ett hemligt språk, skinnarmålet.[a] Skinnarmålet innebar att man kastade om stavelser och ljud i Malungsdialekten. Språket kom att föras vidare av gårdfarihandlare och användes ännu 1913 då Ola Bannbers gjorde uppteckningar i Västerdalarna. Kaffe hette enligt Bannbers ”fäka” eller "fik" – det dialektala ordet var kaffä – och kaffepanna ”fäkanapa”. Bannbers menar att ”fika” inte nödvändigtvis kommer från Stockholmsslang[förtydliga].

Som jämförelse kan nämnas att i den franska slangen verlan finns ordet féka i stället för det vanliga franska ”café”.

Andra betydelserRedigera

Ordet fika finns och har funnits i svenskan med andra betydelser långt innan det kom att syfta på ovanstående fenomen. Ett verb ”fika” finns, med bland annat betydelserna ”skynda, ila, hastigt bege sig (någonstans)”, ”vara ivrigt verksam, (ivrigt) sträva”, ”ha livligt begär, trakta efter, stå efter”. Detta fika återfinns i uttryck såsom "nyfiken" och ”fika efter (något)”.[10]

Även fikat[11] förekommer istället för fikan som bestämd form: eventuellt är det endast om vissa betydelser[12], till exempel när man talar om själva pausen istället för måltiden. Parallellt finns en användning av ordet fika där innebörden enbart är ”kaffe”, som i ”en kopp fika” (om en kopp kaffe).

Även frukten fikon har i äldre tider benämnts ”fika”.[13]

Se ävenRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ Skinnarmålet nämns i en avhandling från 1733 av Reinhold Näsman, Historiola lingvæ dalekarlicæ[9], ”Dalmålets historia”.

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Management by fika”. Tysk-svenska handelskammaren. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131007015749/http://www.handelskammer.se/nyheter/management-fika. Läst 6 oktober 2013. 
  2. ^ Elizabeth Hotson (13 januari 2016). ”Is this the sweet secret to Swedish success?” (på engelska). BBC. https://www.bbc.com/worklife/article/20160112-in-sweden-you-have-to-stop-work-to-chat. Läst 8 januari 2020. 
  3. ^ Rast och paus”. ArbetsMiljoUpplysningen. http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Rast-och-paus/. Läst 5 mars 2018. 
  4. ^ Nationalencyklopedins ordbok
  5. ^ Palm, Herman (1911). Hemliga språk i Sverige. Stockholm : Norstedt. Libris länk 
  6. ^ Matthias Matsson (2020). ”Här lever de hemliga språken”. Språktidningen nr 1/2020. Arkiverad från originalet den 8 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200108222341/https://spraktidningen.se/artiklar/2019/12/har-lever-de-hemliga-spraken. Läst 8 januari 2020. 
  7. ^ Språket: [1] Lars-Gunnar Andersson (Radioprogram, 16:51–18:00). Redaktör: Anna Lena Ringarp, Sveriges Radio, P1, 22 december 2009.
  8. ^ Bergman, Gösta. Ord med historia: [etymologisk ordbok med över 2500 ord och deras ursprung] (8. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Prisma. sid. 163. Libris länk. ISBN 91-518-4409-5 
  9. ^ ”Falu stadsbiblioteks mediekatalog”. Falu kommun. http://w3.falun.se/opac/search_result.aspx?TextFritext=Historiola+lingv%C3%A6+dalekarlic%C3%A6. 
  10. ^ SAOB: fika (1924), hämtad 24 januari 2017.
  11. ^ SAOL – Svenska Akademiens ordlista: fika
  12. ^ Språket: Ska vi ta en eller ett fika? (3 februari 2015), hämtad 2 februari 2017.
  13. ^ SAOB: fikon, hämtad 24 januari 2017.