Prinsesstårta
En prinsesstårta är en tårta gjord av tårtbotten, vispad grädde och vaniljkräm, samt överdragen med marsipan. Ofta förekommer också ett lager sylt, även om det saknas i originalreceptet. Marsipanöverdraget är vanligtvis grönt med ett tunt lager florsocker ovanpå och tårtan dekoreras ofta med en röd marsipanros eller liknande, medan originalöverdraget istället hade färgad mandelmassa.
| Prinsesstårta | |
 En hembakad prinsesstårta. | |
| Andra namn | Operatårta |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Upphovsman | Jenny Åkerström |
Tårtan har burit flera olika namn och förekommer i olika varianter, som prinstårta med gult marsipanöverdrag eller operatårta med rött eller rosa[1] marsipanöverdrag. En bit prinsesstårta kallas ibland prinsessbakelse.
Historia
redigera
Namnet prinsesstårta på olika sorters bakverk har förekommit sedan slutet av 1800-talet, men avsåg andra recept. Redan 1884 omskrivs en prinsessbakelse i Mathilda Langlets bok Husmodern i staden och på landet.[2] Äldsta belägg för namnet prinsesstårta är en annons publicerad julen 1893 i Smålandsposten[3] och i början av 1900-talet förekom det annonser i många svenska tidningar för jultårta, där bland annat prinsesstårta nämns. År 1901 publicerade tidningen Dagen ett recept på prinsessbakelse med smak av mandel och bittermandel.[4] och 1924 publicerade Svenska Dagbladet ett recept på prinsesstårta, vilket var en gräddtårta med mandelkräm garnerad med rostad sötmandel och pistagenötter.[5]
Åren 1934–1935 gjordes reklam i flera Stockholmstidningar för Norrmalms prinsesstårta och till fars dag i november 1935 gjorde Konsum reklam för en prinsesstårta med sockerkaksbotten och gräddkräm överdragen med marsipan.[6]
Första publicerade receptet i en kokbok för det som idag kallas prinsesstårta, fast med överdrag av färgad mandelmassa och utan sylt, förekommer i Prinsessornas nya kokbok[7] från 1948 som sammanställdes av hushållsläraren Jenny Åkerström. Åkerström undervisade flickor på Östermalm i Stockholm och hade bland sina elever haft prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid, döttrar till prins Carl och prinsessan Ingeborg av Danmark. I boken kallas tårtan grön tårta. [8]
Namn och varianter
redigeraPrinsesstårta har historiskt sett eller i varianter kallats grön tårta, regenttårta och operatårta.[9]
Varianter med andra färger på marsipanöverdraget kan få namn som prinstårta, och ibland Carl Gustaf-tårta med gult marsipanöverdrag. En groda är en bakelse som (förutom lite smörkräm) är ett slags mindre prinsesstårta dekorerad så att den liknar ett grodansikte, där ett snitt i marsipanen blir till mun.
Översta lagret i en prinsesstårta ska bestå av endast vispad grädde. Ofta ser man varianter med sylt i det undre lagret, men då är det egentligen inte en prinsesstårta, utan en operatårta.[10]
En teori till att tårtan kallas prinsesstårta är att prinsessorna, som hushållsläraren Jenny Åkerström undervisade, skulle ha varit speciellt förtjusta i den.[11] En annan teori är kopplingen till prinsessmandel, som under andra hälften av 1800-talet och första halvan av 1900-talet salufördes som den finaste mandelsorten.[12]
Temavecka
redigera
Sedan 2004 marknadsför organisationen Sveriges bagare & konditorer sista veckan i september som "Prinsesstårtans vecka".[13]
Första torsdagen i mars har blivit ett begrepp, främst i Småland där man äter prinsesstårta just denna dag. Detta för att första torsdagen i mars är Smålands inofficiella nationaldag och för att "Första torsdagen i mars" uttalas som "Fössta tossdan i mass" på småländska. [14]
Förvaring
redigeraPrinsesstårta innehåller grädde och kan förvaras i kylskåp i flera dygn, eller frysas. Florsockret smälter när det blir fuktigt. För att förhindra det kan man använda fuktbeständigt florsocker eller pudra på det precis innan leverans eller servering.[15]
Källor
redigera- ^ Frida Jakobsson (17 juni 2022). ”Operatårta - Recept”. Hemmanytt.se. https://www.hemmanytt.se/recept/operatarta/. Läst 31 oktober 2023.
- ^ SAOB prinsessbakelse, läst 2021-07-21
- ^ Smålandsposten (1893-10-04) sid:1
- ^ Dagen (1901-10-02) sid:4
- ^ https://www.svd.se/arkiv/1924-04-05/26
- ^ Svenska Dagbladet (1935-11-16) sid:6
- ^ Åkerström, Jenny (1948). Prinsessornas nya kokbok. Stockholm: Bonnier. Libris 533140
- ^ ”Detta visste du inte om prinsesstårtan | ICA Buffé”. ICA.se. https://www.ica.se/buffe/artikel/prinsesstarta-historia/. Läst 23 juli 2021.
- ^ Aftonbladet (1950-06-29) sid:18
- ^ ”Prinsesstårta”. alltommat.se. 2 december 2008. Arkiverad från originalet den 2 december 2008. https://web.archive.org/web/20081202142752/http://www.alltommat.se/recept?recipeid=7451.
- ^ Cision Wire Arkiverad 17 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ tidningar.kb.se, Prinsessmandel, läst 2021-07-21 [citat från källa efterfrågat]
- ^ Sveriges bagare & konditorer 2009-11-20 Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Fössta tossdan i mass – så firas Smålands nationaldag”. Aftonbladet. 7 mars 2019. https://www.aftonbladet.se/matdryck/a/kaBQ5j/fossta-tossdan-i-mass--sa-firas-smalands-nationaldag. Läst 15 november 2019.
- ^ ”Fuktbeständigt Florsocker Decora 250g - BakeCake”. https://www.bakecake.se/produkt/fuktbestandigt-florsocker-decora-250g/. Läst 23 oktober 2024.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Prinsesstårta.
