Öppna huvudmenyn

Sädesslag

arter av gräs vars frön används som livsmedel
Uppslagsordet ”Säd” leder hit. För andra betydelser, se Säd (olika betydelser).
Produkter av olika spannmål.
Råg, ett vanligt sädesslag

Sädesslag[1] eller (strå)säd kallas de gräsväxter vars frön används som mat.

Innehåll

AnvändningRedigera

Fröna (som kan kallas säd,[2] sädeskorn, cerealier eller spannmål) tas om hand för att till exempel malas till mjöl, valsas och klippas till gryn eller ångprepareras och valsas ut till flingor. Resten av växten blir till halm. För att förbättra hållbarheten torkas spannmålen vanligen i en spannmålstork.

HistorikRedigera

Förhistorisk tidRedigera

Se även: Neolitikum

Olika slags spannmål började odlas för mer än 10 000 år sedan och förändrade människans livsbetingelser i grunden.

I nuvarande Sverige är de äldsta spannmålsfynden nakenkorn i Skåne från cirka 4 000 f.Kr. Något yngre är fynd av skalvete (enkornsvete och emmervete) samt speltvete. Korn (nakenkorn och skalkorn) och vete förekommer i varierande grad fram till förromersk järnålder, cirka 500 f.Kr. Då försvinner nakenkorn och istället blir skalkorn det vanligaste sädesslaget fram till förmodern tid.[3]

Förmodern tidRedigera

I Sverige fick jordbruksdrängarna ca 70 % av sitt kaloriintag från spannmål, under 1600- och 1700-talet närmre 80–90 %.[4]

Modern tidRedigera

Odling av spannmål sker i hela världen och är en snabbt växande industri. Sedan 1960-talet har spannmålsproduktionen ökat med cirka 30 procent varje årtionde.

Odlingen av spannmålsprodukter är främst ämnad för kommersiellt bruk, eftersom självförsörjning inte gynnar familjen mer än vad den gör för exporten av varan.

De fyra sädesslagenRedigera

I Sverige används de fyra sädesslagen som ett vanligt förekommande samlingsbegrepp, för de viktigaste förekommande sädesslagen i landet. Dessa är vete, havre, korn och råg. Före 1900-talet är det i princip bara dessa fyra sädesslag som haft någon betydelse för svenskt jordbruk.[5]

EtymologiRedigera

  • Spannmål är ett gammalt ord, som kan härledas från fornsvenska spannamal, och var en sorts skatt, som utgick i form av en viss mängd säd plus en bit tyg av viss storlek. Ytterst betyder spannamal mätning i spannar. Mängden av ett spannamal var 2 spann och 3 mal. [6]
  • Cerealier härleds från latin cerealis = "som hör till säden", egentligen sädesgudinnan Ceres[6] vars insignier är en skära och en vetekärve.

Urval av sädesslagRedigera

Vetesläktet

 
Ax av korn, vete och råg.
 
Högar med maltkorn utanför Lantmännens silor i Ystad 2009.
  • Vete innehåller gluten och kan malas till mjöl eller valsas till flingor och används i kakor, bullar och matbröd. Grahamsmjöl är fullkornsmjöl av vete, och både grahamsmjöl/-gryn och mannagryn används till gröt. Vetemjöl kan användas till "finare" gröt (vit mjölgröt[7] eller silkesgröt,[8][9] kokad på mjölk). Veteöl är inte så vanligt i Sverige, men däremot i Tyskland.
  • Durumvete innehåller också gluten och används ofta till pasta. Det odlas bland annat runt Medelhavet, varifrån huvudmängden av den europeiska pastan kommer. Pastan har för övrigt sitt ursprung i Kina och introducerades av Marco Polo till Europa.
  • Dinkel är ett gammalt sädesslag, som ånyo börjat nyttjas för bakning. I likhet med andra vetesorter innehåller det gluten. I Sverige odlas det i större utsträckning på Gotland.

Kornsläktet

Råg

  • Råg kan malas till mjöl eller valsas till flingor och bakas till bröd, till exempel knäckebröd. Även råg innehåller gluten.

Havre

  • Havre innehåller en variant av gluten (som av en del anses mindre skadlig) och sägs [källa behövs] motverka blodfetter. En vegetabilisk mjölk, havremjölk, tillverkas av havre. Hästar utfodras ofta med havre, som är energirikt och gör dem pigga.

Majssläktet

Rissläktet

  • Ris äts ofta kokt eller ångkokt och är en basföda i många länder, bland annat i de asiatiska. Risvin, sake, tillverkas av ris och håller ungefär 20 procent alkohol. Denna dryck dricks enligt traditionen ur pipförsedda kärl av porslin. Ris har på senare tid [källa behövs] uppmärksammats på grund av sin utmärkande förmåga att uppta tungmetaller som arsenik ur jorden.

Hirs, som odlades redan under förhistorisk tid, är en av världens äldsta kulturväxter. Omkring år 2700 f.Kr. var hirsen ett av de viktigaste sädesslagen i Kina.

Rågvete används mest till djurfoder.

Durrasläktet

Fonio

Teff är ett afrikanskt sädesslag. Det traditionella etiopiska och eritreanska brödet injera bakas av teff.

SjukdomarRedigera

De olika sädesslagen kan drabbas av sjukdomar och parasiter. Några av dem är mjöldagg, svartrost, mjöldryga och axfusarios.

PseudosädesslagRedigera

Pseudosädesslag kallas de icke-gräsväxter som används på samma sätt som sädesslag (riktiga sädesslag är gräsväxter). Två exempel är bovete och quinoa, som inte är sädesslag utan örter av andra växtfamiljer. Bovete är släkt med rabarber, men dess frön används som vete. Dock innehåller bovete inte gluten. Bovete är huvudingrediens i blinier (ryska plättar). Mjölmålla är en målla, det vill säga den tillhör samma släkte som till exempel svinmålla. Även vissa amaranter kan räknas till pseudosädesslagen.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ sädesslag i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 augusti 2017.
  2. ^ säd i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 augusti 2017.
  3. ^ Wiking Leino 2017, s. 36.
  4. ^ Wiking Leino 2017, s. 11.
  5. ^ Wiking Leino 2017, s. 18.
  6. ^ [a b] Elias Wessén: Våra ord. deras uttal och ursprung, Norstedts, Stockholm 1966
  7. ^ ”Hvit mjölgröt”. ostgotamat.se. http://www.ostgotamat.se/recept/hvit-mjolgrot. Läst 4 april 2019. 
  8. ^ ”Vetemjölsgröt”. www.kokaihop.se. https://www.kokaihop.se/recept/vetemjolsgrot. Läst 4 april 2019. 
  9. ^ ”silkes-gröt”. SAOB. https://www.saob.se/artikel/. Läst 4 april 2019. 

Allmänna källorRedigera

  • Wiking Leino, Matti (2017). Spannmål. Svenska lantsorter. Stockholm