Kalmar

tätort i Kalmar kommun, Sverige
För andra betydelser, se Kalmar (olika betydelser).

Kalmar är en tätort vid Smålandskusten i sydöstra Sverige. Kalmar är centralort i Kalmar kommun, residensstad i Kalmar län samt tidigare stiftsstad i Kalmar stift (som 1915 uppgick i Växjö stift). Kalmar fick en högskola 1977 och blev universitetsstad 2010. Kalmar centralort hade 40 047 invånare år 2018. Kalmar är Smålands tredje största tätort efter Jönköping och Växjö.

Kalmar
Tätort · Centralort · Residensstad
Kalmar domkyrka, Vattentornet i Berga, Kalmar Slott, Ölandsbron och Gamla vattentornet.
Kalmar domkyrka, Vattentornet i Berga, Kalmar Slott, Ölandsbron och Gamla vattentornet.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Kalmar kommun
Distrikt Kalmar domkyrkodistrikt,
Kalmar Heliga korsets distrikt,
Kalmar Sankta Birgitta distrikt,
Kalmar Sankt Johannes distrikt,
Kalmar Två systrars distrikt,
Förlösa-Kläckeberga distrikt
Höjdläge m ö.h.
Koordinater 56°40′10″N 16°19′18″Ö / 56.66944°N 16.32167°Ö / 56.66944; 16.32167
Area
 - tätort 1 998 hektar (2018)[3]
 - kommun 1 250,98 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 40 434 (2018)[3]
 - kommun 69 467 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 20,24 inv./hektar
 - kommun 56 inv./km²
Grundad [4]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kalmar
Postnummer 39X XX
Riktnummer 0480
Tätortskod T2280[5]
GeoNames 2702261
Ortens läge i Kalmar län
Red pog.svg
Ortens läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Kalmar
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

OrtnamnetRedigera

Det fornsvenska ortnamnet Kalmarnir eller Kalmarnar innehåller leden kalm, 'stenröse' och pluralformen arnar av arin, 'grusig ö'. Namnet kan tidigast ha syftat på området Stensö strax söder om staden. Kalmar hade under medeltiden en stor tysk befolkning och möjligen med influens från namnet på den tyska staden Wismar (av fornty. wisa och mara, båda med betydelsen 'träsk') kan en reducering av efterleden ha ägt rum.

Ett äldre belägg än det ovan nämnda är Kalmarna sutuma, 'Kalmarsund' på en runsten från 1000-talet vid Ärja ödekyrka i Åkers sn. Södermanland.[6]

Namnet Calmar hade länge i genitiv formen Calmare. Ännu i den så kallade Kalmarvisan talas det om "Kalmare stad". Ett från tidig svensk emigrationshistoria bekant 1600-talsfartyg hette Calmare Nyckel, ett namn som alltjämt förekommer i olika sammanhang. I dagens normalsvenska får ortnamn som slutar på vokal inte genitiv-s i etablerade fasta sammansättningar, medan ortnamn som slutar på konsonant får det. Det idag bortslipade genitiv-e i ordet Kalmar förklarar varför namnets grammatiska form bryter mot denna regel. Det heter således "Kalmar län", "Kalmar domkyrka", "Kalmar slott" och så vidare, utan -s, och resp. "Blekinge län", "Lunds domkyrka" och "Ovanåkers kommun", "Wismars rådhus". I mera tillfälliga konstruktioner har ordet Kalmar genitiv-s på vanligt sätt, till exempel "Kalmars befolkning".[7]

Ortnamnet stavades från 1200-talet och till mitten av 1800-talet Calmar. Genom av den 1864 grundade tidningen "Kalmar" (nedlagd 1918) förordade moderniseringssträvanden övergick man successivt till den nutida stavningen. Stavningen med C- (och även genitivformen Calmare) förekommer alltjämt i vissa företags- och föreningsnamn, t.ex. Calmar stadshotell. Calmareboden. . Calmare Internationella Skola

Genom en immigrant från Kalmar fick staden Calmar i Iowa, USA sitt namn.

HistoriaRedigera

 
Kalmar runt år 1700, ur Svecia Antiqua et Hodierna
 
Gammal karta över Kalmar från 1906
Huvudartikel: Kalmars historia

Kalmar är en av Sveriges äldsta städer, och kan därför visa upp en mängd historiska minnesmärken. I Kalmar stads historia finns både Kalmarunionen, Gustav Vasa och Nils Dacke. Under medeltiden var staden ett gränsfäste mot Danmark, Sveriges nyckel, en betydande hamn, handelscentrum och en av rikets större städer. Under 1200-talet var staden medlem i den mäktiga internationella handelsunionen Hansan. Flera strider om herraväldet över Sverige utkämpades i Kalmars närhet. Dess medeltida läge vid slottet var försvarsmässigt utsatt och efter Kalmarkrigen (1611–1613) började diskussioner ta fart om att flytta staden. Stora delar av den medeltida staden hade då förstörts.

År 1640 beslutade riksrådet att flytta staden till Kvarnholmen. I september samma år inträffade en förödande brand i den gamla staden, en händelse som fick stor betydelse för påskyndandet av överflyttningen. De första byggnaderna i den nya staden började uppföras från 1645 och flyttningen anses vara avslutad 1658.

Kalmar var stiftsstad från 1602 till 1915Kalmar stift avvecklades.

MilitärstadenRedigera

Kalmar regemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet, var inblandat i ett antal fälttåg från Nordiska sjuårskriget på 1560-talet till fälttåget mot Norge 1814. Kalmar regemente (I 21) avvecklades 1927 genom försvarsbeslutet 1925.

Åren 1942–1979 låg Kalmar flygflottilj i Törneby. År 1962 omlokaliserades Flygvapnets väderskola (VÄDS) från Roslagens flygkår till F 12 och var förlagd dit fram till 1982 (från 1980 som "F 17K", ett detachement till Blekinge flygflottilj).

År 1994 upprättades ett nytt regemente, med namnet Kalmar regemente, som en försvarsområdesstab med depå. Genom försvarsbeslutet 1996 kom dock regementet att avvecklas den 15 december 1997, försvarsområdet kom att uppgå som Kalmargruppen inom Smålands försvarsområde.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Kalmar stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Kalmar socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1925 Kalmar socken/landskommun och 1965 Dörby socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Kalmar kommun med Kalmar som centralort.[8] Tätorten har sedan också expanderat norrut in i området som utgörs av Kläckeberga socken.

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1925 till Kalmar stadsförsamling och Kalmar landsförsamling, och från 1925 till 1989 till Kalmar församling, därefter delades denna i fem församlingar och även bebyggelse tillkom som hörde till Kläckeberga församling, från 1998 Förlösa-Kläckeberga församling.[9]

Området motsvarande stadskommunen ingick till 1971 i domkretsen för Kalmar rådhusrätt och ingår sedan dess i Kalmar tingsrätts domsaga.[10]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kalmar 1960–2016[11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
30 516
1965
  
32 536
1970
  
34 918
1975
  
32 049
1980
  
29 819
1990
  
30 817 1 844
1995
  
32 671 1 870
2000
  
33 788 1 879
2005
  
35 170 1 885
2010
  
36 392 1 950
2015
  
38 408 1 960
2016
  
38 771 1 960##
Anm.: Sammanvuxen med Krafslösa 1970.
 ## Befolkningen 31 december 2016, 2017 eller 2018 inom det område som avgränsades som tätort 2015.

StadsbildRedigera

 
Västerlånggatan, 1945.
Huvudartikel: Stadsdelar i Kalmar

Kalmars centrala delar ligger främst på ön Kvarnholmen. Där finns bland annat länsmuseet samt stadshuset och flera andra kommunala inrättningar. Kvarnholmen är den stadsdel i Sverige som har flest kulturminnesmärkta hus.[12] På Kvarnholmen finns även det gamla vattentornet och runtom ön finns delar av stadens ringmur kvar. Nordväst om Kvarnholmen ligger stadsdelen Malmen. På Malmen ligger flera andra inrättningar, bland annat Komvux och Tingsrätten. På malmen finns även stadsbiblioteket och fängelset.

Kalmar är uppdelad i 18 stadsdelar

ByggnaderRedigera

 
Kalmar rådhus

Som historiskt betydande residens- och stiftsstad samt tidigare gränsstad har Kalmar flera storslagna byggnader i staden. Kalmar var under medeltiden en av de få städerna i Sverige som omgavs av en riktig ringmur och idag finns fortfarande rester kvar av denna på några platser i Gamla staden. På Kvarnholmen är betydande delar av 1600-talets stadsmur och befästningsanläggningar bevarade. Staden klarade sig hyggligt undan 1960- och 1970-talens rivningsraseri som drabbade många andra svenska städer vid denna tid. De historiskt viktiga områdena Kvarnholmen och Gamla staden vid Kalmar slott skonades relativt väl medan stora delar av Malmen som i huvudsak kom till under sena 1800-talet revs för att få plats med nya komplex för Länsstyrelsen. En stor del av den gamla staden finns alltså kvar i välbevarat skick.

Kalmar har en hel del praktfulla barockbyggnader, till exempel domkyrkan.

Till moderna tiders sevärdheter hör Ölandsbron; bygget startade 1967 och bron invigdes 1972. Ölandsbron är över 40 meter hög och fullt synlig över stora delar av staden. Den var med sina 6072 meter under lång tid Europas längsta bro.

Teleskolan var en stor internatanläggning, som uppfördes att ersätta dåvarande Televerkets utbildningsanstalt i Stockholm, som avvecklades till följd av statsmakternas utlokaliseringsbeslut. Numera kallas byggnaden Kalmar Nyckel och där finns ett hotell samt tre av universitetets fakulteter, Ekonomihögskolan, Fakulteten för konst och humaniora och Fakulteten för teknik.

StadsparkenRedigera

 
Stadsparken

Kalmars stadspark som ligger vid vattnet intill Kalmar slott. Marken som parken ligger på donerades av grosshandlaren Johan Jeansson och parken anlades år 1877-1880.[13] Han hade även tagit initiativet till att samtidigt uppföra den så kallade stadsparkspaviljongen. Byggnaden var en rund träbyggnad med öppna verandor runt om. Formen ledde till att stadsparkspaviljongen i folkmun blev kallad "Byttan".[källa behövs]

Under 1930-talet blev byggnaden utdömd och den ursprungliga byggnaden revs 1939 för att ge plats åt en modern restaurang. Uppdraget att rita den nya restaurangen gick till arkitekten Sven Ivar Lind. En av de mest kända byggnaderna Sven Ivar Lind uppfört var paviljongen för världsutställningen i Paris 1937, en paviljong som för tiden var en högteknologisk byggnad. Sven Ivar Lind var även arkitekten bakom Råsunda fotbollsstadion.

I "Byttans" arkitektur kan man tydligt se det klassiska funktionalistiska formspråket. "Byttan" visar på Linds ambitioner att kombinera funktion och estetik till en harmonisk enhet. Precis som dekorationen skulle förhöja och inte dominera byggnaden, skulle byggnaden i sig inte dominera landskapet. Detta skiljer sig från den för tiden vanliga tanken att skapa en monumental byggnad som var omgivningens blickpunkt.[källa behövs] Stadsparksrestaurangen, som ursprungligen arbetsnamnet var, går än idag under namnet "Byttan" trots att den nya byggnaden inte har några som helst likheter med den gamla Stadsparkspaviljongen Byttan.

Numera finns även Kalmar Konstmuseum belägen i stadsparken.

 
Kalmar slott

Andra sevärdheterRedigera

2018 blev Kalmar utsedd till årets sommarstad för femte gången[14] och fick därmed behålla titeln för alltid.

KommunikationerRedigera

 
Kalmars centralstation

Staden har kontakt med omvärlden genom tåg (Öresundstågen, Kust till Kust och Stångådalsbanan), buss och flyg (Kalmar Öland Airport). Ölandsbron och de anslutande lederna går igenom norra delen av staden. Staden ligger vid E22 mellan Malmö och Norrköping och är start/slutpunkt för Riksväg 25 mot Halmstad och Växjö. Inom staden och länet körs stads- och landsbygdstrafik av Kalmar Läns Trafik.

Nordens längsta bro, Ölandsbron går mellan Kalmar och Färjestaden på Öland. Kalmar Öland Airport är Smålands största flygplats.

MedierRedigera

RadioRedigera

Frekvens Sändningsbeteckning Sändarplats
92,2 MHz NRJ Färjestaden
93,0 MHz Sveriges Radio P1 Emmaboda (Bälshultmasten)
95,6 MHz Sveriges Radio P4 (P4 Kalmar) Emmaboda (Bälshultmasten)
96,7 MHz Sveriges Radio P2 Emmaboda (Bälshultmasten)
98,6 MHz Kanon FM Kalmar
99,2 MHz Rockklassiker Färjestaden
99,7 MHz Sveriges Radio P3 Emmaboda (Bälshultmasten)
101,3 MHz Star FM Färjestaden
104,0 MHz RIX FM Färjestaden
105,4 MHz Mix Megapol Färjestaden
107,8 MHz Sveriges Radio P4 (P4 Kalmar) Färjestaden

TidningarRedigera

I Kalmar ligger Barometerns huvudredaktion som är Kalmar läns största tidning. Östra Småland heter länets näst största tidning som i norra länet heter Nyheterna. På webben finns 24 Kalmar och varje vecka distribueras gratistidningen KalmarPosten.

TvRedigera

I Kalmar ligger Sveriges Televisions lokalnyheter Smålands lokalredaktion.

NäringslivRedigera

Enligt SCB:s företagsregister fanns det i december 2009 drygt 6 000 verksamma företag och knappt 6 400 arbetsställen i Kalmar kommun (alla verksamma företag har minst ett arbetsställe). Cirka 4 000 av dessa arbetsställen hade 0 anställda.

Tillverkningsindustri, handel och offentlig sektor dominerar arbetsmarknaden.

De största arbetsgivarna i december 2009, om man bortser från offentlig sektor, var enligt SCB:s företagsregister:

  • Atlas Copco Construction Tools AB, Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner, 200-249 anställda
  • Nobina Sverige AB, (fram till 29 december 2007 var företagsnamnet Swebus Aktiebolag), Linjebussverksamhet, 200-249 anställda
  • Tidningsbärarna KB Skånsk Tidn.distr. AB o Co, Bud- och kurirverksamhet, 200-249 anställda
  • Ikea Svenska Försäljnings Aktiebolag, Specialiserad butikshandel med möbler för hemmet, 200-249 anställda
  • KLS Ugglarps AB, Styckning av kött, 200-249 anställda

Enligt Handeln i Sverige 2009, ökade detaljhandeln i Kalmar centralort med 11 procent 2008 i jämförelse med 2007. En stark bidragande orsak är etableringen av Hansa City, Kalmars just nu[när?] mest expansiva handelsområde. Området ligger intill gamla Volvo Kalmarverken.

Volvo hade tidigare bilproduktion i staden vid Volvo Kalmarverken, invigd 1974, och stängd 1994. Likaså fanns en chokladfabrik, invigd 1909, där Nordchoklad länge (tidigare Chokladfabriken Röda ugglan, senare Candelia och Cloetta) hade sin godisproduktion. Denna fabrik stängdes 1998. Tågtillverkaren Kalmar Verkstad invigdes 1902, senare ABB, Adtranz och Bombardier fanns i Kalmar, men stängdes 2005. Bombardier kom 2017 tillbaks till Kalmar och håller till i en ny tågdepå på bangården söder om Kalmar C. I depån servas Kustpilens Y2 och Itinovagnar samt Krösatågens X11 (motorvagn). Kalmar Varv invigdes 1679 och stängdes 1981.

Staden är ett administrativt centrum för Kalmar län och omgivande landsbygd och har därför flera lokala och regionala myndigheter.

Historiska industrier:

KonsulatRedigera

I Kalmar har under årens lopp funnits ett 20-tal länders honorära konsulat och vicekonsulat.

  • Redan före 1836 fanns ett kungligt danskt vicekonsulat, som snart upphöjdes till konsulat och fortfarande (2015) existerar, samt ett kungligt brittiskt vicekonsulat.
  • Danmark, alltsedan tidigt 1830-tal (finns ännu 2015)
  • Brittiska Riket, vicekonsulat tidigt 1830-tal –1947
  • Ryssland, vicekonsulat sent 1840-tal –1916
  • Portugal, vicekonsulat tidigt 1850-tal –1892
  • Nederländerna, vicekonsulat tidigt 1850-tal –1870; ånyo 1885–cirka 2010
  • Spanien, vicekonsulat tidigt 1850-tal –1892; ånyo 1923–1933
  • Mecklenburg-Schwerin, vicekonsulat tidigt 1850-tal –1868
  • Preussen, konsulat tidigt 1850-tal –1868
  • Lübeck, konsulat 1866–1868
  • Nordtyska Förbundet (trädde istället för Mecklenburg-Schwerin, Preussen och Lübeck), konsulat 1868–1871
  • Tyska Riket, konsulat 1871–1945
  • Förbundsrepubliken Tyskland, konsulat alltsedan 1960 (finns ännu 2015)
  • Brasilien, vicekonsulat 1866–1919
  • Frankrike, konsularagentur 1896–1917
  • Norge, vicekonsulat 1907, upphöjt till konsulat 1989 (finns ännu 2015)
  • Argentina, vicekonsulat 1911–1925
  • Finland, vicekonsulat 1921, upphöjt till konsulat 1947, –1998
  • Estland, vicekonsulat 1929–1940
  • Litauen, konsulat 1931–1940
  • Polen, vicekonsulat 1937–1948
  • Island, vicekonsulat 1950–1971
  • Lettland, konsulat 2002- (finns ännu 2015)

Utbildning och museerRedigera

 
Sjöfartshögskolan
Huvudartikel: Linnéuniversitetet

Den tidigare Högskolan i Kalmar ingår sedan 2010 i Linnéuniversitetet. Universitetets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Kalmar och Växjö, med campus även i Hultsfred (musikutbildningar) och i Nybro (designutbildning). Starka forskningsområden i Kalmar är: akvatisk ekologi, biokemi, biomedicinsk vetenskap, bioorganisk kemi, nanovetenskap/nanoteknik och miljövetenskap

I staden finns även Kalmar läns museum vilket bland annat innehåller permanenta utställningar om Regalskeppet Kronan och Jenny Nyström.

SportRedigera

Klubbar:

Det största idrottsevenemanget i staden är Kalmar Triathlon tillsammans med Ironman Kalmar som infaller efter varandra.

Kända personer från KalmarRedigera

Se även Personer från Kalmar

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2019 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2019, Statistiska centralbyrån, 20 februari 2020
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  4. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 26 oktober 2013
  6. ^ Södermanlands runinskrifter 1, 1936, s. 315–319.
  7. ^ Lars Hellberg, »Forn-Kalmar. Ortnamnen och stadens förhistoria.» Kalmar stads historia 1, 1979 sidorna 119–166.
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ ”Kvarnholmen”. kalmar.se. Kalmar kommun. 21 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 6 september 2010. https://web.archive.org/web/20100906013548/http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=34561. Läst 14 oktober 2009. 
  13. ^ ”Stadsparken”. kalmar.se. Kalmar Kommun. 11 september 2009. Arkiverad från originalet den 19 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110519032211/http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=24182. Läst 14 oktober 2009. 
  14. ^ Sommarstaden
  15. ^ ”BMK Kvasten”. http://www.bmkkvasten.se/#home. Läst 13 mars 2013. 
  16. ^ ”KFUM Kalmar Saints”. http://www3.idrottonline.se/KFUMBasketklubbKalmar-Basket/. Läst 13 mars 2013. 
  17. ^ ”Kalmar Boxningsklubb”. http://kalmarboxningsklubb.com/. Läst 13 mars 2013. 
  18. ^ ”Kalmar SK Friidrott”. http://www3.idrottonline.se/KalmarSK-Friidrott/. Läst 13 mars 2013. 
  19. ^ ”KFUM Kalmar Handboll”. http://www3.idrottonline.se/KFUMKalmarHK-Handboll/. Läst 13 mars 2013. 
  20. ^ ”Kalmar IBK”. Arkiverad från originalet den 21 december 2013. https://web.archive.org/web/20131221130856/http://www.laget.se/kalmaribk/. Läst 13 mars 2013. 
  21. ^ ”T.I.A. Sweden”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150509062628/http://tia-sweden.org/kampsports-klubb/kalmar/. Läst 13 mars 2013. 

Vidare läsningRedigera

  • Hjord, Bengt (2005). Litteratur om Kalmar. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 11. [Kungsängen: Bengt Hjord]. Libris länk. ISBN 91-631-7107-4 

  • Adolfson, Göran P. D (1997). Öar kring fästningsstaden : en kulturhistorisk skildring av Ängö, Lindö, Kullö, Svinö, Skallöarna, Varvsholmen och Laboratorieholmen. Kalmar: KalmarSund. Libris länk. ISBN 91-972781-0-6 
  • Berggrén, Per Gustaf; Hofrén, Manne (1936). Kalmar stad och dess historia (2. uppl. / omarbetad av Manne Hofrén). Kalmar: Appeltoffts bokhandel. Libris länk 
  • Björkman, Liss-Eric (1988). Kalmar från forntid till nutid. Kalmar: Barometern. Libris länk. ISBN 91-970636-5-7 
  • Harrison, Dick (2017). Kalmars historia : den begravda staden. Lund: Historiska media. Libris länk. ISBN 9789175454061 
  • Kalmar mellan dröm och verklighet : konstruktionen av den tidigmoderna staden / redaktörer Göran Tagesson & Peter Carelli. [Linköping]. 2016. Libris länk. ISBN 9789185333738 
  • Kalmar stads historia / huvudred.: Ingrid Hammarström ; utg. av Kulturnämnden i Kalmar ; [teckningar av Lars Wellton]. Kalmar: Kulturnämnden. 1979-1984. Libris länk 
  • Kvarnholmen i Kalmar : en användningsplan. Den nordiske træstad, 0347-8939 ; 8. Stockholm. 1971. Libris länk 
  • Selling, Dagmar (1984). Kalmar. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 61. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris länk. ISBN 91-7192-607-0 
  • Sylvander, Gustaf Volmar (1864-1874). Kalmar slotts och stads historia : tre afdelningar. Kalmar. Libris länk 
    • [Del 1]. Afdelning 1, Kalmar slotts enskilda hävder : byggnadshistoria och länsförfattning från äldsta tider. 1864. Libris länk 
    • [Del 2]. Afdelning 2, Kalmar stads enskilda häfder : byggnadshistoria från äldsta tider, Del 1, Forntid, hedniska samhällslifvet före 1250. 1864. Libris länk 
    • [Del 3]. Afdelning 2, Kalmar stads enskilda häfder : byggnadshistoria från äldsta tider, Del 2, Kalmar stads-rätt från 1250 till när varande tid. Westin. 1865. Libris länk 
    • Del 4. Afdelning 2, Kalmar stads enskilda häfder : byggnadshistoria och samhällsförfattning från äldsta tider, Del 3, Kalmar stads byggnadshistoria från 1250 till närvarande tid. 1865. Libris länk 
    • [Del 5]. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 1, Kalmar slotts och stads historia under medeltiden 1250-1520. 1865. Libris länk 
    • Del 6. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 2, Konung Gustafs riksstyrelse 1521-1560. 1870. Libris länk 
    • Del 7. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 3, Eric XIV:s, Johan III:s och Sigismunds riksstyrelse 1561- 1604. 1872. Libris länk 
    • Del 8. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 4, Konung Carl IX:s riksstyrelse 1604-1611 : Kalmar-kriget 1611-1613 : Kalmar-kriget 1611-1613. 1873. Libris länk 
    • Del 9. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 5, Gustaf II Adolfs, Christinas, Carl X:s och Carl XI:s riksstyrelse 1613-1693 samt franska prinsarnas möte i Kalmar 1804. Westin. 1874. Libris länk 

Externa länkarRedigera