Tidningsannons i finlängsk dagspress om kvalitetstest av cikoria från Jakobstads Cikoriafabrik 1886
Tyskt kaffesurrogat

Kaffesurrogat kallas de olika blandningar som av kaffedrickande människor har använts som surrogat då de försökt stilla sitt kaffebegär i tider då kaffe varit svårt att få tag på.

Den senaste "torrläggningen" i Sverige kom under andra världskriget och påbörjades den 27 mars 1940, då de första ransoneringarna kom. De gällde importvarorna te och kaffe och infördes för att minska förbrukningen av utländsk valuta. Ransoneringskorten, som delats ut redan i slutet av oktober 1939, kom nu till användning.

Färdiga kaffesurrogat, var ofta en blandning av flera olika produkter. Blandningarna gick under namn som "intubikaffe", "homeopatiskt hälsokaffe", "mokkatillsättning" och "enrilo". Lite bättre blandningar, med en andel äkta kaffe, fanns under namn som "elfvakaffe" och "hushållskaffe". I värsta fall kunde man råka köpa förfalskat surrogat gjort på billig torv.[1]

Under andra världskriget kallades i Sverige kaffesurrogat i folkmun "kaffesurr".[2]

Olika surrogatRedigera

  • Surrogat på rostad spannmål (vete, råg, etc) gick under namn som Kneippkaffe, Kathreiners Kneipp-maltkaffe, cerealkaffe.
  • Roten av växten cikoria var populär och sådant surrogat tillverkades industriellt i Tyskland före de båda krigen. Det kallades kaffetillsättning Ersatzkaffee (m), ariakaffe eller bara cikoria.[1]
  • Rostad rot av maskros, lövetand, se maskroskaffe.
  • Rostade och malda fikon, fikonkaffe.
  • En hel del andra växter: ekollon, dadlar, lupiner, johannesbröd, kikärter (då kallad "kaffeärt").[1]
  • En fabriksmässigt framställd produkt kallades Doska Frank. Tillhandahölls i form av briketter.
  • Jackbean (Ganavalia), Cassia, Parkia

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Kaffesurrogat i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  2. ^ Armémuseum Dramatiserad familjevisning: Kaffesurr i snuskburken 18 oktober 2018