Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-08

Kommande veckans tävlingar

Just nu finns det inga Veckans tävlingar planerade för de närmaste fyra veckorna. Är det några som är intresserade av att anordna tävlingar?--Historiker (diskussion) 8 juli 2017 kl. 19.34 (CEST)

Vet inte riktigt om jag är så intresserad och anordna själva tävlingen. Men, ett tips är ämnesområdet Geografi om någon vill sätta upp en tävling. Det brukar alltid gå hem i andra tävlingar:) YesDi (diskussion) 8 juli 2017 kl. 20.49 (CEST)

Tack för tipset! Nu har jag arrangerat veckans tävling vecka 28 om Polen. Väl mött!--Historiker (diskussion) 8 juli 2017 kl. 21.23 (CEST)

 Gillar Vi får väl se om jag slänger några bidrag. YesDi (diskussion) 8 juli 2017 kl. 21.43 (CEST)

Tävling behövs även nästa vecka. Är det någon som intresserad? Skulle kunna tänka mig att anordna en tävling, men är osäker på hur man gör. YesDi (diskussion) 15 juli 2017 kl. 11.42 (CEST)

@YesDi: Det vore mycket trevligt om du gjorde det. Fundera ut ett lämpligt tävlingsämne, leta reda på en tidigare liknande tävling och lägg upp en tävlingssida med den som mall. Följ tävlingen och skriv tävlingslogg, för att uppmuntra deltagarna. Poäng räknar var och en själv. Lycka till!--Historiker (diskussion) 15 juli 2017 kl. 21.24 (CEST)

@Historiker: Testar med tävlingen Wikipedia:Veckans tävling/Europas geografi. YesDi (diskussion) 15 juli 2017 kl. 23.27 (CEST)

@YesDi: Mycket bra! Hoppas många vill tävla.--Historiker (diskussion) 16 juli 2017 kl. 08.41 (CEST)

Nästa vecka är det dags för källtävling igen. Vecka 32 har också en tävling inplanerad. Är det någon som vill ordna en tävling under vecka 31?--Historiker (diskussion) 19 juli 2017 kl. 21.26 (CEST)

Wikipedia i bilar

Jag har precis återkommit från en bilsemester genom hela Sverige och provade för första gången WikiLocation som finns som inbyggda app i min bil. För de som inte sett appen så finns det tre sökalternativ; runt bilen, vid resmålet samt sökning på namn. Appen visar sedan en lista över Wikipedia-artiklar på svwp och enwp som matchar sökningen. När man valt en artikel kan man välja att lägga till (eller se var den är) i navigationen, titta på foton, läsa eller lyssna på ingressen, hela artikeln eller enskilda sektioner. Appen blev ganska flitigt använd, men den gav upphov till en del besvikelser också. På den positiva sidan kan jag nämna att vi lyssnade på hela Oskarshamn när vi åkte från Vimmerby till Oskarshamn och det är nog en variant som vi kommer att använda mer. En annan positiv sak är att vi hittade saker som vi inte visste fanns och lade till dessa på vår resplan. En av de större besvikelserna beskrivs lättast med Konstvägen sju älvar som är svår att koordinatsätta med tanke på att det är en väg och dels för att respektive konstverk inte har egna artiklar, så inga konstverk eller Konstvägen sju älvar dök upp i appen. En annan besvikelse eller snarare utmaning för Wikipedia är att ingressen saknade, vad vi ansåg vara, väsentlig information, t.ex. ortens storlek, och ett bra exempel på en knapphändig ingress är Vimmerby. Den sista "besvikelsen" är att historiska platser saknar koordinater. Malexandermorden skedde på en specifik plats, men artikeln saknade koordinater så istället för att bilen läste upp historien om morden på vägen dit fick min fru agera WikiLokation och högläsa ur artikeln för oss övriga.

Att Wikipedia har flyttat ut till bilar har gett oss en helt ny målgrupp och vi kanske måste se över hur våra geografiska artiklar är uppbyggda (t.ex. tillräcklig ingress) och vilka artiklar som är koordinatsatta (t.ex. historiska platser) för att om möjligt nå ut till en än bredare publik med Wikipedia. Jag ska kika lite mer på appen och dess begränsningar (den visar inte punktlistor, fotnoter och liknande) när jag fått bort det mesta av resdammet och om intresse finns kan vi ta en Wikifika i Skåne i min bil för att utforska möjligheterna. // Castrup (diskussion) 15 juli 2017 kl. 23.10 (CEST)

Jag har en fråga, då jag tycker det låter som en intressant app/funktion, finns den även för mobiler (för icke bilburna)? Skulle gärna vilja testa den i sådant fall. Kan ju vara lika givande om man åker kommunalt, på cykel eller går. Frökennostalgi (diskussion) 16 juli 2017 kl. 09.16 (CEST)

Jag använder inland wikipediaappen. Där finns "artiklar i närheten" så man kan sr vad som finns. Har aldrig testat få uppläsning. Jag upplever nog att det finns många historiska artkklar med gps. Kör ofta wikishootme för att lägga in bilder på wikidata och då ser jag mycket historiskt (dock lite svårare nu när alla fornlämningar lagts in för 90% av dem saknar artikel... Men kul att hitta saker i sin närhet) Adville (diskussion) 16 juli 2017 kl. 09.38 (CEST)

Tack för tipset Adville! Jag är inte så uppdaterad på dessa tekniska områden, så hade inte ens tänkt på den möjligheten. Men nu är appen installerad och ska testas även av en stofilisk historienörd som undertecknad. Det låter lovande! Frökennostalgi (diskussion) 16 juli 2017 kl. 17.14 (CEST)

Beträffande koordinater för historiska artiklar så kan det ju vara så att de som jag kände till längs vår rutt råkade sakna koordinater, bl.a. Freden i Brömsebro. Sedan kan man fundera på om samlingsartikeln Emil i Lönneberga ska ha Katthults koordinater. Jag gissar att fornlämningarna har samma problematik som de enskilda konstverken längs Konstvägen sju älvar. Om man ska anpassa artiklarna så att de blir mer sökbara med artiklar i närheten så kan vi behöva ta en funderare på hur liten en artikel får vara, då t.ex. konstverken längs Konstvägen sju älvar inte kommer att bidra med mer än ett litet stycke text, koordinater och kanske en bild. // Castrup (diskussion) 16 juli 2017 kl. 22.34 (CEST)

Koordinater tror jag är något som måste utvecklas i Wikipedia. Jag håller på som ett litet experiment med att koordinatsätta ca. 1200 gravar på Norra Begravningsplatsen i Stockholm som har en artikel om personen på WIkipedia länk. Det vi hittat är att idag kan det finnas en primary koordinat och sedan flera secondary koordinater per artikel.

Tittar vi på en artikel om en person så vill man kunna "filtrera" vilken typ av koordinater man är intresserad av. Gillar jag gravar så vill jag kunna hämta koordinater som handlar om gravar. Åker jag på turistresa genom Sverige är det kanske inte primärt en massa gravar man vill skall poppa upp (idag verkar det som i Stockholm är typ hälften av alla koordinatsatta artiklar dom som finns på Norra Begravningsplatsen).

Jag skrev en kommentar på en ny funktion som går ut på att hitta intressanta platser i närheten av där du är se Phabricator T156734

Problemet tror kopplingen artikel -->koordinat måste ha en typ av koordinat som man kan filtrera på. Exempel på vilka koordinattyper jag kan tänka mig sätta

• artikel om en tavla
  • var tavlan finns idag
  • vart landskapet på tavlan finns
• artikel om en person
  • personens gravplats
  • plats/hus där personen föddes ex. Zorngården,
  • en staty föreställande personen
  • ....

- Salgo60 (diskussion) 17 juli 2017 kl. 15.56 (CEST)

Instämmer. Åker man längs E10 från Riksgränsen mot Kiruna så lär man sig snabbt namnet på hälften av Sveriges sjöar känns det som. // Castrup (diskussion) 19 juli 2017 kl. 21.28 (CEST)

Fel på hjälp

Hej. Det verkar vara något fel på hjälpfunktionen här, eftersom man inte får någon respons alls. --DoF CC-BY-X (diskussion) 16 juli 2017 kl. 21.51 (CEST)

Hmmmm, är det de här notifieringarna och popupen för nybörjare som förvirrat mer än de hjälpt, tro? -- Innocent bystander (diskussion) 20 juli 2017 kl. 14.36 (CEST)

I det här fallet var det mest otålighet som låg bakom, eller iver att komma igång med ett projekt. Inlägget här kom bara 48 minuter efter hjälpmallen, som annars fungerade bra. JohanahoJ (diskussion) 20 juli 2017 kl. 16.37 (CEST)

Veckans tävling - Källor 2017 III

Under vecka 30, den 24–30 juli är det dags att källbelägga artiklar igen under veckans tävling Källor 2017 III. Det finns nu över 31 600 artiklar uppmärkta med att de saknar källor, samt många andra artiklar, som inte märkts upp, men som ändå saknar källor. Tag en stund av sommarledigheten och leta lite källor, för att därigenom göra svenskspråkiga Wikipedia ännu bättre och trovärdigare. Välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 19 juli 2017 kl. 21.23 (CEST)

Mall:Infoga

Mallen mall:Infoga beter sig konstigt. Se t ex Grava (olika betydelser). Kitayama (diskussion) 18 juli 2017 kl. 06.51 (CEST)

När jag gjorde en nulledit i en artikel där mallen såg OK ut, Veolia Transport, så uppstod samma fel. Kitayama (diskussion) 18 juli 2017 kl. 07.13 (CEST)

Så, tror jag den fungerar igen. Någon mer erfaren på området får dock gärna kolla om min ändring var ok. JohanahoJ (diskussion) 18 juli 2017 kl. 09.58 (CEST)

Nej, ändringen skapade problem på kategorisidor istället, så jag återställde. Märkligt att det blivit så nu. JohanahoJ (diskussion) 18 juli 2017 kl. 10.38 (CEST)

Ja, mallen har ju i princip varit orörd sedan 2014, så jag misstänker att det är något mjukvarufel som strular. -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2017 kl. 11.05 (CEST)

Jag gjorde en ändring nu som skiljer på hanteringen av kategorier och artiklar, och det verkar funka, och bör fortsätta funka även vid eventuell åtgärd av ett mjukvarufel. JohanahoJ (diskussion) 18 juli 2017 kl. 13.18 (CEST)

Samma fel i mall:Infogafrån? Se Kista (olika betydelser). @JohanahoJ:: Har du möjlighet att ta en titt?

Fixat på samma sätt som mall:Infoga. JohanahoJ (diskussion) 21 juli 2017 kl. 20.48 (CEST)

Osmaner eller turkar

Jag stötte på artiklar om Osmanska riket nu r jag kollade dagens datum. Då upptäckte jag att det stod balandat i artiklarna, ibland turkar och ibland osmaner. Jag ändrade till enbart osmaner eftersom det var artiklar om 1300-talet, exempel Beyazit I (se hI storken för muna ändringar). Samma på nästa artikel jag kollade. Hur skall det stå för att vara historiskt korrekt, så jag inte gjorde fel. I mina ögon är det osmaner, för turkar kallas de först mycket senare och vi skriver ju inte fransmän om normanderna. Om jag har rätt kanske vi borde kolla upp artiklar om osmanska riket och rätta det. Adville (diskussion) 20 juli 2017 kl. 00.37 (CEST)

I artikeln Osmaner (befolkning) står det att "Osmaner är en benämning på både dynastin som härskade i Osmanska riket och de (turkiska) medborgare som ingick i rikets maktsfär. Ordet kommer ursprungligen från Osman I, som grundade dynastin ifråga.". Frågan är när begreppet "turkar" uppstod? Det logiska borde vara när republiken Turkiet grundades, eller hur?! --Allexim (diskussion) 20 juli 2017 kl. 01.10 (CEST)

Jag vet inte om det är mest logiskt, men:

Begreppet turkar om medborgare i republiken Turkiet uppstod när Turkiet grundades. Ataturk valde så klart landets namn med omsorg och som en motsats till de korrumperade osmanerna som glömt sina rötter, en syn som etablerats inom ottomanska riket sedan tidigt 1800-tal.

Men begreppet "turkar" är mycket äldre än så: [1]. Därför kallades Osmanska väldets muslimer sedan länge och inte sällan för turkar, till exempel kallas Bosniens muslimer för turkar i området:[2]. Medlemmarna i den osmanska dynastin räknar sina rötter dit. Men precis som begreppet angler fanns innan England grundades eller svear innan Sverige grundades, eller tyskar innan Tyskland, fanns det turkar innan Turkiet grundades och invånarna i Anatolien eller hela ottomanska riket kallades inte sällan turkar parallellt med att de kallades andra saker.--LittleGun (diskussion) 20 juli 2017 kl. 07.15 (CEST)

Se också Turkfolk, som inkluderar områden långt utanför Osmanska riket och tom utanför den muslimska sfären. -- Innocent bystander (diskussion) 20 juli 2017 kl. 09.00 (CEST)

Det är kust det som IB säger som jag tänker också. Det var en stam från ett turkfolkslag som skapade osmanska riket (precis på samma sätt som romarriket grundades av en romersk stam), men alla som krigade för osmanska riket var inte från turkfolk. Därför blir det fel att skriva turkar om osmanerna, anser jag, och ser samtidigt en fara i stt just skriva turkar om dem för det kan vara en del i den turkiska nationalismen som florerar nu. Det är därför jag funderar på om man inte för skriva osmaner överlag istället för turkar eller blanda- men samtidigt vara på det klara att det var ett turkfolk som grundade riket. Adville (diskussion) 20 juli 2017 kl. 10.07 (CEST)

Samtidigt bör ju exempelvis turkiska handelsmän verksamma i Egypten och på arabiska halvön under 1700- och 1800-talet benämnas just turkar och inte osmaner eftersom den beteckningem inte säger särskilt mycket om etniciteten hos dessa.FBQ (diskussion) 20 juli 2017 kl. 12.27 (CEST)

Det har du rätt i, där var det turkar som var handelsmän, även om de var osmaner med. Man får gå varsamt fram.Adville (diskussion) 20 juli 2017 kl. 23.32 (CEST)

Och nationalitet och etnicitet är ganska nya begrepp, som det är svårt att projicera bakåt. Samtidigt var Osmanska riket kraftigt decentraliserat, så nationer fanns kanske även inom riket. -- Innocent bystander (diskussion) 21 juli 2017 kl. 08.56 (CEST)

Man blir lätt anakronistisk när man försöker bringa reda i detta. Begreppet "Turkiet" är betydligt äldre än den moderna staten. Det har troligen använts på svenska om Osmanska riket sedan Gustav Vasas tid eller så (jag har inte kontrollerat). I varje fall sade man redan under hans samtid att Karl XII vistades i Turkiet (större delen av tiden var det i våra dagars Moldavien). Ordet "turkar" användes ibland om alla invånare i Osmanska riket, ibland enbart om muslimerna. Något begrepp om personers etnicitet torde man inte ha haft i Europa före självständighetssträvandena på Balkan under 1800-talet (vilka tog sin början med grekernas frihetskamp, där paschan av Janina blev en hjälte för många, även om han troligen var alban och säkerligen "muhammedan"). Romantiken och den egna nationalismen spelade stor roll i sammanhanget. Begreppet "osmaner" använder jag enbart om dem som tillhörde dynastin. Tostarpadius (diskussion) 21 juli 2017 kl. 09.14 (CEST)

Snorri Sturluson använder beteckningen "Turkland" (Tyrkland) som synonym till Mindre Asien i prologen till sin Edda. Dagsuddare (diskussion) 21 juli 2017 kl. 13.15 (CEST)

Det var ett tirkfolk som grundade imperiet, men på grund av dess storlek bör det varit välfigt blandat i armen. Det står i en av artiklarna jag redigerade om ett söag osmanerna vann mot en alleuropeisk här att de tog 5000 soldater till fånga. Avrättade de äldre och behöll de yngre fångarna för de skulle införlivas i osmanernas egen arme. Bara där framkommer det att många inte var turkar i armen. Dock var det nog skillnad på köpmännen. Adville (diskussion) 21 juli 2017 kl. 13.25 (CEST)

Precis som vi använder ordet "svenskar" i en vidare betydelse som inte handlar om etnicitet ser jag inga problem med att tala om den turkiska armén under den osmanska tiden. Många övergick efterhand till att tala turkiska. Om jag förstått det rätt var det så med de "greker" som repatrierades från Anatolien. Det var religionstillhörigheten som avgjorde vilket folkslag man ansågs tillhöra. Tostarpadius (diskussion) 21 juli 2017 kl. 20.43 (CEST)

Jag vill bara nämna att det Osmanska (Ottomanska) riket även officiellt benämns "Turkiet" före rikets sammanbrott vid första världskrigets slut och före det moderna Turkiets tillkomst, vilket framgår av Ugglan från 1892 [3]].-Wvs (diskussion) 21 juli 2017 kl. 21.20 (CEST)

Artikeln står inte i Ugglan utan i Nordisk familjeboks första upplaga. Tostarpadius (diskussion) 21 juli 2017 kl. 21.36 (CEST)

Jag ber om ursäkt för min lapsus.Wvs (diskussion) 21 juli 2017 kl. 21.42 (CEST)

Tag denna ändring som exempel. Innan stod det blandat turkar och osmaner och vet man inte det är samma sak blir det väldigt underligt att turkarna först tog över Konstantinopel för att i andra stycket styras av osmaner. Dock, när det står om folkslaget turkar i osmanska riket så får det stå kvar, som exempel vissa typer av soldater som det bara utbildades från turkarna, men sedan även fick ha andra folkslag: azap. Förtydligar det vad jag menar? Adville (diskussion) 21 juli 2017 kl. 22.07 (CEST)

Global oppvarming

Artikkel om global oppvarming har blitt oversatt i sin helhet fra engelskspråklig Wikipedia til norsk bokmål:

https://no.wikipedia.org/wiki/Global_oppvarming

Den engelske versjonen er såkalt featured article, det samme er den på bokmål (utmerket artikkel). Dette er jo et emne som interesser mange, og derfor antar jeg det kan være nyttig for våre svenske venner å vite at artikkelen på bokmål eventuelt kan brukes som underlag for en utvidelse av tilsvarende artikkel på svensk. Mvh. Ulflarsen (diskussion) 16 juli 2017 kl. 17.09 (CEST)

Tack för tipset. En sak vi diskuterat mycket på svwp är hur man skall hantera källor när man översätter. Flertalet vill att man skall granska alla källor själv och inte bara importera dem rakt av, eller åtminstone tydligt ange att källorna är direktimporterade. Hur har ni diskuterat kring denna fråga på nowp? Just den aktuella artikeln bygger ju sgs uteslutande på onlinekällor, så då kan man förutsätta att du granskade dessa när du översatte, är det riktigt? /Ascilto (diskussion) 16 juli 2017 kl. 17.22 (CEST)

En del länkar anges ha besökts 2007, 2011, etc... Således bedömer jag det som tveksamt att han kontrollerat källorna. I min mening är det således ingen höjdare att översätta artikeln om inte källorna kontrolleras. Hellre ett originalverk som kanske når rekommenderad nivå, än en översatt utan källkontroll som har guldstjärna. Skottniss (diskussion) 16 juli 2017 kl. 18.53 (CEST)

Til Ascilto og Skottniss: Som dere vil se av diskusjonssiden på den engelske versjonen så er den på over 70 arkiverte sider, artikkelen synes altså ganske grundig bearbeidet. For oss på norsk å skrive noe slikt fra bunnen av synes som en ganske umulig oppgave.

Når det gjelder kilder: Hva er forskjellen på en kilde på en artikkel fra en annen språkversjon og tilsvarende på svensk? Om du/dere setter et slikt krav, så må jo det samme gjelde på svensk? Hvordan klarer dere da å utvikle artikler, nå alle tidligere kilder skal granskes, av alle? Vi har hatt diskusjon om dette, men jeg mener det er en avsporing. Det viktige er at vi bruker den mengde gode artikler som er på andre språkversjoner, samtidig som vi forholder oss kritisk til kvaliteten. For meg står det slik at samtidig som vi er kritiske må vi stole på at de fleste her bidrar etter beste evne, og at våre lesere leser forbeholdet som står nederst på hver eneste side. Mvh. Ulflarsen (diskussion) 16 juli 2017 kl. 19.14 (CEST)

@Ulflarsen: När vi översatt artiklar från andra språk, och också granskat de källor som använts, har vi inte helt sällan sett att källan har tolkats fel. Inte nödvändigtvis avsiktligt, men ibland tillräckligt illa för att man tvingas skriva om eller stryka en del av orginaltexten. När översättning görs, utan att granskning av källorna görs, så kan vi därför inte vara säkra på kvalitén. Det kan därför vara bättre att utgå bara från källorna i en artikel och skriva en egen artikeltext utifrån dem. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juli 2017 kl. 19.57 (CEST)

Til Innocent bystander: Jeg har opplevd akkurat det samme. Men jeg har også opplevd det når jeg har sjekket kilder i artikler som er skrevet på bokmål. Betyr det at jeg må granske alle kilder i alle artikler jeg bidrar til på bokmål? Igjen - om man ønsker det så må man selvfølgelig gjerne arbeide slik, men jeg finner det noe tungvint. I praksis så betyr det at kun det jeg har sjekket kan godtas, for jeg gjør som kjent ikke feil. Mvh. Ulflarsen (diskussion) 16 juli 2017 kl. 20.04 (CEST)

@Ulflarsen: Nej, men det bör kanske göras i alla artiklar som man vill ska få en stjärna. Jag tror också det handlar ganska mycket om prestige. Att en artikel fått en "stjärna" ses lite som en stjärna också till författaren. Att då göra en översättning anses då inte lika fint som att göra jobbet själv. Det man då missar är att sådana artiklar tenderar att vara bättre granskade av flera gemenskaper än en enstaka artikel skapad av en enda användare på ett enda projekt. Och det är ju egentligen artikeln som ska få stjärnan, inte författaren. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juli 2017 kl. 20.11 (CEST)

Om man har så stort intresse för ett ämne att man översätter en över 100 000 byte stor artikel så borde man vara så intresserad av ämnet att man också vill gå till källorna. När det gäller enstaka tillägg till befintliga artiklar så är det väl överdrivet att också behöva kontrollera de befintliga källorna. Men när jag gör mer ambitiösa tillägg eller omarbetningar av en artikel sätter jag mig självklart in i de tidigare källorna. Det visar sig ofta vara befogat. Men jag håller med om att vi på svwp och nowp inte är tillräckligt många aktiva för att täcka alla områden med ambitiösa artiklar, därför är det bra att några vill ägna sig åt översättningar - dock kanske inte med ambitionen att få guldstjärna. /Ascilto (diskussion) 16 juli 2017 kl. 21.31 (CEST)

Hva jeg undres over her er det som for meg synes å være en manglende konsekvens. Jeg bidrar hele tiden med små og større bidrag til artikler på Wikipedia på bokmål, uten at jeg hver gang sjekker alle kildene i hele artikkelen. Hva er da forskjellen på det og artikler på andre språk? Jeg kan selvfølgelig lage mitt eget leksikon - Ulfipedia - hvor jeg har sjekket alt, men da må jeg jo tro at jeg selv er ufeilbarlig. I tillegg når jeg neppe langt med det, dvs. antall artikler blir svært begrenset. Skal det være en konsekvens i dette så må en jo behandle like forhold likt, og da får man ikke mye gjort.

Når det gjelder stjerne anser jeg det som et virkemiddel vi benytter internt, som leser forholder jeg meg likt til artikler, om de har stjerner eller ei. Men noen artikler dekker emner som er så omfattende, og viktige at de trenger lengde for å få frem det vesentlige, som denne om global oppvarming. At man da oversetter har ikke noe med fint eller prestisje å gjøre, det er et praktisk spørsmål, tilsvarende at det er et praktisk spørsmål å granske nesten 300 kilder. Det er mulig, men har det noen hensikt, mht. kost/nytte, siden noen allerede har gransket disse?

Slik jeg har forstått Wikipedia siden jeg begynte å bidra her i 2004, så samarbeider vi, både innenfor de enkelte språkversjonene og mellom språkversjonene, det er hva som gjør at vi har klart å komme så langt som vi har. For meg betyr det blant annet at samtidig som jeg selvfølgelig er kritisk, så bygger jeg på andres arbeide, jeg ser ingen grunn til å rive ned huset for å bygge det opp igjen. Igjen, jeg har full respekt for hvordan dere arbeider her på Wikipedia på svensk, så jeg skal ikke dra denne diskusjonen lenger. Mvh. Ulflarsen (diskussion) 16 juli 2017 kl. 21.51 (CEST)

(redigeringskonflikt) Jag kan inte se att misstron mot översättningar där källorna inte granskats handlar om prestige. Översättningar är ju inte alls granskade av flera gemenskaper, om de granskas och korrigeras på en wikipediaversion finns det ju ingen garanti för att rättningarna förs över till andra. Som flera ovanför påpekat finns ju flera problem, översättningarna i sig behöver inte vara felaktiga men översättningar i allmänhet inte kan göras ordagrant då ord ofta saknar direkt överförbar betydelse kan betydelsen i originalkällan förvanskas om den översätts. Dessutom gör alla wikipediaversioner fel - granskningen görs ju i allmänhet inte av fackfolk utan av gemenskapen, ibland finns experter inom området som granskas ibland inte. Det är ju viktigt att en utvald stjärna betyder en granskning här, inte bara en import av en granskning som gjordes på en wikipediaversion, som innan dess gjordes på en annan osv. Jag har ju dessutom tidigare varit med om att felaktiga uppgifter lagts in i utvalda artiklar på engelskspråkiga wikipedia mellan dess att artikeln blev utvald och att den importerades hit. Om man vill använda en granskad artikel som förebild är ju en av experter granskad vetenskaplig artikel i ämnet betydligt bättre. Sedan ger den givetvis inte några ledtrådar till lämplig disposition för en wikipediaartikel, men en utvald artikel bör ju inte bara ha snygg disposition, den bör ju lämpligen även ge en balanserad och vetenskapligt korrekt bild av ämnet. Men handlar det om en "vanlig" artikel där många av våra helt saknar källor ser jag det som ett mindre problem. Jag tycker väl kanske att det är lämpligt i de fallen det finns en existerande artikel att granska vad det är för källbelagda uppgifter man plockar bort, särskilt om uppgifterna där skiljer sig från vad man översatt. Då är det kanske inte direkt lämpligt att ersätta dem med fakta som man själv inte läst.FBQ (diskussion) 16 juli 2017 kl. 21.58 (CEST)

Min syn är att om jag gör en ändring, eller ett tillägg, i en artikel, då står jag för den ändringen, eller det tillägget och att det stämmer med den källa jag använder. Om jag gör en översättning, då står jag för varje mening av den översättningen, inklusive att det jag översatte till stämmer med den källa jag anger. Vad jag vet finns inte självklar konsensus för den synen, varken enligt mitt perspektiv eller något annat perspektiv. Så jag tror att det går bra att översätta och inkludera källorna som de är, ogranskade.--LittleGun (diskussion) 17 juli 2017 kl. 00.10 (CEST)

De senaste diskussionerna som jag tagit del av verkar ha landat i att det är ok med översättningar där översättaren inte kontrollerat källorna om detta anges (att vid varje källa ange ifall den är ogranskad), även om det är att föredra att kolla upp vad som faktiskt står i källorna. Eftersom vi inte tillåter oss att använda en annan artikel på samma språkversion som källa när vi skriver på Wikipedia så är det ju egentligen lite märkligt att vi tillåter oss att säga "Titta, jag hittade den här informationen i en Wikipediaartikel på ett annat språk" och så ska det räcka... //Vätte (diskussion) 17 juli 2017 kl. 01.38 (CEST)

Jag tillhör gruppen som inte tycker det är rätt att artiklar översatta från andra språkversioner behandlas med något form av frikort från kravet på källor. Som Vätte skriver ovan är det mycket ologiskt om vi accepterar direktöversättningar från andra språkversioner, men samtidigt accepterar vi inte andra språkversioner som källor. Jag håller även med LittleGun ovan om att varje skribent själv måste ansvara för att det finns tillförlitliga källor till allt som var och en tillför i artikelrymden.

Ibland framförs förslaget att vi ska "märka" källorna till översatta artiklar med att de inte är granskade. Om denna märkning hamnar nere i referenslistan tror jag inte att många av artikelns läsare kommer att uppmärksamma varningen, utan sannolikt upplevs artikeln fortfarande som källbelagd. Jag är så drastisk(?) att jag tycker att mallen {{Verifiera källa}} (eller något motsvarande) bör införas i brödtexten vid varje ställe där det hänvisas till en källa som inte är kontrollerad. Mvh --Bairuilong (diskussion) 17 juli 2017 kl. 06.08 (CEST)

Jag anser att det är bäst att inte ange några fotnoter/källor alls om man inte kontrollerat angivna källor/fotnoter. Då är det bättre att bara använda Mall:översatt och hänvisa till den språkversion man översatt ifrån, det är mer ärligt och mindre vilseledande för läsarna. De fotnoter/källor man tar med bör endast vara sådana som man själv kontrollerat och skrivit utifrån. Få översättningar är nog skrivna på det här sättet, dock. Skottniss (diskussion) 17 juli 2017 kl. 08.32 (CEST)

@FBQ: Det är knappast svårare att översätta från Wikipedia på utrikiska än att basera en artikel på andra utländska källor. Sedan kan välmeriterade akademiker göra närmast komiska misstag de också, och det passerar varje nålsöga fram till publicering i aktade tidskrifter. -- Innocent bystander (diskussion) 17 juli 2017 kl. 09.46 (CEST)

Nej, jag har inte menat att det skulle vara enklare att översätta en akademisk artikel jämfört med att översätta en wikipediartikel. Den kan dock aldrig jämföras i tillförlitlighet med en facktext, hur många personer på den andra artikeöversionen som än granskat den och oavsett om det finns facktexter som givetvis innehåller fel. Sedan tycker jag ju att en komisk felformulering är ett mindre problem än en viklad artikel eller en artikel som missuppfattat ämnet. En importerad källa som inte är granskad är ju att använda wikipedia som källa till sig självt.FBQ (diskussion) 17 juli 2017 kl. 12.42 (CEST)

Jag anser att det är bättre att källor tas med från originalartikeln, även om de inte kontrollerats, än att helt utelämna dem. Dock bör det anges att de inte kontrollerats. På så sätt ges läsaren en möjlighet att kontrollera trovärdigheten, genom att gå till de angivna källorna. Tas inte källorna med, bör inte heller texten tas med i översättningen, då den är helt overifierad, samt svårare/omöjlig för läsaren att verifiera. Och som jag sagt tidigare – jag har slutat översätta artiklar, då det är bättre att bygga från grunden, om inte källorna kan kontrolleras.--Historiker (diskussion) 19 juli 2017 kl. 21.42 (CEST)

Vad menar du med "tas inte källorna med, bör inte heller texten tas med i översättningen"? Om källorna inte tas med kan de visst kontrolleras, då man skall bifoga permanent länk till den utrikiska artikelversion man använt. På så vis kan läsaren inte bara kontrollera angivna källor utan även kontrollera att översättaren översatt korrekt från originalspråket... men ja, översättningar bör undvikas i största möjliga mån.Skottniss (diskussion) 19 juli 2017 kl. 21.49 (CEST)

Jag är inte heller förtjust i översättningar, men när det görs vore det bästa kanske att importera originalartikeln hit, så att hela dess historik kommer med. JohanahoJ (diskussion) 19 juli 2017 kl. 22.03 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Nej, import av historik är ett otyg. Det är mycket irriterande att komma till annan språkversion och bland sina bidrag där hitta sådant som gjorts här. Jag ser inga fördelar med det systemet. Tostarpadius (diskussion) 21 juli 2017 kl. 21.32 (CEST)

För mig tycker jag att det är en självklarhet att varje skribent som tillför något på SvWp själv är ansvarig för att allt som tillförs även är källbelagd på ett korrekt sätt. Det bör inte vara någon principiell skillnad på våra krav för att föra in ett enskilt fakta eller föra in stora textmassor (som t ex kan vara en översättning). Allt nytt som tillförs anser jag ska vara trovärdigt belagt med källor och noter, och vi bör inte har en förmildrande hållning bara för att texten har ett ursprung från en annan språkversion. Mvh --Bairuilong (diskussion) 21 juli 2017 kl. 21.48 (CEST)

Jag skulle hoppas att den som ger rekommendationer skulle kontrollera argumenten i de tidigare diskussionerna, eller de rekommendationer vi har i Wikipedia:Källhänvisningar#Översättningar från andra språkversioner, som jag i och för sig skulle önska att vore klarare.

En permanent länk till förlagan hjälper för den som vill kontrollera den ursprungliga översättningen, men hjälper föga efter att artikeln omarbetats så att uppgifter flyttats från ett stycke till ett annat och omformulerats. Att hitta det ställe där uppgiften ursprungligen fanns är ofta mycket jobbigt, i synnerhet som den kan ha förvanskats – och vi talar ju nu i första hand om mycket långa artiklar.

Ovan efterfrågades en mycket tydlig varning, inte bara en kommentar i själva källhänvisningen. Det sätt jag förespråkar och som nämns i Källhänvisningar ger en not med tydligt avvikande utseende.

Och referenslistan hålls skild tills referenserna granskats, lämpligen under källmallen, möjligen med förklaring.

--LPfi (diskussion) 23 juli 2017 kl. 17.55 (CEST)

 Gillar /Ascilto (diskussion) 23 juli 2017 kl. 18.29 (CEST)

Medborglig samling - medling och fler tankar behövs

Nystartade partiet Medborgerlig Samling (MED), ett svenskt liberalkonservativt parti, bildat 2014 med ca 2100 medlemmar och representation i kommunfullmäktige i Sollentuna och Laholm (samt någon fler) verkar inte få skapa sin sida. Verkar lite politiskt, skall det vara så?

Frågan har diskuterats av flera på Diskussion:Medborgerlig samling med konsensus det inte (nu) år relevant att ha en sådan artikel. (och de har inga invalda i någon kommunfullmäktige, bara avhoppare som formellt inte står under detta parti)Yger (diskussion) 24 juli 2017 kl. 07.12 (CEST)

Även på sidan Diskussion:Medborgerlig Samling (2014) senast igår där jag tydligt förklarade varför det inte är politik utan en fråga om relevans. Läs där med för en kort förklaring. Adville (diskussion) 24 juli 2017 kl. 09.10 (CEST)

fortsatta inlägg flyttade till Diskussion:Medborgerlig samling.Yger (diskussion) 24 juli 2017 kl. 18.19 (CEST)

Wikipedia-läger, Molkom, 24-30 juli

Från och med idag och fram till söndag eftermiddag kommer ett gäng nykomlingar att skriva på Wikipedia. Mer detaljer om lägret finns här. Vi kommer uppmuntra deltagarna att använda hashtaggen #molkom17 i redigeringskommentarerna, och försöker stötta dem innan det sker några större saker, men det kan vara bra för er att känna till. På länken finns också en lista över deltagarna. /Sofie Sigrinn (diskussion) 24 juli 2017 kl. 10.25 (CEST)

Önskar fler mallar med stöd för data i Wikidata

Tycker Mall:Faktamall biografi WD fungerar enormt bra för att dokumentera gravar på Norra Begravningsplatsen. Koordinater för graven sparas i WIkidata och mha mallen så blir dom synliga i artikeln och resultatet enormt snyggt i olika appar se bild från Wikipedia appen till höger eller min blog

Genom att lägga in Mall:Faktamall_biografi WD eller göra om Mall:Faktamall_biografi till WD fås detta resultat.

Problemet är med de mallar som inte har en Wikidatakoppling..... ex. Ragnar_Östberg har mallen Mall:Infobox arkitekt ==> att han ej hittas medans hans fru Carin_Thiel som ligger i samma grav kan hittas pga. att hennes artikel har Mall:Faktamall_biografi_WD och har koordinaterna i Wikidata d:Q4982512#P119.

Fråga Som jag ser det är detta ett bra sätt att dokumentera en kyrkogård och olika personers gravar. Att utnyttja Wikidata känns också rätt men hur löser man detta med att många profiler har mallar som jag inte vet om dom enkelt kan göras om till mallar med stöd för information i Wikidata. Finns planer?

När jag jobbat med Norra Begravningsplatsen har dessa profiler en mall utan WD koppling se Petscan fråga = 370 profiler (jmf med 682 profiler med Faktamall_biografi_WD)

Mallar jag hittat på dessa profiler

• Mall:Infobox politiker
• Mall:Infobox arkitekt
• Mall:Infobox forskare
• Mall:Infobox konstnär
• Mall:Infobox musiker
• Mall:Infobox Skådespelare
• Mall:Författare
• Mall:Biskop
• Mall:MedaljStart
• Mall:Infobox tonsättare
• Mall:Adlig
• Mall:Hertig
• Mall:Infobox regissör
• Mall:Infobox Militär Person
• Mall:Faktaruta militärperson

Tankar önskas hur detta löses eller om det finns bättre sätt - Salgo60 (diskussion) 3 juli 2017 kl. 01.06 (CEST)

Det finns bättre sätt än de sätt som {{Faktamall biografi WD}} och {{Ortsfakta Sverige WD}} funkar på idag. Lösningen i dessa mallar är servermässigt kostsamma och utnyttjar inte Wikidatas och Scribuntos hela potential. Jag skulle därför vilja se en (eller fler) LUA-baserad(e) helt ny(a) metamall(ar) som har gott stöd för Wikidata. Jag föreslog André Costa (WMSE) att WMSE kanske kan hjälpa till att få fram något sådant. Detta kräver närmast att något proffs (dvs inte jag) sätter sig med detta på närmast heltid ett tag. -- Innocent bystander (diskussion) 3 juli 2017 kl. 09.51 (CEST)

Spännande för mig är du i proffsklubben ;-) en mindre visionär variant som jag helst inte vill se är att bara göra en "gravmall" som hämtar gravinfo till Wikipedia från Wikidata och på så sätt får koordinater exponerade i artikeln

OT: Blev idag kontaktad av SBL och deras "webkille" om att komma dit och prata. Innocent bystander hör gärna av dig till mig om du är intresserad 0705937579 salgo60@msn.com försöker även få med André Costa (WMSE) i dialogen.... jag brukar gå på Digisam frukostar och Wikipedia fika i Stockholm känns som det här är svåra saker som man bör sitta ned för att fundera över...

jag som rel. ny i denna semantiska världen skulle vilja se ett Ekosystem

1. där det finns en tight integrering mellan en aktör med erkänt bra data som SBL och med en aktör som Wikidata där alla kan "ändra" men visionen är att vara trovärdigt och all fakta skall vara möjligt att verifiera
2. att det data som finns i Wikidata speglar vad SBL har och att "avvikelser" är spårbara
   1. är Wikidata/Wikipedia inte överens med SBL så kan man tänka sig att "ranka" ned SBL faktat...
   2. bakgrundsjobb som ser att data stämmer med varandra och att avvikelser hanteras på ett strukturerat sätt...
3. att det finns ett tydligt "gränssnitt" mellan SBL och Wikidata dvs. dom deltar i detta och gör det möjligt att jobba ihop
   1. kan vara att dom har en SPARQL endpoint eller någon form av API eller att vi gör en:Web_scraping med deras "goda minne"...
   2. om jag förstår Livrustkammaren och Karin Nilsson så har dom en tydlig tanke hur detta gränssnitt är vilket även Riksarkivet borde ha....

- Salgo60 (diskussion) 3 juli 2017 kl. 11.54 (CEST)

Jag ser en stor utvecklingspotential i att hämta infoboxar från WD och på sikt bör alla infoboxar komma därifrån. Det kommer dock inte att vara smärtfritt då bristerna på WD bitvis är stora. Jag sysslar sedan en tid med teaterbiografier, och om någon haft en livslång gärning som uppburen teaterregissör men haft en enda liten filmroll anger WD regelmässigt personen som filmskådespelare men inte som teaterregissör. Man måste sgs alltid modifiera WD:s uppgifter, som väl är verkar inga ändringar hittills ha lett till någon kontrovers, men jag vet inte säkert då det är stört omöjligt att ha WD-ändringar i sitt bevakningsflöde då detta isåfall svämmar över. Tidigare sysslade jag med hundraser och i hundrasartiklar har vi stringenta infoboxar, att ersätta dessa med WD-genererade skulle kräva mycket arbete, men det är ditåt vi måste gå så det är bara att bita i det sura äpplet förr eller senare (läs senare). /Ascilto (diskussion) 3 juli 2017 kl. 12.06 (CEST)

Jag är ingen vän av fatarutorna, men om detta görs på rätt sätt är det i mina ögon ett möjligt att sätt att arbeta. Själva artikeltexten (ingress och brödtext) går då fortfarande att redigera manuellt. Det är den jag läser och intresserar mig för. Helst vill jag bara ha en bild, i längre artiklar flera, till höger. Tostarpadius (diskussion) 3 juli 2017 kl. 12.18 (CEST)

@Ascilto: Jag ser ingen enkel lösning på "Signifikans-problemet" som jag kallar det. Jag tror aldrig vi kan fullt ut lösa det på något annat sätt än genom "hårdkodning", dvs att lägga in kod för hand i mallarna som "diskvalificerar" vissa påståenden - diskussion) 3 juli 2017 kl. 13.01 (CEST)

fullt ut kanske inte men vi kan ge stöd till läsaren. Min ide är att olika källor kan rankas olika. SBL har

professionella historiker och en intern kvalitet process dvs. bättre kan det inte bli i den "gamla" världen...

tittar vi på källor där alla kan bidraga så måste dom bedömas olika. Pågår just nu en Wikidata debatt om FindAGrave som jag har personlig erfarenhet av och är en "källa" som saknar det mesta....

• den är "feldesignad" för att ge trovärdighet dvs. du kan inte ange källa på de uppgifter du anger (undantag bild på grav)
• saknar API dvs. skall du jmf med den så måste du i smyg göra en:Web_scraping. Detta gjordes mellan Wikidata P2949 och FindAgrave där hittade man ung. 200 000 profiler som länkade varandra och hade olika data....

- Salgo60 (diskussion) 3 juli 2017 kl. 14.47 (CEST)

@Salgo60: Jag bor 12 mil norr Sundsvall, jag har långt ifrån cykelavstånd till wikifikor i Sthlm. Jag är inte professionell programmerare. Det gör att det blir mycket spagettikod när jag kodar. Förutom en kort introduktionskurs i Pascal på Universitetet så har jag inte ens läst programmering. Jag är självlärd på en ZX Spectrum på 1980-talet. Jag har vissa tankar på hur man bör bygga en mall som den jag beskriver för att den ska vara så flexibel och "billig" som möjligt. Men jag har väldigt lite möjligheter idag att hjälpa till då jag för det första är på G att flytta, och för det andra har allvarlig sjukdom i familjen. Utanpå det har jag ett arbete jag varken kan sjukskriva eller kan begära mig tjänstledigt från. Då har jag inte ens nämnt mina egna funktionshinder. De mallar, både det som vi har genom Modul:Wikidata2 och annars visar goda exempel på vad en sådan mall bör kunna klara av. Den bör kunna hämta olika data beroende på innehållet i qualifiers, sortera dem efter tidpunkt, sortera data beroende på källors kvalité, göra kalkyler mellan två eller flera data, identifiera klass, hantera och kalkylera enheter, prioritera svenskspråkig data i vissa fall, avgöra relevans, lägga in underhållskategorier i vissa fall, välja fallback på språk mm. Sedan bör vi förstås också kunna presentera WD's källor på ett bra sätt. -- Innocent bystander (diskussion) 3 juli 2017 kl. 13.01 (CEST)

Ok jag är van att ha "standup" möten varje morgon och ventilera problem direkt... tycker Wikipedia modellen med att i princip aldrig träffas är svår plus att detta med semantiska web är nytt och svårt... men jag kanske vänjer mig ;-) ....

var förbi wikimedia i Stockholm och satt bredvid André Costa en timme vilket var ett enormt lyft.... vill se mer sådant. Funderar på att åka på nästa WikidataCon_2017 möte i höst...

Känns som du tänkt en hel del..... jag gillar kvalitétparametern den känns viktig.... kan även se att det blir väldigt snabbt blir många externa källor som kommer att kopplas in så någon typ av filtrering behövs/möjlighet att gömma källor. Tycker Squid gjort det snyggt ex. Alfred Nobel, Q42 (visar nu med en stjärna prefered statements)...- Salgo60 (diskussion) 3 juli 2017 kl. 14.47 (CEST)

Just att slippa möten är en av de stora fördelarna med att redigera här. Att samtala med människor under trevliga former är underbart, att behöva dra allt man håller på med i olika sittningar tenderar däremot att leda till att ingenting vettigt blir gjort. Det är min och mångas erfarenhet. Tostarpadius (diskussion) 3 juli 2017 kl. 14.53 (CEST)

Sammanträden med formellt beslutsfattande är en annan sak. De tillhör nöjeslivet. Tostarpadius (diskussion) 3 juli 2017 kl. 14.54 (CEST)

Jag är ingen sammanträdesmänniska alls, men det är en del av jobbet. Det är dock mest Advokater, Bankmän och Socialtjänsten jag har att göra med på det viset, och av dem är det närmast bara bankmännen som vill dra ut på tiden.

Vad gäller mängden källor så finns det idag en funktion inlagd i Modul:Wikidata2 som gallrar bort sämre källor (importerad från) och som default presenterar högts tre. -- Innocent bystander (diskussion) 3 juli 2017 kl. 15.07 (CEST)

Det handlar om bra kommunikation och "Standup möten" ingår i konceptet "Scrum team"/Agil utveckling och är att man samlas på morgonen 10 minuter och säger vad man gjort och tänker göra idag och om man har något problem. Man är en grupp på max 8 personer som är självstyrande dvs. gruppen bestämmer hur produktägarens krav skall göras. Mötet tar 10 minuter sedan levererar man var 4:e vecka något som går att dema.... bra video. Med ett bra team så är detta en väldigt effektiv väg framåt... - Salgo60 (diskussion) 3 juli 2017 kl. 16.15 (CEST)

Det blir lite skillnad eftersom det bygger på frivillighet och själv är bäste dräng. Ett tips är att dra igång ett projekt. Du blir produktägare och får formulera kraven, se till att vara så konkret som möjligt. "Scrumma" där online en viss tid varje dag, jag antar att du i början får scrumma själv. Men gör det, kanske blir det mest som en att-göra-lista och dagbok till att börja med. Kanske lyckas du locka kunniga och tekniskt intresserade att delta i ditt projekt. Kanske inte. Ställ konkreta frågor på allmäna sidor som Wikipediafrågor och Bothjälp, Mallhjälp så att intresserade upptäcker ditt projekt. Men du får räkna med att folk kommer som dom vill, är med när dom har lust och inte passar tiden. Jag tror inte det finns några riktigt lyckade exempel, men här finns åtminstone något du kanske kan använda som mall för din projektsida: Wikipedia:Projekt Göteborg, Wikipedia:Projektkontoret, Wikipedia:Månadens uppdrag.

Sen kan du också kolla in Hackatons.

Dessvärre talar du flera våningar ovanför mitt huvud, så jag kan inte göra så mycket, men lycka till!--LittleGun (diskussion) 3 juli 2017 kl. 17.18 (CEST)

Gruppmötena på den här firman har en tendens att bli ganska förvirrade! Jag säger som min apotekare: "Jag har bara en man under mig, men det är en jobbig jäkel". -- Innocent bystander (diskussion) 3 juli 2017 kl. 17.21 (CEST)

Förvirrad fundering för att lösa problemet med att många mallar inte stödjer att hämta gravens koordinater för wikidata....

• Testade API anrop med coord 59.3556 18.024 dvs. Norra Begravningsplatsen. Antar att det är det här som Iphone apparna använder för att hitta gravar nära den plats man är på.
• Borde det inte gå att ha en template som hämtar koordinater från Wikidata som bara är till för att ovanstånde API anrop får sina koordinater dvs. inte lägger ut något "synbart" i artikeln....

- Salgo60 (diskussion) 3 juli 2017 kl. 22.36 (CEST)

Du menar att vi ska lägga ut "osynliga" koordinater i artikeln? Det går, men minns inte hur man gjorde nu. -- Innocent bystander (diskussion) 4 juli 2017 kl. 09.30 (CEST)

Hmmm, det var nog inte det du frågade efter. Coordinates-parsern finns ju redan i artiklarna. Artiklarna borde dyka upp i en sökning redan.

Vad gäller API-frågor så går de (idag) inte att ställa i en LUA-modul. Javascript klarar dock det. @Nirmos: -- Innocent bystander (diskussion) 4 juli 2017 kl. 09.57 (CEST)

Jo det var min förvirrade tanke att ha "Osynliga koordinater". Nackdelen att det blir svårt att förstå för den som redigerar artikeln men enklare att införa på de här 362 artiklarna Petscan som har gravkoordinater och finns på Norra Begravningsplatsen. Iden med att koordinatsätta platser som relaterar till en person känns dock rätt - Salgo60 (diskussion) 4 juli 2017 kl. 10.51 (CEST)

Det går att dölja "gravkoordinater" som hämtas med Wikidata2-modulen så att de inte syns i artikeln, men ändå är åtkomliga för externa verktyg som till exempel osm4wiki (som vi använder i mallen {{Geolänk}}), se exempel på den här sidan. Det skulle gå att komplettera de mallar som Salgo60 listar här ovan med sådana "osynliga gravkoordinater". Om man vill få med ett "name/title" som identifierar just gravkoordinaten bland eventuellt andra koordinater på sidan behövs det ett litet tillägg i Wikidata2-modulen så att den kan hantera en parameter koordname och skicka den vidare till kart-toolet/toolen på liknande sätt som "koordlabel", "koordtypen" och "koordprimary". --Larske (diskussion) 4 juli 2017 kl. 17.45 (CEST)

Modulen stöder väl redan Coordinates-parsern, vad mer behövs? (förutom en name-parameter i kartlänken alltså) -- Innocent bystander (diskussion) 4 juli 2017 kl. 17.58 (CEST)

@Larske: Denna föreslagna ändring av modulen, skulle den ge det du frågar efter? "pagename" styr här namnet på artikeln när man söker på Koordinater som "Claim" medan "koordpagename" styr när koordinaten ligger i en Qualifier. Default är artikeltitel. -- Innocent bystander (diskussion) 4 juli 2017 kl. 19.03 (CEST)

Blev pingad ovan. Vet inte om det är relevant längre. Om jag behövs, förtydliga gärna vad som ska göras. Nirmos (diskussion) 4 juli 2017 kl. 19.08 (CEST)

@Nirmos: Jag är lite osäker, Salgo60 nämner en API-fråga ovan som jag tyvärr inte fullt ut förstår vad hn vill göra med. (Jag kan läsa frågan, men inte läsa svaret på den.) Moduler kan (idag) inte analysera svaret på en api-fråga, så ska det användas på ngt sätter återstår en js-lösning och det är inte min kaffekopp alls. -- Innocent bystander (diskussion) 4 juli 2017 kl. 19.32 (CEST)

Salgo60:s API anrop i xml, som kanske är mer överskådligt för mina ögon, men det löser ju inte själva problemet, förstås. Taxelson (diskussion) 4 juli 2017 kl. 19.50 (CEST)

@Innocent bystander: Jag ändrade parameternamnet till Geohack från "pagename" (varifrån fick du det parameternamnet?) till "title" som det ska vara enligt documentationssidan för Geohack. Då lyckas jag med användande av parametern koordpagename i din sanlådeversion av Wikidata2 få den text jag vill på länken på "OSM-sidan", se här.

Men mitt exempel är kanske "overkill" som du antydde. Kanske man kan få till detta bara med {{#coordinates: ??? }} det vill säga komplettera "args" på raden

local args = { data.latitude, data.longitude, globe = planet, type = typen }

med options.koordpagename på lämpligt sätt. Jag har inte hittat nån bra dokumentation för {{#coordinates: ??? }} än. --Larske (diskussion) 4 juli 2017 kl. 21.27 (CEST)

Mediawikiwiki:Extension:GeoData#Usage. 90.227.175.244 4 juli 2017 kl. 21.33 (CEST)

@Larske: Jag hittade ingen manual, så jag kollade hur kartlänkarna ser ut i andra artiklar. -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2017 kl. 08.59 (CEST)

@Innocent bystander:Med title fungerar i alla fall Geolänk i min sandlåda. Vore intressant att se vilka kartlänkar som använder pagename, har du något exempel?

För #coordinates ska parameternamnet vara name vilket framgår på sidan som ...244 länkade till här ovan, tack för den.

Jag har lagt in två koordinater i sandlådan nu, en där jag använder coord i din sandlådeversion av Wikidata2, med ändringar enligt ovan, och en där jag kodar #coordinates direkt. Som du kan se på sidan hittar API:t geosearch båda, men det verkar bara vilja returnera varje sida en gång så jag har placerat dem en liten bit ifrån varandra och det finns två olika anrop till geosearch på sidan.

Med den här frågankan man dock se båda koordinaterna med sina respektive namn. Frågan är om det är värt att komplicera Wikidata2 med ytterligare en option till coord som gör att enbart returnerar #coordinates, alltså som "nogeodataparser" fast tvärtom, dvs "geodataparseronly" så att man slipper jippot med att "maska bort" (display:none) den text som returneras. Fast det kanske redan går med någon lämplig kombination av befintliga options. Vad säger du? --Larske (diskussion) 5 juli 2017 kl. 10.42 (CEST)

Denna länk är vad som skrivs ut av Geoboxen i Blattnicksele.

Aha, det verkar som om pagename fungerar som ett alias för title, men om man anger båda så är det title som används (se högst upp till höger på Geohack-sidan). --Larske (diskussion) 5 juli 2017 kl. 12.01 (CEST)

Det kanske är önskvärt att lägga in en "maska bort"-parameter över hela funktionen, oavsett vad det är som ska visas? Det är nog inte nödvändigtvis isolerat till koordinater. (Tex för felsökning och alternativ åtgärdskategorisering med "Special:Whatlinkshere".) Men naturligtvis kan det vara önskvärt med "geodataparseronly" också.

Jag ser väl idag Modul:Wikidata2 lite som en önskelista över vilka funktioner en professionellt utvecklad modul behöver ha. Jag bryr mig därför inte jättemycket om den blir ytterligare lite snårigare. -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2017 kl. 11.13 (CEST)

OK, jag har kompletterat med options geodataparseronly och kompletterat med ett tredje testfall i sandlådan. Det var nästan otäckt lite kod som behövde ändras, kolla gärna om du ser att jag missat något. --Larske (diskussion) 5 juli 2017 kl. 11.43 (CEST)

Jag skulle lägga in and options.geodataparseronly ~= "" för att inte orsaka några överraskningar för User:Average_Joe.

Ja, det är förvånansvärt lite kod som behövs ibland. -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2017 kl. 12.10 (CEST)

@Salgo60, Innocent bystander: Nu är mallen {{Infobox Skådespelare}} uppdaterad så att den tillhandahåller koordinater för eventuell gravplats. De 370 som fanns i Wikidata men inte använde {{Faktamall biografi WD}} och därmed inte dök upp som svar på API-frågan geosearch bör därmed ha minskat med cirka 196 (om alla har koordinater för sin gravplats i Wikidata). Observera dock att (den osynliga) koordinaten som tillhandahålls är av typen "secondary", detta för att inte riskera felmeddelande om "more than one primary coordinate" om det nu skulle finnas något annat i artikeln som är koordinatsatt med en primary coordinate. Hoppas att det inte ställer till något stort problem för apparna som använder API geosearch. De andra mallarna i din lista kan enkelt anpassas på samma sätt, men vi väntar tills vi ser om det fungerar, dvs om Victor Sjöström, Siri von Essen, Inger Juel, Lena Nyman med flera dyker upp i appen. Här är ett anrop till geosearch för att lista alla gravar inom 1 000 meter från Victor Sjöströms grav med secondary coordinates, det tar väl en stund innan alla skådespelarartiklarna har renderats om. --Larske (diskussion) 5 juli 2017 kl. 23.27 (CEST)

@Larske, Innocent bystander: sorry det tog tid att svara har varit ute och paddlat.... mina tester är tyvärr negativa och det verkar som apparna endast kollar primära koordinater se min blog dock verkar det som Hjalmar_Sandberg fungerar den verkar hämta koordinaterna från Wikidata för graven och sätts till primary se XML - Salgo60 (diskussion) 10 juli 2017 kl. 04.17 (CEST)

@Larske, Innocent bystander: Fick feedback på twitter från dom som skapar Iphone appen V for Wiki. Min test visar att koordinater från Infobox konstnärer <-- Wikidata inte syns i deras app medans de syns i Wikipedia for Iphone. Har googlat runt och ser inte många tankar om detta med primär koordinater hur det skall användas eller inte användas. Extansion:GeoData definierar begreppen.

En artikel Hjalmar_Abelin har 2 koordinatsatta platser XML

• graven 59°21′22.07″N 18°1′53.08″Ö
• gatan Doktor Abelins gata, 59°18′58.2″N 18°3′16.49″Ö

känns inte som vi gör allt för stort våld på konceptet om även gravarna visas som primära koordinater - Salgo60 (diskussion) 11 juli 2017 kl. 15.47 (CEST)

Ett problem är att det finns inget stöd för globala variabler i artiklar som kan hjälpa oss hålla koll på om det redan finns en koordinat i artiklarna. -- Innocent bystander (diskussion) 11 juli 2017 kl. 15.59 (CEST)

Ok Om jag förstod dom som gör V for Wiki visar dom upp en koordinat när man tittar på en artikel och tar då den första dom hittar i texten vilket känns fel. Kollar vi på en artikel med många koordinater som en:Netherton_Tunnel_Branch_Canal så har dom satt en som primary se XML vilket är Regent Road Air vent dvs. den mitt på linjen vilket känns logiskt - Salgo60 (diskussion) 11 juli 2017 kl. 16.15 (CEST)

@Salgo: Vadå "även gravarna"? Det är ren tur om det inte finns några primära koordinater i de artiklar vi använder {{Faktamall biografi WD}}. När det finns primära koordinater av någon anledning, och det kan vi väl inte förbjuda, blir det så här tokigt när en mall försöker lägga in en "osynlig" koordinat om den anges som primär. Jag förstår inte vad Raureif menar med "we use the first coordinate in the article, straight from the raw article content". Kan man inte få app-utvecklarna att använda API't och söka efter koordinater med ett angivet "gt_name", till exempel "grave location", som vi kan komma överens om och låta våra faktamallar leverera? --Larske (diskussion) 11 juli 2017 kl. 16.23 (CEST)

@Larske: Det finns väl någon åtgärdskategori för sidor som har fler än en primary? Skulle vi kunna lägga in primary överallt här och bevaka var det blir fel, och i dessa fall ta bort primaryn manuellt med en mall-parameter? -- Innocent bystander (diskussion) 11 juli 2017 kl. 16.26 (CEST)

Ja Kategori:Sidor med felaktiga koordinattaggar finns ju och där hamnar sådana fel. Men om vi tillåter faktamallar att, lite under täcket, föra in osynliga primära koordinater, kan felmeddelandet (och kategoriseringen) dyka upp närhelst någon försöker lägga in en primär koordinat i en artikel som ha en sådan faktamall. Jag påstår inte att det kommer att hända ofta, men när det händer är det nog ganska svårt att komma på vad det är som är fel. --Larske (diskussion) 11 juli 2017 kl. 16.45 (CEST)

Om koordinaterna är osynliga, absolut! -- Innocent bystander (diskussion) 11 juli 2017 kl. 16.47 (CEST)

Köper ert resonemang såg även T159315. Skall föreslå för V for Wiki att dom hämtar alla koordinater.... Salgo60 (diskussion) - 11 juli 2017 kl. 17.18 (CEST)

Extension:Geodata säger "primary coordinates define article subject's location, while secondary coordinates are other coordinates mentioned in the article." För personer är det svårt att hitta koordinater enligt den definitionen. Gravplatsen för döda personer är nogdet som passar bäst. 90.227.175.244 11 juli 2017 kl. 17.46 (CEST)

Jag tror vi bara ser början av hur koordinater eller "location based navigation" kan utnyttjas.... nu har det blivit att jag "snöat" in på Norra Begravningsplatsen för att den är en bra test på hur koordinater kan användas och göra en sådan "död" plats lite mer spännande att besöka.... Min spontana känsla är att konceptet med primär koordinat för en artikel kanske bör utvecklas...

• Är personen en arkitekt och jag är intresserade av byggnaderna så vill jag nog se en karta med de byggnader han/hon skapat istället för graven
• Är personen en målare så var hittar jag ett museum med tavlorna osv. gjorde lite kring målaren Ehrenstrahl och alla platser som det finns spår av honom eller personer som blivit influerade av honom se blog där jag skapar en karta av platser för tavlor av personer som influerats av Ehrenstrahl....

- Salgo60 (diskussion) 11 juli 2017 kl. 18.46 (CEST)

Om detta håller jag med. En annan sida av problemet är att t.ex positionerna vissa kyrkor kommer att formligen krylla av personer som begravts där, så att själva kyrkoartikeln inte kommer att kunna hittas med koordinater med system som bygger på endast primärkoordinater. Själv använder jag ofta wiki-map.com, som inte differentierar symbol efter typ (vilket är tekniskt möjligt), men också då vore det svårt att hitta om hundratals biografiartiklar har koordinater inom något tiotal meter - och hur intressanta är Riddarholmskyrkans koordinater satta på alla regenter och andra förnäma personer som fått sina gravar där? Taxelson (diskussion) 11 juli 2017 kl. 19.26 (CEST)

Wiki-map var trevlig ex. Norra Begravningsplatsen wiki-map. Tyvärr syns inte Lena Nyman utan det verkar vara dom ca. 770 profilerna med Faktamall biografi WD see petscan

Jag ser framemot när indoor navigation fungerar i Riddarholmskyrkan och man kan vandra omkring inne i kyrkan och stå på dom gravar som finns i golvet och läsa på Wikipedia om graven ;-) Även gravar har ett problem med många personer på samma koordinat ex. Lena Nymans far Lennart Axel Nyman ligger i en konstnärsgrav Kvarter: 04A Gravplats: 00310 med 26 personer. Ett sätt att "prioritera" vad som visas överst som fungerar rel. bra är att "ranka" artiklar beroende på hur många språklänkar dom har se exempel på en tidslinje med alla som finns på Norra Begravningsplatsen där kommer dom med flest språklänkar längst fram dvs. Ingrid Bergman, Franz Berwald - Salgo60 (diskussion) 12 juli 2017 kl. 01.12 (CEST)

Kanske det mesta är sagt, men jag tycker (inte heller?) att primära koordinater på personer, också om de är döda, är någon lysande idé. Hoppas det går att lösa med sekundära koordinater, i annat fall skulle jag hellre föreslå att koordinaten läggs i en omdirigering som heter t.ex Förnamn Efternamns gravplats. Tekniskt går det att lägga {{coord}} efter omdirigering, och med en bot skulle det väl gå att skapa dessa, men om istället api:et kan läsa av alla koordinater och apparna använder det, så vore det ju snyggare. En annan sak är att gravplatser ofta inte är särskilt bestående, och det kan vara tveksamt att behålla koordinaterna om gravrätten löpt ut och gravplatsen kanske upplåtits på nytt, även om rester av den avlidnas stoft eller aska sannolikt finns kvar på platsen även efter en eventuell omgrävning. Födelseplats eller plats för bostad, eller kanske något minnesmärke är då mer bestående, och angelägna att koordinatsätta, dock inte heller de med primära koordinater förstås. Taxelson (diskussion) 11 juli 2017 kl. 17.57 (CEST)

Jag har satt startdatum och slutdatum på gravarna men använt slutdatum till då gravrätten gått ut se Frigga Carlberg d:Q4941831#P119. Ofta finns graven kvar fysiskt efter det så hur det mappas får bli en senare fråga... en annan galen sak är att de Unika URLar SvenskaGravar.se har till en gravplats upphör att fungera då graven går ut men det går att söka fram graven och se att Gravrätten har återgått till upplåtaren se Frigga Carlberg När det gäller Norra Begravningsplatsen så kan graven och information om gravplatsen plus koordinater hittas via hittagraven.stockholm.se som till skillnad från SvenskaGravar inte tar bort graven (SvenskaGravar tar bor direkt URL:en men det går att söka fram men då saknas info om gravplats). Tyvärr har HittaGraven inga direktlänkar till en person och dom har bytt gränssnitt så i princip är alla länkar från Wikipedia till hittagraven ej användbara - 11 juli 2017 kl. 18.46 (CEST)

Fick tips om wiki-map.com och emailade David Taylor som kodat den och han ändrade till gsprimary=all ==> Lena Nymans grav visas

• tidigare fråga
• ny fråga med gsprimary=all

min blog om detta - Salgo60 (diskussion) 13 juli 2017 kl. 10.40 (CEST)

 Gillar --Larske (diskussion) 13 juli 2017 kl. 10.54 (CEST)

Skapat phab T171284

Spårad i Phabricator (?)
Task T171284 Open

- Salgo60 (diskussion) 21 juli 2017 kl. 11.47 (CEST)

T171284 ramlade in i Wikipedia-iOS-App-Backlog Backloggen - Salgo60 (diskussion) 25 juli 2017 kl. 02.05 (CEST)

Lord Byron

Andejons redigeringskrigar i inledningen till ovannämnda artikel. Eftersom det handlar om en etablerad och betrodd användare vill jag inte dra ärendet till KAW, utan se om vi kan hitta någon rimlig kompromiss här. Den flera år gamla som skedde på diskussionssidan rörde enbart artikelnamnet. Jag har gjort flera försök att hitta lösningar, men allt har återställts till den urusla variant som fanns från början. Tostarpadius (diskussion) 22 juli 2017 kl. 19.30 (CEST)

Tostarpadius lägger till ett totalt okänt namn i artikeln. Han har ombetts presentera källor till det namn han vill lägga till, men lägger till det utan att presentera några. Han har hittills inte sagt ett ord om varför han anser att påhittet skall finnas i artikeln.

andejons (diskussion) 22 juli 2017 kl. 19.47 (CEST)

Namnet är inte påhittat utan överensstämmer med svensk praxis att översätta titlar. Andejons har envist hävdat att denna inte finns, men gång på gång blivit överbevisad. Någon källa för det enskilda fallet behövs inte. Tostarpadius (diskussion) 22 juli 2017 kl. 20.10 (CEST)

Ett namn som inte finns i några källor kan naturligtvis inte stämma med "svensk praxis". Vi skall inte använda "regler" för att hitta på nya namn på saker som redan har etablerade svenska namn, och vi skall definitivt inte påstå att dessa egenpåhittade namn är det "egentliga" namnet.

andejons (diskussion) 22 juli 2017 kl. 20.28 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Självklart behövs det källor till alla påståenden. Encyclopædia Britannica bekräftar att han var 6:e Baron Byron [4] och NE att han erhöll titeln 1798 [5]. Ugglan nämner ingenting om detta. "Av Rochdale" hittar jag vid snabbsökning dock ingen källa till och jag känner ingen ambition att gräva djupare efter just det. Den principiella frågan är om vi skall tynga artikelnamnet med titelsjuka och liknande bjäfs? Nej, det räcker att nämna det i brödtexten, på sin höjd i ingressen. För övrigt bör vi följa NE:s exempel och namnge artikeln George Gordon Byron. /Ascilto (diskussion) 22 juli 2017 kl. 20.35 (CEST)

NE namnger inte artiklar på samma sätt som vi. "Lord Byron" är POMMF, det kom vi fram till 2013 och om det behövs inget nytt samtal. När jag menar att det inte behövs källor i det enskilda fallet syftar jag inte på det faktum att han från 1798 var den sjätte innehavaren av titeln "baron Byron". Det har ingen förnekat och för det finns det gott om källor. Det Andejons anser vara obestyrkt är den svenska namnformen "George Gordon Byron, 6:e baron Byron". Det är den som överensstämmer med praxis här och även i andra fall i exempelvis Ugglan. Tostarpadius (diskussion) 22 juli 2017 kl. 20.41 (CEST)

Ugglan nämner som sagt över huvud taget ingen titel i sin artikel [6]. De namnger f.ö. artikeln "George Noel Gordon B", så där är ytterligare ett skäl att utesluta titeln och namnge efter dopnamnet. /Ascilto (diskussion) 22 juli 2017 kl. 20.46 (CEST)

Citat ur Nordisk familjebok 1951-55 års upplaga: "Georg Gordon Byron, 6:e baron Byron of Rochdale". Inledningen bör då lyda: " Georg Gordon Byron, 6:e baron Byron of Rochdale,…….". Översätter man 'of' till svenska 'av' borde man även översätta 'baron' till 'friherre'.Wvs (diskussion) 22 juli 2017 kl. 21.36 (CEST)

Enl. samma NF 1951-55 skrev han sig, sedan han ärvt sin svärmor, Lady Noel, under sina tre sista år Noel-Byron.Wvs (diskussion) 22 juli 2017 kl. 21.43 (CEST)

Vi översätter aldrig earl till greve eller baron till friherre. "Of" brukar vi däremot översätta med "av". Det tillägg som finns i barontitlar brukar emellertid oftast utelämnas. Tack dock för källan som vederlägger Andejons argumentation! Tostarpadius (diskussion) 22 juli 2017 kl. 22.17 (CEST)

Om herrn i fråga faktiskt heter "Georg Gordon Byron" så borde artikeln heta det. Att han sedan dessutom råkar vara 6:e baron Byron och diverse behöver inte vara med i artikelnamnet såvida det inte finns fler personer med samma namn och särskiljning behövs. /ℇsquilo 23 juli 2017 kl. 08.29 (CEST)

För en engelsk lord är titeln viktigare än familjenamnet. Det finns ingen anledning att riva upp kompromissen om artikelnamnet. Här gäller det ingressens utformning. Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2017 kl. 09.19 (CEST)

Liksom flera andra engelska adelsmän är han främst känd endast under titeln. Nuvarande artikelnamn uppfyller POMMF, och kan knappast sägas vara slarvigt eller informellt, så det finns det ingen anledning att ändra. Frågan gäller vad man skall göra med översättningar av den superformella titulatur som ibland används på engelska men endast mycket sällan på svenska (nu har i alla fall det framkommit att den används i en källa). Jag anser inte att de skall ha någon sorts företräde, utan att det som vanligt gäller att ställa bruk i olika källor mot varandra för att avgöra vilka namnvarianter som är lämpliga att ta upp.

andejons (diskussion) 23 juli 2017 kl. 10.05 (CEST)

Jag tycker det är bra att redan i inledningen förklara varför man kunde använda lord-titeln och att han blev känd som Lord B. Nuvarande skrivning tycker jag är utmärkt då den nämner pärskapet på ett diskret sätt.-Wvs (diskussion) 23 juli 2017 kl. 10.39 (CEST)

På vilket sätt är det bra att nämna pärskapet "på ett diskret sätt"? Det borde framhävas före allt annat. Det var förutsättningen för att han kunde bli den han blev. Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2017 kl. 18.14 (CEST)

Nåja, ditt påstående kan ju diskuteras huruvida det är sant eller inte, men den aspekten har jag inte tänkt på, jag är inte så insatt i Byrons liv. Jag tänkte bara på ovanstående användares förhållande till titelsjuka och liknande bjäfs.-Wvs (diskussion) 23 juli 2017 kl. 18.28 (CEST)

Han må vara känd som Lord Byron, men han är känd för sitt enastående författarskap, inte för att han var en av många baroner. Då räcker det att på sin höjd i ingressen nämna att han 1798 blev 6:e baron Byron. /Ascilto (diskussion) 23 juli 2017 kl. 18.34 (CEST)

Efter uttömmande diskussion kom vi ju fram till en tydlig konsensus i den här frågan. Om inget väsentligt förändrats kanske den slutsats som då nåddes kunde få appliceras även fortsättningsvis? MVH/Idunius 23 juli 2017 kl. 18.44 (CEST)

För övrigt har antalet baroner i släkten ingen betydelse för att Byron hade titeln lord. Att skriva "han var baron av Rochdale" skulle räcka. Genealogiska detaljer är här irrelevanta.Wvs (diskussion) 23 juli 2017 kl. 19.51 (CEST)

Genealogiska detaljer? Det handlar om hans korrekta namn och inget annat. När har vi uppnått konsensus om att försämra våra artiklar genom att utelämna viktiga fakta? Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2017 kl. 22.26 (CEST)

Detaljerna brukar vi spara till brödtexten. -Wvs (diskussion) 24 juli 2017 kl. 10.24 (CEST)

Självfallet bör fullständigt namn vara med direkt i ingressens inledning. Det har inget med "titelsjuka" att göra. Jag tycker att den formulering av ingressen som Tostarpadius föreslår här är tydlig, komplett och bra. Överensstämmer därtill med motsvarande parti i enwp:s artikel. /FredrikT (diskussion) 23 juli 2017 kl. 23.10 (CEST)

Intresset för Byron är i huvudsak hans litterära verk och inte hans titel. Jag hittade i min bokhylla fem olika engelska texter om Byron och ingen av dem nämner att han var den sjätte i ordningen. I mina ögon ser det verkligen ut som titelsjuka att ha även numreringen fetstilad. JohanahoJ (diskussion) 23 juli 2017 kl. 23.37 (CEST)

Och intresset för Bill Clinton är huvudsakligen politiskt (samt möjligen relaterat till sexskandaler), men det hindrar inte att vi direkt i ingressen till hans artikel angiver att hans fullständiga namn är William Jefferson Clinton samt att han är född William Jefferson Blythe III. Jag kan inte förstå på vilket sätt vad en person är mest känd för skulle vara ett argument mot kompletta namnuppgifter i artikelingressen? /FredrikT (diskussion) 24 juli 2017 kl. 09.38 (CEST)

Håller med om att den här "titelsjukan" skämmer artiklarna och att de borde namnges enligt pommf och vanliga regler. Edaen (diskussion) 24 juli 2017 kl. 10.38 (CEST)

Artikelns namngivning är Lord Byron, vilket förstås är helt enligt POMMF och heller inte något som jag kan se att någon har ifrågasatt i diskussionen ovan. Men nu talar vi om namngivningen utan artikeltextens ingress, och där brukar vi mig veterligen angiva fullständigt namn även om artikelnamnet skulle råka vara en kort- eller smekform enligt POMMF. Varför skall vi göra ett undantag från detta i just fallet Byron? /FredrikT (diskussion) 24 juli 2017 kl. 13.51 (CEST)

Medhåll, vilket innebär att ingressen borde vara: Lord Byron, fullständig titel George Gordon Byron, 6:e baron Byron av Rochdale, född... eller liknande och inte ha ett annat inledande ord än titeln..--LittleGun (diskussion) 24 juli 2017 kl. 14.07 (CEST)

Nej, det vore inte i överensstämmelse med hur vi generellt gör när artikelnamnet är kortare än det fullständiga namnet. Titta t ex på Thor Modéen vilken inleds med "Thor Odert Folke Modéen...", inte "Thor Modéen, fullständigt namn Thor Odert Folke Modéen...". /FredrikT (diskussion) 24 juli 2017 kl. 15.15 (CEST)

Jag skulle gärna se mindre fetstil i inledningarna så att bara sidnamnet fetstilades: Thor Odert Folke Modéen. I alla fall när sidnamnet är tydlig POMMF framför andra varianter av fullständiga eller mindre använda alternativa namn. 90.227.175.244 24 juli 2017 kl. 19.33 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

FredrikT: Jaha, du tänker så. Jag ser mer Lord Byron som ett "artistnamn" han är känd under och därmed POMMF. Som Pelé eller Iggy Pop eller varför inte prins Daniel om artistnamn är för vulgärt.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2017 kl. 19.49 (CEST)

(avidenterar) Vi borde följa NE:s mer tidsenliga exempel (som faktiskt också stöds av Ugglan) och namnge artikeln "George Gordon Byron", med tillägget "känd som Lord Byron" först i ingressen och senare i ingressen upplysa om att han 1798 fick titeln "6:e baron Byron av Rochdale". Årtalet är inte oväsentligt i sammanhanget, det ramlar bort med andra lösningar. Jag tycker förhållandet med upphöjningen är väsentligt rent historiskt eftersom han därmed ärvde gods (som utgjorde grunden för hans "jetsetliv") och fick ta plats i överhuset (vilket han sedan inte gjorde förrän 1809). Det har därför sin plats i ingressen, men det är otympligt att tynga det fetstilta med titlar, det fetstilta skall hållas så enkelt som möjligt. /Ascilto (diskussion) 24 juli 2017 kl. 15.05 (CEST)

Håller med Ascilto. Artikeln borde heta "George Gordon Byron". JohanahoJ (diskussion) 24 juli 2017 kl. 15.26 (CEST)

Försvarar ni det bara med konsekvens helt utan hänsyn till POMMF? Själv är jag en stark anhängare till pommf och i det hät fallet skulle det ta lång tid för mig att förstå att jag kommit rätt om det gömts i både titel och ingress.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2017 kl. 15.42 (CEST)

När POMMF och wp-praxis krockar uppstår den här diskussionen. Vi har också ett svajigt bruk på svwp. Vi kan titta på tex Robert_Jenkinson,_2:e_earl av Liverpool och jämföra den med H.H. Asquith. Här har vi låtit artikelnamnet för Asquith styras av POMMF medan den andra premiärministern inte varit tillräckligt känd på svenska för att det ska finnas någon inarbetad namnform att ta hänsyn till. Vi har en mängd exempel som varit uppe om och om igen för diskussion. I grunden handlar detta väl inte om artikeln om Byron, utan om huruvida vi anser att korrekthet och enhetlig praxis ska äga företräde framför POMMF, eller tvärtom. Själv kan jag inte låta bli att undra hur många som vill läsa om Lord Byron hos oss, som söker på George Gordon..... Idunius 24 juli 2017 kl. 15.46 (CEST)

Allra vanligast är väl egentligen att bara säga "Byron". Jag tycker inte "Lord Byron" känns helt POMMF, men jag kommer inte lägga energi på detta artikelnamns vara eller icke vara. Många wp-språkversioner använder dock "George Gordon Byron". Man skulle ju också kunna fråga hur många som söker på hela namnet "Johann Wolfgang von Goethe", även om det är det använda artikelnamnet. JohanahoJ (diskussion) 24 juli 2017 kl. 16.12 (CEST)

Där är ett annat exempel på att vi inte har någon konsekvens att luta oss emot. Både Goethe och Schiller adlades med von tillagt sina familjenamn, Goethe är namngiven von medan Schiller inte är det. I artikeln Retriever har jag själv länkat upphovsmän som (förste) baronen av Tweedmouth osv, helt enkelt eftersom det är så de namnges i den litteratur jag använt som källor och delvis eftersom det är mer sannolikt att titeln har en artikel än att en enskild innehavare har det. Där har titlarna dock en inte oväsentlig poäng för sammanhanget då artikeln framhåller att dessa populär hundraser framavlades för behoven på storgodsen i England. Jag skulle dock denna lilla inkonsekvens till trots vilja att vi kommer fram till ett konsekvent namnbruk som i huvudsak bygger på dopnamn och familjenamn utom i de fall där någon är känd under ett helt annat namn, t.ex. Mark Twain, och där särskiljning är nödvändig, t.ex. Gösta Ekman. /Ascilto (diskussion) 24 juli 2017 kl. 19.32 (CEST)

I princip håller jag med dig, och det vore bra med konsekvens. Men jag ser inte att det finns en lösning som fungerar rakt av. Jag tycker nog att Schiller också borde få ett von om Goethe har det :) Men dopnamn + familjenamn kan vara en prioriterad princip bara, inte en allenarådande. Det skulle inte funka med Robert Devereux och inte med Arthur Wellesley, trots att ingen av dem har artistnamn, inte heller skulle det fungera med Gaius Julius Caesar. Jag tror att vi faktiskt får finna oss i en svajig praxis, och försöka komma fram till den bästa lösningen artikel för artikel, även om naturligtvis huvudpraxis och POMMF ska prioriteras. Idunius 24 juli 2017 kl. 17.01 (CEST)

Ska man sätta upp vettiga riktlinjer får de variera från kultur till kultur. Förnamn+familjenamn är bara det kulturella mönster vi är mest vana vid, och vi behöver bara gå till svensk medeltid för att principen skall ge resultat som avviker från modern litteratur. Riktlinjer behövs för de fall där det är svårt eller kanske omöjligt att hitta en etablerad svensk benämning. Att vi har en särskild riktlinje för engelska adelsmän är därför inte ett problem, men jag tycker riktlinjens utformning är det, eftersom namnen med ordningsnummer aldrig verkar stämma med POMMF-namnet när ett sådant finns.

andejons (diskussion) 24 juli 2017 kl. 22.44 (CEST)

Avindenterar: Eftersom diskussionen bara fortsätter utan att någon relaterar till den diskussion som redan uppnått konsensus vill jag igen fråga på vilket sätt förutsättningarna ändrats så att tidigare konsensus inte längre kan respekteras? Idunius 24 juli 2017 kl. 11.36 (CEST)

Konsensus är något som upprätthålls, inte ett beslut som gäller för evigt. Nya diskussioner kan leda till förändrad konsensus. Diskussionen du hänvisar till är sju år gammal, så det är fullt möjligt att den inte speglar användarnas syn av idag.

andejons (diskussion) 24 juli 2017 kl. 11.41 (CEST)

Instämmer fullständigt i detta, och det är just därför jag frågar på vilket sätt förutsättningarna förändrats. Nya diskussioner bör ju ändå kunna relatera till tidigare diskussioner och konsensus, inte låtsas som om den här diskussionen uppstår i ett vakuum. Utveckling är bättre än att börja om från början. Idunius 24 juli 2017 kl. 11.45 (CEST)

Lord Målvakt

Det här uppslagsnamnet kan väl knappast vara POMMF? -- Innocent bystander (diskussion) 23 juli 2017 kl. 19.57 (CEST)

Hur många minns karln? Jag gör det, men jag ser ingen anledning att ha honom under något annat än det korrekta namnet. Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2017 kl. 22.24 (CEST)

Jag minns honom absolut! "Lord Moyne" var vad han kallades i media både innan och efter olagligheterna blev avslöjade. När djupare analyser av händelsen gjordes nämndes också namnet "Jonathan Guinness", men någon trea nämndes aldrig någonsin! Om Lord Moyne ska ha sin artikel under det här siffernamnet, varför ska inte William Henry Gates III också få ha sin artikel under det "korrekta" namnet med en trea i? -- Innocent bystander (diskussion) 24 juli 2017 kl. 09.26 (CEST)

Jag skulle gärna se en flytt även i det fallet, men uppmärksamheten har där varit världsvid och av ett mer än efemärt slag. Då är det POMMF som gäller. Tostarpadius (diskussion) 26 juli 2017 kl. 08.35 (CEST)

Nu har LittleGun flyttat baronen mitt under pågående diskussion. Det ser jag som ett synnerligen fräckt tilltag. Jag ångrar att jag inte röstade emot i administratörsvalet häromveckan. Omdömet sviktar betänligt. Jag är medveten om att detta kan uppfattas som ett personangrepp, men det är svårt att hålla sig till saken i detta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 26 juli 2017 kl. 08.40 (CEST)

Visst, men det var ett par dagar sen jag flyttade. Innan jag visste att det skulle bli en diskussion. Men, menar du verkligen att POMMF ska gälla vid efemär uppmärksamhet. Eller menade du "famöst" eller nåt? Eller blev det något sorts syftningsfel?--LittleGun (diskussion)

Flytten skedde efter att Innocent bystander uppmärksammat artikeln här. Jag vet dock att du är en stark anhängare av POMMF och tar det därför vid närmare eftertanke inte personligt. Det jag skrev om Bill Gates stöder inte POMMF vid efemär uppmärksamhet, endast vid en av mer beständigt slag. "Då" syftar på hela meningen. Tostarpadius (diskussion) 26 juli 2017 kl. 08.57 (CEST)

Om han är så okänd att pommf inte gäller, ska vi då öht ha en artikel om honom? -- Innocent bystander (diskussion) 26 juli 2017 kl. 09.00 (CEST)

Jag hänger inte riktigt med. Skulle Bill Gates uppmärksamhet vara efemär? Är det Lord Moyne eller Bill Gates som är så okänd att pommf inte skulle gälla. Vi har inte artiklar bara om folk som är kända. Att vara känd är bara en av många, många, anledningar att vara relevant.--LittleGun (diskussion) 26 juli 2017 kl. 09.03 (CEST)

Uppmärksamheten kring William Henry Gates III är, skriver jag, "världsvid och av ett mer än efemärt slag". Vad gäller lord Moyne är det namnet möjligen i överensstämmelse med POMMF för honom på svenska på grund av Trustoraffären, men det är inte den episoden i affärsmannens liv som gör honom relevant. Det finns mycket mer att skriva om denne brittiske baron, vilket framgår av artikeln på enwp. I den på dewp nämns inte ens de svenska kopplingarna. Tostarpadius (diskussion) 26 juli 2017 kl. 09.16 (CEST)

Aha, jag tappade "än" och läste "av ett mer efemärt slag"... Då blev det tydligare.--LittleGun (diskussion) 26 juli 2017 kl. 09.30 (CEST)

Orter i Polen - igen

Fler åsikter önskas på Diskussion:Tannenberg. /Annika (diskussion) 26 juli 2017 kl. 00.06 (CEST)

Versalt eller gement?

Det pågår en diskussion om vi ska välja att skriva Nya Testamentet eller Nya testamentet, dvs stort eller litet "T", på den artikelns diskussionssida: Diskussion:Nya Testamentet#Nya testamentet eller Nya Testamentet?. Delta gärna där.--LittleGun (diskussion) 27 juli 2017 kl. 05.48 (CEST)

Outsourcing, offentlig förvaltning, Oxenstierna och NPM

Med anledning av den senaste tidens politiska uppståndelse kanske vi skulle ta ett större grepp om utvecklingen av den svenska offentliga förvaltningen. Som alltid är det lite problematiskt när vi följer mediarapporteringen. Vår uppgift vore mer att ge bakgrunden så att nyhetskonsumenter och medborgare kan vända sig hit för att bättre förstå debatten. Det har skett stora förändringar i förvaltningsmodell och Wikipedia är allmänt något tunn på detta område, och det gäller inte enbart Wp, se förvaltningspolitik. För att sätta saken i sitt sammanhang behöver man ta ett större grepp och jag tänker mig något pågående projekt, lite liknande geografiprojekten, där vi bygger upp kunskap allmänt och ur det kristalliseras artikelämnen ut. En källa för outsourcingdebatten är ett examensarbete Outsourcing av sekretessreglerad verksamhet – möjlighet eller omöjlighet av Robin Henningson.[7] Edaen (diskussion) 27 juli 2017 kl. 09.38 (CEST)

Behöver återkoppling definition "Assimilation"

Under denna https://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Assimilation_(sociologi) föreslog jag en utökning med definition som används inom psykologin och forskningen, denna reverterades av dnm där jag dock saknar hans feedback på förslag till kompromiss i formulering. Hur går jag vidare? Hmc1282171021 (diskussion) 27 juli 2017 kl. 13.39 (CEST)

Bilder

Kan någon ge mig tips om vad som gäller för bilder från t ex en kommuns hemsida? Se bilden på Heléne Fritzon. Jag känner spontant att det inte är OK att använda den, men har för dålig kunskap för att agera. Kitayama (diskussion) 27 juli 2017 kl. 15.46 (CEST)

Det är lite olika, men det måste stå de är fria för att det skall gå ladda upp vilket inte gör i detta fall. Jag har begärt bilden raderas.Yger (diskussion) 27 juli 2017 kl. 16.00 (CEST)

Kristianstads kommun lägger upp liknande bilder på Flickr, och där finns också porträtt av den aktuella personen. Men bilderna verkar vara publicerade under Creative Commons "Attribution-NonCommercial 2.0 Generic" (CC BY-NC 2.0), där "non-commercial" tyvärr betyder att vi inte kan använda dem. /NH 27 juli 2017 kl. 18.26 (CEST)

Dagstidningar som källa

Vi använder ofta dagstidningar som källa. I allt högre grad börjar de (jag har sett fenomenet åtminstone hos DN och SvD, men det finns säkert fler) att lägga tidigare fritt material under abonnemang, vilket innebär att tidigare fria notiser inte går att läsa om man inte har tecknat någon form av prenumeration. Se t.ex. den här referensen från 2013, hämtad från artikeln om Bea Uusma. Det innebär att mängder av våra källänkar i praktiken är döda, om man inte prenumererar (eller betalar för "Plus", "extra innehåll"; fenomenet har olika namn, men är i princip samma sak) på nyhetsmediet ifråga. / Ternarius_D 15 juli 2017 kl. 20.42 (CEST)

Principen när det gäller betalväggar är den samma som för fysiska böcker. Det går att nå källan, t. ex. genom att besöka KB. Källor måste inte finnas fritt tillgängliga på nätet. Edaen (diskussion) 15 juli 2017 kl. 21.02 (CEST)

Jag instämmer med Edaen. Nationalencyklopedin används exempelvis i många artiklar. Även där finns en betalvägg. Det märkligaste namnet på detta är Dagens "Pärleporten". Heter det inte i psalmen: "Han har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in"? På webbplatsen krävs dock betalning i pengar för att komma in. Jesu blod är inte tillräckligt. Det är i varje fall de associationer det väcker hos mig. Tostarpadius (diskussion) 15 juli 2017 kl. 21.23 (CEST)

Mycket är arkiverat av Wayback Machine, så även den DN-artikel om nämns här ovan. Här är en länk till den version som arkiverades 12 september 2013 som bör vara den som lästes den 17 september 2013 och användes som källa till artikeln Bea Uusma. --Larske (diskussion) 15 juli 2017 kl. 21.55 (CEST)

Wayback Machine är givetvis en bra lösning, men då krävs det att man ändrar länkarna. Edaen och Tostarpadius har givetvis rätt i sin jämförelse med bokkällor, men det är bara det att jag upplever det som mycket enklare att kolla en bok än en flera år gammal tidningsartikel. Böcker är enklare att skaffa från närmaste bibliotek; har inte de själva dem, brukar de alltid kunna beställa från något bibliotek som har. Flera år gamla tidningar är värre; även om de vanligen finns mikrofilmade på KB, är det inte så enkelt att beställa, särkilt om man inte vet det exakta datumet; det är långtifrån alltid som datumet i pappersupplagan och det i webbupplagan stämmer överens (det gör det förmodligen i ovanstående fall, men det är som sagt ingen regel). Men som sagt, det finns viss vikt i jämförelsen med bokkällor. / Ternarius_D 16 juli 2017 kl. 01.24 (CEST)

Många (folk)bibliotek erbjuder tillgång till Retriever, som samlar det allra mesta som tryckts i svensk dagspress sedan år 2000 eller så. Oftast måste man befinna sig på plats för att kunna använda tjänsten, men ändå. /NH 16 juli 2017 kl. 22.09 (CEST)

Det är tillåtet att använda källor som kräver inloggning/betalning, men det försvårar verifieringen för en del användare. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 28 juli 2017 kl. 05.13 (CEST)

Befolkningstäthet

I de olika artiklarna om stater och territorier, finns en faktaruta som bland annat innehåller en uppgift om befolkningstäthet och uppgift om placering på rankinglista, ordnad efter befolkningstäthet. Problemet är att man har använt olika källor, och dessa olika källor har olika urvalskriterier för vilka områden som ska vara med i listan.

Två exempel: I artikeln om Saudiarabien uppges befolkningstätheten vara 13,5 invånare per kvadratkilometer med placering 216. I artikeln om Australien uppges befolkningstätheten vara 3,17 invånare per kvadratkilometer med placering 193. Detta stämmer uppenbarligen inte. Efter lite detektivarbete har jag dragit slutsatsen att källan till uppgiften om Saudiarabien kommer från enwiki, medan källan till uppgiften om Australien troligtvis kommer från rankinglistan i svwiki, även om Australien tycks har halkat ner till plats 194 i den listan.

Frågan är om uppgiften om position i rankinglistan är relevant att återge, när det spretar så här? Hur bör vi åtgärda detta? Stigfinnare (diskussion) 26 juli 2017 kl. 10.07 (CEST)

Det gör det bara svårt att uppdatera artiklar, så bortbortbort! Vill ngn ha det kvar i en handfull fall, så varsågod. I övrigt bör det stanna i listartiklarna. -- Innocent bystander (diskussion) 26 juli 2017 kl. 10.21 (CEST)

Bra att du tar upp detta Stigfinnare. Vi bör använda en och samma källa i alla landartiklar. Vi bör vare sig använda enwp eller svwp som källa. Finns det några problem med att använda The World Factbook? Där finns uppgifter om såväl area som befolkning för mer än 250 länder.

• Area i km²
• Befolkning

Den här typen av fakta, som behöver regelbunden uppdatering, bör inte uppdateras manuellt i artiklarna utan "tillhandahållas" av en mall.

Detta är dock inte ett svwp-unikt problem, så svwp och alla andra språkversioner borde hämta uppgifterna om area och befolkning för de olika staterna från Wikidata. Sen kan man ju fundera på om man behöver ha även "rank" i faktarutan. Men om man vill det bör den naturligvis också hämtas från mall eller från Wikidata där den uppdateras på ett ställe för garanterad konsistens. --Larske (diskussion) 26 juli 2017 kl. 10.57 (CEST)

Bara för att alla siffror i The World Factbook ligger i samma domän, betyder det inte att alla siffror där har samma kvalité. -- Innocent bystander (diskussion) 26 juli 2017 kl. 16.57 (CEST)

Vad gäller ordval tycker jag det vore enkare och tydligare att använda "folkmängd" och "folktäthet". --Nyström (diskussion) 26 juli 2017 kl. 18.48 (CEST)

@Pjred:, som är kunnig på befolkningsstatistikens område.--Paracel63 (diskussion) 27 juli 2017 kl. 22.58 (CEST)

I detta fall lutar jag nog mer åt IB:s inställning till det hela. Vad gäller ordval så används nog (utan att lägga någon värdering i vad som är "rätt") "befolkningstäthet" oftare än "folktäthet".--Pjred (diskussion) 28 juli 2017 kl. 06.31 (CEST)

Hjälp med filbeskrivning på engelska

Hej jag är en mycket ny användare som har laddat upp bilder på textilredskap på commons. Nu skulle jag behöva hjälp med att göra filbeskrivningar på engelska. Mina bilder hittas här https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListFiles/Hjellstr%C3%B6m&ilshowall=1 Jag skulle bli jätteglad om någon ville göra detta. --Hjellström (diskussion) 29 juli 2017 kl. 16.24 (CEST)

Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram

Är inte Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram wp:ovikt i artiklar som Bank of America? Även kategorin Kategori:Donatorer till Handelshögskolan i Stockholm verkar lite för specifik i de artiklar som finns där. Det måste finnas många andra liknande program för andra lärosäten som inte nämns eller kategoriseras i företagsartiklarna. Tycker det räcker med att företagen listas i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram och eventuella artiklar om liknande partnerskap hos andra skolor. 90.227.175.244 29 juli 2017 kl. 18.52 (CEST)

Håller med om att det borde bara vara i den där artikeln om "Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram". DIEXEL (diskussion) 29 juli 2017 kl. 19.02 (CEST)

Skillnad mellan svenska och engelska Wikipedia?

Hej! Jag hoppas det här inlägget hamnar rätt, annars är jag tacksam om någon kan visa mig rätt. Jag har under några års tid skrivit på engelskspråkiga Wikipedia (sida här) och överväger att börja skriva lite smått på svenska Wikipedia också. Är det något särskilt jag bör tänka på, är det något som tydligt skiljer svenskspråkiga från engelskspråkiga Wikipedia åt? Tack på förhand, Yakikaki (diskussion) 29 juli 2017 kl. 12.04 (CEST)

Det viktigaste är nog att vara medveten om ATT det är olika kulturer mellan de olika språkversionerna och agera utifrån det. Exakt vilka skillnaderna är är svårt att precisera, speciellt om du vill ha en komplett lista. --MagnusA 29 juli 2017 kl. 12.10 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Att skriva in eller ändra i en artikel skiljer sig bara obetydligt åt. Vi använde tex stub mycket mer begränsat och vi är restriktivare skriva om nära familj i biografier tex. Diskussionerna ser i grunden lika ut, men vi har mindre formellt sätt hänvisa till riktlinjer och signalerering av inlägg kan se lite olika ut, du kan antingen se det som vi är mer primitiva i detta eller också att det är enklare här :). Prova på du, jag tror nog det inte skall vara något problem.Yger (diskussion) 29 juli 2017 kl. 12.12 (CEST)

(Redigeringskonflikt). Ja, det finns lite grand. Till exempel har vi säkert lite olika relevanskriterier (notability) och vi är mer restriktiva om privatliv och etnisk tillhörighet. Men den enda och viktigaste regeln är samma: wp:Var djärv. Så var djärv, och precis som på engelska Wikipedia så kommer någon att justera.--LittleGun (diskussion) 29 juli 2017 kl. 12.14 (CEST)

Välkommen. Var inte rädd att fråga oss brukar redigera här. Mvh Adville (diskussion) 29 juli 2017 kl. 16.20 (CEST)

Bestämmanderätt över användardiskussionssidor är en grej som skiljer. Här får man inte radera på sin egen diskussionssida på samma sätt som på enwiki. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 29 juli 2017 kl. 19.13 (CEST)

Får du ett meddelande på din användardisk, så blir en hel del användare här irriterade om du svarar på en annan plats än direkt under det första inlägget. -- Innocent bystander (diskussion) 29 juli 2017 kl. 20.33 (CEST)

Mallarna och parametrar i dem har svenska namn och det finns språkliga skillnader som att datumformatet är annorlunda samt att månader och veckodagar skrivs med inledande gemen i svenskan. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 juli 2017 kl. 22.14 (CEST)

Tack för alla svar! Ska förhoppningsvis kunna bidra med något framöver. Yakikaki (diskussion) 30 juli 2017 kl. 11.02 (CEST)

Mall:Demografi i Europa

Jag hittar Mall:Geografi i Europa men inte Mall:Demografi i Europa. Kan någon skapa en sådan? Jag vill helst slippa slarva med en sådan mall. --Vannucci (diskussion) 29 juli 2017 kl. 20.58 (CEST)

 Fixat Nu finns {{Demografi i Europa}}. --Larske (diskussion) 29 juli 2017 kl. 21.04 (CEST)

Underbart, tack! --Vannucci (diskussion) 29 juli 2017 kl. 21.33 (CEST)

Principiellt viktig sffr (Lsjbot-projektet)

Tärnhällan är en obetydlig ö på vilken mycket nu kanske hänger! Taxelson (diskussion) 29 juli 2017 kl. 22.55 (CEST)

Veckans tävling – Rekommenderat II

Tävlingsrosetten som vinnaren får.

Hej! Den kommande veckan sätter Veckans tävling fokus på rekommenderade artiklar. Vi får poäng för att rekommendera, avrekommendera, hitta och förbättra artiklar – allt med koppling till Wikipedia:Rekommenderade artiklar. Förra tävlingsupplagan blev uppskattad, och vi fick gjort en hel del på alla fyra fronter. Förhoppningsvis kan vi fixa till något liknande den här gången. Se även {{Nyligen utvalt}} för information om relaterade utnämningar och avlistningar. Allt gott! --Paracel63 (diskussion) 30 juli 2017 kl. 21.30 (CEST)

Strategidiskussion - Wikimediarörelsen 2030 - omgång 3

Inom Wikimediarörelsen pågår nu en global strategidiskussion. I juni diskuterade vi här på Bybrunnen. Nu är det dags för nästa omgång i diskussionen. Diskussionen förs under diskussionsrubriken nedan.--Historiker (diskussion) 5 juli 2017 kl. 22.29 (CEST)

För tydlighetens skulle: Originaltexten till nedan beskrivning finns på Meta.--Historiker (diskussion) 6 juli 2017 kl. 19.13 (CEST)

Summeringen av första veckans diskussion finns nu på Meta.--Historiker (diskussion) 16 juli 2017 kl. 22.11 (CEST)

Välkommen till strategisamtalet. Diskutera utmaningarna som framkommit genom undersökningen av Nya röster.

Under de tre senaste månaderna har vi uttryckt åsikter om vad vi vill bygga eller uppnå tillsammans som en rörelse. Samtidigt har det gjorts undersökningar för att ge oss en bättre förståelse av det nuvarande kunskapslandskapet och de utmaningar och möjligheter som möter oss som en rörelse. Denna globala undersökning omfattar:

• Samtal med med är 150 experter och partners inom teknologi, kunskap, utbildning, media, entreprenörer och andra sektorer.
• Undersökning bland potentiella läsare och experter på platser där Wikimediaprojekten inte är så välkända eller använda: Brasilien, Indien, Indonesien, Mexiko och Nigeria.
• Undersökning per åldersgrupp där Wikimediaprojekten är välkända och använda: Frankrike, Tyskland, Japan, Ryssland, Spanien, Storbritannien och USA.

Den här omgången ägnas åt att överväga de utmaningar som identifierats genom undersökningarna och utforska hur vi vill utvecklas eller svara på förändringarna i omvärlden. För att bli mer familjär med utmaningarna inbjuds du till att granska dokumenten och källorna och fundera över hur vi skulle kunna möta dem. Varje vecka kommer nya utmaningar och insikter att publiceras, så att du kan dela på vilket sätt det anknyter till, eller förändrar, ditt perspektiv på vår framtida inriktning.

Under juli kommer slutsatserna av omgång 2 att slutföras. Allt material och din fortsatta återkoppling under omgång 3 kommer att användas av gruppen som förbereder utkastet till strategisk inriktning, vilket kommer att vara tillgängligt för review i augusti.

Gå till följande sida för fullständig lista över undersökningen.

Det uppdaterade schemat för strategiarbetet är följande:

Omgång 1 (generera)	Sensemaking	Omgång 2 (debattera)	Final Sensemaking	Omgång 3 (prioritera)	Sammanställa utkast	Rekommendera	Fas 2
14 mars–18 april	18 april–5 maj	11 maj –12 juni	12 juni–30 juni	juli	augusti	september	september 2017–2018

Första veckans utmaning: Hur förblir våra gemenskaper och innehållet relevant i en föränderlig värld?

Nyckelinsikter

Den västliga encyklopedimodellen stöder inte de kommande behoven för alla människor som vill lära.

Enligt den etnografiska undersökningen och genomförda expertintervjuer, vill existerande och framtida läsare ha en plattform som går bortom Wikipedias nuvarande encyklopediska format och dess västerländska normer. Experter framförde att det formella utbildningssystemet på många platser inte fungerar bra, speciellt - men inte bara - i utvecklingsländer. Människor söker nya sätt att lära sig på för att undgå de resurs- eller infrastrukturella utmaningar de möter. Wikipedia och dess systerprojekt är för närvarande utformade för att vara webbplatser för att söka djup kunskap, men många läsare är mer intresserade av att få svar på specifika frågor. Många som söker kunskap online letar efter korta, fristående och/eller visuella sätt för att nå innehåll och skaffa nya kunskaper. Wikipedias nuvarande modell av långt format, djuplodande och texttunga encyklopediartiklar kanske inte möter dessa förändrade behov. Det ger inte heller utrymme för andra former av utbildningskunskap.

Kunskapsdelning har blivit högst social över hela världen.

Både den etnografiska undersökningen och resultaten från studien av medvetenhet och användning visar att unga människor, genom smarta mobiler, söker och delar information på nya sätt. Detta är den nyaste gruppen att nå. De är djupt involverade i sin användning av sociala medier och meddelandetjänster och de föredrar att dela och diskutera information genom plattformar de redan använder. Experter gör gällande att nya trender utvecklas. Till exempel ser många ungdomar att fråga sina vänner och nätverk efter information via meddelandeappar, som likvärdigt med att diskutera i personliga möten, bara snabbare och genom en bredare grupp. Misstroende och skepticism blir så utbrett att "trovärdiga källor" ofta avvisas: ungdomar har i ökande grad förtroende för individer i sina nätverk, vars bedömningar och intellektuella hederlighet de respekterar, snarare än traditionella "respektabla" institutioner. Dessa utmaningar kan hota Wikipedias relevans för en större publik, vilken vi traditionellt har tjänat.

Nyckelinsikter som berättelser

Då vårt sätt att tänka fungerar på olika sätt, föredrar en del personer att tänka på dessa utmaningar som personliga berättelser. (Observera att det är fiktiva karaktärer baserat på undersökningsresultaten.)

Föreslå lösning

Välkommen att diskutera hur denna utmaning kan lösas.

• Här nedan under diskussion.
• På Meta-wiki: Diskutera på diskussionssidan.

Observera: gemenskapens återkoppling kommer att delas med temaet som arbetar med strategiutkastet. Det kommer också att användas i framtida överväganden när vi möter och löser dessa utmaningar.

Diskussion första veckans utmaning

Enligt ovanstående scenarier antyds att vi för att fortsätta vara attraktiva skulle behöva anpassa oss till att ungdomar söker snabba svar utan krav på kvalitet i mobilen och på snapchat. De scenarier som målas upp antyder att en återgång till Susning-stadiet skulle vara Wikipedias framtid. Men ungdomar går i skolan där de får lära sig research, källkritik och viralskepsis - delvis beroende på om de har rätt lärare - men dessa mål framgår av kursplanerna i åtminstone de svenska skolorna. Vi skall inte anpassa oss till döds utan istället söka strategier där vårt kvalitetsarbete framstår som ett attraktivt alternativ. Om detta skulle innefatta tekniska och redaktionella lösningar som gör oss mer mobil- och snapchatvänliga har jag inga invändningar emot.

Under Jan Björklunds inflytande har den svenska skolan utvecklats mot mer mätbara resultat vilket kan motsvaras av att elever söker snabba svar. Men jag upplever att han inte har haft lärarna med sig, i skolan betonas trots Björklund värden som sammanhang, fördjupning och kritiskt tänkande. Dessa värden borde vara vår nyckel till framgång. - Det är väl f.ö. inte omöjligt att amerikanska och indonesiska skolor ligger närmare Björklunds ideal vilket isåfall färgar av sig på de uppmålade scenarierna. /Ascilto (diskussion) 6 juli 2017 kl. 07.35 (CEST)

Instämmer i Asciltos första meningar. Vill också föra fram vad som stod i en artikel i Svd kultur häromdagen om morgondagens kunskapssamhälle. Där beskrevs som ett exempel hur författaren letade efter något hon mött som ung och la in en söksträng med en lite "luddig" fras i Google och fick som första träff en artikel på Wikipedia som tog upp precis det som efterfrågades. Dvs ändrade medievanor kan matchas med utökade accessvägar (gjorda av andra än Wikipedia) men att baslagret av fakta (=Wikipedia) är ett måste.Yger (diskussion) 6 juli 2017 kl. 07.54 (CEST)

Förtydligande: Jag menar att, trots att vi strävar efter så avgränsade artikeldefinitioner som möjligt, så skapar vi sammanhang och fördjupning genom våra kategoriseringar, internlänkar och interwiki. Kritiskt tänkande stimulerar vi med våra källförteckningar, artikelhistorik, diskussionssidor och olika former av artikelgranskningar, t.ex. SFFR och Artikelnomineringar. Vi har alltså en fungerande infrastruktur som vi skall värdesätta och värna om samtidigt som vi måste vara öppna för nya lösningar som kan göra oss mer anpassade till t.ex. snapchat. Det Användare:Yger ger exempel på tror jag också är en del av framtiden, sökmotorerna kommer förmodligen att utvecklas mer mot att man ställer frågor. Jag har själv ibland testat att söka så, som alternativ till det gamla booleska söktänkandet, och det har gett bra resultat. /Ascilto (diskussion) 6 juli 2017 kl. 08.16 (CEST)

Personligen menar jag att Wikipedias uppdrag är att skriva en encyklopedi. Är den formen omodern och en utdöende dinosaurie, så fine, låt då Wikipedia få ett värdigt insomande som aktiv encyklopedi och inte försöka bli något annat. Som en 55-plusare med bakvänd keps. Wikipedia kommer säkert överleva länge som ett dammigt och älskat monument likt Nordisk familjebok. Personerna i scenariot vet inte varifrån informationen kommer och de söker inte upp en webbsida. Bättre då att Wikimedia satsar på ett nytt projekt som samlar kunskap. Kanske paketerar ett frågesvar genom att samla den från de andra wikimediaprojekten på ett snyggt, fullödigt och enhetligt sätt med tydlig avsändare och möjlighet för interaktion och utökning av informationen, men inte nödvändigtvis enligt Wikipediakronologi, -dispostion, -stil etc.--LittleGun (diskussion) 6 juli 2017 kl. 08.24 (CEST)

Den första delen i Användare:LittleGuns resonemang tror jag är alldeles för pessimistisk. Det kommer dröja länge innan kunskap blir dammigt. Informationssamhället går väl snarare mot att kunskap får större betydelse för fler. Att skolsystemen premierar att ungdomar söker snabba resultat är en övergående fas. Ungdomar blir vuxna som måste klara sig i arbetslivet och det sociala livet. Det finns alltid behov av att söka kunskap, man måste för att klara sig. Det skulle vara intressant med en undersökning om vilka utbildningsnivåer, inkomstnivåer och bostadsförhållanden människor har som söker information på Wikipedia. Det skulle vara värdefullt för våra strategier, gärna med jämförelser mellan olika länder och med mer auktoritativa encyklopedier. Något för Wikimedia att ta tag i.

Den andra delen i LittleGuns resonemang håller jag med om. Som jag skrev i den föregående diskussionen så tror jag att sökmotorerna kommer att utvecklas mot att botar genererar svar ur olika databaser och källor i samma ögonblick som en sökfråga ställs. Och Wikimedia är helt rätt instans för att matcha en sådan utveckling. /Ascilto (diskussion) 6 juli 2017 kl. 08.46 (CEST)

Instämmer i LittleGuns analys. Vill WMF tillhandahåll lättsmält info för att maximera antalet accesser, så är nog inte Wikipedia rätt plats. Det är inte vår sak här på Wikipedia att följa varje modeväxling. -- Innocent bystander (diskussion) 6 juli 2017 kl. 09.09 (CEST)

Jag instämmer helt med Innocent bystander! Wikipedia skall inte förbli något annat än en encyklopedi. – Conexum ^(✔|✘) 6 juli 2017 kl. 09.17 (CEST)

Jag kan till viss del förstå WMF:s slutsats. I vissa länder är det inte utmärkta artiklar som kan vara målet, utan svar på folks frågor. Men när det gäller vår läsarskara och de här resultaten kommer jag osökt att tänka på ett citat ur TV-serien Vita huset: "You say that these numbers mean dial it down. I say they mean dial it up. You haven't gotten through. There are people you haven't persuaded yet. These number mean dial it up. Otherwise you're like the French radical, watching the crowd run by and saying, "There go my people. I must find out where they're going so I can lead them.""(The War at Home)//Hannibal (diskussion) 6 juli 2017 kl. 09.23 (CEST)

Jag kan också förstå deras slutsats, och jag kan tänka mig att de har rätt. Däremot förstår jag inte varför Wikipedia ska paketera kunskapen på det sättet, men gärna Wikimedia Foundation. @Ascilto: Det är alltså paketeringen som blir dammig. Inte kunskapen eller att den tillgången skapas tillsammans. Jag tycker inte att det gör något att Wikipedia får somna in på ett värdigt sätt, jag hoppas att jag hinner uppfatta och uppskatta ett nyare sätt att hämta in kunskap och bidra till kunskapsinsamlingen, men jag ser iget behov av att sy fast en Wikipedia-hatt i skaklpen för att göra det.--LittleGun (diskussion) 6 juli 2017 kl. 09.40 (CEST)

Nej, tradtionella västerländska encyklopedier har ju inte heller tidigare fungerat som någon särskilt bra källa för djupare kunskapsinhämtning. Då har man använt läroböcker. Encyklopedier har ju ofta använts för att slå upp saker på ett liknande sätt som nu väldigt enkelt kan göras i mobilen eller datorn. Att skriva läroböcker är ju något annat än att skriva en encyklopedi. Vill wikimedia foundations även satsa på läroböcker går det väl bra men låt wikipedia förbli vad det är. Sedan kan givetvis informationen presenteras på olika sätt, men för mig känns det viktigare att satsa på att få till korrekt och balanserad information än att fokusera på att göra den lättillgängligare.FBQ (diskussion) 6 juli 2017 kl. 10.29 (CEST)

Av diskussioner på Wikibooks (där man kan skriva just läroböcker) så har jag förstått att det finns stort behov av läroböcker på svenska för den finländska målgruppen. Detta för att de översättningar som görs från finska läroböcker ofta blir ganska usla. -- Innocent bystander (diskussion) 6 juli 2017 kl. 11.05 (CEST)

Delar i stort LittleGuns slutsats ovan, om jag förstår den rätt. Wikipedia bör vara ett uppslagsverk. Det är vad vi gör och vad vi har gjort väl. Det betyder inte att Wikimediarörelsen inte kan vara en god plattform för annan informationsdelning, men svaret är kanske inte just Wikipediadelen. /Julle (disk.) 6 juli 2017 kl. 13.05 (CEST)

Var sak har sin tid. Wikipedias tid - så som vi känner uppslagsverket idag - är nu. Men den tiden upphör, någon gång i en oviss framtid. Inget är för evigt. Jag tror därför att det är viktigt att se WP:s plats och roll i ett vidare perspektiv. Om man vill utveckla Wikimedias ursprungliga vision (det där omdiskuterade om fri kunskap och alla människor på jorden) måste man se bortom form och struktur. Det är informationen - kunskapsförmedlingen - som blir viktig, inte nödvändigtvis formen och förpackningen. I den meningen är Wikimedias framtid och roll viktigare och intressantare än just det spretiga delprojektet Wikipedia.
Ett allmänt uppslagsverk av detta slag möter i huvudsak två olika "behov": Dels möjligheten att söka detaljinformation om relativt triviala frågor - basinformation och grunddata (vem-, vad- och närfrågor). Snabba kollar, checkar och bekräftelser. Här funkar WP ganska bra idag, men i takt med att Google och andra söktjänster ger sig in i primära databaser och register för att i realtid hitta och presentera sådan information kommer behovet av en WP-funktion att minska. Den utvecklingen ser vi redan idag när söktjänster som Eniro m fl kompletterar sina sökresultat med basinformation om sådant som inte är direkt efterfrågat men ändå bedöms vara av intresse för den som söker.
Det andra "behovet" gäller den sammanställda och mer strukturerade informationen. Den sätter in ämnen i ett sammanhang, förklarar, ger bakgrund och perspektiv (hur- och varför-frågor). Här tror jag att formatet Wikipedia har en bättre framtidsprognos. WP och den information som vi kan förmedla spelar samma roll som vilken annan sammanställd information som helst - böcker, artiklar, avhandlingar o dyl. Skolor och en intresserad allmänhet som söker djupare kunskap om vissa bestämda ämnen kan få del av genomarbetade texter med kunskap som har mer djup och tyngd än den rena dataförmedlingen som kan fiskas upp ur nätets oändliga mängd av källor. Med tiden kommer AI-utvecklingen och den automatiska söktekniken kanske att springa från WP även där, men det ligger nog trots allt längre fram i tiden. Men en svaghet är dock WP:s (helt nödvändiga) beroende av publicerade källor. Information som hämtas direkt från de medier som vi använder för att verifiera uppgifter kan ofta fungera lika bra.
Vad ska då Wikimedia göra under tiden? Jo, för WP:s del gäller det att arbeta med en tydlig och konsekvent kvalitetsutveckling, när det gäller källhantering, specialisering, struktur och (i viss mån) ämnesmässig renodling). Ett alltför spretigt WP påverkar helhetsbilden och de aktörer som väljer att presentera WP i sina sökresultat kommer att kvalitetsgranska det som man lyfter upp. För Wikimedias del gäller det att se WP som en av många former för informationsförmedling. Om "rörelsen" vill ta på sig den demokrati- och informationsfrihetsvärnande roll som man talar om i de fina visionerna måste man var tydligare med vad man egentligen har för syfte och mål - inom WP och den spretriga floran av språkprojekt, inom de olika språkprojektet, och i de övriga nuvarande och kommande Wikimediaprojekten. Vi kommer alltid att ha tillgång till lättillgänglig information av skiftande kvalitet. Finns det anledning för Wikimedia och Wikipedia att bara vara en källa som fyller på denna flod, eller någon som står för något speciellt, något exklusivt och oumbärligt? Om man hittar det svaret har rörelsen och dess projekt en framtid. Annars har vi nog nått peaken inom kort. Lindansaren (diskussion) 6 juli 2017 kl. 12.47 (CEST)

Wikipedia är en plats där olika åsikter och världsbilder möts om att skapa en gemensam text. Samtiden kännetecknas av informationsbubblor och att människor med samma tolkningar håller sig för sig själva. Jag tror att detta möte är en av Wikipedias styrkor och något som kan bidra till att göra Wikipedia fortsatt relevant. Edaen (diskussion) 6 juli 2017 kl. 13.01 (CEST)

Vi skall inte glömma att idén om allomfattande encyklopedier föddes under upplysningstiden för nästan 300 år sedan. Sedan dess har det producerats ett antal ambitiösa nationalencyklopedier, men inga av dessa har varit avsedda för den breda allmänheten. Det var inte många som hade råd med Nordisk familjebok. Under 1900-talet kom mer kompakta uppslagsverk ut som Focus och Bonniers uppslagsbok som köptes av flera. Den första demokratiska riktiga encyklopedin som riktade sig till många var bokklubben Bra Böckers lexikon. NE gick ut på nätet ett år innan svwp föddes, men det är främst olika institutioner som är deras abonnenter. Wikipedia är fortfarande den största nyskapelsen inom encyklopedimarknaden, vi är det första verkligt demokratiska uppslagsverket som har potential att nå alla. Därför är det lite tidigt att deppa ihop och befara att Wikipedia kommer att bli dammigt. En idé som varit livskraftig i 300 år och överlevt riktigt stora samhällsomvandlingar som revolutioner och världskrig kommer att fortsätta vara livskraftig i informationssamhällets epok. Jag tror som Användare:Lindansaren att fortsatt kvalitetsarbete med att bland annat förankra våra artiklar i pålitliga källor är den riktiga vägen framåt. Som flera har påpekat är det Wikimedias uppgift att paketera vårt material så att det fortsätter vara attraktivt när sökmotorerna och delningskulturen på sociala medier utvecklas. /Ascilto (diskussion) 6 juli 2017 kl. 15.20 (CEST)

Det finns ingen anledning att frångå den västerländska encyklopedimodellen. Den har fungerat i ett kvarts millennium och håller säkert minst lika länge till. De som föraktar den idag kommer att upptäcka dess styrka i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 6 juli 2017 kl. 15.35 (CEST)

Runstenar funkade ett halvt millenium. De är fortfarande vackra, men det finns bättre metoder att sprida och bevara information idag. Sen är det inte du som bestämmer om den västerländska encyklopedimodellen överges, heller. Det är brukarna. Och tydligen visar forskning att de håller på att lämna den. Men vad vet väl dom... Sen kan jag ändå tycka att Wikipedia inte behöver frångå encyklopedimodellen och jag har inte deppat ihop och tror att den kommer att överges och bli dammig imorgon eller kanske ens under min livstid, men så småningom, och arbetet som är gjort kommer att kunna återanvändas och förbättras precis som informationen på runstenar och i Ugglan. Var sak har, och har alltid haft, sin tid i vår förgängliga värld. Jag hoppas att jag inte heller komma deppa ihop eller med reptilhjärnan automatiskt förringa och förakta annan typ av kunskapsdelning, spridning och utvecklande bara för att den inte är likadan som Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 6 juli 2017 kl. 16.51 (CEST)

En del av det där verkade inte handla om information utan förr om rykten och löst prat. Edaen (diskussion) 6 juli 2017 kl. 17.20 (CEST)

Jag vägrar att gå i fällan att kritisera Jan Björklund. Jag uppfattar hans politik som en uppgörelse med den socialdemokratiska flumskola som jag och mina generationskamrater, bland dem många av dagens lärare, har gått i. Men barn och ungdomar är naturligt kunskapstörstande. En del av oss lärde oss något, trots den undermåliga undervisning vi fick. Jag hade med något enda undantag utmärkta pedagoger. Det var systemet det var fel på. Detta är ett sidospår, föranlett av det första inlägget under denna rubrik. Till LittleGun viĺl jag säga: Jag föraktar inte sociala medier, men var sak på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 6 juli 2017 kl. 18.16 (CEST)

Sidospår med anledning av Användare:Tostarpadius inlägg: De senaste femtio åren har Sverige haft fyra nya läroplaner för grundskolan och gymnasiet. Den enda av dessa som varit socialdemokratiskt märkt var Lgr 69/Lgy 70 som kom till då Olof Palme var först ecklesiastikminister och sedan utbildningsminister. De senare tre har antingen kommit till med moderata skolministrar eller moderatledda regeringar. Under 1970-talet var det fortfarande lärare från realskolan och läroverken som härskade i skolan. Didaktiken var rudimentär och bestod av att läraren gick igenom understrykningar i läroboken och nästa lektion hade läxförhör på understrykningarna. De nya metoder som kom med Lgr 69 var behavioristiskt inspirerade och passade ganska väl in i tidens reaktionära didaktik. Palmes universitetsreform UKAS gick delvis i samma anda och var ingen höjdare bildningsmässigt sett. Så sammantaget var Palme ingen lyckad utbildningsminister men han stod så långt ifrån en "flumskola" som man kan komma. Nästa läroplan Lgr 80 med den s.k. SIA-skolan lanserade av Britt Mogård (M) som skolminister, Lpo 94/Lpf 94 lanserades med Beatrice Ask (M) som skolminister och Lgr 11/Gy 2011 har tillkommit under Jan Björklund (L), så den s.k. "socialdemokratiska flumskolan" har aldrig existerat. Den var en myt som lanserades av regeringen Bildt och Beatrice Ask och var riktad mot Britt Mogårds skolpolitik. Britt Mogård är den överlägset bästa, inte bara av dessa fyra skolministrar utan över huvud taget de senaste femtio åren, Sverige har inte precis varit begåvat med grundligt bildade skolministrar, men hon sveks grovt av sina moderata parti"vänner". Hårfrisörskan Beatrice Asks och i ännu högre grad majoren Jan Björklunds retorik kring skolfrågor har varit djupt skadliga för skolfrågan i Sverige, men deras läroplaner har som väl är varit möjliga att arbeta efter och inte lika dåliga som deras retorik. Så någon partipolitisk fälla kan Tostarpadius iallafall inte lura mig i. /Ascilto (diskussion) 6 juli 2017 kl. 19.11 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Flumskola är definitivt inte ett begrepp som tillkom under tidigt 1990-tal. Det fanns när jag gick i skolan. Jag är mycket väl medveten om att Britt Mogård, vars svärfar ju var socialdemokrat, inte genomförde någon förändring i annan riktning utan snarare bidrog till tendensen med sitt tal om "samlad skoldag" eller vad det nu hette. Men enhetsskolan, den senare grundskolan, och det nya gymnasiet är i sig ett socialdemokratiskt projekt med personer som Stellan Arvidsson bakom. De gamla läroverkslärarna och folkskollärarna kunde sällan förmedla sina kunskaper i den miljön, även om man märkte att de fanns. Men det är klart att jag är en stor vän av katederundervisningen, så jag är givetvis en bakåtsträvare i sammanhanget. Göran Persson, som annars var en framgångsrik politiker, misslyckades fundamentalt på en punkt: det var när den från kommunalråd till skolminister upphöjde ville glädja sina gamla kolleger genom att ge dem det fulla ansvaret för skolan. Polisen förstatligades 1965, men med skolan blev det tvärtom ett kvartssekel senare. Jag vill inte diskutera partipolitik och har aldrig röstat på Jan Björklund, men hans inflytande i skolfrågor har i allt väsentligt varit gott. Tostarpadius (diskussion) 6 juli 2017 kl. 19.41 (CEST)

Jag tror vi har kommit från ämnet en smula. /Julle (disk.) 6 juli 2017 kl. 20.14 (CEST)

Jag instämmer med Julle, skolpolitiken får diskuteras på annat håll. I övrigt tycker jag att det förts en intressant diskussion här. Fortsätt så!--Historiker (diskussion) 6 juli 2017 kl. 21.59 (CEST)

Det är synd att sidospåret tycks ha fått diskussionen att avstanna, det var inte min mening (men en rättelse var påkallad). De scenarier Wikimedia målar upp är synnerligen provocerande och går på tvärs mot de strävanden som präglat de senaste åren, därför är tankar från många fler angelägna att lyssna till. /Ascilto (diskussion) 7 juli 2017 kl. 15.43 (CEST)

Jag håller med Ascilto om att det är synd att diskussionen har avstannat. Den är intressant och viktig.--Historiker (diskussion) 7 juli 2017 kl. 21.14 (CEST)

Borde inte vi vara en motvikt mot "fake news" och "alternative facts". Jag tycker mest att de scenarier som målas upp innebär att vi ska acceptera dessa fenomen. Edaen 7 juli 2017 kl. 21.16 (CEST)

@Edaen: Jag vet inte om det verkligen är det som framkommer av diskussionen ovan. För att ta en allegori: Kidsen föredrar snabbmat, framför nyttiga långkok. En möjlig lösning är att servera dem nyttig snabbmat för att bekämpa "fejk njevs" där. Men Wikipedia är ingen snabbmatsrestaurang. Vill WMF driva en nyttig snabbmatsrestaurang, så är det fritt fram att öppna en sådan, men Wikipedia ska inte göras om till en sådan bara för att få så många besökare som möjligt! Det är möjligt att ett sådant projekt konkurrerar ut Wikipedia till slut, men det betyder inte att Wikipedia förlorar sitt värde som kunskapskälla. Bara för att Nordisk familjebok inte längre går att sälja för pengar (tro mig, jag försökte nyligen) så betyder det inte att den blivit värdelös som kunskapskälla. -- Innocent bystander (diskussion) 8 juli 2017 kl. 08.55 (CEST)

Jag uppfattar slutsatsen av diskussionen att vi skall fortsätta vara stolta att jobba med en encyklopedi och den har fortsatt mycket stort värde, då den förädlar råinformation till begriplig och mer användbar information (=kunskap), och förädlingen kräver mänsklig insats. Men vi bör vara öppna att åtkomst av denna information kan komma att förändras mycket framöver, för att passa olika behov. Och här kan det vara nya AI verktyg för att hämta ut data mot nya interface och på nya tekniska plattformar. Men vi har nu ett gott symbiotiskt förhållande till Google, och kan säkert skaffa det mot andra som kan dyka upp. I IBs liknelse, vi förser matställen med nyttiga råvaror, hur och i vilket sammanhang det sedan serveras är inte ett hot mot vår "affärsidé".Yger (diskussion) 8 juli 2017 kl. 09.08 (CEST)

Precis, att paketera kunskapsinsamling, kunskapsdelning och kunskapsspridning på andra sätt än som Wikipedia gjort är inte per definition samma sak som att göra det sämre, slappare, slafsigare eller att kopiera andra sociala medier. Jag vet inte hur, men jag var heller aldrig i närheten av att förutse Instagram, Wikipedia, Facebook, Youtube etc. Utmaningen för Wikimedia Foundation menar jag är att skapa ett wikimediaprojekt, ett systerprojekt, som kan locka mer än några ppm av befolkningen att dela och tillföra kunskap och ha en bättre representation av dessa ppm. För att det ska kunna integreras väl med Wikipedia tycker jag att det vore positivt om det är ett Wikimediaprojekt och inte Google eller något. Jag tror inte det går att skruva till Wikipedia tillräckligt mycket för att fortfarande kalla Wikipedia för en encyklopedi om typanvändarna som WMF beskriver dom ska engagera sig. Och jag förstår inte varför det tvunget måste vara Wikipedia som förvandlas till just ett sånt projekt istället för att göra ett nytt projekt.--LittleGun (diskussion) 8 juli 2017 kl. 09.22 (CEST)

@Innocent bystander: Jag skulle gladeligen betala hundratusen för en Uggleupplaga, om jag inte räknade med att en gång i framtiden ärva en efter min barnlöse morbror. Jag ångrar att jag inte behöll min barndoms femtiotalsupplaga, trots att jag har en från andra släktingar övertagen och ofta anlitad Svensk uppslagsbok från samma tid. Tostarpadius (diskussion) 8 juli 2017 kl. 20.26 (CEST)

@Tostarpadius: Det var inte Uggleupplagan, utan den senare konversationsupplagan. Den kan du köpa för 200 kr + frakt på bokborsen.se! (Nej, jag har ingen annons på [just] den, jag löste det på annat sätt.) -- Innocent bystander (diskussion) 8 juli 2017 kl. 20.32 (CEST)

Jag vet att det går att få tag i gamla uppslagsverk billigt, men det gäller det mesta utom sällsynta förstaupplagor. Konversationslexika har dessutom den nackdelen att vara skrymmande. Tostarpadius (diskussion) 8 juli 2017 kl. 20.36 (CEST)

Jag håller nog med LittleGuns huvuddrag, om jag tolkar dem rätt. Det brukar sägas att all kommunikation sker på mottagarens villkor. Det är den som som vill veta något som avgör hur och var hen vill söka sin kunskap och ta till sig. Det är alltså lönlöst för en informationsproducent att lägga ner energi på aldrig så goda produkter så länge som den som söker inte hittar det eller inte är intresserad. Därför måste vi (i detta fall Wikimedia och vi som medverkar i projekten) bestämma oss för vad vi vill uppnå, och producera en produkt som möter en eller flera definierade målgruppers - breda eller smala - behov och önskemål.
Det innebär inte att vi bör (eller behöver) acceptera en kravlös och oengagerad läsargrupps kvalitetsacceptans. För det kommer alltid att finnas en publik som strävar efter lättillgänglig och överskådlig kunskap av god kvalitet. Det är dem som WP bör försöka nå. Andra behov kan och bör kanske tillgodoses genom andra wiki-projekt. Det är också de genomarbetade artiklelliknande texterna som blir svårast att åstadkomma genom realtidssammanställningar ur primära databaser, med hjälp av AI, smarta sökalgoritmer och nya tekniker som vi ännu inte kan överskåda.
Lite paradoxalt - sett till Wikimedias övergripande vision - tror jag alltså att den uppnås bäst genom måldiskussioner, avgränsningar och koncentration, samt utveckling av olika projekt för olika syften och behov. Då är kanske inte just WP rätt form för både skolornas enkla faktasökningar och den mer kvalificerade kunskapsspridningen. För Wikipedia är inte bara en samling enskilda artiklar, utan en "produkt" där artiklarna naturligtvis är ryggraden, men där flera andra egenskaper (som målgruppsdefinitioner, kvalitet, konsekvent hantering av form och struktur m m) skapar den avgörande kvalitén och därmed även motivet för den som söker info att ta till sig det som vi har att säga.
Jag tror alltså - som jag nog har skrivit även tidigare i diskussionerna - att WP:s framtid när det gäller informationsinnehållet är helt beroende av "trovärdighetsaspekterna" (eller om vi ska kalla det för varumärkesaspekterna) i helheten. I så fall kan vi nog ytterligare några år - sen får man nog ompröva verksamheten igen - försvara en roll och fungera bra som "content provider" och källa för den som är på jakt efter mer sammanhållen och strukturerad kunskap. Jag tror dock inte att de enskilda Wikiprojektens egna profiler som gränssnitt mellan efterfrågan och kunskap (domäner, interna sökfunktioner o dyl) kommer att vara avgörande för den informationsförmedlingen. Det kommer Google m fl att sköta bättre. Men om vi håller uppe kvalitén kommer (kanske och förhoppningsvis) våra texter att fortfarande vara efterfrågade genom sådana tjänster. Lindansaren (diskussion) 8 juli 2017 kl. 11.01 (CEST)

Vi hade en liknande diskussion om Wikipedias framtid för ett tag sedan (jag hade då mest hade repliker med Tostarpadius) där jag beskrev hur jag trodde Wikipedia skulle bli förbisprungen av tjänster som kan presentera texter och data från en mångfald av ställen. Jag tycker hela den här verklighetsbeskrivningen bekräftar en hel del av vad jag sa då. Min bild är att bibliotekens katalogiseringstjänster kommer att göra det möjligt att skapa en "super-big data" utifrån en lång rad ställen som redan har "Big data". AI är ett modeord just nu, och jag är lite skeptisk till fenomenet, men det hindrar inte att det ändå kan hända spännande saker de närmaste decennierna. -- Innocent bystander (diskussion) 8 juli 2017 kl. 19.47 (CEST)

Jag tror inte att vi kommer att bli förbisprungna. Ett samlat urval presenterat på ett tilltalande sätt kommer alltid att efterfrågas. De andra tjänsterna är komplement till oss, inte alternativ eller i egentlig mening konkurrenter. Det verkar finnas konsensus här om att vi kör på som hittills och det gläder mig storligen. Tostarpadius (diskussion) 8 juli 2017 kl. 20.21 (CEST)

Ja absolut! Sedan är jag här för att lära, inte för att lära ut! Mig spelar det ingen roll alls om mina artiklar någonsin blir lästa! -- Innocent bystander (diskussion) 8 juli 2017 kl. 20.24 (CEST)

Jag har heller aldrig haft ambitionen att nå stora mängder läsare. Det har, som konstateras ovan, aldrig varit encyklopediernas syfte. Tostarpadius (diskussion) 8 juli 2017 kl. 22.23 (CEST)

Andra veckans utmaning: Hur kan vi samla summan av all kunskap när mycket av den inte kan verifieras på traditionellt sätt?

Dags för andra veckans utmaning. Ursprungstexten finns på Meta. Diskutera under diskussionsrubriken.--Historiker (diskussion) 9 juli 2017 kl. 22.18 (CEST)

Summeringen av andra veckans diskussion finns nu på Meta.--Historiker (diskussion) 30 juli 2017 kl. 21.31 (CEST)

Nyckelinsikter

Stor del av världens kunskap återstår att dokumenteras på våra webbplatser och det kräver nya sätt för att integrera och verifiera källor. Vår nuvarande definition av "trovärdiga källor" baseras på praxis rotad i västerländsk kultur där kunskap och historia dokumenterats i skriven form under århundraden. Denna snedvridning – som favoriserar källor som är tillgängliga att läsa enbart i delar av världen – står mot en vision som omfattar "summan av all kunskap".

Exempelvis, så är det mycket svårt att finna trovärdiga sekundärkällor om många afrikanska kulturer, antingen därför att kunskapen traditionellt har delats muntligt, eller därför att skriftliga dokument skapades med ett perspektiv med kolonialt synsätt. Några organisationer fokuserar på att dokumentera sådan muntlig kunskap i olika former och deras arbete kan användas som källor på våra webbplatser om vi finner sätt att integrera dem på ett enkelt sätt.

Som wikimedianer har vi blivit experter på att identifiera trovärdiga källor som kommer från de begränsade traditionella kanalerna, så som referentgranskade akademiska texter och traditionell media. Den strategiska utmaningen från förra veckan nämnde att läsare förflyttar sig från att sätta sin tillit till "väl ansedda" organisationer, och istället använda källor från individer som de litar på. Denna trend kan bli en möjlighet för wikimedianer att föreställa sig källmetoder som är mindre kulturellt begränsade och bättre tjänar de uppkommande förväntningarna från läsarna.

• Läs utskriften eller se videon med Uzo Iweala, Nigeriansk författare och rörelsestrategisk rådgivare, intervjuad av Zack McCune, 14 juni 2017

• Läs utskriften eller se videon med Adam Hochschild, Co-Founder, Mother Jones, intervjuad av Katherine Maher, 16 juni 2017

Upptäckten av och delningen av trovärdig information har historiskt fortsatt att utvecklas.

• Läs och diskutera bloggposten från den 7 juli How the discovery and sharing of trusted information have evolved, som en andra insikt.

Diskussion andra veckans utmaning

Krav på källor kan jag inte se kan ändras, men däremot tycker jag det skulle gå vara mer öppen för "egen forskning". Egen forskning skulle då krävas vara ett gediget jobb och där resultatet granskas av "experter" på samma sätt som sker i akademiska världen. Och de sakerna bör liga lite åtskilda från den normala Wikipediatexten, antingen som en variant av Wikisource, eller i wikipedia med en mycket speciell mall, och där innehållet i en godkänd forskningsrapport inte kan ändras.Yger (diskussion) 10 juli 2017 kl. 08.08 (CEST)

Jag vet inte jag. Vad vi brukar kräva granskade sekundärkällor för beror lite på vad som ska källbeläggas. För att avgöra vilken version av två eller flera ståndpunkter som är mest värd att framhäva, absolut! I biografier för "levande personer" är det närmst ett krav av självskrivna skäl. Men det är det inte för sådana saker som att beskriva resultaten i senaste tyngdlöpnings-VM. Där är vi nöjda med primärkällor och väntar inte på att det ska bli ett akademiskt eller journalistiskt ämne. När jag jobbat med astronomi så finns det naturligtvis ämnen som behandlas i granskade akademiska artiklar. Att en liten asteroid kan ha planetariska ringar var så oväntat att det blev granskade artiklar om det. Det finns också ofta granskade artiklar om hela mängden av asteroider, om deras utveckling, sammansättning och rörelsemönster. Men ska man ha data om enskilda stenbumlingar får man ofta gå till primärkällor och icke granskade källor eller tom data från amatörastronomer. Det är helt enkelt inte ett intressant nog ämne att ta upp i en akademisk artikel att vi fått en sten till i databasen. Men så längde det inte rör sig om saker som är kontroversiella eller ifrågasatta så är detta inget stort problem.

Sedan är det en annan sak vad som anses relevant att ha artiklar om. Beroende på ämne, kräver vi uppmärksamhet i den akademiska världen och/eller från journalister. Men det är bara delvis sant. För vissa saker, såsom bebodda platser och kulturarv finns inte mycket av sådana krav. Sedan finns det i andra änden saker som troligen aldrig skulle komma in i några artiklar, hur mycket uppmärksamhet det än får. Prinsessan Madeleines påstådda äktenskapliga kriser har fortfarande inte fått ens ett omnämnande i en artikel, trots att löpsedlar tar upp ämnet nästan varje vecka. Att en sak får mycket uppmärksamhet i media, är ju å andra sidan inget bevis på att något ens finns i verkligheten.

Värt att nämna är att på Wikidata så är det oftast lättast att hitta och skriva in primärdata. Mjuka data som bäst beskrivs av brödtext är svårare att skriva in. Och där är urvalet inte heller direkt "encyklopediskt". Det räcker ofta med någon primärkälla för att ett ämne ska anses vara relevant för det projektet. -- Innocent bystander (diskussion) 10 juli 2017 kl. 08.19 (CEST)

Det behövs något kriterium för vad som är kunskap. Det finns inte i detta förslag och det skulle öppna för astrologi och kristallterapi och liknande. Edaen (diskussion) 10 juli 2017 kl. 08.38 (CEST)

@Edaen: Med tanke på att den här diskussionen är över alla plattformar, så är det nog naturligt att inte sätta den gränsen. Wikisource har tex inga problem med att inkludera sådant som saknar vetenskapligt stöd. Utmaningen ligger i att sätta en sådan gräns här på Wikipedia. Kräftan (stjärntecken) är sorgligt eftersatt. Är det för att ämnet är humbug som ingen vågar skriva om ämnet? Det vore sorgligt, då det handlar om, varken vi tycker om det eller inte, något som styrt människors liv i hundratals år. Det finns respekterade "vetenskapliga" discipliner jag är övertygad kommer att betraktas på samma sätt som astrologi gör idag om 100 år. -- Innocent bystander (diskussion) 11 juli 2017 kl. 15.53 (CEST)

Jag tycker att jag, lite olustigt, känner igen en grundsyn i dessa "nyckelinsikter". De liknar resonemang som ofta förs om alternativmedicin, där "västerländsk kunskap" kritiseras för att den är alltför snäv och inskränkt jämfört med kunskap och erfarenheter som kan hämtas från andra kulturer och synsätt. Men jag har svårt att skriva under på de "nyckelinsikter" som nämns här ovan. Jag tror nämligen på att förutsättningarna att förstå, tolka och beskriva vår värld - även de delar av den som idag inte beskrivs i tillgängliga skriftliga historiska källor - får stöd av forskning och vetenskap, demokrati och transparens, d v s just de värden och den grundsyn som idag kännetecknar Wiki-projekten. De områden som det talas om i intervjuerna och blogginlägget kommer även de med tiden att kunna beskrivas som verifierad kunskap, med stöd av vetenskap och forskning. Jag kanske övertolkar och det låter kanske "postkolonialt" (jag har lite svårt för den typen av klassificeringar eftersom de ofta sätt som en schabloniserande etikett på det som man inte tycker om). Men jag tror att det är viktigt att vi - vad gäller verifierbarhet - vågar ta ställning för en kunskapssyn som bygger på den kunskaps- och utbildningstradition som "västerlandet" har utvecklat under många århundranden. Och jag tror dessutom inte att vi ska överdriva kunskapsklyftorna mellan olika delar av världen. Utvecklingen är snarare den motsatta, i takt med demokrati- och teknikutvecklingen. Kunskap kommer alltid att vara efterfrågad och förutsättningarna att jämna ut klyftorna blir bättre för var dag som går. Sen är det en annan sak att det är angeläget att ytterligare vidga respekten och intresset för kunskap. Men det är egentligen varken en innehålls- eller produktionsfråga. Lindansaren (diskussion) 10 juli 2017 kl. 08.53 (CEST)

Jag instämmer i det stora hela med Lindansaren. Vad gäller Ygers tankar om egen forskning visar de många reservationerna att detta inte är något som hör hemma i själva uppslagsverket. Allt som finns där skall vara möjligt att redigera. Om det skapas ett systerprojekt inom Wikimedia med möjlighet till publicering på det sätt som antyds i inlägget har jag däremot inga invändningar. Det som offentliggörs där kan sedan givetvis användas som källor här. Tostarpadius (diskussion) 11 juli 2017 kl. 10.43 (CEST)

Det är å ena sidan angeläget att hela världen dokumenteras men å andra sidan är jag inte beredd att göra avkall på källkravet. Själva är vi vana vid bristfälliga källor när det gäller nordisk vikingatid och medeltid, men det finns ändå mycket skrivet på Wikipedia utifrån de källor som finns. Postkoloniala studier är inget litet forskningsområde och jag tror att det måste finnas hembygdsforskare också i Nicaragua, Ghana eller Sri Lanka. Som entusiastisk läsare av visserligen skönlitterära författare som André Brink, V.S. Naipaul, Maryse Condé och Arundhati Roy m.fl. vet jag att historierna i alla fall finns att berätta. /Ascilto (diskussion) 11 juli 2017 kl. 12.18 (CEST)

Vi skall inte berätta historier, vi skall förmedla fakta. Tostarpadius (diskussion) 11 juli 2017 kl. 18.47 (CEST)

Nu missförstod du grovt vad jag skrev. Onödig kommentar. /Ascilto (diskussion) 11 juli 2017 kl. 19.25 (CEST)

Nej, jag missförstod inte. Jag vet att Du inte menade "påhittade historier". Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2017 kl. 04.13 (CEST)

Om det inte var ett missförstånd är näsvisheten ännu mer plump och onödig. Du måste f.ö. inte ha varannan replik i alla diskussioner. /Ascilto (diskussion) 23 juli 2017 kl. 07.50 (CEST)

För mig är det en principfråga att vi inte ägnar oss åt berättande. Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2017 kl. 09.15 (CEST)

Många genomtänkta, seriösa och läsvärda inlägg i diskussioner bemöts av tjafsiga, nedlåtande kommentarer från dig. Diskussionerna snedvrids och kvaliteten och umgängestonen försämras starkt. Jag är särskilt illa utsatt. Jag har knappast kunnat göra ett vettigt inlägg på flera år utan en otrevlig kommentar från dig. Detta hindrar mig att medverka i diskussioner på samma villkor som alla andra. Tyvärr har jag inte fört katalog över alla diffar, men det har som sagt pågått i flera år, vilket påpekats tidigare men det fortsätter ändå i det oändliga. /Ascilto (diskussion) 23 juli 2017 kl. 09.21 (CEST)

I detta fall handlar det om olika vetenskapsideal. Jag håller fast vid positivismen, även om de senaste veckornas läsning av en bok om historikern Johannes Steenstrup fått mig att överväga ett alternativ. Det övriga talar för sig självt i sin orimlighet. Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2017 kl. 09.46 (CEST)

Kontroversen mellan positivism och hermeneutik inom humaniora och samhällsvetenskap är ett viktigt fält. Positivister tenderar att inte erkänna att såväl frågorna som ställs liksom uttolkningen av de givna svaren bygger på tolkning. Kvantitativa resultat är meningslösa utan kvalitativa tolkningar. Det gör positivismen till en utopi grundad på falska premisser. Positivister har en tendens att uttala sig som om deras tolkningar utgör auktoritativa sanningar och bortser därigenom från att de ägnar sig åt ofta långtgående tolkningar. Detta gäller när positivismen föreges tillämpas inom humaniora och samhällsvetenskap; inom naturvetenskap och matematik är den oftast relevant. Inom humaniora visade sig den vara en ofruktbar parentes men inom samhällsvetenskaperna ställer den fortfarande till med stor förvirring. Samhällsvetare är egentligen humanister som vill vara naturvetare, vilket blir särskilt tydligt inom nationalekonomin där det råder stor oreda med ibland katastrofala följder när beslutsfattare tar intryck. /Ascilto (diskussion) 23 juli 2017 kl. 11.03 (CEST)

Ditt svar visar att det finns reella meningsskiljaktigheter oss emellan. Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2017 kl. 11.49 (CEST)

Tredje veckans utmaning: När Wikimedia blickar framåt 2030, hur kan vi motverka den ökande mängden felaktig information?

Dags för tredje veckans utmaning. Ursprungstexten finns på Meta. Diskutera under diskussionsrubriken.--Historiker (diskussion) 16 juli 2017 kl. 20.35 (CEST)

Summeringen av tredje veckans diskussion finns nu på Meta.--Historiker (diskussion) 31 juli 2017 kl. 21.24 (CEST)

Nyckelinsikter

Trenden med felaktig information är ökande och kan utmana möjligheten för wikimedianer att finna trovärdiga källor till kunskap.

I dokumenetet Considering 2030: Future technology trends that will impact the Wikimedia movement, har undersökarna kategoriserat trenderna med felaktig information i två kategorier: källor med innehåll, och hur innehåll är tillgängligt. För var och en av dem, har de sett på tre globala källor som påverkar: teknologi, regeringar och politik, samt handel.

Undersökarna har speciellt identifierat följande trender och hur de påverkar vår framtid:

• Teknologi kommer att förändra hur innehåll utvecklas av externa källor, då artificiell intelligens används för att göra skapandet av kunskap och analysen av den snabbare. Medan detta kan göra det lättare att finna källor och göra kvalitativa redigeringar, kan det också skapa mer partiska källor och felaktigt innehåll. Detta kan komma att bli en än större fråga när artificiell information börjar använda felaktig information som "fakta" när det ställer samman data och skapar mer innehåll. Detta kan komma att utmana wikimedianernas möjlighet att verifiera källorna och underhålla ett högkvalitativt innehåll.
• Teknologi kommer troligen att förändras mot mer personliga gränssnitt (mobila enheter, bärbara enheter, röststyrda virtuella assistenter) och tillgång till Wikimedias innehåll kommer att i ökande grad bli svårare med nuvarande plattform.
• Den globala yttrandefriheten utmanas alltmer aggressivt. En del företag, regeringar och politiker sprider medvetet falsk eller felaktig information för att övertyga och påverka till sin fördel. Detta går bortom enbart text, då tekniken gör det enklare att manipulera andra media (ljud, video, bilder). Detta försvagar det övergripande kunskapsnätverket och kan göra det svårare för Wikimedia att förbli neutralt och referera till opartiska dokument.
• Tendensen att censurera Wikimedias innehåll minskar, men vissa regeringar (så som Kina och Turkiet) fortsätter med omfattande censur. Utvecklingen av "HTTPS" har gjort det svårare att blockera individuella sidor. Detta har kortsiktigt hjälpt, men nya anti-censureringsverktyg och metoder kommer fortsättningsvis att behöva utvecklas.
• Sociala medieföretag, så som Twitter och Facebook, har växt och blivit kanaler för att sprida felaktig information genom personliga nätverk, medan tilltron till traditionella moderna institutioner har minskat. Innovation kommer att vara nödvändig för att säkerställa att information faktakontrolleras, så att neutral och korrekt information distribueras.
• Medan kommersiella företag fortsätter att utveckla stängda appar, produkter och plattformar, kommer Wikimedias innehåll att bli mindre refererat till och mindre tillgängligt. (Notera att detta ämne kommer att utvecklas mer i kommande undersökning.)

Undersökningen om felaktig information och propaganda föreslår möjliga lösningar på dessa frågor. Medan du reflekterar över undersökningen, diskutera hur du tror att vi som en rörelse kan hjälpa världens efterfrågan på trovärdig, fri och neutral kunskap.

Diskussion tredje veckans utmaning

Låt oss utveckla våra styrkor, vår stora globala gemenskap som är uppfylld av att leverera kunskap(=neutralt och korrekt information). Låt oss utveckla dessa diskussioner vi redan för kring artiklar om att använda "rätt" källor på "rätt sätt, och också att mer föra dessa diskussioner över versionsgränserna, dvs att vi blir ett reellt globalt uppslagverk. Se teknikutvecklingen som möjligheter, som vi dela kan använda för att skapa bättre artiklar och dels "vrida till" andras åtkomstverktyg så de blir bättre på att sprida vår information om och när våra egna interface inte räcker till. "Tävla" inte med Google eller Facebook eller dess efterträdare, utan samarbeta med dem. Yger (diskussion) 16 juli 2017 kl. 21.27 (CEST)

Långsiktigt är jag trots alla illavarslande tecken ganska optimistisk. Visst är det så att "konjunkturen" för yttrandefrihet, sanning och öppenhet för tillfället kan uppfattas som en vågdal. Världen är säkert inte helt öppen och demokratisk år 2030, men jag tror ändå att det på något sätt är inbyggt i det civiliserade samhället att vi värnar om fakta, saklighet och balans med stöd av forskning, källkritik och en aktiv samhällsdebatt. Jag tvivlar faktiskt på att dagens diktatorer och faktaresistenta ledare, och de samhällsmiljöer som de skapar och verkar i, kommer att ha samma kraft och inflytande som idag. Här gynnas vi av globaliseringen och teknikutvecklingen.

Det krävs både en medvetenhet och åtgärder (kanske uttryckta som begränsningar) för att utveckla och hålla efter kvalitén i kunskapsspridningen. Och jag tror att kvalitetsgarantin skapas redan i grundförutsättningarna för att medverka, där vi inte bara bör ställa krav på innehållet utan även på de medverkandes attityd till seriös kunskapsförmedling. Jag har i något sammanhang uttryckt det som att vi, trots att användarna här agerar som amatörer, måste närma oss kunskapsförmedlingen som om vi vore proffs, i alla fall när det gäller synen på informationsförmedling. Det må verka elitiskt, men jag skriver det av respekt för kunskapen och den som söker efter den. Vi har alltid att göra med läsare, och har ett ansvar att inte - medvetet eller omedvetet - sprida felaktigheter till dem.

Mina synpunkter gäller kraven på dem som medverkar, och grunddefinitionen av vad det egentligen är som vi producerar. (Jag skriver här bara om Wikipedia - de övriga WMF-projekten her jag för svag kunskap om).

• En grundsyn i visionen, så som den uttolkas just nu i alla fall, är att WP är ett uppslagsverk där alla kan medverka. Detta bör naturligtvis respekteras, men det bör samtidigt vara villkorat. De som missköter sig är helt enkelt inte välkomna.
• "Falska nyheter" och "falsk information" har en tendens att bli granskad och avslöjad med tiden. Sanningen - kunskapen - har en inneboende kraft som gör att den uppenbaras medan "faken" avslöjas, tack vare det som vissa föraktfullt avfärdar som "traditionella medier", forskning och seriösa granskningar. Därför är det viktigt att WP inte dras med i en nyhetsjakt eller förlitar sig på overifierade mediauppgifter. Detta är en nyckelfråga: Vad är vi egentligen? Om vi accepterar nyhetsförmedling som källa till händelser i deras akuta fas finns det en mycket stor risk att vi hamnar fel och snavar på falskheten.
• Så förutom det som vi redan arbetar med - källkritik och "trovärdiga källor" - skulle jag gärna se en tydligare definition av uppslagsverkets roll i relation till andra aktörers. Det är mycket lättare för ett amatördrivet uppslagsverk - där det borde finnas en inbyggd eftertänksamhet - att skilja på "fake" och sanning, jämfört med nyhetsförmedlande tjänster där även proffsen har svårt att vaska fram kärnan i informationen. Lindansaren (diskussion) 17 juli 2017 kl. 12.03 (CEST)

Jag antar att de här diskussionerna hos oss främst kommer fortsätta föras på sidor som handlar om semi-politiska ämnen med de vanliga skiljelinjerna, om invandrares medfödda benägenhet att våldta med mycket mera. -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2017 kl. 09.39 (CEST)

Kan någon översätta artikeln Korrika?

Korrika finns inte på svwiki, men är utsedd till veckans översättning på Meta. Kan någon översätta denna viktiga artikel till svenska? Välj här vilket språk du vill översätta den ifrån. / 89.138.65.24 31 juli 2017 kl. 10.07 (CEST)

Phille95 har uppfyllt önskemålet. Deryni (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 09.53 (CEST)

AWB

Någon med en bot tillgänglig som lite snabbt skulle kunna gå över alla sidor med Kategori:Sidor med skriptfel och göra en "null edit"? Just nu kan jag inte avgöra om det finns några riktiga "fel" någonstans eller om det bara är spöken. -- Innocent bystander (diskussion) 31 juli 2017 kl. 10.20 (CEST)

Inga problem. Jag startar nu. Nasko (✉) 31 juli 2017 kl. 12.05 (CEST)

Klart! Nasko (✉) 31 juli 2017 kl. 15.06 (CEST)

@Nasko: Nu är det 5000 nya artiklar. Är det något skumt på gång? YesDi (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 13.47 (CEST)

Det verkar som om det spökar. Olika delar av Wikipedia kanske inte går i takt. Innocent bystander kanske vet vad som är på gång. Nasko (✉) 1 augusti 2017 kl. 15.58 (CEST)

phab:T170039. Nirmos (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 18.20 (CEST)

Jag har fått rapporter om liknande buggar som är rapporterade klara. Det här verkar vara samma sak en gång till? Av diskussioner på WD har jag fått intrycket att servrarna är mer än vanligt belastade, det hjälper ju inte till precis. -- Innocent bystander (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 13.49 (CEST)

Strul på Wikidata igen

Flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Strul på Wikidata igen Ainali (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 19.56 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

InternetArchiveBot och odöda länkar

InternetArchiveBot (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) har varit uppe här tidigare, och det har påpekats att den ibland markerar fungerande länkar som döda. Det är givetvis någonting man aldrig helt kan undvika; länkar kan tillfälligtvis vara nere, eller det kan vara segt på nätet så att en webbläsare går på time out. På den senare tiden har jag emellertid upplevt att "odöda" länkar blivit påtagligt vanligare. För några dagar sedan upptäckte jag att fem artiklar om fossila humlor, Bombus anacolus, Bombus dilectus, Bombus proavus, Bombus randeckensis och Bombus vetustus alla hade länkar (en per artikel) som markerats som döda, trots att de visade sig vara fullt levande. Och idag kollade jag, helt slumpmässigt, två "död länk"-markerade artiklar, Dumb (låt av Amanda Fondell) och Echo Chamber, där samma sak visade sig. Den senare länken kollade jag en knapp halvtimme efter det boten markerat den som död.

Det är tämligen krångligt att felanmäla något boten gör, man måste bl.a. logga på och ta ansvar för eventuella fel detta kan medföra, och det är jag kanske inte helt bekväm med att göra. Dessutom skulle jag vilja att problemet uppmärksammas som ett möjligt problem i botfunktionen, och inte bara som några enstaka fel. Att hålla på med ett komplicerat log-on-förfarande för varje felaktigt botingripande jag hittar känns dessutom som väl tidskrävande i längden. Några synpunkter? / Ternarius_D 16 juli 2017 kl. 16.03 (CEST)

Jag instämmer till fullo i att jag inte är nöjd med hur man kommunicerar de fel man hittar. Även när jag hittade en ren programvaru-bugg i boten (arkivlänken som lades in ledde till något helt orelaterat) så blev jag hänvisad till de här sidorna. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juli 2017 kl. 16.21 (CEST)

• I'm not sure why you would think the tool uses a complicated login procedure. If your are finding links that are dead, all you need to do is put in the URLs the bot thinks are dead into this tool. The login uses your Wikipedia account, and the usually self-corrects most reported URLs while escalating others to me to review. It's much easier and faster than coming to my talk page to report a URL that is not dead.—CYBERPOWER (Diskussion) 16 juli 2017 kl. 17.09 (CEST)

I'm not entirely happy with the wording in this document, where I have to "agree to claim responsibility for automated edits made on [my] behalf". Neither am I happy with having to log in every time I discover an error. "Normal" bots have a talk page where one can discuss errors freely, not thru a fixed form. I think your bot detects alive links as dead a bit too often, and I would like to be able to discuss that, not only report the url:s involved thru an automated process. / Ternarius_D 16 juli 2017 kl. 17.32 (CEST)

Om en vanlig användare gjorde så många fel så hade det lagts en blockering för längesen... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 16 juli 2017 kl. 17.48 (CEST)

@Ternarius: That's just a standard disclosure. Edits are only made on your behalf if you want them to be made in the first place. Since there are configuration options, that change the behavior of the bot on the page, it's pretty saying that you shouldn't blame the bot for anything you told it to do. Obviously bugs should always be reported, and as for URLs being reported dead too often, if you feel that is the case, my talk page is still always open to investigate this issue. The automated form is there to let users quickly and easily correct these mistakes without hassle. In many cases the tool is able to fix the perception of the URL on it's own so the bot sees it as alive in the future. In other cases I investigate what's causing the dead URL, and I do see quite a few came in from a svwiki user. Having investigated those, it's usually because the site has blocked labs from accessing their server, and thus the bot will see it as dead. I usually whitelist those domains so the bot no longer checks them at all and just assumes they're alive. So the number of false positives should have gone down greatly recently.—CYBERPOWER (Diskussion) 16 juli 2017 kl. 18.07 (CEST)

The sites that block labs, do they wrongly respond with a HTTP not found, do they drop the TCP connection or do they behave and give a sensible HTTP response (denied by policy or some such)? --LPfi (diskussion) 16 juli 2017 kl. 20.28 (CEST)

It really depends on what site it accessed. If the bot is blacklisted, it will get any different number of responses. Usually blacklisted bots just have the TCP connection dropped and they get no response. But there are sites that blacklist the bot by responding with a 404 or a 403 instead of delivering the content. Some sites are just setup by a crappy web developer and deliver the content with a 404 header. Really badly configured servers will return a 500, despite the bot simulating a chrome browser connection when connecting.—CYBERPOWER (Diskussion) 16 juli 2017 kl. 23.06 (CEST)

I will not trust an interface that asks for open-ended permissions like these: IABotManagementConsole needs permission to perform the following actions on your behalf on all projects of this site: Interact with pages. Edit existing pages; Edit protected pages; Create, edit, and move pages

Besides false positives, InternetArchiveBot also drops <ref>-tags when it encounters one or more capital letters in such a tag. This caused most cases of syntax error 94 in latest batch from Check Wikipedia. See examples: [8], [9], [10], [11]

Plumbum208 (diskussion) 16 juli 2017 kl. 19.35 (CEST)

The "ref with capital letters"-bug was reported here on June 13. The discussion was archived here on June 17 without any visible resolution. And from the diffs above it seems IAB continues to execute with this bug after several weeks. Why has this bug not been eliminated? --Larske (diskussion) 16 juli 2017 kl. 20.09 (CEST)

@Plumbum208: It's your choice whether to trust it or not. The OAuth consumer is an approved consumer, and OAuth consumers are promptly revoked if compromised or abused. Just a thought.

@Larske: The reason it wasn't fixed wasn't because I didn't want to, but because I forgot about it. My primary location to deal with bugs is Phabricator, which is a dedicated bug reporting platform. Bugs remain open and in my face until I get to fixing them and confirming them fixed. When they are reported on my talk page among other threads they may end up getting lost and forgotten as I'm preoccupied with fixing other issues.—CYBERPOWER (Diskussion) 16 juli 2017 kl. 23.06 (CEST)

Spårad i Phabricator (?)
Task T170777 Open

Phabricator task now created. --Larske (diskussion) 16 juli 2017 kl. 23.42 (CEST)

Thanks. I have sorted it accordingly.—CYBERPOWER (Diskussion) 17 juli 2017 kl. 23.31 (CEST)

@Cyberpower678: Phabricator does not comply with the anonymity we are used to here at Wiki(p|m)edia. You have to accept that your email-address is fully visible, something many of us are not comfortable with! -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2017 kl. 09.24 (CEST)

I've never known Phabricator to publicize your email. It is operated by the WMF. Where is your email address fully visible, because there are settings that let you change the visibility of all kinds of things about you.—CYBERPOWER (Diskussion) 18 juli 2017 kl. 14.03 (CEST)

Phabricator

Det verkar som att jag inte är den enda som är obekväm med att rapportera fel på Phabricator. Åtminstone inte i mitt fall betyder det att jag ogillar idén. För mig handlar det om att jag helt enkelt inte fattar hur man gör och är ovillig att lägga ner tid på att lära mig hur man gör. Så min fråga är om vi skulle kunna sätta upp ett sätt för oss som inte vill/kan arbeta med Phabricator här på svenskspråkiga Wikipedia och där någon^TM tar på sig att göra buggrapporter på Phabricator. Hur det skulle gå till är en senare fråga (anmälningssida, sektion på Wikipediafrågor, mall, etc). Det inledande frågan är om det här skulle kunna vara ett sätt att underlätta interaktionen med Phabricator.//Hannibal (diskussion) 18 juli 2017 kl. 11.21 (CEST)

Förutom ovanstående, så jag kanske lite less på inställningen hos gemenskapen där. Den här buggen påverkar bara Internet Explorer, den har därför låg prioritet. Drabbar det däremot Firefox, då måste ändringen rullas tillbaka utan dröjsmål. -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2017 kl. 11.58 (CEST)

Det kanske kan göras av WMSE, som ju ändå har ett projekt för buggrapportering. Om en sida sätts upp här, eller om en mall läggs till på en sektion här eller på wp:wf, kanske det kan vidarebefordras av vana Phabricatoranvändare på WMSE. Vad tror till exempel André Costa (WMSE) om det? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 juli 2017 kl. 19.24 (CEST)

Det är ett uttalat mål i projektet att lära de som är intresserade hur man buggrapporterar så vill man ha hjälp med det så är det bara att höra av sig. Att faktiskt skapa buggrapporter åt andra kan också vara en möjlighet, det kräver dock ofta rätt mycket kommunikation med den som upptäckte problemet för att förstå under vilka omständigheter problemet uppstod etc... dvs. ungefär samma sak som grunden i hur man lär sig att buggrapportera =) /André Costa (WMSE) (diskussion) 21 juli 2017 kl. 14.07 (CEST)

Phabricator-relaterad fråga

Nu när saken ändå diskuteras: När man skapar konto (eller snarare anknyter ett konto där till sitt Wikipediakonto) eller loggar in så visas texten "Hi NH, In order to complete your request, phabricator-production needs permission to access information on all projects of this site on your behalf. No changes will be made with your account." . Vad är det egentligen jag ger tillåtelse till då? /NH 21 juli 2017 kl. 15.28 (CEST)

NH: Att Phabricator genom OAuth kan konfirmera vilket konto som är ditt här. Någonting annat än inloggning och identifikation (mot wikin) används det inte till. /Julle (disk.) 3 augusti 2017 kl. 03.25 (CEST)

Men den måste kunna komma åt kontot för att göra det, och eftersom kontot är kopplat till samtliga projekt ... /Julle (disk.) 3 augusti 2017 kl. 08.50 (CEST)

Märkligt beteende av boten

I den senaste omgången har boten börjat notera förändringar i länkar som redan genomförts tidigare. Boten gör alltså "ändringar" som inte är några ändringar eftersom de är identiska med tidigare ändring, se Engelsk bulldogg. Det irriterande med detta är att det fyller bevakningslistan med onödiga noteringar. /Ascilto (diskussion) 18 juli 2017 kl. 12.50 (CEST)

Det som har hänt i Engelsk bulldogg är att #IABot (v1.4.2) i två referenser ändrat webbref| till webbref |, alltså lagt till ett blanktecken. För att berätta om det har den lagt till 1902 byte på Diskussion:Engelsk bulldogg. #IABot (v1.4beta) och #IABot (v1.4beta2) hade tidigare lagt till arkivinfo för varsin av de två referenserna och skrivit varsin kommentar på diskussionssidan. Jag såg samma sak i Elektron fast där var det ett blanktecken som ledde till 1573 byte på diskussionssidan (identiskt med föregående diskussionsinlägg). Plumbum208 (diskussion) 18 juli 2017 kl. 17.49 (CEST)

Dette skal være fikset nå.

Spårad i Phabricator (?)
Task T171024 Resolved

Danmichaelo (diskussion) 26 juli 2017 kl. 09.27 (CEST)

archive.is

Källor som är arkiverade på http://archive.is massmallas som döda länkar, se här, här och här. Detta borde fixas omgående. --Fredde^✔ 19 juli 2017 kl. 17.41 (CEST)

Det verkar som att IABot bara kollat originalkällorna och meddelat att dessa var döda utan att ta hänsyn till att det angetts arkivurl på archive.is. JohanahoJ (diskussion) 19 juli 2017 kl. 18.39 (CEST)

Ebay

Nils-Henrik Winblad till vänster och bankdirektör Roald Wallberg

Hur blev det med det projekt som gällde massuppladdning av de gamla bilder ur Svenska Dagbladets arkiv som säljs på Ebay till Commons? Har detta lagts ned? /Annika (diskussion) 23 juli 2017 kl. 16.32 (CEST)

Annika64: c:Category:Photos from IMS Vintage Photos. Nirmos (diskussion) 23 juli 2017 kl. 17.06 (CEST)

Esquilo laddade upp senaste bilden 20 juli, så jag antar att han fortfarande håller på(?) Skottniss (diskussion) 23 juli 2017 kl. 17.42 (CEST)

Jag håller fortfarande på. Just nu är status 445 uppladdade bilder, 1305 bortsorterade på grund av copyright, oklar upphovsrätt eller andra orsaker samt 6384 kvar att gå igenom. Med den här takten tror jag att jag kommer att bli klar någon gång i november eller december. /ℇsquilo 23 juli 2017 kl. 17.51 (CEST)

(Red. konfl.) Ja, jag har sett den kategorin, men det är ju bara 520 bilder. Det finns ju mängder med andra och de som publicerats före 1969 är väl möjliga att använda?. Jag har kopierat över 100 bilder på gamla arkitekter där, men det är ett drygt jobb att göra manuellt. /Annika (diskussion) 23 juli 2017 kl. 17.59 (CEST)

Problemet är att bara en bråkdel av bilderna är tagna i Sverige före 1969. Många bilder är från 1970-, 1980- och 1990-talen eller tagna utomlands där andra regler gäller för förfall av upphovsrätt. Bilder från USA, Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Sovjetunionen, Grekland eller Japan kan man sortera bort direkt. Frankrike tillämpar 70 års skyddstid för fotografier, många länder tillämpar 50 år, Spanien 25 år, Italien 20 år osv. Dessutom är det ibland ett detektivarbete att ta reda på var och när en bild är tagen. Arbetet blir inte mindre drygt för att någon annan gör det. /ℇsquilo 23 juli 2017 kl. 21.14 (CEST)

Jag går igenom alla bilder i bokstavsordning efter det filnamn de laddades upp under på eBay. Jag har precis kommit till C. /ℇsquilo 23 juli 2017 kl. 21.16 (CEST)

Esquilo: Tack för det fantastiska arbete du lägger ner på detta! Det ser ut som att många bildmotiv på Ebay tillkommit sedan i våras, har du som målsättning att tillvarata och ladda upp även sådana? --N0WIS (diskussion) 24 juli 2017 kl. 20.46 (CEST)

Ja, det tillkommer ständigt nya bilder där och att sitta och kopiera dem manuellt är mycket drygt. Personer med hög datorteknisk kompetens kan säkerligen använda betydligt mer effektiva metoder än mig. /Annika (diskussion) 25 juli 2017 kl. 16.54 (CEST)

John Bauer. (Foto: Calla Sundbeck.)

Det är väldigt lätt hänt att vi missar intressanta tillkommande bilder, om vi bara söker lite då och då på måfå direkt bland pågående auktioner/försäljningar på Ebay. Här ett färskt och tydligt exempel:

Tack vare diskussionen ovan har jag under senaste veckan sökt förhållandevis flitigt bland IMS-bilderna på Ebay, och trots det hittar jag först ikväll den här intressanta bild på John Bauer (se bild t.h.), som inte verkar finnas någon annanstans på nätet trots att den varit public domain i många år; detta fynd gjorde jag sedan jag valt sökordet "illustrator" (som i sig gav tusentals träffar) och sedan jag råkat få syn på namnet "John Bauer" i den enskilda rubriken. Auktionen gick ut inom en halvtimme. Hade inte John Bauers namn funnits med i rubriken hade jag bara scrollat förbi den i träfflistan och aldrig reflekterat närmare över bildmotivet. (Har inte använt namnet "John Bauer" i någon sökning senaste veckan, däremot troligtvis i våras. Kan ha sökt på "illustrator" mer nyligen, men i så fall gett upp ganska snabbt eftersom det blev så många träffar.)

Här kan man alltså tala om ett synnerligen slumpartat fynd i sista stund. Fotografiet lär knappast dyka upp på Ebay igen, eftersom i detta fall någon (för mig okänd) lade ett vinnande bud. Om 90 dagar lär bilden inte längre finnas åtkomlig på Ebay ens om man söker bland avslutade auktioner/försäljningar, om jag förstått saken rätt.

Andra objekt dyker upp till försäljning på nytt, gång efter annan, förutsatt att de inte blir sålda inom utsatt tid. Möjligen kommer merparten av IMS-bilderna på så vis finnas tillgängliga på Ebay från och till i åratal. Men de mest intressanta/unika bilderna försvinner väl däremot förhållandevis snabbt. Bauer-bilden (ifall den bilden nu kan klassas som sällsynt, jag är ingen Bauer-expert) har kanske inte funnits på Ebay förrän nu senaste månaden. (Ett närliggande exempel på tal om detta: häromdan såldes fotografier från Walt Disneys första och enda Sverigebesök sommaren 1959, fotografier som var delsvis tagna på Bromma flygplats och delvis på hotell Foresta på Lidingö; i ett av dessa fall förekom mer än en budgivare. Dessa foton fanns definitvt inte på Ebay vid månadsskifet april/maj. Om ingen hinner före tänker jag ladda upp dem på Commons så småningom, eller i vart fall de bilder som inte innehåller en stor tvådimensionell Musse Pigg.)

Det är kanske omöjligt att rädda alla relevanta bilder, hur mycket vi än anstränger oss, men jag skulle hur som helst sätta stort värde på om fler av de bilder som finns på Ebay idag eller framöver och som inte nödvändigtvis fanns där just i april/maj räddades till Commons.

@Esquilo: det finns bilder som jag har särskild lust att lägga in i Commons, och som nog inte fanns på Ebay i våras. Jag utgår ifrån att jag kan ladda upp dem på Commons utan att det stör ditt projekt. Rätta mig om jag har fel, för jag vill naturligtvis ogärna försvåra ditt värdefulla arbete. Jag hoppas du noterade frågan här ovan som jag ställde för en dryg vecka sedan (24/7). Nu undrar jag därtill:

1. Efterfrågar du någon form av sammanhållande kategoriindelning för de IMS-foton jag och Annika laddar upp på Commons? (Kategorin du skapade i våras gäller uttryckligen för bilder som laddats ner från Ebay i april–maj.)

2. Skulle du föredra att vi namnger sådana bildfiler på ett gemensamt sätt? N0WIS (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 01.52 (CEST)

Absolut! Lägg bara in dem i kategorin Photos from IMS Vintage Photos så att vi får en något så när samlad bild av vad vi har laddat upp därifrån. Jag har tagit bort månaderna från kategoribeskrivningen på commons. När jag laddar upp bilderna tar jag med eBays auktionsnummer sist i filnamnet. Det är för att ha en unik identifierare så att jag lätt kan sortera bort bilder jag har laddat upp ifall jag gör om skrapningen (t.ex. för att få med nya bilder). /ℇsquilo 2 augusti 2017 kl. 08.44 (CEST)

Tack för svar! Nu ser jag att säljaren (från och med idag) lagt in text över sina bilder på Ebay; så även på bilder som funnits på auktionssajten redan tidigare men nu lagts ut på nytt. Dels en distinkt blå text högst upp till vänster men även en mindre uppenbar textrad som upprepas över hela ytan. Vi får väl utgå ifrån att det kommer att fortsätta så. Alltså är det nu alltmer brådskande att spara ner de bilder som vi önskar överföra till Commons. (Ping Esquilo och Annika64) --N0WIS (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 14.58 (CEST)

Eftersom de bilder som visas i beskrivningen inte ligger på eBay utan på http://t.np.is/ så är det lätt för nordicpix att ändra på bilderna även i pågående auktioner. Jag har påbörjat en ny skrapning av den användarens auktioner, men precis som förut kan jag bara komma åt de första 10 000 av de 12 281 auktioner han/hon har. /ℇsquilo 3 augusti 2017 kl. 15.44 (CEST)

Bra! 12 281 är väl i och för sig snarare antalet kommentarer vederbörande fått av olika kunder. Antalet fotografier till salu är i skrivande stund 186 658 så vitt jag kan se (varav 3 176 stycken saluförs via auktioner). Har du tips på var/hur man bör söka i materialet (på Ebay) för att i möjligaste mån undvika dubletter i förhållande till det du laddar ner? N0WIS (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 17.30 (CEST)

Jag har sparat de bilder av arkitekter som jag kunnat hitta (bortsett från ett antal sentida) och att det blir en del dubbletter är oundvikligt. Jag kan tyvärr inte göra mycket mer med min ineffektiva manuella metod. /Annika (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 19.05 (CEST)

Månadens artiklar

"Jeanette Winterson" och "Horae Canonicae".

Horae Canonicae utsågs till bästa nya artikel under juni, medan Jeanette Winterson fick pris som bästa artikelutökning. Dessutom utdelades pris för de flesta nya artiklarna (140 stycken) och noterade utökningarna (47 stycken) under juli.

Nu är det augusti, och vi kan rösta på juli månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 26 nya och 16 utökade artiklar att välja bland. Du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 18.52 (CEST)

Faktamall wikidata

Jag gick in på artikeln Kösem Sultan. Det fanns ingen faktamall. När jag gick in i redigeringsläge och sedan sparade så kom det fram en faktamall från wikidata. Varför syns den inte direkt när man går in på artikeln? (Jag testade en andra gång med att gå in på artikeln och sedan öppna redigeringsläge och det hände igen). Dessutom visar wikidata 2 källor som anger födelseår till 1590, medan det står ca 1589 både på svwp och enwp. Adville (diskussion) 29 juli 2017 kl. 14.53 (CEST)

Adville: Jag förutsätter att du menar Mall:Faktamall biografi WD och att du använder MediaWiki:Gadget-FaktamallBiografiWD.js. Finessen är uppdaterad så att den lägger till mallen i .mw-parser-output. Det elementet är nytt sedan phab:T37247. Gamla sidor har inte det, men det kommer fram vid en nollredigering, precis som du gjorde. Nirmos (diskussion) 29 juli 2017 kl. 15.03 (CEST)

Adville: Du har också gammal JavaScript i Användare:Adville/common.js som orsakar skriptfel. Nirmos (diskussion) 29 juli 2017 kl. 15.11 (CEST)

Är det den ryska länkar som är det gamla js? Du får gärna plocka bort och fixa om du vill. Mvh Adville (diskussion) 29 juli 2017 kl. 15.16 (CEST)

Detta låter skrämmande. Jag har inte sett någon konsensus till stöd för att alla biografier skall förses med denna mall. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 09.56 (CEST)

Eller är detta en motsvarighet till att vissa har valt att se auktoritetsdata även när de inte lagts in i artikeln? Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 09.59 (CEST)

Ja, det låter för mig som något som bara syns om man har valt att slå på en specialinställning. flinga 4 augusti 2017 kl. 01.32 (CEST)

Konsensusbeslut inlägg om Ilan Sadé

Vi har en problematisk formulering i artikeln för Ilan Sadé, det är en beskrivning som jag uppfattar bryter mot neutralitetsreglerna. Dock läggs detta tillbaka gång på gång, nu senast anonymt. Kan jag få lite hjälp? Diskussion:Ilan_Sadé. Just nu har jag tagit bort denna, men antar att den dyker upp igen. Kan jag få ett konsensusbeslut? Hmc1282171021 (diskussion) 2017-08-03T17:12:55‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av JoergenB.)

Den fortsatta diskussionen flyttad till Diskussion:Ilan_Sadé. Jörgen B (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 23.06 (CEST)

Diskussionen domineras nu av samma som haft väldigt starka åsikter om Nyheter Idag-artikeln. Till den grad att nu används på något sätt Sadé-artikeln för att inflika innehåll om Nyheter Idag som inte ens har konsensus på originalsidan om tidningen. Nivån är den att det riskerar att uppfattas som förtal av Sadé. Diskussionen är just nu oerhört infekterad. Medling behövs av neutral part. Hmc1282171021 (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 16.31 (CEST)

Problemet är att de som diskuterar där är några av de mest erfarna användarna på svwp, som har stor vana vid infekterade artiklar och att läsa källor. Du har blivit varnad på din användarsida och har tydligt jäv. Håll diskussionen på de andra där den är. De som är intresserade har redan nu chans att se här på Bybrunnen att diskussionen finns. Adville (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 18.51 (CEST)

Fair use

Hello. I am an OTRS agent. We sometimes receive emails regarding fair use policy on different language versions of Wikipedia. I am handling such a ticket now, so I need to know the position of Swedish Wikipedia on fair use policy. Could you please clarify it at m:Non-free content. Thank you. 4nn1l2 (diskussion) 30 juli 2017 kl. 11.20 (CEST)

The Swedish Wikipedia only using images from Wikimedia Commons and using the same fair use licence as there. No local uploading./AleWi (diskussion) 30 juli 2017 kl. 11.34 (CEST)

Pinging 4nn1l2 since it does not look like (s)he intend to come back and read any answers here. -- Innocent bystander (diskussion) 30 juli 2017 kl. 11.36 (CEST)

AleWi har uppdaterat sidan på Meta också, så att ingen annan behöver gå dit och försöka göra det. /Julle (disk.) 30 juli 2017 kl. 20.31 (CEST)

Av den sidan ser jag att svwp är tämligen ensam om att inte ha lokal uppladdning alls. Det tycker jag är synd. Jag har tidigare föreslagit att vi borde ha lokal uppladdning av svenska verk som är fria i Sverige men inte i USA på grund av URAA, men som kan användas ändå om de faller under "fair use". /ℇsquilo 31 juli 2017 kl. 14.25 (CEST)

Den som la in svwiki där måste ha missat texten "To reduce page size, projects listed at List of Wikipedias having zero local media files are only listed if they have an EDP." Det finns ett gäng andra wikipedior (bl a spanskspråkiga) som också har slutat med lokal uppladdning. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 31 juli 2017 kl. 14.42 (CEST)

Och därför har jag tagit bort svwiki från listan igen, annars blir det inkonsekvent. Däremot kanske den sidan borde göras om, om den vållar problem för OTRS-representanterna. /NH 1 augusti 2017 kl. 12.50 (CEST)

Och som framgår saknar 143 av 295 (alltså ungefär hälften) av Wikipediaupplagorna lokalt uppladdade filer. Så man kan inte säga att vi är "tämligen ensamma" om att inte ha lokal uppladdning. /NH 2 augusti 2017 kl. 10.10 (CEST)

Det finns heller ingen anledning att frångå hittillsvarande praxis. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 10.42 (CEST)

Det finns goda anledningar att "frångå hittillsvarande praxis". Orsaken till att vi har nuvarande praxis är huvudsakligen att vi inte har tillräckligt många administratörer som är villiga att ta på sig att administrera lokal uppladdning. /ℇsquilo 2 augusti 2017 kl. 13.42 (CEST)

Så har inte jag uppfattat saken. Jag har tvärtom haft intrycket att det varit av principiella skäl vi undvikit fair use. Det bör vi fortsätta med. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 16.28 (CEST)

De principiella skälen är de jag minns och fortfarande gillar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 augusti 2017 kl. 18.20 (CEST)

Vad finns det för principiella hinder för oss att använda samma bild på Adéle Weman som finskspråkiga Wikipedia använder? Bilden är fri både i Sverige och Finland eftersom konstnären Ebba Masalin har varit död i mer än 70 år och den är fri även i resten av världen under "fair use". /ℇsquilo 3 augusti 2017 kl. 16.12 (CEST)

Inga principella skäl alls. Bilden behöver inte ens användas under fair use då upphovsrätten för den bilden i så fall har slocknat helt. ~~

Inte i USA, där skyddas den av URAA. Det är anledningen till att den raderats från Commons. Vi kan dock använda den under "fair use" ifall vi hade haft lokal uppladdning. /ℇsquilo 4 augusti 2017 kl. 17.20 (CEST)

De principiella skälen är att bilden ska vara fri i USA (databasens placering) och landet den är tagen. Jag tycker det är en bra princip även om den inte är självklar eller en naturlag, vi gör inte så i andra sammanhang. Dvs vi har inga (eller skulle inte ha) några problem att i t ex artikeln om Kina skriva om sånt som är censurerat i Kina.--LittleGun (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 23.24 (CEST)

Hur fungerar konsensus?

Förstår inte riktigt konsensus. Nu har jag läst på lite olika diskussioner och jag har sett exempel där konsensus fungerade såhär:

1. X går in och gör ändring A
2. Y tar bort ändring A
3. X återställer -> konsensusdiskussion.
4. X, Z, och V tycker det skall vara kvar Y och W tycker det skall bort
5. Konsensusbeslutet är att ha kvar.

Jag har också sett:

1. Y går in och gör ändring A
2. X tar bort ändring A
3. Y återställer -> konsensusdiskussion.
4. X, Z, och V tycker det skall bort Y och W tycker det skall vara kvar
5. Konsensusbeslutet är att ta bort.

Förstår ingenting, trodde det var någon förhandling om minsta gemensamma nämnare man kunde enas runt. Malkin314 (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 21.13 (CEST)

Det behövs konkreta fall för att förklara. Tumregeln är dock att det behövs 2/3 eller helst 3/4 majoritet för konsensus. Det är också så att en helt nyregistrerad användares ståndpunkt riskeras ge lägre vikt, om det kan misstänkas det är fråga om att "kalla in förstärkningar".Yger (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 21.20 (CEST) Sedan finns det också exempel när en genomförd och avslutad konsensus diskussion återupptas, då det ofta krävs något nytt för att förändra konsensus, dvs majoritet enligt ovan inte är fullt tillämpbart. Yger (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 21.31 (CEST)

Riktlinjen för konsensus finns här. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 4 augusti 2017 kl. 21.29 (CEST)

Yger Det verkar inte finnas någon formell ordergång då vem som får kalla till omröstning? Vem bestämmer vem som skall ges "mindre vikt"? Och vem avgör om det "kallats in förstärkningar"? I situationen att X är etablerad (admin?) är det i detta fall också X som bestämmer vikt, om det kallats in förstärkningar etc? Instinktivt känns det som att det inte skulle fungera eftersom de gånger X visar dåligt omdöme så skulle det ju ändå gå igenom. (Om vi antar att ingen gör något illvilligt och X / Y har like stor chans att ha rätt) Malkin314 (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 21.58 (CEST)

Wikipedia är en meritokrati inte en hierarkisk maktordning. Admin eller ej är ej västenligt men respekt från många kollegor har viss betydelse.Yger (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 22.10 (CEST) Och det är inte fråga om omröstningar utan diskussioner, som vem som kan initiera. Jag kom också på att den som oftast tolkar konsensus är Tostarpadius, som inte är en admin.Yger (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 06.07 (CEST)

Är det ett laddat ämne, som kanske diskuterats många gånger, så kan diskussionerna också drabbas av "trötthet". Då har vi, oavsiktligt, en tendens att hantera återupptagande av ett ämne ganska bryskt. I synnerhet om det är en ny användare som tar upp gamla saker. Vi helt enkelt inte intresserade av att diskutera samma sak hur många gånger som helst, eller åtminstone inte för tätt emellan. Det tenderar bara leda till slitningar och irritation. Då är det bättre att låta saken vila. Vissa saker kommer vi aldrig att bli fullständigt överens om.-- Innocent bystander (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 06.30 (CEST)

Yger hur fungerar det i praktiken? Hur hindrar man t.ex. att en grupp X, Z, V inte etablerar viss avvikelse från objektivitet genom att hålla uppvarandra? Vilken mekanism kommer in då? Är det admin som håller reda på sådant? Malkin314 (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 10.33 (CEST)

Du tar upp teoretiska fall, som gör det svårt besvara. Dock om något går käpprätt åt h-e så ber någon av de respekterade via en blänkare på Bybrunnen om att fler skall delta i diskussionen (I svåra/vilda diskussioner burkar det bli uppemot 15 som deltar). Och i detta har admins ingen speciell roll, medan de i praktiken är så att många admins är mycket respekterade och därför agerar. Sedan finns också om det är någon som uppenbart driver en POV agenda en möjlighet ta på ärendet på WP:KAW där all kan delta i diskussionen, men det i slutändand blir någon adm som kan vidta en adm åtgärd (skrivskydd, blockering etc).Yger (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 11.11 (CEST)

Sedan är det en mycket stor andel av de mest aktiva här som är administratörer. Och många av oss aktiva som inte är administratörer, har varit det tidigare. -- Innocent bystander (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 11.31 (CEST)

Tillägg till ygers kommentar om kaw: afmin eller inte spelar ingen roll i utgången av diskussionen, men det admin gör i slutändan är att verkställa det gemenskapen kommit fram till (kolla gärna kaw-historiken). Jag som admin (om jag inte gillar resultatet) behöver inte verkställa det utan kan lämna över den delen till "någon annan", vi är ca 70 admins som kan verkställa en eventuell blockering... Men som sagt är det en meritokrati och inte hierarki där ex IB från i lägget ovan är mycket respekterad även om användaren inte är admin. Adville (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 12.20 (CEST)

Okej, tack för alla svar. Jag tror jag förstår bättre nu, men får väl fråga igen om det blir aktuellt. Malkin314 (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 13.03 (CEST)

Domen om Offentligkonst.se har kommit

Flyttad till Wikipediadiskussion:Upphovsrätt#Domen om Offentligkonst.se har kommit -- Tostarpadius (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 20.05 (CEST)

Fråga om artikel och stil

Hej, lite ovan men tittar på artikeln om Karl Vennberg. Den har stor mängd påståenden utan källa + något som avslutar med ett partiskt försvarstal. Är den okej? Borde den flaggas för att snyggas till? Isf vilken tagg skall användas? (Lite mastigt att ta sig an att skriva om den som nybörjare, så vill inte göra något försök!) Malkin314 (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 14.02 (CEST)

Nej, det är inte bra. En användare har, vad ska vi säga, formulerat artikeln. och en annan har stoppat in en massa källa behövs-mallar. Antagligen vore det bäst om någon ville skriva om artikeln från grunden – det är nog både lättare och roligare än att ordna den som nu finns. Jag har lagt dit en skylt om "kvalitetskontroll". /NH 4 augusti 2017 kl. 14.20 (CEST)

Det finns en tidigare version som verkar rimligare. Om källproblemen kvarstår efter några månader till är det antagligen bättre återgå till den ver¨sionen.Yger (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 14.51 (CEST)

@Malkin314: Ja, vi brukar inte lägga in kb-mallen efter var och varannan mening. Det irriterar mer än det gör nytta. Den mallen är till för enstaka meningar eller påståenden i behov av källa. Det bästa är som ovan nämnt att källbelägga eller åtgärda dessa lösa uppgifter på en gång. Det näst bästa är att ersätta småmallarna med en stor källmall. Angående olika åtgärdsmallar: Du hittar en lista över åtgärdsmallar nederst i Wikipedia:Åtgärdsmall. Klicka på länkarna så kommer du vidare. Är du fortfarande osäker på vilken som är rätt för ändamålet kan du använda en generell mall som "städa" och sedan lägga till en motivering i den där du beskriver problemet. Alla har varit nybörjare någon gång och man lär sig mycket genom att våga försöka. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 4 augusti 2017 kl. 15.06 (CEST)

@Yger: Ja den gamla ser ju riktigt rimlig ut. Men jag lämnar nog till någon annan att göra städningen. Malkin314 (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 16.05 (CEST)

Återställde till den versionen. /Grillo (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 11.58 (CEST)

Hjälp till med Wiktionary

Så här på sensommaren är det många som har ny energi efter semestern och letar efter nya utmaningar att ta itu med. Då finns Wiktionary, den fria ordboken, som behöver din hjälp. I den svenska grenen av Wiktionary är det nu, tack vare gröna länkar, lättare än någonsin att bidra med översättningar till andra språk:

• Antag att du känner till att blomkål heter "blomkool" på språket afrikaans.
• Gå då till det svenska uppslagsordet "blomkål" och leta reda på översättningarna. Det är en ruta som normalt är stängd, så man får fälla ut den genom att klicka "visa" i högerkanten.
• Under listan med översättningar finns ett par inmatningsfält med ledtexten "Lägg till översättning". Skriv in "af" som är koden för afrikaans och tryck TAB för att hoppa till det andra fältet, där du skriver in "blomkool" och trycker på knappen "Förhandsgranska".
• Nu dyker ditt bidrag upp i listan av översättningar. Men detta är ännu bara en förhandsgranskning. Uppe till vänster finns en ruta med knappen "Spara ändringar". Tryck där, så fastnar ditt bidrag.
• Rutan med översättningar har nu utökats med afrikaans: "blomkool", som är en grön länk. Det är alltså en röd länk, till en sida som saknas, men med den specialfunktionen att om du klickar på den, så öppnas ett redigeringsfönster med en redan ifylld (preloaded) artikel, skapad utifrån det faktum att vi vet att detta är en översättning till afrikaans av substantivet blomkål. Den föreslagna artikeln är god nog. Det räcker att trycka "Publicera sida".

Mycket nöje! --LA2 (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 13.54 (CEST)

Veckans tävling besöker Central- och södra Afrika

I nästa veckas tävling rör vi oss mellan Tibesti och Godahoppsudden.

7–13 augusti besöker vi Central- och södra Afrika i den fjärde delen av etappresan från Olympia till nästa OS-ort.

Vi rör oss den här gången mellan Centralafrikas nordligaste bergsmassiv och en mycket känd udde nära Afrikas sydspets, och här finns det mycket att upptäcka. Vi kan skriva om personer som är kategoriserade utifrån någon av länderna, liksom om djur och växter som lever (eller har levt) där. Här finns höga hus, mörk historia, stora floder, vulkaner, fotbollsspelare, sångare, världens kanske näst största franskspråkiga stad, ökenområden, djungler och mycket annat.

Varmt välkommen att vara med på resan, antingen du vill skriva, tipsa (alla kan bidra med förslag till vår "tipshörna") eller bara se på vad som händer. Afrikanska hälsningar! --Paracel63 (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 20.31 (CEST)

Omröstning öppen för Gemenskapens tekniska önskelista

En liten pling om att omröstningen nu öppnat på Wikipedia:Gemenskapens tekniska önskelista. Omröstningen när öppen t.o.m. den 20:e augusti. Notera att du inte längre kan nominera nya önskningar, men självfallet är diskussionerna kring var önskan fortfarande öppna. Som alltid får du gärna lämna en motivation med dina röster så att det blir enklare att förstå slutresultatet. / André Costa (WMSE) (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 10.30 (CEST)

Personer efter yrke

Går det möjligtvis att sammanställa en ordlista över yrken? Det kan vara till stor hjälp när man skriver biografiska artiklar, vad man ska skapa och hur man ska kategorisera. Jag upplever det som ett hinder att behöva kolla runt när man istället kan ha det framför sig. Jag har varit med och skapat en lista när man skriver om länder som använts som ett mönster. Jag tycker att vi behöver även i det här fallet, en ordlista över yrken. Jag är med och skapar en sådan om någon är med och hjälper till. --Vannucci (diskussion) 24 juli 2017 kl. 22.24 (CEST)

Det kommer att bli en lång lista i så fall. Jag tror att den här kategorin med underkategorier kan vara till nytta.--Paracel63 (diskussion) 25 juli 2017 kl. 00.10 (CEST)

Du kan också snegla på Wikidata. http://tinyurl.com/yczrv8t2 (klistra in strängen i webbläsarens adressfält) leder till en lista på mer än 2 400 olika objekt som alla är en "instans av" sysselsättning (eller en undergrupp till sysselsättning) och har en svensk etikett definierad i Wikidata. Listan innehåller allt möjligt, från clown, fixare och flourtant via gangster, kvantfysiker och lakej till medium, prickskytt och yrkesmördare.

Här är den lista över de 100 mest frekventa sysselsättningarna i Wikidata där det också finns en artikel i svwp:

Sysselsättning	Antal
Politiker	&&&&&&&&&0333597.&&&&&0333 597
Skådespelare	&&&&&&&&&0168218.&&&&&0168 218
Skribent	&&&&&&&&&0134595.&&&&&0134 595
Målare (konstnär)	&&&&&&&&&0103873.&&&&&0103 873
Journalist	&&&&&&&&&&093260.&&&&&093 260
Universitetslärare	&&&&&&&&&&073886.&&&&&073 886
Sångare	&&&&&&&&&&063477.&&&&&063 477
Kompositör	&&&&&&&&&&056064.&&&&&056 064
Advokat	&&&&&&&&&&051396.&&&&&051 396
Poet	&&&&&&&&&&046309.&&&&&046 309
Filmregissör	&&&&&&&&&&035661.&&&&&035 661
Historiker	&&&&&&&&&&033539.&&&&&033 539
Manusförfattare	&&&&&&&&&&032656.&&&&&032 656
Arkitekt	&&&&&&&&&&031163.&&&&&031 163
Musiker	&&&&&&&&&&027837.&&&&&027 837
Domare	&&&&&&&&&&027561.&&&&&027 561
Diplomat	&&&&&&&&&&025817.&&&&&025 817
Läkare	&&&&&&&&&&025731.&&&&&025 731
Ishockeyspelare	&&&&&&&&&&025218.&&&&&025 218
Författare	&&&&&&&&&&024433.&&&&&024 433
Ingenjör	&&&&&&&&&&021789.&&&&&021 789
Präst	&&&&&&&&&&020771.&&&&&020 771
Skulptör	&&&&&&&&&&020271.&&&&&020 271
Affärsman	&&&&&&&&&&019788.&&&&&019 788
Officer	&&&&&&&&&&018827.&&&&&018 827
Fotograf	&&&&&&&&&&016928.&&&&&016 928
Översättare	&&&&&&&&&&016376.&&&&&016 376
Fotomodell	&&&&&&&&&&015989.&&&&&015 989
Låtskrivare	&&&&&&&&&&015880.&&&&&015 880
Schackspelare	&&&&&&&&&&014105.&&&&&014 105
Jurist	&&&&&&&&&&013863.&&&&&013 863
Matematiker	&&&&&&&&&&013818.&&&&&013 818
Dirigent	&&&&&&&&&&013809.&&&&&013 809
Lärare	&&&&&&&&&&012940.&&&&&012 940
Konstnär	&&&&&&&&&&012912.&&&&&012 912
Filosof	&&&&&&&&&&012490.&&&&&012 490
Filmproducent	&&&&&&&&&&012226.&&&&&012 226
Entreprenör	&&&&&&&&&&010508.&&&&&010 508
Fysiker	&&&&&&&&&&010459.&&&&&010 459
Musikproducent	&&&&&&&&&&010300.&&&&&010 300
Singer-songwriter	&&&&&&&&&&010270.&&&&&010 270
Dramatiker	&&&&&&&&&&&09577.&&&&&09 577
Kemist	&&&&&&&&&&&08931.&&&&&08 931
Lingvist	&&&&&&&&&&&08144.&&&&&08 144
Illustratör	&&&&&&&&&&&07109.&&&&&07 109
Pedagog	&&&&&&&&&&&07099.&&&&&07 099
Psykolog	&&&&&&&&&&&06700.&&&&&06 700
Arkeolog	&&&&&&&&&&&06619.&&&&&06 619
Professor	&&&&&&&&&&&06256.&&&&&06 256
Bonde	&&&&&&&&&&&05854.&&&&&05 854
Röstskådespelare	&&&&&&&&&&&05650.&&&&&05 650
Atlet	&&&&&&&&&&&05622.&&&&&05 622
Mangaka	&&&&&&&&&&&05540.&&&&&05 540
Datorforskare	&&&&&&&&&&&05501.&&&&&05 501
Astronom	&&&&&&&&&&&05075.&&&&&05 075
Förläggare	&&&&&&&&&&&04983.&&&&&04 983
Filmfotograf	&&&&&&&&&&&04644.&&&&&04 644
Bibliotekarie	&&&&&&&&&&&04329.&&&&&04 329
Esperantist	&&&&&&&&&&&04303.&&&&&04 303
Soldat	&&&&&&&&&&&04226.&&&&&04 226
Rabbin	&&&&&&&&&&&04178.&&&&&04 178
Fotbollsdomare	&&&&&&&&&&&04085.&&&&&04 085
Tarento	&&&&&&&&&&&04072.&&&&&04 072
Biskop	&&&&&&&&&&&03956.&&&&&03 956
Psykiater	&&&&&&&&&&&03730.&&&&&03 730
Serieskapare	&&&&&&&&&&&03700.&&&&&03 700
Biolog	&&&&&&&&&&&03691.&&&&&03 691
Teaterregissör	&&&&&&&&&&&03513.&&&&&03 513
Regissör	&&&&&&&&&&&03453.&&&&&03 453
Vetenskapsman	&&&&&&&&&&&03433.&&&&&03 433
Komiker	&&&&&&&&&&&03076.&&&&&03 076
Klassisk filolog	&&&&&&&&&&&03065.&&&&&03 065
Discjockey	&&&&&&&&&&&03034.&&&&&03 034
Sångtextförfattare	&&&&&&&&&&&02979.&&&&&02 979
Porrskådespelare	&&&&&&&&&&&02789.&&&&&02 789
Organist	&&&&&&&&&&&02762.&&&&&02 762
Pilot	&&&&&&&&&&&02759.&&&&&02 759
Geolog	&&&&&&&&&&&02727.&&&&&02 727
TV-producent	&&&&&&&&&&&02725.&&&&&02 725
Köpman	&&&&&&&&&&&02495.&&&&&02 495
Racerförare	&&&&&&&&&&&02467.&&&&&02 467
Publicist	&&&&&&&&&&&02416.&&&&&02 416
Grafisk formgivare	&&&&&&&&&&&02340.&&&&&02 340
Gravör	&&&&&&&&&&&02329.&&&&&02 329
Arkivarie	&&&&&&&&&&&02126.&&&&&02 126
Parlamentsledamot	&&&&&&&&&&&02111.&&&&&02 111
Trumslagare	&&&&&&&&&&&02109.&&&&&02 109
Balettdansare	&&&&&&&&&&&02024.&&&&&02 024
Programledare	&&&&&&&&&&&01979.&&&&&01 979
Kyrkligt ämbete	&&&&&&&&&&&01959.&&&&&01 959
Paleontolog	&&&&&&&&&&&01950.&&&&&01 950
Uppfinnare	&&&&&&&&&&&01907.&&&&&01 907
Jockey	&&&&&&&&&&&01889.&&&&&01 889
Pastor	&&&&&&&&&&&01730.&&&&&01 730
Munk	&&&&&&&&&&&01716.&&&&&01 716
Manager	&&&&&&&&&&&01699.&&&&&01 699
Tränare	&&&&&&&&&&&01605.&&&&&01 605
Kritiker	&&&&&&&&&&&01548.&&&&&01 548
Ämbetsman	&&&&&&&&&&&01545.&&&&&01 545
Ljudtekniker	&&&&&&&&&&&01426.&&&&&01 426

--Larske (diskussion) 25 juli 2017 kl. 10.18 (CEST)

Hmmm, Kyrkligt ämbete ser mer ut som en klass av yrken är ett yrke. Ngt korrupt med interwikin? -- Innocent bystander (diskussion) 25 juli 2017 kl. 12.01 (CEST)

Ja, det är nog fel att koppla artikeln Kyrkligt ämbete till Wikidataobjektet d:Q1423891. Det finns en hel del strukturfel där artiklar kopplats tokigt till Wikidata. Listan ovan var främst till för att visa på det stora antal yrken som finns och vilka som används mest i Wikidata. --Larske (diskussion) 25 juli 2017 kl. 12.50 (CEST)

Vannucci: ???? Hur svårt är att det skriva vad personen gör och kategorisera efter det man har redan skrivit i artikeln? DIEXEL (diskussion) 26 juli 2017 kl. 08.26 (CEST)

@Paracel63:, @Larske:, @DIEXEL: Den gör det lättare för mig att navigera; det vill säga komma på vad för biografisk artikel jag ska skriva om (låt oss säga om t ex albanska röstskådespelare eller satirtecknare, dock ett dåligt exempel men inte helt fel), veta hur balansen ser ut och vad jag ska skriva om mer och om det är något som jag har missat. Biografiska artiklar om bland annat namnkunniga albaner har jag och någon till person varit verksamma i. Ett sporadiskt arbete som trots allt burit frukt men mycket återstår att göra. Därför vore det oerhört bra med en navigering (en yrkesordlista med i alla fall ungefär 25-50 yrken som är av allmänt intresse i biografiartiklar och framförallt i ett uppslagsverk). --Vannucci (diskussion) 27 juli 2017 kl. 22.32 (CEST)

@Vannucci: Förutom den "kategorilista" som Paracel63 pekar på och den "topp-100-lista" på yrken/sysselsättningar i Wikidata som jag gjorde här ovan kanske du kan ha någon nytta av Wikipedia:Relevanskriterier#Personer där det står lite om vad som "krävs" av personer med olika yrken för att det ska anses relevant att skriva om dem i Wikipedia. --Larske (diskussion) 27 juli 2017 kl. 22.43 (CEST)

Handlar det bara om 25-50 yrken, kan man kanske klämma in ett representativt och strukterat urval i artikeln yrke (som har "förbättringspotential"). Se även denna kategorilista. --Paracel63 (diskussion) 27 juli 2017 kl. 22.53 (CEST)

Eller varför inte en: Lista över yrken ? Inte särskilt gångbart ändå för encyklopedin eftersom ett yrke som barnmorska inte hör hemma i biografiartiklar. Är det okej om jag återkommer med en förenklad yrkes(ord)lista som vi sedan kan lägga upp i Wikipedias hjälpsidor? --Vannucci (diskussion) 28 juli 2017 kl. 00.15 (CEST)

@Vannucci: Varför skulle barnmorska inte "höra hemma" i en biografi? Se till exempel en:Anne Hutchinson som har utvalts som en "utmärkt artikel". --Larske (diskussion) 28 juli 2017 kl. 00.26 (CEST)

Jag menar åtminstone som kategori är den ganska värdelös, det är min spontana tanke. Anne Hutchinson är känd som en spirituell figur oavsett om hon var eller inte var en barnmorska, det är inte vad artikeln handlar om. --Vannucci (diskussion) 28 juli 2017 kl. 00.35 (CEST)

@Vannucci: Om det du är ute efter är att välja vilka (yrkes)personer från Albanien du ska skapa artiklar om i svwp kanske den här tabellen kan vara till hjälp:

http://tinyurl.com/y99xnjr8 (Kopiera och klistra in i webbläsarens adressfält)

Den listar per yrke/sysselsättning antalet objekt i Wikidata som har detta yrke och som har nationalitet=Albanien. Sen finns uppgifter om hur många av dessa som har en artikel i enwp, sqwp respektive svwp. Exempelvis finns det 959 personer som har fotbollsspelare som yrke och Albanien som nationalitet och av dessa är det 916 som har en artikel i enwp, 231 i sqwp och bara 44 i svwp. För politiker är motsvarande siffror 528 (wd), 437 (enwp), 431 (sqwp) och 102 (svwp). Observera dock att de olika språkversionerna kan ha olika relevanskriterier så en person som är relevant för en artikel i enwp eller sqwp kanske inte är relevant för en artikel i svwp.

Tabellen innehåller totalt 167 yrken/sysselsättningar men det är bara för 24 yrken som det finns 20 eller fler personer med nationalitet=Albanien.

--Larske (diskussion) 28 juli 2017 kl. 01.59 (CEST)

Blir det inte precis tvärtemot vad som avsågs om man använder sådana listor? De visar vilka man nu tenderar att skriva om, medan Vanucci väl vill ha en lista över de yrken som vore relevanta men nu är underrepresenterade. Kanske en lista på yrken baserat på kategorier i artiklar som använder ett visst biografiskt lexikon som källa kunde duga - jag tänker mig då ett lexikon i pappersform som en eller flera wikipedianer använt för att systematiskt hitta relevanta personer. --LPfi (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 07.50 (CEST)

Välkommen meddelande

Vi har många olika typer av mallar för välkomnande, och Hannibal har nu försökt ta fram en mer ren och enkel mall utifrån de erfarenheter som byggts upp. Jag hjälpte sedan till att pilla med layouten och tex ge den en grön yta, se nedan. Frågan är om detta är bra eller den borde ges bara som textsträng, ge gärna synpunkter på Malldiskussion:Välkommen. HUr det kan se ut på en ny användares sida kan ses på Användardiskussion:Acke4. Yger (diskussion) 29 juli 2017 kl. 07.57 (CEST)

 
     Välkommen till Wikipedia! Tack för dina bidrag. Vi hoppas att du ska trivas här och stanna.
 

Visste du att vi egentligen bara har fem grundprinciper? Börja gärna med nybörjarkursen.

Om du har några frågor kan du ställa dem här eller kontakta någon av våra faddrar.

hälsar Yger (diskussion) 29 juli 2017 kl. 07.57 (CEST)

 Gillar Det här ser väldigt trevligt och tydligt ut. Tycker jag.--Paracel63 (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 23.11 (CEST)

Jag tycker alltjämnt att en text ungefär som denna behövs "högt upp"/tidigt (för att inte göra nybörjare oförstående och ledsna): "... experimentera (gärna) med redigering i din sandlåda (och där får du redigera ifred och slipper att riskera att din blivande artikel plötsligt blir raderad av något skäl du ännu inte riktigt förstår)". Vame (diskussion) 29 juli 2017 kl. 10.31 (CEST)

Jag tycker nog det ligger näramare till hand nämna det i texten som kommer upp när man skapar en ny sida. Och den som står där nu har stora förbättringspotential (enwp har en klart bättre).Yger (diskussion) 29 juli 2017 kl. 12.05 (CEST)

Automatiska meddelanden till nybörjare

Nya användare får ganska många "automatiska" meddelanden av mjukvaran, både när kontot är nyskapat och lite senare. Man får automatiska förslag på sidor man kan redigera, och när man försöker skapa sin första nya artikel får man förslag om att översätta från andra språkupplagor med "innehållsöversättning". Etc etc. Välkommenskylten är bättre än detta, men drunknar nog i floden av nya pop-up-meddelanden etc. Jag är lite bekymrad över röran som möter nya användare, och det hade varit bra om vi kunde ta ett helhetsgrepp – men det är svårt eftersom vi inte har kontroll över de automatiska funktionerna. (Prova gärna att skapa ett nytt konto och redigera lite för att se vad jag menar.) /NH 30 juli 2017 kl. 11.21 (CEST)

Det där med att nybörjare får förslaget att översätta från andra språkversioner låter oroväckande. Vi har haft ganska ingående och kvalificerade diskussioner om olika problem förknippade med översättningar, så det är inte vad man i första hand vill sätta i händerna på nybörjare. Det där med att de får förslag på vad de kan redigera låter bara dumt - förmynderi är ingen betjänt av, när någon börja redigera så vet den personen bäst själv vad hen är intresserad av. Jag kan inte minnas att jag bemöttes annat än av en omfattande blå ruta på diskussionssidan, som jag fortfarande inte läst. Hade jag fått den typen av förslag som Användare:NH räknar upp hade jag nog blivit förnärmad. /Ascilto (diskussion) 30 juli 2017 kl. 11.30 (CEST)

Sidan finns ännu inte på svenskspråkiga Wikipedia. Du kan skapa sidan genom att skriva lämpligt innehåll och trycka "Spara". Tänk gärna igenom följande punkter innan du börjar skriva.

Är sidans namn rättstavat? Sök gärna för att hitta relaterade artiklar. En definition av Odensjö, lll kan finnas på Wiktionary.

Skriv om ämnen du har kunskaper i, men inte om dig själv, ditt band eller ditt företag (se vidare Wikipedia:Intressekonflikt).

Använd bra källor för det du skriver – och ange dina källor (Verifierbarhet)

Nya artiklar behöver inte vara perfekta, du eller andra kan förbättra dem senare. Artikeln bör dock förklara vad den handlar om och berätta åtminstone något av det väsentligaste om artikelämnet.

Artiklar som inte verkar passa på Wikipedia kan raderas.

Om sidan funnits tidigare men raderats kan du se motiveringen i raderingsloggen. Mer information kan finnas på diskussionssidan.

Använd knappen "Visa förhandsgranskning" för att se hur sidan kommer att se ut. När du är klar klickar du på "Spara", och sidan blir då synlig även för andra.

Jag bröt ut det här till en egen rubrik eftersom det förtjänar att diskuteras mer utförligt och separat från den om välkomstmallen.

Låt säga att vi skulle vilja designa en bättre upplevelse för våra nybörjare, hur skulle den se ut? Här har vi några saker vi (åtminstone några av oss) inte vill ha, såsom förslag om att översätta texter och att få förslag på artiklar. Jag kan vända mig mot att säga att det skulle vara dumt med de sakerna, eftersom jag sett, enbart de senaste veckorna, personer som blivit jätteglada över just de funktionerna och hittat saker att göra på Wikipedia som de inte annars skulle ha hittat, något som i sin tur gjort att de vill stanna kvar - men låt oss strunta i vad vi inte vill ha och försöka hitta en smidig, rolig process som passar ihop med Wikipedias principer. Jag är övertygad om att om vi hittar en process som en majoritet av oss vill ha, så går det att testa den. Försök då att hålla två saker i huvudet samtidigt:

a) vad Wikipedia behöver och hur reglerna fungerar,

b) hur en nybörjare upplever det, d.v.s. inte hur du som veteran tror att de resonerar eller skulle resonera om du kom till Wikipedia idag med alla dina kunskaper, utan en person som är lite nyfiken men inte vill lägga en massa tid på att läsa regler och som inte är beredd att tolerera vilket beteende som helst. Jag har skissat upp de sex pusselbitar jag brukar använda här, och dem tror jag att det kan vara bra att känna till.

Med andra ord, vad behöver nybörjarna och i vilken ordning? Kika gärna också på de tester som redan gjorts.//Hannibal (diskussion) 30 juli 2017 kl. 11.55 (CEST)

Men här på Bybrunnen finns ju nästan bara "veteraner"? Och som ger synpunkter utifrån sina erfarenheter (kanske från sin egen tid som nybörjare). Är det då inte lättare att ni som vet vad nybörjare numera vill ha (mängder av automatiska meddelanden som rycker åt alla håll eller vad det nu kan vara) fixar till det utan att bli besvärade av en massa gamla veteraner som bara "tror"? --MagnusA 30 juli 2017 kl. 12.29 (CEST)

Det är en metod. En annan är att fler veteraner tar hjälp av nära och kära och ser vad som behövs. Det kan ju tänkas att "vi som vet" inte vet lika mycket som vi tror att vi gör. Jag gissar att jag gör massor med omedvetna saker och att jag gör en hel del misstag som andra inte gör. Därför ser jag gärna att fler testar. Och just du som läser kanske inte måste göra det, men om ingen mer än jag och någon mer gör det finns det risk att det inte blir någon majoritet och att det därför inte blir något test.//Hannibal (diskussion) 30 juli 2017 kl. 12.57 (CEST)

De problem som nybörjare kan ställa till med rör sig i huvudsak om att de inte förstår artiklarnas formatering och det kan bli väldigt stökigt när de vill modifiera listor, tabeller eller mallar. Det är vad jag ser utifrån min bevakningshorisont. Ett mindre problem är att de inte är insatta i våra relevansdiskussioner. Jag har svårt att se att något av detta kan lösas i en handvändning genom särskilda riktade meddelanden. Vi får nog leva med trial and error.

Under mina första år stötte jag på en del konfliktområden (under andra användarnamn), dessa rörde sig framförallt om strikt ämnesavgränsning kontra sammanhang och perspektiv, där jag vurmar för det senare. Jag upplever att avgränsningsfundamentalisterna antingen har lämnat projektet eller modifierat sig och inte längre är lika militanta. Jag tror att det finns en större öppenhet idag för sammanhang och perspektiv - eller också är det jag som omedvetet lärt mig att formulera mig annorlunda, så det kan också vara jag som anpassat mig. Sen har jag på senare år undvikit laddade ämnen där man kan stöta sig med etnocentrism eller nationalromantiska föreställningar. Sgs allt jag skrivit finns också kvar intakt, förmodligen mycket tack vare att det är väl belagt med källor. Den strategi som jag bestämde mig för när jag skapade mitt nuvarande konto var att specialisera mig på ett ämnesområde som jag kunde identifieras med. På så sätt fick jag arbetsro och med den arbetsglädje. Sen har jag iofs vidgat ämnesvalen utan problem, konfliktrisken minskar väl också när man är välkänd. /Ascilto (diskussion) 30 juli 2017 kl. 13.19 (CEST)

PS. Nu har jag väl kommit in på ett sidospår men ett exempel på konflikten mellan avgränsning och sammanhang, och som inte är kopplat till mig, är ju den animerade diskussionen om färgartiklar här på Bybrunnen för något år sedan. Där fick sammanhang mest stöd vill jag minnas medan avgränsningsanhängarna var mest envetna. /Ascilto (diskussion) 30 juli 2017 kl. 13.36 (CEST)

En nyregristrerad användare får bland annat följande automatiska meddelanden.

1. Notifiering med texten "Välkommen till Wikipedia‬! Vi är glada över att du är här.". Ingen avsändare, vilka "vi" är är oklart.
2. När man börjar redigera en artikel: Popupruta från Visual Editor med texten "Välkommen till Wikipedia. Vem som helst kan redigera, och varje förbättring är till hjälp. Tack för att du hjälper världen att upptäcka mer!"
3. Animerade blinkande blåa punkter vid funktionerna för källhänvisningar och länkar i Visual Editor. När man klickar på dem dyker informationstext upp, och man får klicka "Okej, jag förstår". Detta verkar fortsätta även för andra funktioner, jag har inte provat så mycket.
4. Popup-ruta med "Nu är det lättare att skapa nya sidor med översättning! Vill du prova på beta-verktyget Innehållsöversättning?" när man försöker skapa ny sida. (En detalj här som vi också måste rätta till är att redigering av existerande sidor leder en nybörjare till Visual Editor, men om han/hon vill skapa en ny sida så dyker den upp i wikitextläge. Säkert förvirrande till max.)
5. Notifiering med texten "Du gjorde precis din första redigering; tack och välkommen!" efter den första redigeringen.
6. Motsvarande med "Fortsätt så!" när man gjort 10 redigeringar.

… och någon gång kanske en manuell väkomstmall. Och eventuell automatisk inbjudning till Fikarummet.

En funktion som också dyker upp för nybörjare är "Guided Tours". Då blir skärmen svart, och en popup-ruta dyker upp som erbjuder möjligheten att få förslag på en enkel artikel att att redigera. Jag tror den använder slumpmässigt valda artiklar ur vissa åtgärdskategoriekategorier (i mitt fall artikeln Dumma mej 2, med språkvård). Jag tror den funktionen sätter igång om man skapar ett konto utan att också börja redigera en artikel.

Bara som ett underlag för diskussion. /NH 30 juli 2017 kl. 16.01 (CEST)

Varför olika källmallar?

Jag förstår inte behovet av olika källmallar utifrån vilken sorts källa det är. Alltså:

1. Varför vill vi skilja på olika sorters källor, om den kommer från tidskrift eller webben, som tidskriftsref och bokref?

Jag har länge tyckt det var konstigt, men det blev aktuellt i samband med önskemål här: Konvertera mellan källmallar. Och det framställdes som viktigt i den här diskussionen:[12] (Det är bökigt att konvertera från en källmall till en annan om det råkat bli fel. Till exempel att webbref används istället för tidningsref. Trots att alla parametrar vid ett felval är identiska).--LittleGun (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 09.45 (CEST)

Därför att akademiker tenderar att skriva referenserna på olika sätt beroende på källans natur. För att göra det extra struligt, så finns det dessutom olika standard. Komma med en artikel skriven enligt en standard till ett förlag som föredrar en annan standard kan tom föranleda refusering bara just därför. -- Innocent bystander (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 09.54 (CEST)

Menar du att det bara är tradition? För på Wikipedia skriver vi enligt en standard, och den kan ju se (ser?) likadan ut oberoende om tidskriftsref eller bokref. Och vi behöver inte bekymra oss om akademikers tendenser eller förlagens styltighet.--LittleGun (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 09.59 (CEST)

Det är bra du lyfter denna fråga LittleGun. De olika är ett elände och typexempel på hur vi helt i onödan försvårar för nya användare (och även jag som erfaren är ofta mer störd än hjälp av dem). Det måste gå arbeta igenom dessa så att det åtminstone finns en som kan användas brett och enkel använda (url, titel, författare, verk, hämtad från, skapad datum)Yger (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 10.38 (CEST)

Jag tycker att det är bra att ha olika källmallar med olika parametrar för olika typer av källor. Dels för att alla parametrar inte behövs för alla typer av källor (för tidskrifter vill man t.ex. använda ISSN och för böcker ISBN), dels för att namnen på parametrarna är skulle vara förvirrande om de applicerades på en annan typ av källa. För en bok är det självklart vad som är "titel" och vad som är "kapitel", men applicerar man de parametrarna på en nyhetstidning blir det väldigt förvirrande. Det är därför {{tidningsref}} använder "tidning" och "rubrik" i stället. /ℇsquilo 6 augusti 2017 kl. 10.45 (CEST)

Det borde vara möjligt att med hjälp av moduler göra något vettigt. De befintliga mallarna är ganska nästlade och mycket svåra att redigera. -- Innocent bystander (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 10.52 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Själv använder jag aldrig dessa källmallar eftersom de krånglar till något som är väldigt enkelt. De försvårar både läsning och redigering när man arbetar i wikitextredigeraren. Precisionen är inte heller ultimat. Det bästa vore om de avskaffades helt, men jag inser att spridningen är så stor att det skulle vara som att göra rent ett augiastall. Men är det så att jag måste korrigera referenser som är mallade så skriver jag om dem på gammalt hederligt vis. /Ascilto (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 10.55 (CEST)

(Redigeringskonflikt)×2 Jag lyfte för inte så länge sedan denna fråga och tyckte vi kunde reducera mallarna till en eller två stycken. Argumentet emot var delvis, om jag inte missminner mig, att man kan vilja söka på dessa olika typer av mallar såsom Runeberg och liknande. Personligen anser jag att man kan ersätta detta med att precis som i mallen som används för att markera flera problem i en artikeln skriva "ja" vid en parameter som heter "runeberg", "NE", ""Bokref" och liknande ifall man önskar ha detta kvar i någon form för sökbarhet. Att ta bort dem helt är jag dock emot. För att underlätta i redigeringsläget finns bättre metoder för att minimera dataformatering. dnm ^{(d | b)} 6 augusti 2017 kl. 10.56 (CEST)

Exempel på den dåliga precisionen: Det går inte att vare sig länka eller söka på författarnamn inskrivna i mallen. För att kunna länka författarnamnen måste man göra en abrovink med dubbellänk för förnamn och efternamn var för sig. Idiotiskt tillkrånglat. /Ascilto (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 11.07 (CEST)

@Ascilto: Använder du parametern "författarlänk"? Jag tycker i alla fall att det är väldigt enkelt att med den länka till författaren.

Just Runeberg.org är kodad ganska annorlunda, så det är småsvårt att standardisera just den. -- Innocent bystander (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 11.41 (CEST)

Själv använder jag nästan alltid Visual Editor i artiklar numera, där det ser lite annorlunda ut när man citerar via URL eller ISBN/ISSN, men det verkar finnas någon slags behov av att tänka om lite från början här. Vilka är kraven vi har?

• enkelt för nybörjare
• sökbart
• precision [som behöver preciseras]
• mer? //Hannibal (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 13.08 (CEST)

@Ascilto: Man kan iaf för bokref ange parametern författarlänk för att få en korrekt länkning.

Själv tycker jag mallen är betydligt enklare än att skriva in för hand. Jag brukar söka reda på boken i Libris, där finns sedan en funktion som automatiskt skapar referenser, bland annat en bokref-mall.

Och som Esquilo påpekar ovan anger man olika parametrar för olika typer av källor, och formatterar dem olika också. Skulle man inte ha olika mallnamn skulle man ändå behöva ange vilken typ av källa det är med någon parameter.

andejons (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 13.50 (CEST)

Att avskaffa runeberg.org, som är så praktisk, ser jag ingen poäng med. Det är i stort sett den enda källmall jag använder. De övriga är så komplicerade att jag brukar nöja mig med rena länkar. Tostarpadius (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 19.09 (CEST)

Det skulle troligtvis vara väldigt enkelt att programmera en Lua-modul som stöder alla typer av referenser, men frågan är om en sådan mall verkligen skulle bli enklare att använda. Antalet parameterar – om än optionella – skulle ju vara mer än för någon enskild mall (Bokref, Tidningsref, Tidskriftsref, Webbref). Hur skulle dokumentationen för en sådan mall se ut? Hur skulle det se ut i VisualEditor? Skulle inte användaren bli bombarderad av en massa parametrar som inte är tillämpliga över huvud taget? Nirmos (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 23.49 (CEST)

Om man gjorde en mall, men hade en parameter som angav "typ" av referens (alltså referenssort, tidningsref, webbref, bokref etc.) så skulle det fungera utmärkt i VE: Parametern referenssort skulle kunna sortera vilka parametrar som är möjliga. Byter man referenssort i mallen, skulle de ifyllda parametrarna redan vara OK, men man skulle få fram nya. Används ingen sort skulle ett minimalt antal parametrar vara tillgängliga: Titel, url, författare, verk, publiceringsdatum och hämtdatum. Att dokumentera mallen är "bara" att göra en rubrik för varje referenssort som listar de parametrar som är aktuella för den sorten. Det bygger på att mallarnas gemensamma parametrar har samma namn, dvs "titel" i "bokref" är "rubrik" och "verk" är samma som "tidning" eller vad som mappar bäst. Finns ingen bra mappning är jag inte säker på att mallarna funkar idag som det är tänkt.--LittleGun (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 04.25 (CEST)

1. Vad skulle vitsen vara om man skulle behöva specificera typ ändå?
2. Är det över huvud taget tekniskt möjligt att dynamiskt visa och dölja parametrar beroende på vilka andra parametrar som är angivna? Det är i så fall nytt för mig.

Nirmos (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 12.48 (CEST)

Jag vet inte om det i VE är möjligt att dölja/visa en parametrar, men det är fullt möjligt att ge f-n i att skriva ut "sidnummer" om "typ=webbsida". Det är också möjligt att välja att ändra stil beroende av typ, likaså vilken ordning parametrarna skrivs ut. -- Innocent bystander (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 12.54 (CEST)

@Nirmos: 1) Vitsen skulle vara att användaren fick en "one stop shop" och få mer "hjälp på vägen" för att skapa en källreferens i stället för att själv behöva koda på så låg nivå med en massa krullparenteser, pipor och parameternamn som betyder olika saker i olika mallar. 2) Kan inte tänka mig att det skulle vara tekniskt omöjligt med ett mer interaktivt gränssnitt, titta till exempel på redigeringssidan för objekt i Wikidata där det "ploppar upp" diverse nya fönster för att fylla i olika saker och man får förslag vad man kanske vill fylla i beroende på vad man tidigare har fyllt i. (Därmed inte sagt att redigeringssidan för Wikidata är perfekt, den har sina problem med kryptiska begrepp som är kan vara svåra att genomskåda som till exempel att man ska klicka på en liten ikon som mest ser ut som en dekoration för att ändra på ranken för ett påstående.) --Larske (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 13.18 (CEST)

Att helt avskaffa källmallar ser jag som helt uteslutet eftersom all semantisk information då går förlorad. I framtiden tror jag att information om källor allt mer kommer att hämtas från Wikidata, dvs man källanger att något står på sidan 74 i d:Q28843300 och därmed slipper ange såväl författare (och länk till artikeln om denne), utgivningsår, utgivningsort eller annat. Det kommer att fylla samma funktion som de "kompakta" bokreffar vi har idag som {{Bokref/Helena Friman/2008}}./ℇsquilo 7 augusti 2017 kl. 13.43 (CEST)

Jag använder mig av källmallar endast i stjärnmärkta artiklar (vilket är/var ett krav för att dessa skulle antas till Utmärkt/Bra artikel), är väldigt sällan jag gör det annars eftersom det finns betydligt smidigare varianter... /Mvh Vostok (disk.) 8 augusti 2017 kl. 18.11 (CEST)

Share your thoughts on the draft strategy direction

Hallå! I'm sorry that I'm not writing in Swedish. Hjälp till att översätta till ditt språk! (@Historiker: I'd be grateful if you helped out :)

• 
• 

At the beginning of this year, we initiated a broad discussion to form a strategic direction that will unite and inspire people across the entire movement. This direction will be the foundation on which we will build clear plans and set priorities. More than 80 communities and groups have discussed and gave feedback on-wiki, in person, virtually, and through private surveys. We researched readers and consulted more than 150 experts. We looked at future trends that will affect our mission, and gathered feedback from partners and donors.

In July, a group of community volunteers and representatives from the strategy team took on a task of synthesizing this feedback into an early version of the strategic direction that the broader movement can review and discuss.

The first draft is ready. Please read, share, and discuss on the talk page. Based on your feedback, the drafting group will refine and finalize this direction through August.

SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 19.32 (CEST)

Mest lästa artiklar

Vid något tillfälle har jag sett en intressant sida där man kunde se statistik över vilka av ens skapade artiklar som har flest läsare, både totalt och under en viss period. Vet någon vilken sida det är jag far efter? När jag ändå är inne på temat så kanske någon även sitter på länken till sidan som listar de mest lästa artiklarna på svwp den senaste tiden. Tack på förhand! /Ariam (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 13.47 (CEST)

Dina mest lästa artiklar och de mest lästa artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 7 augusti 2017 kl. 13.56 (CEST)

För min del stod den och tuggade när det var tvåhundra artiklar kvar, så jag gav upp. Det blev även gott om felmeddelanden på vägen. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 18.26 (CEST)

Tack för länkarna, alltid intressant att se. Jag kom på att sidan jag tänkte på för de mest besökta sidorna på svwp var denna som listar per dag: http://top.hatnote.com/sv/ men båda funkar ju. /Ariam (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 21.46 (CEST)

Det kanske skulle kunna bli ett bra ämne för en tävling :-)//Hannibal (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 22.27 (CEST)

Andra gången kom jag hundra artiklar längre.... Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 07.17 (CEST)

När jag testade den första länken som Frisko gav här ovan med Tostarpadius i fältet "Användare" igår fastnade den också efter 10 952 av 14 346 artiklar. När jag idag valde ett lite snävare datumintervall än det föreslagna gick det bättre, men jag vet inte vad resultatet är värt. Så här ser början av listan över antal visningar mellan 2017-07-25 och 2017-08-07 av de artiklar som Tostarpadius har "skapat". Av de 14 346 artiklarna är det 1 220 som av olika skäl (Not found) inte kommer med i statistiken.

Nr	Sidtitel	Datum skapad	Aktuell storlek	Sidvisningar	Genomsnitt per dag	Min kommentar
1	Stiftelsen (musikgrupp)	2012-09-16	3 695	2 917	208	Det T har gjort är att ändra en omdirigering från Stiftelsen (band) till denna artikel?
2	Kvinnliga könsorgan	2015-02-19	1 576	547	39	Det T har gjort är att skapa en omdirigering till Kvinnans könsorgan som sedan har ändrats av andra i flera steg.
3	Filantropi	2010-11-17	2 218	394	28	Det T har gjort är att skapa en omdirigering till Välgörenhet. Sen är det Boberger som har skapat det första innehållet i Filantropi
4	Rosenborgs slott	2009-10-17	5 888	368	26	Denna artikel är "på riktigt" (med något innehåll) skapad av T som bidragit med de första cirka 1 200 av nuvarande cirka 5 900 bytes.
$\vdots$

Tabellen ovan är på inget sätt avsedd att förringa Tostarpadius storartade insats med artikelskapande, men visar att man bör ta resultatet med en stor nypa salt.

Jag är också lite tveksam till att det skulle ligga några riktiga användare bakom de mer än 500 visningarna per dag (från den 23 juli 2017) av artikeln Lista över Sveriges fritidshusområden som jag skapade för snart fyra år sedan. Är den inlagd som länk från Hemnet eller nåt? Är det någon, @Hannibal: kanske, som vet om man kan få fram statistik över var länken som man klickat på för att komma till en viss sida finns? --Larske (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 09.15 (CEST)

"Min" mest lästa artikel är en omdirigering jag skapat och som sedan bytt syfte. -- Innocent bystander (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 12.04 (CEST)

Det var precis så jag tänkte med när jag startade serien Wikipedia:Veckans tävling/Ny och populär (som nu har hållts 7 gånger :) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 augusti 2017 kl. 15.52 (CEST)

En ganska intressant funktion, men jag skulle hellre ha en lista över de artiklar som jag inte startat i begynnelsen men där jag verkligen bidragit med många byte. /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 16.29 (CEST)

Det är svårt, eftersom en programvara kan ha svårt att se om du återställt efter en klottrare eller om du skapat texten själv. -- Innocent bystander (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 16.42 (CEST)

Ascilto: Du kan lägga till

if ( mw.config.get( 'wgCanonicalSpecialPageName' ) === 'Contributions' ) {
	$( function() {
		'use strict';
		var ul = $( '.mw-contributions-list' );
		var li = ul.children( 'li' );
		ul.before( '<button type="button" title="Sortera efter tillagd storlek" id="sort-contribs-by-size">Sortera</button>' );
		$( '#sort-contribs-by-size' ).click( function() {
			li.each( function( i, e ) {
				var v;
				var comment = $( e ).children( '.comment' ).text();
				if ( $( e ).children( '.mw-plusminus-pos' ).length ) {
					v = $( e ).children( '.mw-plusminus-pos' ).text();
				} else if ( $( e ).children( '.mw-plusminus-neg' ).length ) {
					v = $( e ).children( '.mw-plusminus-neg' ).text();
				} else {
					v = $( e ).children( '.mw-plusminus-null' ).text();
				}
				if ( comment.endsWith( ' ogjord)' ) || comment.startsWith( '(Rullade tillbaka redigeringar av ' ) || $( e ).children( '.newpage' ).length ) {
					v = '0';
				}
				v = v.replace( '(', '' ).replace( ')', '' ).replace( '+', '' ).replace( ' ', '' );
				$( e ).attr( 'data-addedsize', v );
			} );
			li.detach().sort( function( a, b ) {
				return Number( $( b ).attr( 'data-addedsize' ) ) - Number( $( a ).attr( 'data-addedsize' ) );
			} );
			ul.append( li );
		} );
	} );
}

på Special:Min sida/common.js. Det lägger till en knapp på Special:Bidrag som tillåter dig att sortera diffar efter tillagd storlek. Redigeringar vars redigeringskommentarer slutar på " ogjord" eller börjar med "Rullade tillbaka redigeringar av ", samt nya sidor räknas som ±0. Eftersom detta inte på något sätt inte är en databassökning, utan bygger på vad du ser du sidan just nu, kombinera gärna med URL-parametrarna limit och namespace för att titta på en så stor "klump" som möjligt i taget. Till exempel, det här visar dina 1000 senaste redigeringar i huvudnamnrymden. När du har sorterat kan du klicka "1 000 äldre" och klicka på "Sortera" igen, etc. Nirmos (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 19.19 (CEST)

Tack för hjälpen, Nirmos. Jag har lagt till scriptet, men knappen har ännu inte kommit upp, måste kanske starta om webbläsaren först? /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 19.30 (CEST)

Ascilto: Det ska inte vara nödvändigt. Knappen ska vara under (nyaste | äldsta) Visa (50 nyare | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500). Nirmos (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 19.36 (CEST)

Ascilto: Om du fortfarande inte ser knappen får du nog starta om webbläsaren ändå. Din webbläsare kanske cachar hårdare än min (Chrome). Nirmos (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 20.15 (CEST)

Nu har jag startat om datorn, men specialsidan har inte förändrats. Jag lade skriptet ovan under det befintliga skriptet, skulle jag göra så?

Kvalitetsmätningen augusti

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Fluff har gått ner märkbart, annars små förändringar mot föregående månad.Yger (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 07.43 (CEST)

Bra! Månadens kvalitetsprojekt juli 2017 gav resultat. Jag föreslår att vi kör infogningar som denna månads kvalitetsprojekt, då det talet börjar bli högt och det var längesedan. / 89.138.65.24 1 augusti 2017 kl. 08.42 (CEST)

Eftersom att ingen har kommit med några invändningar gjorde jag infogningar till månadens kvalitetsprojekt augusti 2017. / 89.138.65.24 2 augusti 2017 kl. 22.01 (CEST)

Snabbradering

Varför går all snabbradering så långsamt? Ibland har det tagit 4 timmar att få sidor raderade.YesDi (diskussion) 9 augusti 2017 kl. 11.19 (CEST)

Som administratör behöver man bedöma om önskemålet om radering är riktigt och rimligt, och för klottersidor etc är detta enkelt. När det som i dina fall alls inte är givet så bör då denna bedömning av rimligheten ske av en admin som "kan" området, och sådan är inte alltid på på plats. Wikipedia:Ingen användare har plikter.Yger (diskussion) 9 augusti 2017 kl. 11.23 (CEST)

Ja, men tomma kategorier borde kunna raderas direkt.YesDi (diskussion) 9 augusti 2017 kl. 11.34 (CEST)

Direkt eller efter några timmar spelar inte så jättestor roll tycker jag, så länge folk inte börjar plocka bort radera-mallen och börjar tjoa om SFFR. DÅ kommer det att ta tid... Långtifrån alla admins kastar sig över listan över sidor att radera så fort den fylls på. --MagnusA 9 augusti 2017 kl. 11.38 (CEST)

Jag förstår frustrationen. Det är bland annat av detta skäl vi behöver fler administratörer. Tostarpadius (diskussion) 9 augusti 2017 kl. 17.30 (CEST)

Just nu är jag på Wikimania, men annars brukar jag sköta en del av snabbraderingarna. Och nu upptäckte jag att snabbraderingssidan som jag utgår ifrån inte har uppdaterats sedan den 3:e augusti. Fluff som sköter botten Perfect är troligen upptagen med Way Out West just nu. Så jag håller med Tostarpadius: vi behöver fler som sköter administrativa åtgärder, oavsett om det gäller raderingar eller botkörning.//Hannibal (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 04.55 (CEST)

Jag tror en anledning till att det ligger många oåtgärdade sidor för snabbradering just precis nu när detta skrivs (över 10 stycken) är att det rör sig om artiklar om grund etc. De som märkt artiklarna för radering har inte bemödat sig om att ge någon egentlig motivering till varför de ska raderas, utan förutsätter att alla administratörer följt en viss diskussion om robotskapade artiklar. Med lite bättre motivering hade det nog gått snabbare – som det är nu får man vänta tills någon administratör som satt sig in i den aktuella diskussionen går igenom artiklarna. /NH 10 augusti 2017 kl. 10.51 (CEST)

Jag bevakar samma sida som Hannibal, så jag har inte sett att det fanns sidor på snabbradera. Jag går inte in i kategorin, men såg nu det ligger en del där. Jag har sett diskussionen om grund så skall ta tag i det senare. (Ligger hemma sjuk nu så jag är inte snabb) Mvh Adville (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 11.14 (CEST)

Jag betar av "bot"-snabbraderingarna mellan varven på arbetet. Jag är ju insatt i den diskussionen. Jag har bett användaren att lägga till typ av objekt i motiveringen (grund, rev etc). Då blir det bättre text i raderingsloggen och kanske lättare för övriga att göra en insats. Annars är det ju ingen brådska med "bot"-snabbraderingarna. Om de ligger ett dygn spelar ju absolut ingen roll. Kitayama (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 11.22 (CEST)

Som redan nämnts så skulle jag med vilja uppmana alla som lägger artiklar, även klotterartiklar, till Snabbradering att skriva en motivering. Det underlättar vid vår bedömning och det ser bättre ut på sä. Jag har fått fråga någon gång om Snabbradering eftersom motiveringen g saknades. Motivera åt oss så är det bara ett knapptryck bort med raderingen. Tack. Adville (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 12.58 (CEST)

Håller med Adville att det är en stor fördel med en motivering. Edaen (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 12.59 (CEST)

Även jag anser att bättre motiveringar skulle underlätta.--Historiker (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 18.57 (CEST)

Yes. Matanb (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 22.57 (CEST)

Perfect är igång igen. /^Fluff?_Fluff! 11 augusti 2017 kl. 19.29 (CEST)

Förslag: Interaktiva kartor som standardinställning

När jag skapade ett konto fick jag tillgång till personliga inställningar. På inställningssidan under "Finesser" kan man välja att visa interaktiva kartor på alla sidor som har koordinater, vilket jag aktiverade. Jag tycker att det är en mycket användbar funktion som ger ett helt nytt perspektiv! Jag föreslår därför att den görs till standardinställning även för de som inte har något konto. Många läsare är omedvetna om att man kan redigera Wikipedia eller skapa ett konto, men på så sätt får även de ta del av dessa kartor. / Semaphorus (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 01.04 (CEST)

Jag har också finessen aktiverad, men tycker inte den bör vara default, åtminstone inte i nuvarande skick. Det största problemet är artiklar med koordinater som har bilder men ingen faktamall. Då kommer kartan ovanför illustrationerna, vilket sällan är önskvärt, men just det problemet kanske går att lösa, @Nirmos:? Taxelson (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 09.39 (CEST)

Det håller jag med om. Dock så tycker jag att fördelarna överväger. Det bästa vore ju om alla artiklar med koordinater hade faktamall. / Semaphorus (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 10.45 (CEST)

Semaphorus, Taxelson: Special:Diff/40674185 gör så att kartan läggs till före det första p-elementet om det finns något p-element. Annars läggs kartan till i början av .mw-parser-output precis som vanligt. Nirmos (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 15.04 (CEST)

Jag ser ingen poäng med att göra detta till standard. Jag är själv ointresserad av dem och förmodar att de gör att sidornatar längre tid att ladda ned om man har långsam uppkoppling och även att de slösar på det eller de GB som ingår i ett mobilabonnemang. Tostarpadius (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 18.11 (CEST)

För det första laddas all JavaScript på Wikimedia-projekt asynkront sedan augusti 2015 (phab:T107399), vilket betyder att JavaScript inte blockerar renderingen av sidan.

För det andra är MediaWiki:Gadget-mapframe.js på 1960 byte – okomprimerad. ResourceLoader minifierar, komprimerar och konkatenerar detta med annan JavaScript på serversidan så att det blir ännu mindre som skickas till klienten. Jämförelsevis är c:MediaWiki:Gadget-HotCat.js på 123729 byte, och den genomgår inte ResourceLoaders minifiering eller komprimering eftersom den laddas in via action=raw på MediaWiki:Gadget-hotcat.js.

För det tredje cachas JavaScript i localStorage, mer specifikt som värdet till nyckeln MediaWikiModuleStore:svwiki på svenskspråkiga Wikipedia.

Nirmos (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 19.03 (CEST)

Den interaktiva kartan kan nog verka lite märklig i många artiklar om geografiska områden, vattendrag och liknande (Skåne, Göta älv). Det kan nog också uppfattas konstigt att det då finns tre olika sorters kartor i t ex artikeln om Skåne – en med landskapets konturer i Sverigekartan, en som man kommer till om man klickar på koordinaterna, och då den interaktiva. Känns inte riktigt färdigt att släppa lös i alla artiklar. Kanske kan man göra koordinaternas klickbarhet tydligare. /NH 10 augusti 2017 kl. 20.12 (CEST)

Tycker också det känns tveksamt i artiklar om byggnader och monument som t.ex runstenar, där kartan vanligen saknar markering för objektet. När man som jag håller på med öar och sjöar är det ofta mycket användbart - men det gör väl knappast de flesta... Taxelson (diskussion) 11 augusti 2017 kl. 00.19 (CEST)

Nyval av admin

Jag har nu nominerat YesDi till att bli admin, se länk, efter att ha frågat på diskussionssidan. Motiveringen är att undvika dubbelarbete vid Lsjbot-städning som YesDi nu gör, se nomineringen. (Detta är bara en blänkare eftersom det inte är omvalsperiod, och eventuella diskussioner tas på nomineringssidan). Adville (diskussion) 12 augusti 2017 kl. 15.17 (CEST)

NE-referenser

NE verkar ange en rekommenderad källhänvisning på en form som är specifik för den institution via vilken man har tillgång till uppslagsverket. Om man använder denna eller adressen från webbläsaren kommer vad jag förstår länken inte att fungera för personer med tillgång via en annan institution. Jag noterade en sådan referens betecknad som död länk (http://proxy.ub.umu.se:2067/lang/ekologisk-odling, själv blev jag rekommenderad http://www.ne.se.ezproxy.vasa.abo.fi/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ekologisk-odling).

Vi har {{NE}} som antagligen löser problemet. Är folk medvetna om den? Hur allmänt används de institutionsspecifika webbadresserna? Borde saken kollas regelbundet med bot?

--LPfi (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 13.58 (CEST)

Jag kan erkänna att jag tidigare gjort detta misstag eftersom jag har inloggning via en institution (det gäller både NE och Britannica), men jag tror mig ha rättat samtliga blundrar. Nuförtiden använder jag den källhänvisningslänk som finns längst ner i varje NE-artikel och den som då klickar på länken kommer till artikelns kortversion. Beträffande Britannica får man gå tillväga på ett litet mer omständligt vis eftersom de saknar källhänvisningslänkar. /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 14.03 (CEST)

Kommer man till kortversionen? Pröva med abo.fi-adressen ovan, om ni inte är inloggade där. Det var alltså den NE rekommenderade som källhänvisning. --LPfi (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 23.25 (CEST)

NE:s källhänvisningslänkar går aldrig via någon institution, de ser ut så här: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pier-paolo-pasolini. Klicka på länken så kommer du till kortversionen. /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 23.48 (CEST)

Jaså? Hämtade akademins proxy artikeln någon annanstansifrån när jag fick den ovannämnda abo.fi-länken? Grundar du utsagan på egen erfarenhet eller någon auktoritativ källa? Hur sköts autentiseringen då du använder länkar på den form du anger? --LPfi (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 22.50 (CEST)

Jag är inte säker på att jag förstår frågorna. Det verkar som om du krånglar till något som är väldigt enkelt. Om du har en länk som inte börjar http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ så är det inte en källhänvisningslänk från NE. Källhänvisningslänkarna står i klartext längst ner i varje artikel under rubriken "Källangivelse". /Ascilto (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 22.56 (CEST)

När jag söker efter NE i databasen över elektroniska resurser vid Åbo Akademis bibliotek (och vidare efter den önskade artikeln) får jag abo.fi-länken som jag anger ovan, både som webbadress och som rekommenderad källänk. Den artikel jag ser ser ut att vara en NE-artikel. Menar du att det inte är det? Att domännamnet innehåller "ne.se" tyder på att det är meningen att vara NE-artikeln, och jag har svårt att tro att ÅAB länkar till falsifikat. Vad av det jag gör är att krångla till det? Webbadresser på den form du ger torde leda till förkortade versioner om man inte loggat in på ne.se (vilket väl förutsätter eget abonnemang). --LPfi (diskussion) 13 augusti 2017 kl. 18.37 (CEST)

Helt riktigt. abo.fi-länken är en sådan man får om man är inloggad via en institution. Den korrekta källhänvisningslänken visar alltid på kortversionen om man inte har egen inloggning och även om man samtidigt är inloggad via institution. Men om man lägger ut institutionslänken som källhänvisning är det bara de som är inloggade via samma institution som kommer fram. /Ascilto (diskussion) 13 augusti 2017 kl. 18.51 (CEST)

Hur man hittar verktyg och dokumentation

Det kan vara en utmaning att hitta verktyg eftersom det finns så många. Och det kan också vara svårt att veta vilka hjälpdokument som andra har gjort. Nu har dock Hay Kranen skapat två sökfunktioner som gör det betydligt lättare att hitta både verktyg och dokumentation. Jag tänkte lägga in länkar till dem på lite olika ställen (typ WP:Resurser och WP:Deltagarportalen). Kanske finns det där också några funktioner och instruktioner som ni inte har sett tidigare och vill tipsa andra om... Länken till verktygssök finns här och dokumentationssök finns här. Trevlig upptäcktsfärd.//Hannibal (diskussion) 11 augusti 2017 kl. 04.41 (CEST)

Några av de mest populära verktygen för att se statistik på den gamla toolservern skapades av Användare:X!. Tyvärr slutade de ofta att fungera och när toolservern lades ner var de flesta av dem så trasiga att det inte var någon anledningen att flytta med dem. Men så många önskade dem att utvecklarna inklusive volontärer har gjort nya versioner av dem. Man kan numera hitta dem här. Hälsningar från Kanada.//Hannibal (diskussion) 13 augusti 2017 kl. 15.58 (CEST)

Veckans tävling - 1500-talet

Vid midnatt startar en ny Veckans tävling om 1500-talet. Tävlingsämnet är brett, då man kan skriva om allt som har någon anknytning till det seklet – personer som levde då, byggnader som uppfördes, böcker som skrevs, eller upptäckter som gjordes. Välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 13 augusti 2017 kl. 19.48 (CEST)

Beröm till lsjbot skapade artiklar om orter

Jag fastnade i morse i den substub markerade artikeln Saryozek. Till artikeln fanns bifogade bild med texten Ett godståg mellan Saryozek och Joloman. Den svenska sa också orten låg i provinsen Qyzylorda, och den kopplade engelska artikeln gav kooridater som pekade på en punkt i ödemarken utan bebyggelse. Med hjälpa av en användare på enwp (som lagt dit koordiaten) och en på commons som lagt upp bilden har jag nu facit. Texten på en wp (om vägkorsning etc) och orten på bilden avser orten Saryözek. Denna ligger dock i en annan provins än Qyzylorda och koordiaterna som åsatts var heltokiga. Avgörande för att kunna reda ut detta är att lsjbot skapat artiklar som all orter i Kazakstan (som finns i geonames) och att det går skapa kartor med "nålar" från kategorier som Kategori:Orter i Almaty (provins) (namnen på kazakstanska är för svåra att transkribera). Så det enda stället man kan hitta info om annat än de största orterna i Kazakstan är svwp (tack lskbot!). PS påminner mig också hur jag i början tjatade på att lsj skulle starta med lättförståeliga objekt och inte irra med saker som brunnar i öknar och småklippor i Finland)DSYger (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 19.16 (CEST)

Kul att läsa! En liten@Lsj: platsar här. För allt är inte dåligt. Det är mycket bra som kom därifrån (och sedan kanske skären inteär så viktiga). Mvh Adville (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 19.42 (CEST)

Som geografinörd så älskar jag det Lsjbot skapat. Men tyvärr så blev det en baksida av myntet. Men bit för bit ska vi se till att det Lsjbot skapade blir en värdefull tillgång för svwp~(det är det redan, men diamanten behöver slipas). Sedan årsskiftet har 5 000 artiklar åtgärdats (robotflaggan tagits bort). Om de raderats eller bara granskats / förbättras vet jag ej. Känslan är dock att minst 80% är kvar. Nu är det bara 1 460 000 artiklar kvar. Kitayama (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 20.24 (CEST)

Ja ni som jobbar ihärdigt med att ta bort artiklar om skräp (som obetydliga undervattensrev) och fixa till slarviga artiklar i vårt närområde (typ Finland) gör enorma insatser för att säkra värde. Och kanske en påminnelse om det bra som skapats också då är värt bli påmint om de robotskapade artiklarna om de nära 3249 sakerna i Kazakstan är nästan all OK, och ofta unika (=unikt värdefulla). Dessa behöver som jag ser det inte gås igenom i detalj, och om något/några år kan de nog åtgärdas genom att stämma av med info uppladdat från annat håll i Wikidata. Så jag ser det inte som att det behövs handpåläggning på 1 460 000 artiklar, utan att städarbetet kan avslutas betydligt tidigare (fortsätt ta bort artiklar om "löjliga" saker, snygga upp det som berör vårt närområde, och kanske göra några alexanderhugg på hopplösa länder/objekttyper, sedan är resten OK) Yger (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 20.53 (CEST)

Sakta lite i backarna. Länder med kyrilliska språk har ofta transkriptionsfel. Det är även vanligt att höjduppgiften är felaktig eller att klimatinformationen inte alls stämmer. Tror att projektet kommer att hålla igång en ganska lång tid.YesDi (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 21.08 (CEST)

I min vision så är alla geografiartiklar på svwp inom 5-10 år baserade på väl källbelagd basinfo placerad i Wikidata, och där duger då inte geonames. Och i perspektiv på denna framtid anser jag vi inte behöver få alla lsjbotskapde artiklar helt OK, utan att det räcker ta bort dumheter (som reven just nu) och få objekt i vår närhet fullt användbara. Yger (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 21.26 (CEST)

Kuriosa med anknytning till detta: Mitt städjobb för Isle of Man gjorde mig så intresserad av ön, att jag och min fru åker dit på semester senare i år. Mina geografiska kunskaper om ön steg ju avsevärt under arbetets gång! Kitayama (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 21.52 (CEST)

@Yger: GeoNames diskuteras på Wikidata. Våra problem här, finns ju där, fast etter värre, då man istället för att fått "GeoNames" som källa fått "Cebuanospråkiga Wikipedia" som källa. Diskussion om samarbete för att höja kvalitéen på GeoNames och Wikidata förs. Det tenderar dock att ofta urarta i diskussioner om vems fel saker är. -- Innocent bystander (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 09.18 (CEST)

Artiklar om SI-enheter

Nyligen avslutades en SFFR-diskussion om gigagram, där det sades att den artikeln skulle behållas, men en massa andra liknande artiklar som inte innehåller någon information om vad de används till skall infogas i gram. Jag tycker inte detta är helt lyckat, men vi kan nog vara överens om att vore det bättre om det fanns någon rimlig riktlinje för vilka omskalade SI-enheter som bör ha egna artiklar, och hur artiklar skall samlas. Min grundinställning är att vi inte bör ha en artikel bara för att en enhet är korrekt konstruerad enligt SI, utan att den bör faktiskt användas med rimlig frekvens. Jag föreslår därför följande:

1. Alla grundenheter och härledda enheter med egna namn ska ha egna artiklar.
2. Alla enheter som används i "dagligt bruk" bör ha egna artiklar (för vikt borde detta motsvara gram, hektogram, kilogram och möjligen milligram och mikrogram).
3. Omskalade enheter (som "gigagram") som används som standardenheter inom tre eller fler olika discipliner kan ha egna artiklar.
4. Sammansatta enheter utan egna namn bör omdirigeras till vad det är ett mått på (så "kgm/s" bör omdirigera till rörelsemängd).

Omskalade enheter som inte uppfyller någon av ovanstående kriterier kan ha omdirigeringar till en samlingsartikel med en tabell, något i stil med:

Enhet	Förkortning	Förhållande till grundenhet	Används för
mikrogram	μg, mcg	1 miljarddels kg	dosering av medicin
gigagram	Gg	1 miljon kg	mått på utsläpp av växthusgaser till atmosfären

Detta skulle göra att ingen information gick förlorad, enheter skulle placeras i ett rimligt sammanhang, och läsaren skulle möjligen lära sig hur SI-enheter fungerar.

En annan fråga är vilken artikel som man skall omdirigera till. För vikt finns det tre alternativ: gram, kilogram och viktenheter.

andejons (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 11.21 (CEST)

Det blir fort löjligt i vissa sammanhang. Vilken nytta har du ens av en omdirigering för kilofarad? Därför tror jag inte på en generell lösning för alla fall. -- Innocent bystander (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 11.40 (CEST)

Vad gäller löjliga omdirigeringar som t ex för kilofarad (eller varför inte Yottafarad) så skulle de ju bara finnas om de ledde till en samlingsartikel där de faktiskt förklarades och gavs ett sammanhang. Jag tycker Andejons förslag verkar lovande, och bra att initiativet togs. /NH 15 augusti 2017 kl. 14.05 (CEST)

Nyttan är ungefär lika liten som den vi för närvarande har av artiklar som attogram. Jag menar inte att vi bör skapa alla dessa omdirigeringar om det inte finns någon artikel, men de gör heller inte mycket skada om de finns där.

andejons (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 15.02 (CEST)

Jag har nu omdirigerat ett flertal SI-massenheter utan praktisk användning till gram. Emellertid anser jag att en tabell bör infogas i artikeln gram som förklarar SI-prefixen. / Semaphorus (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 17.57 (CEST)

Jag anser att det var ett olyckligt avslut. Att konsensus saknades borde ha lett till att alla bibehölls. Tostarpadius (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 23.31 (CEST)

Resultatet av SFFR-diskussionen blev inte "konsensus saknas". Sedan var det också en samling källösa substubbar det rörde sig om. Om artiklarna hade hållit högre kvalitet hade det varit en annan sak. / Semaphorus (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 23.38 (CEST)

Avslutet var felaktigt, vilket jag påpekar på diskussionssidän där. Tostarpadius (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 23.40 (CEST)

Se även - vad är rimligt

Jag skrev en artikel om ett litet museum i Fisksätra Hamn_(museum). Nu är min fråga vad är rimligt att införa under rubriken se även och vilka artiklar kan ha se även Hamn_(museum) min känsla med detta udda namnval och att det ligger avsides så kommer få att hitta dit både fysiskt och på wikipedia.....

På artikeln har jag lagt

• Baltzar von Dahlheim
• Det ryska anfallet mot Gävle 1719
• Rutger Fuchs
• Rysshärjningarna
• Slaget vid Stäket
• Stora nordiska kriget

- Salgo60 (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 13.07 (CEST)

Jag har tagit bort tre som är för långt från ämnet/redan nämns i artikeln, och också minskat antal bilder då flera av dem inte illustrerade museet.Yger (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 13.32 (CEST)

Tackar en fundering: funktionen sidor som länkar hit ex. Hamn_(museum) tycker jag är bra borde den inte kunna finnas i slutet av en Se även lista gärna med en mall ex. {{Länkar hit}}. Tror att få hittar den funktionen då den bara finns i vänsterkanten men funktionen har mycket att ge en intresserad läsare....

Fundering 2: användare NH kom på att museet kan betecknas HAMN - Historiearvsmuseet i Nacka håller ni med kan någon händig byta namnet på sidan så det blir gjort på rätt sätt med redirect etc... - Salgo60 (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 11.51 (CEST)

Länkar hit-funktionen är ibland mycket nyttig, men ibland leder den till en massa skräp. Därför är den mindre lämplig för läsare som inte har koll på hur Wikipedia fungerar.

Användare som varit registrerade ett tag kan flytta artiklar (en av flikarna ovanför artikeln, eventuellt under "fler" eller liknande), och då skapas en omdirigering automatiskt. Jag vet inte vad museet kallar sig själv eller vad det kallar sig i folkmun, men a priori tycker jag Hamn (museum) är enkelt att skriva och hitta, medan den föreslagna titeln verkar krånglig. Om Historiearvsmuseet i Nacka är det officiella och vedertagna namnet verkar det som det rätta namnet. Förkortningen bör användas som artikelnamn endast om det är namnet museet är känt under (eller de välkända namnen är mycket krångliga och de använda förkortningarna mycket vardagliga).

--LPfi (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 12.33 (CEST)

Länkar hit bör absolut inte stå på fler ställen. Vad gäller museiartikelns namn instämmer jag med LPfi. Att ha både förkortningar och vad de står för i artikelnamnet bör i allmänhet undvikas. Tostarpadius (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 13.45 (CEST)

Skall kolla med dom vad dom heter. Verkar minst sagt lite spretigt - varför göra det lätt för besökare och wiki skribenter ;-)

• Telefonkatalogen så är det Historiearvsmuseet i Nacka
• Domän namn hamnmuseum.se, www.hamnmuseum.se
• Facebook HAMN
• Swedish Welcome Museet HAMN (Historiearvs­museum)

Salgo60 (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 14.55 (CEST)

Fick snabbt svar: Museet HAMN är det namn som används i olika marknadsföringskanaler. Det är alltså en akronym - Historie-Arvs-Museet i Nacka! Men museet HAMN till vardags, s a s.

Blir någon klokare av detta och vill byta namn så är det fritt fram. Kanske HAMN_(museum) - Salgo60 (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 15.35 (CEST)

Att marknadsföringsavdelningen inte kan besluta sig gör det enkelt för oss. Då är det det riktiga namnet som gäller. Utgående från artikeln antar jag att det är "Historiearvsmuseet i Nacka". --LPfi (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 16.17 (CEST)

Precis vad jag också föreslog. Du, LPfi, kanske kan ordna det eftersom flytten kräver administratörsredskap? /NH 16 augusti 2017 kl. 16.33 (CEST)

OK. Gjort. --LPfi (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 17.28 (CEST)

Lantmäteriets data helt fria

Blänkare för den som är intresserad att Lantmäteriets data kommer att licensieras som CC0

Lantmäteriet förenklar sina licensvillkor och erbjuder framöver öppna geodata med licensen CC0. Det innebär att vem som helst kan använda myndighetens öppna data utan att behöva uppge källa. Förändringen genomförs den 1 september och gör att Lantmäteriets geodata kommer att kunna användas på helt nya sätt.[13]

Edaen (diskussion) 15 augusti 2017 kl. 23.12 (CEST)

Hej! Detta är en väldigt rolig nyhet, och förhoppningsvis går det att göra mycket häftigt med den nya datan. Notera även att det också kommer en hel del fler historiska ortofoton, vilket det står något mer om här! Ni får gärna fundera över hur Wikimedia Sverige kan vara behjälpligt i att hantera datan, som väl förmodligen är intressant för Wikimediaprojekten (liksom för Open Street Map)! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 15.30 (CEST)

Botkaos

Det här är lite komiskt. Sidor anmälda för snabbradering uppdateras kontinuerligt på Användare:HangsnaBot/Snabbraderingar. Dock står det i instruktionstexten att sidan uppdateras av Fluffbot, men om sedan kollar historiken framgår det att sidan uppdateras av Perfect. Som om inte det var nog så omdirigerar diskussionssidan till Användardiskussion:LarskeBot/Snabbraderingar. Kanske dags att strukturera upp och flytta sidan till förslagsvis Wikipedia:Snabbraderingar/Anmälningar? / Semaphorus (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 02.18 (CEST)

Detta har diskuterats tidigare. Det saknar praktisk betydelse. Dessutom finns redan Kategori:Snabbraderingar. Tostarpadius (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 04.51 (CEST)

Kvalitetsmätningen augusti för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % Nu A + B C + D E + F 1 782

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt, men inte kategoriserad som Utmärkt på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt, men kategoriserad som Utmärkt på svwp C: Flaggas som Bra, men inte kategoriserad som Bra på svwp D: Flaggas inte som Bra, men kategoriserad som Bra på svwp E: Flaggas som Rekommenderad, men inte kategoriserad som Rekommenderad på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad, men kategoriserad som Rekommenderad på svwp

Antalet artiklar med felaktig flaggning i Wikidata motsvarar 0,52 procent av de kategoriserade artiklarna.

Inga Bra artiklar är idag felaktigt flaggade. Antalet felaktigt flaggade Rekommenderade artiklar har nästan nollats, men antalet felaktigt flaggade Utmärkta artiklar, som vid förra månadsskiftet var noll, har under månaden ökat till fem. Det är två nya "guldstjärnor" som inte har fått någon badge och tre som fortfarande har kvar sin badge trots att de blivit av med sina "guldstjärnor". --Larske (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 22.46 (CEST)

Det verkar vara @Sjunnesson: som lagt in guldstjärnor, och @Tostarpadius: som tagit bort sådana. Det skulle ju vara smidigt om de ville lägga in i sina rutiner att även fixa med badge på Wikidata samtidigt som de ändrar med guldstjärnorna. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 3 augusti 2017 kl. 08.42 (CEST)

Jag har missat detta. Jag skall försöka bättra mig. Tostarpadius (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 15.55 (CEST)

@Tostarpadius:  ,  , WD --Larske (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 00.08 (CEST)

Ja, att få in nya rutiner är inte så lätt... Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 01.45 (CEST)