Sjöräddningssällskapet

ideell organisation för sjöräddning
För motsvarande organisation i Finland, se Finlands Sjöräddningssällskap. För motsvarande organisation på Åland, se Ålands Sjöräddningssällskap.

Sjöräddningssällskapet, tidigare formellt Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne (SSRS), är en svensk ideell organisation, som grundades 1907.[3]

Sjöräddningssällskapet
OrganisationsnamnSvenska Sjöräddningssällskapet
FörkortningSSRS
KlassificeringIdeell organisation
TjänsterSjöräddning
Grundare1907
SäteLångedrag, Göteborg
OrdförandeRolf Westerström[1]
Vice ordförandeJonas Kleberg,[1]
Lars Rhodin[1]
VDLars Samuelsson [2]
Frivilligacirka 2 300
Webbplatssjoraddning.se
MedlemstidningTrossen

Historia

redigera

1903 och 1904 var två år då de svenska kusterna drabbades av ovanligt många hårda stormar som kostade många liv. Särskilt under "dödsnatten" i Kattegatt 9-10 september 1903 förliste ett tjugotal fartyg och ett sextiotal människor omkom. Tolv fartyg strandade även under samma natt. Vanligen fanns det inte mycket lokalbefolkningen kunde göra för att hjälpa fartyg i sjönöd. Stafsinge som inte ville uppleva samma hjälplöshet igen, bildade ett frivilligt räddningssällskap och började samla ihop pengar till en livbåt. Man lyckades dock inte få ihop tillräckligt mycket pengar. Vid ett årsmöte för Sveriges allmänna sjöfartsförening våren 1904 berättade Albert Isakson som stafsingebornas försök att få igång en verksamhet. Hans redogörelse utlöste en snabb reaktion och föreningen tillsatte en kommitté för livräddningsväsendets befrämjande. På våren 1906 hade den kommittén samlat ihop så mycket pengar att det räckte till tre stationer med livbåtar och raketapparater: Stafsinge, Galtabäck och Särdal. 1 juni 1907 bildades Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne. 1911 sjösattes Sjöräddningssällskapets första motorbåt vid Ängsholmens varv i Göteborg. Den hade fått namn efter sjökapten R.W. Garberg och stationerades i Fågelsundet. Samma år tillfördes sjöräddningssällskapet ytterligare två motordrivna livbåtar Louis de Geer för Bönan och Drottning Victoria för Grönhögen.[4]

Verksamhet

redigera
 
Sjöräddningssällskapets huvudkontor på Långedrag i Göteborg

Sjöräddningssällskapet ombesörjer sjöräddning runt Sveriges kuster och i vissa insjöar. Det är en ideell organisation och finansieras av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Sjöräddningssällskapet driver 2023 74 sjöräddningsstationer och har omkring 220 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.200 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 vid varje tillfälle har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.

Sjöräddningssällskapet ingår, genom ett avtal med Sjöfartsverket, som en del i Sveriges organiserade sjöräddning. Det gör flest utryckningar av larmade medverkande organisationer och medverkar i 70 % av antalet sjöräddningsutryckningar i Sverige. År 2013 sjöräddningslarmade Sjö- och flygräddningscentralen i Göteborg (JRCC) räddningsfarkoster vid 914 tillfällen, och av dessa gick larm vidare till Sjöräddningssällskapets sjöräddningsstationer i 669 fall, det vill säga i 73 % av antalet larmade utryckningar.

Sjöräddningssällskapets ändamål är:

  • att rädda liv till sjöss
  • att vidmakthålla intresset för sjöräddning,
  • att föreslå åtgärder i syfte att utveckla och effektivisera sjöräddning, och
  • att tillhandahålla sjöräddning inom svensk sjöräddningsregion.

Sjöräddningssällskapet har huvudkontor i ett 2007 invigt eget kontorshus i Långedrag i Göteborg. Det har också ett kontor på Dalarö söder om Stockholm.

Bildgalleri

redigera

Sjöräddningssällskapets flotta

redigera

Sjöräddningssällskapet hade i augusti 2022 omkring 220 egna eller i övrigt disponerade motordrivna farkoster samt 26 miljöräddningssläp:

De tidigare isklassade livräddningskryssarna har avvecklats. Livräddningskryssaren Dan Broström och Livräddningskryssaren Oscar Falkman avvecklades 2018. Rescue Astra såldes 2017 och används nu som forsknings- och expeditionsfartyg.

Räddningsstationer

redigera

Sjöräddningssällskapet hade i augusti 2022 74 sjöräddningsstationer runt Sveriges kuster samt i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Siljan, Runn, Barken, Storsjön, Bolmen och Helgasjön.

Alfabetisk lista
Lista efter regionala SAR-områden

SAR-område Skagerrak
SAR-område Kategatt
SAR-område Öresund
SAR-område Hanöbukten
SAR-område Kalmarsund
SAR-område Bråviken
SAR-område Bråviken

SAR-område Stockholm

Stockholm

SAR-område Gotland
SAR-område Bottenhavet
SAR-område Bottenviken
SAR.område Vänern
SAR-område Vättern
SAR-område Mälaren

Stockholm

Utanför SAR-område Sverige

Källor

redigera

Vidare läsning

redigera
  • Alverman, Gunnar (1997). Sjöräddningssällskapets minnesskrift 1907-1997. Västra Frölunda: Sjöräddningssällskapet. Libris 10496998 
  • ”Hagman, Thore, Sjöräddningssällskapet”. På vattnet / Gudrun Nyberg red. Hundra år i Göteborg ; volym nr 10. Stockholm: Carlssons. 2020. sid. 121-142. Libris t4kk6485rcfpfgtb. ISBN 9789189063075 
  • Wällhed, Anders (2006). Den tidlöse sjöräddaren : historisk loggbok över Sjöräddningssällskapet under etthundra år. Västra Frölunda: Sjöräddningssällskapet. Libris 10227125. ISBN 9170296138 

Externa länkar

redigera