Kristianstads kommun

kommun i Skåne län, Sverige

Kristianstads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Kristianstad.

Kristianstads kommun
Kommun
Kristianstads rådhus
SloganSpirit of food
Kommunens vapen.
Kristianstads kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Kristianstads län (–)
CentralortKristianstad
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd86 560 ()[2]
Areal1 820,76 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 244,83 kvadratkilometer[3]
- därav vatten575,93 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet69,54 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°02′00″N 14°09′00″Ö / 56.033333333333°N 14.15°Ö / 56.033333333333; 14.15
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKristianstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0951[4]
Anställda7 875 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1290 (–)[6]
1180 (–)[7]
GeoNames2699308
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Norra delen av kommunen utgörs av ett sprickdalslandskap. Området kring centralorten utgörs av ett öppet landskap med sandiga åkerfält. Norr om Åhus ligger Rinkaby skjutfält och sen vidtar en låglänt moränkust till Tosteberga. Kusten har öppna betesmarker med enefälader och en rik flora med omväxlande kalkfuktängar och stäppartade torrängar. Utanför Landön finns en mindre skärgård, Ängholmarna. Söder om Åhus kantas Hanöbukten av ett kustdynlandskap med vidsträckta sandstränder. Horsten Linderödsåsen med dess branta nordsluttning dominerar kommunens sydvästra del och når havet med Stenshuvud strax söder om Kivik men det ligger i Simrishams kommun.

I början av 2020-talet var den viktigaste näringsgrenen tjänstesektorn. Det fanns också en stor privat servicesektor. Vidare finns ett av Sveriges största fruktodlingsdistrikt i kommunens nordöstra del. Dessutom finns en omfattande jordbruksproduktion. Dessa är tillsammans basen för en omfattande livsmedelsindustri.

Kommunen har sedan bildandet haft en positiv befolkningsutveckling. Efter valen på 2010- och 2020-talen har kommunen styrts av olika blocköverskridande koalitioner. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Degeberga, Djurröd, Everöd, Fjälkestad, Fjälkinge, Färlöv, Gustav Adolf, Huaröd, Hörröd, Ivö, Kiaby, Köpinge, Linderöd, Lyngsjö, Maglehem, Norra Strö, Norra Åsum, Nosaby, Nymö, Oppmanna, Rinkaby, Skepparslöv, Trolle-Ljungby, Träne, Vittskövle, Vånga, , Västra Vram, Åhus, Äsphult, Önnestad, Österslöv, Östra Sönnarslöv och Östra Vram. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kristianstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Åhus municipalsamhälle inrättades 11 juni 1887 i Åhus landskommun. Åhus köping bildades 1905 genom en utbrytning ur landskommunen och en del av municipalsamhället. Det kvarvarande municipalsamhället upplöstes när även det området uppgick i Åhus köping. Vilans municipalsamhälle inrättades 4 november 1887 i Norra Åsums landskommun och upplöstes 1941 då landskommunen uppgick i Kristianstads stad. Önnestads municipalsamhälle inrättades 18 september 1931 och upplöstes vid årsskiftet 1966/1967. Tollarps municipalsamhälle inrättades 14 november 1913 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar och kommunerna Araslöv, Oppmanna och Vånga, Fjälkinge och Tollarp bildades.

Kristianstads stad införlivade 1967 Araslövs, Nosaby, Träne och Vä landskommuner. Kristianstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kristianstads stad, Åhus köping samt Everöds och Fjälkinge landskommuner. 1974 införlivades kommunerna Degeberga, Tollarp och Oppmanna och Vånga. [8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Kristianstads tingsrätts domsaga.[9]

Geografi redigera

Med sina 1 346 km² (förutom havsvatten) är Kristianstads kommun Skånes till ytan största kommun.

Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Skåne med Hanöbukten och Östersjön i öster. Kristianstads kommun gränsar i söder till Simrishamns kommun och Tomelilla kommun i före detta Kristianstads län, i sydväst till Hörby kommun i före detta Malmöhus län, i nordväst till Hässleholms kommun, Östra Göinge kommun och Osby kommun i före detta Kristianstads län samt i nordöst till Olofströms kommun i Blekinge län och Bromölla kommun i före detta Kristianstads län. I öster har kommunen en havsgräns mot Sölvesborgs kommun i Blekinge län.

Topografi och hydrografi redigera

Norra delen av kommunen utgörs av ett sprickdalslandskap. Det är kuperat och sjörikt med sjöar som Immeln och Raslången. Majoriteten av sjöarna har klart och näringsfattigt vatten. Området med Oppmannasjön och Ivösjön bildar en övergång mellan urbergsterrängen i norr och slättlandskapet i söder.

Området kring centralorten utgörs av ett öppet landskap med sandiga åkerfält. Slättsjöarna Araslövssjön och Hammarsjön i Helge ås vattensystem är grunda och vassrika vilket lett till att de har ett rikt fågelliv. Norr om Åhus ligger Tostebergakusten med öppna betesmarker med kalkfuktängar och stäppartade torrängar samt en mindre skärgård Ängholmarna. Söder om Åhus ligger Hanöbukten som kantas av ett kustdynlandskap med vidsträckta sandstränder. Horsten Linderödsåsen med dess branta nordsluttning dominerar kommunens sydvästra del. Bland dess djupt nedskurna bäckraviner hittas bland annat Forsakar. Förutom Linderödsåsen finns där också större sammanhängande områden med ädellövskog.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Kristianstads kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (8,8 %)
  Skog (44,4 %)
  Öppen myrmark (0,7 %)
  Jordbruksmark (42,3 %)
  Övrig mark (3,9 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2024 fanns 66 naturreservat i Kristianstads kommun.[12] Ett exempel är Sånnarna som är ett område med lång historia. I reservatet trivs arter som sandnejlika, sandpadda, månhornsbagge och mullvadssyrsa. Genom reservatet går Sånnaleden och Skåneleden SL 6.[13] Ett annat exempel är Årummet i närheten av Kristianstads centralstation. Reservatet är en del av biosfärområdet Kristianstads vattenrike och hör till Helgens vattensystem som är ett av landets fiskrikaste områden. Där finns bland annat mal.[14]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 17 församlingar:

 
Distrikt inom Kristianstads kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 35 distrikt:[15]

Tätorter redigera

2015 fanns det 25 tätorter i Kristianstads kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning.[16] Centralorten är i fet stil.

Tätort
Befolkning
Landareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Kristianstad &&&&&&&&&&039762.&&&&&039 762 &&&&&&&&&&&02141.&&&&&02 141 &&&&&&&&&&&01857.&&&&&01 857
Åhus &&&&&&&&&&&09840.&&&&&09 840 &&&&&&&&&&&01122.&&&&&01 122 &&&&&&&&&&&&0877.&&&&&0877
Tollarp &&&&&&&&&&&03404.&&&&&03 404 &&&&&&&&&&&&0446.&&&&&0446 &&&&&&&&&&&&0763.&&&&&0763
Hammar &&&&&&&&&&&03311.&&&&&03 311 &&&&&&&&&&&&0322.&&&&&0322 &&&&&&&&&&&01028.&&&&&01 028
Fjälkinge &&&&&&&&&&&01832.&&&&&01 832 &&&&&&&&&&&&0186.&&&&&0186 &&&&&&&&&&&&0984.&&&&&0984
Önnestad &&&&&&&&&&&01392.&&&&&01 392 &&&&&&&&&&&&0218.&&&&&0218 &&&&&&&&&&&&0640.&&&&&0640
Degeberga &&&&&&&&&&&01328.&&&&&01 328 &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212 &&&&&&&&&&&&0625.&&&&&0625
Färlöv &&&&&&&&&&&01016.&&&&&01 016 &&&&&&&&&&&&0132.&&&&&0132 &&&&&&&&&&&&0769.&&&&&0769
Everöd &&&&&&&&&&&&0953.&&&&&0953 &&&&&&&&&&&&0154.&&&&&0154 &&&&&&&&&&&&0619.&&&&&0619
Gärds Köpinge &&&&&&&&&&&&0926.&&&&&0926 &&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113 &&&&&&&&&&&&0818.&&&&&0818
Arkelstorp &&&&&&&&&&&&0815.&&&&&0815 &&&&&&&&&&&&0156.&&&&&0156 &&&&&&&&&&&&0522.&&&&&0522
Rinkaby &&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768 &&&&&&&&&&&&0126.&&&&&0126 &&&&&&&&&&&&0608.&&&&&0608
Hammarslund &&&&&&&&&&&&0587.&&&&&0587 &&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043 &&&&&&&&&&&01352.&&&&&01 352
Yngsjö &&&&&&&&&&&&0565.&&&&&0565 &&&&&&&&&&&&0315.&&&&&0315 &&&&&&&&&&&&0179.&&&&&0179
Vinnö &&&&&&&&&&&&0499.&&&&&0499 &&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058 &&&&&&&&&&&&0859.&&&&&0859
Linderöd &&&&&&&&&&&&0468.&&&&&0468 &&&&&&&&&&&&0108.&&&&&0108 &&&&&&&&&&&&0433.&&&&&0433
Österslöv &&&&&&&&&&&&0460.&&&&&0460 &&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068 &&&&&&&&&&&&0680.&&&&&0680
Balsby &&&&&&&&&&&&0455.&&&&&0455 &&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056 &&&&&&&&&&&&0811.&&&&&0811
Bäckaskog &&&&&&&&&&&&0304.&&&&&0304 &&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042 &&&&&&&&&&&&0716.&&&&&0716
Nyehusen &&&&&&&&&&&&0271.&&&&&0271 &&&&&&&&&&&&0238.&&&&&0238 &&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114
Östra Sönnarslöv &&&&&&&&&&&&0265.&&&&&0265 &&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068 &&&&&&&&&&&&0390.&&&&&0390
Huaröd &&&&&&&&&&&&0254.&&&&&0254 &&&&&&&&&&&&&074.&&&&&074 &&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342
Vånga &&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241 &&&&&&&&&&&&0117.&&&&&0117 &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206
Vittskövle &&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224 &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059 &&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
Bjärlöv &&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202 &&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069 &&&&&&&&&&&&0294.&&&&&0294

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Åhuspartiet. Tillsammans samlade koalitionen 36 av 71 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till vad Socialdemokraternas gruppledare Heléne Fritzon kallade en "besvärlig situation". En ny styrande koalition tog över och fick egen majoritet. Den nya koalitionen blev Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet.[17] Ett nytt styre dröjde efter valet 2018. En månad efter valet presenterades dock en överenskommelse mellan allianspartierna som innebar styre i minoritet.[18]

Valet 2022 ledde till delvis maktskifte. Moderaterna och Kristdemokraterna stannade kvar vid makten medan Centerpartiet och Liberalerna byttes ut mot den nya partnern Sverigedemokraterna. Tillsammans styr partierna i majoritet.[19]

Kommunfullmäktige redigera

Mandatfördelning i Kristianstads kommun, valen 1970–2022 redigera

Sverigedemokraterna har på senare år växt och överskuggar numera det tidigare Sjöbopartiet, som lokalt gått under namnet Kristianstadsbygdens framtid. Sverigedemokraterna upprättade dessutom sitt centrala partikansli i Kristianstad efter valet 2010. I kommunen finns även det lokala Åhuspartiet som bildades i början av 1990-talet.

ValårVSMPSDNYDKFÅåCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703111118
3111118
6188,8
53
197313419710
3419710
7191,1
5912
1976132171011
32171011
7191,2
5615
1979132131015
32131015
7189,9
4922
198213512617
3512617
7190,4
4724
1985133111016
33111016
7188,7
5219
1988134410913
34410913
7184,5
4823
199129488319
29488319
7184,4
4625
199423631265214
3636514
7177,6
4130
199852634246615
5263446615
7177,99
4526
2002428141411612
4284411612
7177,63
4031
20061253342511314
25334511314
7179,49
4031
20102214911410217
214941017
7181,42
4328
20142234141510111
2341451011
7182,25
4130
20183171649313
3171649313
6584,05
3926
20224171638314
4171638314
6580,67
3926
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2024[20]
Ordförande M Camilla Palm
Förste vice ordförande SD Ian Fernheden
Andre vice ordförande S Ulrika Tollgren

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Socialdemokraterna och Liberalerna (då Folkpartiet) kom i november 2014 överens om ett delat ledarskap som innebar att de båda partierna omväxlande tillsatte ordförande- och förste vice ordförandeposten i kommunstyrelsen under mandatperioden. Den av de båda som inte hade ordförandeposten under perioden var då vald till förste vice ordförande.[20]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Vänorter redigera

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Näringslivet i centralorten skildras också i artikeln om Kristianstad.

I början av 2020-talet var den viktigaste näringsgrenen tjänstesektorn, vilken sysselsatte 40 procent av alla yrkesverksamma i kommunen. Arbetsmarknaden domineras av den offentliga sektorn. De största arbetsgivaren var kommunen själv med över &&&&&&&&&&&08000.&&&&&08 000 anställda 2021.[33] Som ses i tabellen är andra offentliga verksamheter som högskolan också stora arbetsgivare. Till detta kommer Samhalls 325 anställda. Dessutom har tre större assistansbolag säte i kommunen med 875 anställda. Dessa bolags verksamhet var dock spridd över flera kommuner.

Största arbetsgivare 2005 Anställda Största arbetsgivare 2021 Anställda
Kristianstads kommun 7 275 Kristianstads kommun 8 525
Skåne läns landsting 3 525 Region Skåne 4 025
Swedish meats ek. för. 825 HK Scan Sweden AB 675
Högskolan i Kristianstad 525 Högskolan i Kristianstad 625
AB Kronfågel Sverige 425 Furuboda Assistans AB 375
Rikskooperativet Blå assistans 325 Samhall AB 325
Samhall AB 325 The Absolut Company Aktiebolag 325
Bong Ljungdahl Sverige AB 275 Wikan Personal AB 325
V&S Vin & Sprit AB (PUBL) 275 Mejdej-kooperativet 275
Försäkringskassan 225 Trafikverket 275
Kristianstad–Blekinge Konsumentförening 225 Calluna Assistans Handelsbolag 225
Kristianstads Sparbank 225 Kriminalvården 225
Nolato Alpha AB 225 Lyckeby Culinar AB 225
Rikspolisstyrelsen 225 Point logistik gota media AB 225
Schenker AB 175 Polismyndigheten 225

Branscher med flest sysselsatta i Kristianstad var 2021:

  • vård och omsorg; sociala tjänster med &&&&&&&&&&&09372.&&&&&09 372 anställda
  • handel med &&&&&&&&&&&04988.&&&&&04 988 anställda
  • utbildning med &&&&&&&&&&&04879.&&&&&04 879 anställda

Enligt Ekonomifakta hade kommunen &&&&&&&&&&&08525.&&&&&08 525 anställda 2022, då inklusive tidsbegränsade anställningar och timanställda.[34]Kristianstad kommun hade &&&&&&&&&&&07300.&&&&&07 300 anställda 2023[33] och var även då den största arbetsgivaren i kommunen.

Jord- och skogsbruk redigera

Ett av Sveriges största frukt- och bärodlingsdistrikt finns i kommunens nordöstra del. Dessutom finns en omfattande jordbruksproduktion med inriktning inom animalieproduktionen på grisuppfödning och mjölkproduktion. På de sandiga markerna runt Kristianstad och på Listerlandet odlas mycket potatis som är grunden för stärkelseindustrin och tidigare för brännerier. I modern tid bränns spriten på säd men verksamheten är fortsatt koncentrerad till Kristianstad. Dessa produkter är tillsammans basen för en omfattande livsmedelsindustri som inkluderar företag som Scan-koncernen, The Absolut Company med bränneri i Nöbbelöv och vodkaproduktion i Åhus, Orkla Food Sverige AB (med Önos i Tollarp), Skånemejerier (med Ostmejeri på Näsby)[35] och Lyckeby Culinar (i Fjälkinge och Nöbbelöv).

Industri redigera

Tillverkning och byggnadsverksamhet stod för 16,4 procent av de anställda 2021 vilket speglar tjänstesektorns stora tillväxt.[36]

Tjänster redigera

Region Skåne med centrala administrationen och Centralsjukhuset i Kristianstad varav centralsjukhuset hade cirka &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 anställda 2023.[37] Inräknat vårdcentraler och administration hade de över &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 anställda i kommunen. Andra större arbetsgivare var staten med Trafiksäkerhetsverket och Polismyndigheten samt delar av Länsstyrelsen i Skåne län. Det fanns också en stor privat servicesektor med stora assistansbolag som största arbetsgivare.

Infrastruktur redigera

Transport redigera

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av motorvägenE22 och i nord-sydlig riktning av riksväg 19. I Kristianstad avtar riksväg 21 åt nordväst. Länsväg 118 sträcker sig från norr mot sydöst efter kusten. Kristianstads centralstation är slutstation för Blekinge kustbana från nordöst som där ansluter till Skånebanan västerut. Banorna trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg och Pågatågens regiontåg. De senare stannar även i Fjälkinge och Önnestad på väg mellan Karlshamn och Hässleholm.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 86 560 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 25:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kristianstads kommun 1810–2020[38][39][40]
ÅrFolkmängd
1810
  
31 571
1850
  
48 195
1900
  
56 017
1950
  
64 620
1975
  
67 499
1980
  
68 886
1985
  
69 752
1990
  
71 750
1995
  
73 786
2000
  
74 161
2005
  
75 915
2010
  
79 543
2015
  
82 510
2020
  
86 217

Civilstånd redigera

Den 31 december 2015 fördelades Kristianstads kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[39]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 41 288 50,04 %
Gifta 29 072 35,23 %
Skilda 8 203 9,94 %
Änkor/änklingar 3 947 4,78 %

Könsfördelning redigera

Den 31 december 2018 fördelades Kristianstads kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[39]

  • Män: 40 993; 49,7 %.
  • Kvinnor: 41 517; 50,3 %.

Åldersfördelning redigera

Åldersfördelningen i Kristianstads kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[39]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 14 309 17,34 %
15–24 år 10 098 12,24 %
25–54 år 30 727 37,24 %
55–64 år 9 825 11,91 %
65+ år 17 551 21,27 %

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 606, eller 21,49 % av befolkningen (hela befolkningen: 82 510 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 8 606, eller 11,48 % av befolkningen (hela befolkningen: 74 951 den 31 december 2002).[41]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Kristianstads kommun 82 510 personer. Av dessa var 13 673 personer (16,57 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[42]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Byggnadsminnen redigera

I Kristianstads kommun finns över 20 byggnadsminnen, varav 10 byggnader är belägna i Kristianstad stad. Trefaldighetskyrkan är skyddad av annan lagstiftning men Kristianstad Centralstation är däremot byggnadsminne vari stationen, ett lokstall och ett vattentorn ingår. Runt stora torg ligger Stora Kronohuset som huserat Hovrätten men också militära staber. Vid stora torg finns Posthuset (nu en del av Regionmuseet) och före detta Riksbanken och Tyghuset som nu inrymmer Regionmuseet och har Söderport inbyggd som port till gården. Förutom dessa byggnader ingår fyra militära byggnader. Äldre byggnaden Södra kasern och Norra Kasern, Norreport och Fyrkappan vid Norra Kasernen. Gamla länsresidenset i Kristianstad och slutligen är Fornstugan i Tivoliparken ursprungligen byggd som museum i nationalromantisk stil är också byggnadsminne. Byggnaderna representerar den officiella staden och dess militära historia men speglar inte miljöer för de vanliga enkla invånarna. Östergrenska gården är däremot en mera vanlig bostadsbyggnad. Kristianstads militära förflutna kom i dagen under våren 2022 då det gjordes en arkeologisk undersökning intill Vattenverket då man frilade ruiner efter 1700-talets stora befästningsverk; en murad kasematt med plats för sex kanoner.[43]

Utanför staden finns Cedergrenska gården och von Bergska gården i Åhus. Everöds prästgård och Österslövs gamla prästgård representerar prästbostäder samt Vittskövle slott som representerar adelsborgarna och Bäckaskogs slott är ett kloster omvandlat till adelsborg och kungligt sommarslott. Villa Oretorp vid Maltesholm är en adlig bostadsvilla. Byggnadsminnena representerar borgarbostäder, prästbostäder och adliga bostäder. Indelningsverkets bostäder representeras av Ryttmästarbostället i Köpinge och Lillö kungsgård som var officersboställe däremot saknas soldattorp. Skogstorpet i Skärsnäs är ett arrendetorp som representerar torparklassen. Blåherremölla kvarn får representera vattenkvarnar och mjölnarna medan Hovby smedja får representera smederna. Tobaksmonopolets anläggning i Fjälkinge representerar tobaksodlingen men de mindre odlarnas tobakslador är inte bland de utvalda byggnaderna.

Två folkrörelsebyggnader finns med Ekestads Folkets Park och Perstorps kapell vid Oppmanna som byggdes av baptisterna. Endast två anläggningar av industriell art är byggnadsminnen, Torsebro krutbruk och Folkestorps bränneri.

Kommunsymboler redigera

Kommunvapen redigera

Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.

Staden Kristianstad grundades av den danske kungen Kristian IV som en bastion mot den svenske arvfienden. Grundaren gav också staden dess vapen i privilegiebrevet från 1622. Vid freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne slutgiltigt Sverige. Staden fick dock behålla såväl namn som vapen. Vapnet fastställdes för Kristianstads stad 1932. Kristianstad är den enda stad i världen som har en utländsk kungs monogram i sitt stadsvapen. Efter kommunbildningen, då flera vapen (Tollarps, Väs och Åhus) upphörde bestämde man sig för att låta registrera stadsvapnet för den nya kommunen 1975.

Kommunfågel redigera

 
Rödspoven är Kristianstads kommunfågel.

Rödspoven är Kristianstads kommunfågel

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 30 september 2013.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Domsagohistorik för Kristianstads domsaga
  10. ^ ”Kristianstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kristianstad-(kommun-ingress). Läst 13 april 2023. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/sok.html. Läst 2 februari 2024. 
  13. ^ ”Sånnarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/kristianstad/sannarna.html. Läst 15 april 2023. 
  14. ^ ”Årummet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/kristianstad/arummet.html. Läst 15 april 2023. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030202651/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Tatorter-arealer-befolkning/. Läst 7 november 2016. 
  17. ^ ”S, FP och C styr Kristianstad - Nyheter - Kristianstads kommun”. web.archive.org. 10 november 2014. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110080747/https://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Nyheter/S-FP-och-C-styr-Kristianstad/. Läst 13 april 2023. 
  18. ^ ”JUST NU: De tar över styret i Kristianstad - Nyheter i Kristianstad - 24 timmar om dygnet - Helt gratis!”. web.archive.org. 15 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181015153330/https://24kristianstad.se/just-nu-de-tar-over-styret-i-kristianstad_5f47e3f5. Läst 13 april 2023. 
  19. ^ Andersson, Alinia; Kristianstad, P4 (6 oktober 2022). ”Nytt styre i Kristianstad: Ett majoritetsstyre blir enklare”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/m-sd-kd-tar-makten-i-kristianstads-kommun. Läst 13 april 2023. 
  20. ^ [a b] ”Kommunstyrelsen”. Kristianstads kommun. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213163830/http://www.kristianstad.se/sv/Politik-och-paverkan/Styrelser-och-namnder/Kommunstyrelsen/. Läst 12 februari 2017. 
  21. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online och läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  26. ^ [a b] läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  28. ^ läs online, sverigesradio.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  29. ^ läs online, www.nsk.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  30. ^ [a b c d] läs online, Internet Archive, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  31. ^ [a b c d] läs online, www.kristianstad.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  32. ^ [a b] läs online, www.svt.se, läst: 4 januari 2024.[källa från Wikidata]
  33. ^ [a b] ”Kommunens organisation”. www.kristianstad.se. 18 december 2023. https://www.kristianstad.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation.3116.html. Läst 28 december 2023. 
  34. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 4 januari 2024. 
  35. ^ ”Kristianstadmejeriet”. Skånemejerier. https://ledigajobb.skanemejerier.se/locations/kristianstadmejeriet. Läst 28 december 2023. 
  36. ^ ”Näringsliv och arbetsmarknad i Kristianstad / Avsnitt 5 Sysselsättning per bransch”. filer.skane.se. https://filer.skane.se/kommunrapporter/Kommunrapport_Kristianstad.html#5_Syssels%C3%A4ttning_per_bransch. Läst 4 januari 2024. 
  37. ^ ”Om sjukhuset - Centralsjukhuset Kristianstad CSK”. vard.skane.se. https://vard.skane.se/centralsjukhuset-kristianstad-csk/om-oss/om-sjukhuset/. Läst 28 december 2023. 
  38. ^ ”Befolkningsförändringar sedan 1980”. https://www.kristianstad.se/sv/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning/. 
  39. ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017. 
  40. ^ ”Befolkningsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. 
  41. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017. 
  42. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017. 
  43. ^ ”En fästning under asfalten i Kristianstad…”. www.raa.se. https://www.raa.se/arkeologidagen/2023/skane/en-fastning-under-asfalten-i-kristianstad/. Läst 15 april 2023. 

Externa länkar redigera