Kristianstads kommun
Kristianstads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Kristianstad som 1719-1996 var residensstad i dåvarande Kristianstads län. Med sina 1 346 km² (förutom havsvatten) är Kristianstads kommun Skånes till ytan största kommun.
| Kristianstads kommun Kommun | |
.jpg) | |
| Slogan | Spirit of food |
|---|---|
 Kristianstads kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län (–) Kristianstads län (–) |
| Centralort | Kristianstad |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 1 820,76 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 1 244,83 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 575,93 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 86 738 ()[3] |
| Bef.täthet | 69,68 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°02′00″N 14°09′00″Ö / 56.033333333333°N 14.15°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Kristianstads domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0951[4] |
| Anställda | 7 875 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1290 (–)[6] 1180 (–)[7] |
| GeoNames | 2699308 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Skåne med Hanöbukten och Östersjön i öster. Kristianstads kommun gränsar i söder till Simrishamns kommun och Tomelilla kommun i före detta Kristianstads län, i sydväst till Hörby kommun i före detta Malmöhus län, i nordväst till Hässleholms kommun, Östra Göinge kommun och Osby kommun i före detta Kristianstads län samt i nordöst till Olofströms kommun i Blekinge län och Bromölla kommun i före detta Kristianstads län. I öster har kommunen en havsgräns mot Sölvesborgs kommun i Blekinge län.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna Degeberga, Djurröd, Everöd, Fjälkestad, Fjälkinge, Färlöv, Gustav Adolf, Huaröd, Hörröd, Ivö, Kiaby, Köpinge, Linderöd, Lyngsjö, Maglehem, Norra Strö, Norra Åsum, Nosaby, Nymö, Oppmanna, Rinkaby, Skepparslöv, Trolle-Ljungby, Träne, Vittskövle, Vånga, Vä, Västra Vram, Åhus, Äsphult, Önnestad, Österslöv, Östra Sönnarslöv och Östra Vram. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kristianstads stad som 1863 bildade en stadskommun.
Åhus municipalsamhälle inrättades 11 juni 1887 i Åhus landskommun. Åhus köping bildades 1905 genom en utbrytning ur landskommunen och en del av municipalsamhället. Det kvarvarande municipalsamhället upplöstes när även det området uppgick i Åhus köping. Vilans municipalsamhälle inrättades 4 november 1887 i Norra Åsums landskommun och upplöstes 1941 då landskommunen uppgick i Kristianstads stad. Önnestads municipalsamhälle inrättades 18 september 1931 och upplöstes vid årsskiftet 1966/1967. Tollarps municipalsamhälle inrättades 14 november 1913 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.
Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar och kommunerna Araslöv, Oppmanna och Vånga och Tollarp bildades.
Kristianstads stad införlivade 1967 Araslövs, Nosaby, Träne och Vä landskommuner. Kristianstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kristianstads stad, Åhus köping samt Everöds och Fjälkinge landskommuner. 1974 införlivades kommunerna Degeberga, Tollarp och Oppmanna och Vånga. [8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Kristianstads tingsrätts domsaga.[9]
KommunvapnetRedigera
-2.jpg)
Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.
Staden Kristianstad grundades av den danske kungen Kristian IV som en bastion mot den svenske arvfienden. Grundaren gav också staden dess vapen i privilegiebrevet från 1622. Vid freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne slutgiltigt Sverige. Staden fick dock behålla såväl namn som vapen. Vapnet fastställdes för Kristianstads stad 1932. Kristianstad är den enda stad i världen som har en utländsk kungs monogram i sitt stadsvapen. Efter kommunbildningen, då flera vapen (Tollarps, Väs och Åhus) upphörde bestämde man sig för att låta registrera stadsvapnet för den nya kommunen 1975.
Kristianstads stad
(1932–1970)
Kristianstads kommun
(1971-)
Tollarps landskommun
(1953–1970)
Tollarps kommun
(1971–1973)
Vä landskommun
(1960–1966)
Åhus köping
(1948–1970)
Rödspoven är Kristianstads kommunfågel
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Kristianstads kommun 1810–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 31 571 | |||
| 1850 | 48 195 | |||
| 1900 | 56 017 | |||
| 1950 | 64 620 | |||
| 1980 | 68 886 | |||
| 1990 | 71 750 | |||
| 2000 | 74 161 | |||
| 2010 | 79 543 | |||
| 2020 | 86 217 | |||
| Källa: - Befolkningsförändringar sedan 1980, [10] och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet. | ||||
CivilståndRedigera
Den 31 december 2015 fördelades Kristianstads kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[10]
| Civilstånd | Antal | Andel | |
|---|---|---|---|
| Ogifta | 41 288 | 50,04 % | |
| Gifta | 29 072 | 35,23 % | |
| Skilda | 8 203 | 9,94 % | |
| Änkor/änklingar | 3 947 | 4,78 % | |
KönsfördelningRedigera
Den 31 december 2018 fördelades Kristianstads kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[10]
- Män: 40 993; 50,3 %.
- Kvinnor: 41 517; 49,7 %.
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 606, eller 21,49 % av befolkningen (hela befolkningen: 82 510 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 8 606, eller 11,48 % av befolkningen (hela befolkningen: 74 951 den 31 december 2002).[11]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Kristianstads kommun 82 510 personer. Av dessa var 13 673 personer (16,57 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[12]
| Födelseland[12] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
68 837 |
| 2 |  Irak |
2 295 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 1 796 |
| 4 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
1 383 |
| 5 |  Syrien |
1 215 |
| 6 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
1 188 |
| 7 |  Polen |
1 019 |
| 8 |  Bosnien och Hercegovina |
628 |
| 9 | Europa utom EU: Övriga länder | 623 |
| 10 |  Somalia |
507 |
| 11 | Afrika: Övriga länder | 469 |
| 12 |  Danmark |
390 |
| 13 |  Finland |
349 |
| 14 |  Tyskland |
339 |
| 15 | Sydamerika | 258 |
| 16 |  Afghanistan |
256 |
| 17 |  Thailand |
228 |
| 18 | Nordamerika | 153 |
| 19 |  Eritrea |
135 |
| 20 |  Norge |
132 |
| 21 |  Iran |
103 |
| 22 |  Turkiet |
86 |
| 23 |  Island |
64 |
| 24 | Oceanien | 21 |
| 24 | Okänt födelseland | 21 |
| 26 |  Sovjetunionen |
15 |
ÅldersfördelningRedigera
Åldersfördelningen i Kristianstads kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[10]
| Ålder | Antal | Andel | |
|---|---|---|---|
| 0–14 år | 14 309 | 17,34 % | |
| 15–24 år | 10 098 | 12,24 % | |
| 25–54 år | 30 727 | 37,24 % | |
| 55–64 år | 9 825 | 11,91 % | |
| 65+ år | 17 551 | 21,27 % | |
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Araslövs församling
- Bäckaskogs församling
- Degeberga-Everöds församling
- Fjälkinge-Nymö församling
- Gustav Adolf-Rinkaby församling
- Kristianstads Heliga Trefaldighets församling
- Köpinge församling
- Linderöds församling
- Norra Åsums församling
- Nosaby församling
- Oppmanna församling
- Träne-Djurröds församling
- Vånga församling
- Vä-Skepparslövs församling
- Västra och Östra Vrams församling
- Åhus församling
- Äsphults församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:
- Degeberga
- Djurröd
- Everöd
- Fjälkestad
- Fjälkinge
- Färlöv
- Gustav Adolf
- Huaröd
- Hörröd
- Ivö
- Kiaby
- Kristianstads Heliga Trefaldighet
- Köpinge
- Linderöd
- Lyngsjö
- Maglehem
- Norra Strö
- Norra Åsum
- Nosaby
- Nymö
- Oppmanna
- Rinkaby
- Skepparslöv
- Trolle-Ljungby
- Träne
- Vittskövle
- Vånga
- Vä
- Västra Vram
- Åhus
- Äsphult
- Önnestad
- Österslöv
- Östra Sönnarslöv
- Östra Vram
TätorterRedigera
2015 fanns det 25 tätorter i Kristianstads kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning.[14] Centralorten är i fet stil.
|
|
KommunikationerRedigera
Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av motorvägen på E22 och i nord-sydlig riktning av riksväg 19. I Kristianstad avtar riksväg 21 åt nordväst. Länsväg 118 sträcker sig från norr mot sydöst efter kusten. Kristianstads centralstation är slutstation för Blekinge kustbana från nordöst som där ansluter till Skånebanan västerut. Banorna trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg och Pågatågens regiontåg. De senare stannar även i Fjälkinge och Önnestad på väg mellan Karlshamn och Hässleholm.
PolitikRedigera
Sverigedemokraterna har på senare år växt och överskuggar numera det tidigare Sjöbopartiet, som lokalt gått under namnet Kristianstadsbygdens framtid. Sverigedemokraterna upprättade dessutom sitt centrala partikansli i Kristianstad efter valet 2010. I kommunen finns även det lokala Åhuspartiet som bildades i början av 1990-talet.
Socialdemokraterna och Liberalerna (då Folkpartiet) kom i november 2014 överens om ett delat ledarskap som innebär att de båda partierna omväxlande kommer att besätta ordförande- och förste vice ordförandeposten i kommunstyrelsen under mandatperioden.[15]
Till ordförande från november 2014 till november 2015 och från november 2016 till november 2017 valdes Heléne Fritzon (S). Till ordförande från november 2015 till november 2016 och från november 2017 fram till byte efter nästa val 2018 valdes Pierre Månsson (L). Den av de båda som inte har ordförandeposten under perioden är då vald till förste vice ordförande.[15]
KommunstyrelseRedigera
| Presidium 2018–2019 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | L | Pierre Månsson |
| Förste vice ordförande | M | Peter Johansson |
| Andre vice ordförande | S | Anders Tell |
Källa:[15]
Mandatfördelning i Kristianstads kommun, valen 1970–2022Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | KF | Åå | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 31 | 11 | 11 | 8 |
| 61 | 88,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 34 | 19 | 7 | 10 |
| 71 | 91,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 32 | 17 | 10 | 11 |
| 71 | 91,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 32 | 13 | 10 | 15 |
| 71 | 89,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 35 | 12 | 6 | 17 |
| 71 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 33 | 11 | 10 | 16 |
| 71 | 88,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 34 | 4 | 10 | 9 | 13 |
| 71 | 84,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 29 | 4 | 8 | 8 | 3 | 19 |
| 71 | 84,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 36 | 3 | 1 | 2 | 6 | 5 | 2 | 14 |
| 71 | 77,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 26 | 3 | 4 | 2 | 4 | 6 | 6 | 15 |
| 71 | 77,99 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 28 | 1 | 4 | 1 | 4 | 11 | 6 | 12 |
| 71 | 77,63 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 25 | 3 | 3 | 4 | 2 | 5 | 11 | 3 | 14 |
| 71 | 79,49 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 21 | 4 | 9 | 1 | 1 | 4 | 10 | 2 | 17 |
| 71 | 81,42 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 23 | 4 | 14 | 1 | 5 | 10 | 1 | 11 |
| 71 | 82,25 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 17 | 16 | 4 | 9 | 3 | 13 |
| 65 | 84,05 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 17 | 16 | 3 | 8 | 3 | 14 |
| 65 | 80,67 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NäringslivRedigera
Kommunen är ett betydande livsmedelscentrum med flera livsmedelsföretag.
VänorterRedigera
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 30 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik för Kristianstads domsaga
- ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030202651/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Tatorter-arealer-befolkning/. Läst 7 november 2016.
- ^ [a b c] ”Kommunstyrelsen”. Kristianstads kommun. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213163830/http://www.kristianstad.se/sv/Politik-och-paverkan/Styrelser-och-namnder/Kommunstyrelsen/. Läst 12 februari 2017.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Kristianstads kommun.
