Wikipedia

Karlskrona kommun

kommun i Blekinge län, Sverige
Artikel Diskussion

Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är länets residensstad, Karlskrona.

Karlskrona kommun
Kommun
Rådhuset karlskrona.jpg
SloganUnderbara vatten[1]
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapBlekinge
LänBlekinge län
CentralortKarlskrona
Inrättad1 januari 1971[2]
Areal, befolkning
Areal3 344,74 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 042,5 kvadratkilometer[3]
- därav vatten2 302,24 kvadratkilometer[3]
Folkmängd66 625 ()[4]
Bef.täthet63,91 inv./km² (land)
Läge
Karlskrona Municipality in Blekinge County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°11′00″N 15°39′00″Ö / 56.183333333333°N 15.65°Ö / 56.183333333333; 15.65
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBlekinge domkrets (–)
Karlskrona domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0829[5]
Anställda6 325 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1080[7]
GeoNames2701712
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen utgör den östra delen av landskapet Blekinge och är med sina drygt 1000 kvadratkilometer den största av länets kommuner.

Kommunen hade 2022-03-31 66 625 invånare, vilket placerar den på 36:e plats avseende folkmängd. Den gränsar i väster till Ronneby kommun i Blekinge län, samt i norr till Emmaboda och Torsås kommun i Kalmar län (landskapet Småland). I nordöst har kommunen även en maritim gräns till Mörbylånga kommun på Öland i Kalmar län. I söder och öster finns Östersjön med Blekinge skärgård i söder.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Aspö (från 1888), Augerum, Fridlevstad, Hasslö (från 1888), Jämjö, Kristianopel, Lyckeby, Lösen, Nättraby, Ramdala, Rödeby, Sillhövda, Sturkö, Tjurkö, Torhamn och Tving. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock ej Aspö, Hasslö och Lyckeby. I området fanns även Karlskrona stad som 1863 bildade en stadskommun. 1870 bröts Eringsboda landskommun ut ur Tvings landskommun. Hasslö och Aspö landskommun bildades den 1 maj 1888 och delades 1926.

Långö municipalsamhälle i Augerums landskommun inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då delar av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad.

Kristianopels municipalsamhälle i Kristianopels landskommun inrättades 1924 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952 då Kristianopels landskommun uppgick i Jämjö landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Fridlevstad (av de tidigare kommunerna Fridlevstad och Sillhövda), Jämjö (av Jämjö, Kristianopel och Torhamn), Lyckeby (av Augerum och Lösen) samt Tving (av Eringsboda och Tving). Samtidigt uppgick landskommunerna Aspö och Tjurkö i Karlskrona stad medan landskommunerna Hasslö, Nättraby, Ramdala, Rödeby och Sturkö förblev oförändrade.

1963 upphörde Tvings landskommun och delades. Tvings församling fördes till Fridlevstads landskommun medan Eringsboda församling fördes till Kallinge landskommun (numera del av Ronneby kommun). Samtidigt uppgick Sturkö landskommun och Ramdala landskommun i Jämjö landskommun. 1967 införlivades Lyckeby landskommun i Karlskrona stad.

Karlskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Karlskrona stad. 1974 införlivades kommunerna Hasslö, Nättraby, Jämjö, Rödeby och Fridlevstad. [8]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Karlskrona domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[9]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.

Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad, Jämjö, Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Karlskrona kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
 59 209
1975
  
 60 013
1980
  
 60 141
1985
  
 59 393
1990
  
 59 054
1995
  
 60 592
2000
  
 60 564
2005
  
 61 383
2010
  
 64 032
2015
  
 65 380
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 582, eller 13,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 64 348 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 321, eller 7,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 676 den 31 december 2002).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlskrona kommun 64 348 personer. Av dessa var 7 061 personer (11,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

Födelseland[11]
1   Sverige &&&&&&&&&&057287.&&&&&057 287
2 Asien: Övriga länder &&&&&&&&&&&01085.&&&&&01 085
3   Europeiska unionen: Övriga länder &&&&&&&&&&&&0653.&&&&&0653
4   Irak &&&&&&&&&&&&0629.&&&&&0629
5   Polen &&&&&&&&&&&&0457.&&&&&0457
6   Bosnien och Hercegovina &&&&&&&&&&&&0452.&&&&&0452
7  / 
SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien		 &&&&&&&&&&&&0426.&&&&&0426
8 Europa utom EU: Övriga länder &&&&&&&&&&&&0412.&&&&&0412
9   Syrien &&&&&&&&&&&&0380.&&&&&0380
10 Afrika: Övriga länder &&&&&&&&&&&&0302.&&&&&0302
11   Tyskland &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
12   Iran &&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245
13   Kina &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242
14   Finland &&&&&&&&&&&&0217.&&&&&0217
15   Afghanistan &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212
16 Sydamerika &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206
17   Danmark &&&&&&&&&&&&0177.&&&&&0177
18 Nordamerika &&&&&&&&&&&&0176.&&&&&0176
19   Somalia &&&&&&&&&&&&0159.&&&&&0159
20   Thailand &&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131
21   Norge &&&&&&&&&&&&&099.&&&&&099
22   Turkiet &&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054
23   Island &&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032
24 Oceanien &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025
25   Sovjetunionen &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
26 Okänt födelseland &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt inom Karlskrona kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

TätorterRedigera

Det finns 20 tätorter i Karlskrona kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019.
Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Karlskrona 37 166
2 Rödeby 3 526
3 Nättraby 3 270
4 Jämjö 2 691
5 Hasslö 1 671
6 Sturkö 1 360
7 Skavkulla och Skillingenäs 887
8 Fridlevstad 681
9 Torhamn 562
10 Tving 550
11 Gängletorp 546
12 Drottningskär 509
13 Spjutsbygd 396
14 Holmsjö 379
15 Fågelmara 376
16 Trummenäs 375
17 Ramdala 281
18 Kättilsmåla 238
19 Sjuhalla 235
20 Nävragöl 218

KommunikationerRedigera

Från sydväst till nordöst genomkorsas kommunen av E22. I Karlskrona ansluter riksväg 28 norrut och länsväg 122 åt nordväst. Karlskrona är ändstation för Blekinge kustbana från väster och Kust till kust-banan från norr. Båda banorna har även stopp vid Bergåsa. Kust-till-kustbanan mot Emmaboda trafikeras av Krösatågen. Blekinge kustbana trafikeras av Öresundståg mot Kristianstad C och Hässleholm C och vidare mot Malmö och Helsingborg. Från Karlskrona finns färjeförbindelsen Karlskrona–Gdynia till Gdynia i Polen som trafikeras av Stena Line.

PolitikRedigera

Kommunstyrelseordförande och kommunalrådRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Mats Johansson 2006 Socialdemokraterna
  Karl-Gösta Svensson 2006 2010 Moderaterna
  Camilla Brunsberg 2010 2014 Moderaterna
  Patrik Hansson 2014 2018 Socialdemokraterna
  Sandra Bizzozero 2018

Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige 2018–2022Redigera

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
L Gunilla Ekelöf S Roland Andreasson M Peter Glimvall [13]

Kommunstyrelsen 2018–2022Redigera

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S Sandra Bizzozero C Magnus Larsson M Camilla Brunsberg [14]

NämndpresidierRedigera

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Arbetsmarknadsnämnden[15] S Lisbeth Bengtsson L Filip Issal M Emina Cejvan
Drift- och servicenämnden[16] S Eva Strömqvist C Jörgen Johansson M Hanna Ekblad
Funktionsstödsnämnden[17] L Karin Dovstad S Åke Håkansson KD Per Nordensson
Kultur- och fritidsnämnden[18] S Elina Gustafsson C Gunilla Gustavsson M Ahlin Liedholm
Kunskapsnämnden[19] S Håkan Eriksson C Pernilla Persson M Emma Swahn Nilsson
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden[20] C Magnus Larsson S Susanne Johansson M Carl-Göran Svensson
Socialnämnden[21] S Peter Johansson C Johan Genestig M Vakant
Valnämnden[22] C Katarina Johansson M Anders Ovander
Äldrenämnden[23] S Eva Lotta Altvall L Kent Lewén M Jan-Åke Nordin
Överförmyndarnämnden[24] S Birgitta Möller M Velia Ekström

Mandatfördelning i Karlskrona kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701266134
266134
5086,9
45
197313717119
3717119
7590,5
65
197638151111
38151111
7591,7
6213
19792371111113
37111113
7590,7
5817
1982239126115
3912615
7590,9
5718
1985436910115
43691015
7589,6
5421
1988436499112
43649912
7587,0
4926
1991332298516
3298516
7587,4
4629
1994438374217
4387417
7587,2
4233
1998731265717
73165717
7582,33
4728
200243523510511
435510511
7583,60
4332
20062303867316
3086716
7583,30
4530
20103284856318
28485618
7584,65
4233
201442941154315
4294115415
7585,65
3837
201842521464416
4251464416
7587,15
3738
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

VänorterRedigera

Karlskrona har 7 vänorter:[25][26]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Nytt fokus i kommunslogans, Sydöstran, 6 augusti 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Kommunfullmäktige Mandatperiod: 2018-10-15 - 2022-10-14”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=380. Läst 30 augusti 2019. 
  14. ^ ”Kommunstyrelsen Mandatperiod: 2018-10-15 - 2022-10-14”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=375. Läst 30 augusti 2019. 
  15. ^ ”Arbetsmarknadsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=366. Läst 30 augusti 2019. 
  16. ^ ”Drift- och servicenämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=367. Läst 30 augusti 2019. 
  17. ^ ”Funktionsstödsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=385. Läst 30 augusti 2019. 
  18. ^ ”Kultur- och fritidsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=377. Läst 30 augusti 2019. 
  19. ^ ”Kunskapsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=392. Läst 30 augusti 2019. 
  20. ^ ”Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=372. Läst 30 augusti 2019. 
  21. ^ ”Socialnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=393. Läst 30 augusti 2019. 
  22. ^ ”Valnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=371. Läst 30 augusti 2019. 
  23. ^ ”Äldrenämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=369. Läst 30 augusti 2019. 
  24. ^ ”Överförmyndarnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31”. Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=368. Läst 30 augusti 2019. 
  25. ^ Karlskrona - Vänorter Arkiverad 11 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ Baltijsk inte längre vänort

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karlskrona_kommun&oldid=50524106"