Administrativ historik Redigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Aspö (från 1888), Augerum , Fridlevstad , Hasslö (från 1888), Jämjö , Kristianopel , Lyckeby , Lösen , Nättraby , Ramdala , Rödeby , Sillhövda , Sturkö , Tjurkö , Torhamn och Tving . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock ej Aspö, Hasslö och Lyckeby. I området fanns även Karlskrona stad som 1863 bildade en stadskommun . 1870 bröts Eringsboda landskommun ut ur Tvings landskommun . Hasslö och Aspö landskommun bildades den 1 maj 1888 och delades 1926.
Långö municipalsamhälle i Augerums landskommun inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då delar av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad.
Kristianopels municipalsamhälle i Kristianopels landskommun inrättades 1924 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952 då Kristianopels landskommun uppgick i Jämjö landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Fridlevstad (av de tidigare kommunerna Fridlevstad och Sillhövda ), Jämjö (av Jämjö, Kristianopel och Torhamn ), Lyckeby (av Augerum och Lösen ) samt Tving (av Eringsboda och Tving). Samtidigt uppgick landskommunerna Aspö och Tjurkö i Karlskrona stad medan landskommunerna Hasslö , Nättraby , Ramdala , Rödeby och Sturkö förblev oförändrade.
1963 upphörde Tvings landskommun och delades. Tvings församling fördes till Fridlevstads landskommun medan Eringsboda församling fördes till Kallinge landskommun (numera del av Ronneby kommun ). Samtidigt uppgick Sturkö landskommun och Ramdala landskommun i Jämjö landskommun . 1967 införlivades Lyckeby landskommun i Karlskrona stad.
Karlskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Karlskrona stad. 1974 införlivades kommunerna Hasslö , Nättraby , Jämjö , Rödeby och Fridlevstad . [ 8]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Karlskrona domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga .[ 9]
Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI :s spegelmonogram, allt av guld .
Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad , Jämjö , Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.
Befolkningsutveckling Redigera
Befolkningsutvecklingen i Karlskrona kommun 1970–2010
År
Invånare
1970
59 209
1975
60 013
1980
60 141
1985
59 393
1990
59 054
1995
60 592
2000
60 564
2005
61 383
2010
64 032
2015
65 380
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Utländsk bakgrund Redigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 582, eller 13,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 64 348 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 321, eller 7,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 676 den 31 december 2002).[ 10]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlskrona kommun 64 348 personer. Av dessa var 7 061 personer (11,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 11]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Karlskrona kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 12] :
Det finns 20 tätorter i Karlskrona kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019. Centralorten är i fet stil.
Kommunstyrelseordförande och kommunalråd Redigera
Kommunfullmäktige 2018–2022 Redigera
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
L
Gunilla Ekelöf
S
Roland Andreasson
M
Peter Glimvall
[ 13]
Kommunstyrelsen 2018–2022 Redigera
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
S
Sandra Bizzozero
C
Magnus Larsson
M
Camilla Brunsberg
[ 14]
Nämnd
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Arbetsmarknadsnämnden[ 15]
S
Lisbeth Bengtsson
L
Filip Issal
M
Emina Cejvan
Drift- och servicenämnden[ 16]
S
Eva Strömqvist
C
Jörgen Johansson
M
Hanna Ekblad
Funktionsstödsnämnden[ 17]
L
Karin Dovstad
S
Åke Håkansson
KD
Per Nordensson
Kultur- och fritidsnämnden[ 18]
S
Elina Gustafsson
C
Gunilla Gustavsson
M
Ahlin Liedholm
Kunskapsnämnden[ 19]
S
Håkan Eriksson
C
Pernilla Persson
M
Emma Swahn Nilsson
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden[ 20]
C
Magnus Larsson
S
Susanne Johansson
M
Carl-Göran Svensson
Socialnämnden[ 21]
S
Peter Johansson
C
Johan Genestig
M
Vakant
Valnämnden[ 22]
C
Katarina Johansson
M
Anders Ovander
Äldrenämnden[ 23]
S
Eva Lotta Altvall
L
Kent Lewén
M
Jan-Åke Nordin
Överförmyndarnämnden[ 24]
S
Birgitta Möller
M
Velia Ekström
Mandatfördelning i Karlskrona kommun, valen 1970–2018 Redigera Valår V S MP SD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 1 26 6 13 4 50 86,9 1973 1 37 17 11 9 75 90,5 1976 38 15 11 11 75 91,7 1979 2 37 11 11 1 13 75 90,7 1982 2 39 12 6 1 15 75 90,9 1985 4 36 9 10 1 15 75 89,6 1988 4 36 4 9 9 1 12 75 87,0 1991 3 32 2 9 8 5 16 75 87,4 1994 4 38 3 7 4 2 17 75 87,2 1998 7 31 2 6 5 7 17 75 82,33 2002 4 35 2 3 5 10 5 11 75 83,60 2006 2 30 3 8 6 7 3 16 75 83,30 2010 3 28 4 8 5 6 3 18 75 84,65 2014 4 29 4 11 5 4 3 15 75 85,65 2018 4 25 2 14 6 4 4 16 75 87,15
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
^ Nytt fokus i kommunslogans , Sydöstran , 6 augusti 2016, läs online .[källa från Wikidata]
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7 .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022 , Statistiska centralbyrån , 11 maj 2022, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar , Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online .[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 20 januari 2016)
^ [a b ] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine . (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunfullmäktige Mandatperiod: 2018-10-15 - 2022-10-14” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=380 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Kommunstyrelsen Mandatperiod: 2018-10-15 - 2022-10-14” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=375 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Arbetsmarknadsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=366 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Drift- och servicenämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=367 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Funktionsstödsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=385 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Kultur- och fritidsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=377 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Kunskapsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=392 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=372 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Socialnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=393 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Valnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=371 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Äldrenämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=369 . Läst 30 augusti 2019 .
^ ”Överförmyndarnämnden Mandatperiod: 2019-01-01 - 2022-12-31” . Karlskrona kommun. https://karlskrona.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=368 . Läst 30 augusti 2019 .
^ Karlskrona - Vänorter Arkiverad 11 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine .
^ Baltijsk inte längre vänort