Karlskrona kommun

kommun i Blekinge län, Sverige

Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är länets residensstad, Karlskrona.

Karlskrona kommun
Kommun
SloganUnderbara vatten[1]
Kommunens vapen.
Karlskrona kommunvapen
LandSverige
LandskapBlekinge
LänBlekinge län
CentralortKarlskrona
Inrättad1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd66 420 ()[3]
Areal3 344,74 kvadratkilometer ()[4]
- därav land1 042,5 kvadratkilometer[4]
- därav vatten2 302,24 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet63,71 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°11′00″N 15°39′00″Ö / 56.183333333333°N 15.65°Ö / 56.183333333333; 15.65
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBlekinge domkrets (–)
Karlskrona domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0829[5]
Anställda6 325 ()[6]
Koder och länkar
Kommunkod1080[7]
GeoNames2701712
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Det Småländska höglandet fortsätter in i Karlskrona kommun och präglar kommunens naturlandskap. Det avslutas för vid kusten där en säregen skärgård tar vid. I början av 2020-talet stod tjänste- och servicenäringar för en stor del av sysselsättningen i kommunen. Centralorten har växt och blivit en betydande handelsstad. Även turismen var en ny och växande näring i början av 2020-talet.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för några år på 1980-talet, varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Mandatperioden 2022–2026 styrs dock kommunen av Karlskrona-alliansen, bestående av SverigedemokraternaModeraternaKristdemokraterna och Liberalerna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Aspö (från 1888), Augerum, Fridlevstad, Hasslö (från 1888), Jämjö, Kristianopel, Lyckeby, Lösen, Nättraby, Ramdala, Rödeby, Sillhövda, Sturkö, Tjurkö, Torhamn och Tving. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock ej Aspö, Hasslö och Lyckeby. I området fanns även Karlskrona stad som 1863 bildade en stadskommun. 1870 bröts Eringsboda landskommun ut ur Tvings landskommun. Hasslö och Aspö landskommun bildades den 1 maj 1888 och delades 1926.

Långö municipalsamhälle i Augerums landskommun inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då delar av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad.

Kristianopels municipalsamhälle i Kristianopels landskommun inrättades 1924 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952 då Kristianopels landskommun uppgick i Jämjö landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Fridlevstad (av de tidigare kommunerna Fridlevstad och Sillhövda), Jämjö (av Jämjö, Kristianopel och Torhamn), Lyckeby (av Augerum och Lösen) samt Tving (av Eringsboda och Tving). Samtidigt uppgick landskommunerna Aspö och Tjurkö i Karlskrona stad medan landskommunerna Hasslö, Nättraby, Ramdala, Rödeby och Sturkö förblev oförändrade.

1963 upphörde Tvings landskommun och delades. Tvings församling fördes till Fridlevstads landskommun medan Eringsboda församling fördes till Kallinge landskommun (numera del av Ronneby kommun). Samtidigt uppgick Sturkö landskommun och Ramdala landskommun i Jämjö landskommun. 1967 införlivades Lyckeby landskommun i Karlskrona stad.

Karlskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Karlskrona stad. 1974 införlivades kommunerna Hasslö, Nättraby, Jämjö, Rödeby och Fridlevstad.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Karlskrona domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[9]

Geografi redigera

Kommunen utgör den östra delen av landskapet Blekinge och är med sina drygt 1000 kvadratkilometer den största av länets kommuner.

Kommunen gränsar i väster till Ronneby kommun i Blekinge län, samt i norr till Emmaboda och Torsås kommun i Kalmar län (landskapet Småland). I nordöst har kommunen även en maritim gräns till Mörbylånga kommunÖland i Kalmar län. I söder och öster finns Östersjön med Blekinge skärgård i söder.

Topografi och hydrografi redigera

Det småländska platålandskapet fortsätter in i Karlskrona kommun och präglar kommunens naturlandskap. Det avslutas för vid kusten där en säregen skärgård, med de största öarna längst ut, tar vid. Graniter och gnejser utgör berggrunden i kommunen. Längst i öster är berggrunden överlagrad av sandsten, vilken avsatts under kambrium. Genom berggrunden löper ett nord–sydligt spricksystem som utvidgats till dalgångar. Under högsta kustlinjen, cirka 65 m över nuvarande havsnivå, har dalgångarna fyllts med bördiga uppodlade lerjordar. Gran- och tallskogar dominerar i norra Karlskrona medan lummiga lövskogar, ofta med rikligt inslag av präglar kustbygden och öarna i den inre skärgården. I de väl skyddade havsvikarna finns karakteristiskt stora vassar. I kusttrakten finns strandvallar och klapperstensfält.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Karlskrona kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (7,9 %)
  Skog (69,6 %)
  Öppen myrmark (0,8 %)
  Jordbruksmark (14,0 %)
  Övrig mark (7,7 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2022 fanns 28 naturreservat i Karlskrona kommun.[12] Ett exempel på naturreservat I kommunen är Björstorps hage, bildat 1962. Reservatet består av hagmarker med ovanligt rik lundflora. Arter som trivs i området är bland annat svalört, vårlök, slok- och smånunneört, gullpudra, skogsbingel och Sankt Pers nycklar.[13] Ett annat exempel är Hästholmen-Ytteröns naturreservat. Det bildades 1975 och utgörs av skärgårdsmiljöer. I reservatet, som öven är klassat som Natura 2000-område, trivs arter som salttåg, saltgräs, strandkrypa, trift och havssälting. Reservatet rymmer även en av Sveriges sydostligaste våtmarker, Öppenskärsmossen, som är av stort vetenskapligt intresse på grund av det extrema läget.[14]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 11 församlingar – Aspö, Fridlevstads, Nättraby-Hasslö, Jämjö, Karlskrona stadsförsamling, Kristianopels, Lyckå, Ramdala, Rödeby, Sturkö och Torhamns.

 
Distrikt inom Karlskrona kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 16 distrikt:[15]

Tätorter redigera

Det finns 20 tätorter i Karlskrona kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019.
Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Karlskrona 37 166
2 Rödeby 3 526
3 Nättraby 3 270
4 Jämjö 2 691
5 Hasslö 1 671
6 Sturkö 1 360
7 Skavkulla och Skillingenäs 887
8 Fridlevstad 681
9 Torhamn 562
10 Tving 550
11 Gängletorp 546
12 Drottningskär 509
13 Spjutsbygd 396
14 Holmsjö 379
15 Fågelmara 376
16 Trummenäs 375
17 Ramdala 281
18 Kättilsmåla 238
19 Sjuhalla 235
20 Nävragöl 218

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Alliansen och Miljöpartiet. Koalitionen samlade 36 av 75 i kommunfullmäktige.

Koalitionen ersattes efter valet 2014 av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Partierna samlade 38 av kommunfullmäktiges 75 platser.[16] Samma koalition fortsatte styra i minoritet, med 35 av 75 mandat, efter valet 2018. Det innebar bland annat att Liberalerna fick ge upp sin fråga om valfriheten inom hemtjänsten.[17]

Valet 2022 ledde till maktskifte och Karlskrona-alliansen, bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tog över styret. Kommunstyrelsens ordförande Emma Swahn Nilsson (M) kommenterade: "[...] jag ser oss som ett starkt majoritetsstyre och vi kommer driva hårt för att få genom vår politik, [...]. Vi kommer jobba för tryggheten, kommer stärka skolan och för akuta åtgärder som att fixa till kajerna".[18]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Avser mandatperioden 2022–2026:

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
M Peter Glimwall SD Lotta Antman S Roland Andreasson [19]

Mandatfördelning i Karlskrona kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701266134
266134
5086,9
45
197313717119
3717119
7590,5
65
197638151111
38151111
7591,7
6213
19792371111113
37111113
7590,7
5817
1982239126115
3912615
7590,9
5718
1985436910115
43691015
7589,6
5421
1988436499112
43649912
7587,0
4926
1991332298516
3298516
7587,4
4629
1994438374217
4387417
7587,2
4233
1998731265717
73165717
7582,33
4728
200243523510511
435510511
7583,60
4332
20062303867316
3086716
7583,30
4530
20103284856318
28485618
7584,65
4233
201442941154315
4294115415
7585,65
3837
201842521464416
4251464416
7587,15
3738
20224251653616
425165616
7584,84
4233
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Avser mandatperioden 2022–2026:

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
M Emma Swahn Nilsson SD Christopher Larsson S Sandra Bizzozero [20]

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Björn Fries 1994 2002 Socialdemokraterna
  Mats Johansson 2002 2006 Socialdemokraterna
  Karl-Gösta Svensson 2006 2010 Moderaterna
  Camilla Brunsberg 2010 2014 Moderaterna
  Patrik Hansson 2014 2018 Socialdemokraterna
  Sandra Bizzozero 2018 2022 Socialdemokraterna
  Emma Swahn Nilsson 2022 Moderaterna

Övriga nämnder redigera

Avser mandatperioden 2022–2026:

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Arbetsmarknadsnämnden L Filip Issal SD Göran Eklund S Elina Gustafsson
Drift- och servicenämnden M Morgan Kullberg KD Thomas Jemjeby S Eva Strömqvist
Funktionsstödsnämnden KD Bengt Jönsson SD Christer Leksell S Marcus Degerskär
Kultur- och fritidsnämnden M Sophia Ahlin KD Malgorzata Andersson S Selma Mathiasdottir
Kunskapsnämnden M Hanna Ekblad L Lisa Borgström Åkesson S Håkan Eriksson
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden M Carl-Göran Svensson SD Ronnie Nilsson C Magnus Larsson
Socialnämnden M Anders Jonasson KD Suzanna Garsten Schön S Helene Gustafsson
Valnämnden L Rolf Svensson S Magnus Manhammar
Äldrenämnden SD Åsa Larsson KD Carina Olsson S Eva Lotta Altvall
Överförmyndarnämnden KD Petra Åkesson S Cecilia Neuendorf

[21]

Vänorter redigera

Karlskrona har åtta vänorter:[22][23]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet stod tjänste- och servicenäringar för en stor del av sysselsättningen i kommunen. Bland arbetsgivare inom denna sektor märktes kommunen, regionen och Boverket men också Ericsson AB (informationsteknologi och telekommunikation) och Bergkvarabuss AB (bussbolag). Kabeltillverkaren NKT HV Cables AB, Karlskronavarvet genom SAAB Kockums AB och tillverkaren av jord- och asfaltpackningsmaskiner, Dynapac AB, dominerade verkstadsindustrin. Centralorten växte under 2000-talet och har blivit en betydande handelsstad. Även turismen var en ny och växande näring i början av 2020-talet.[10]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Från sydväst till nordöst genomkorsas kommunen av E22. I Karlskrona ansluter riksväg 28 norrut och länsväg 122 åt nordväst. Karlskrona är ändstation för Blekinge kustbana från väster och Kust till kust-banan från norr. Båda banorna har även stopp vid Bergåsa. Kust-till-kustbanan mot Emmaboda trafikeras av Krösatågen. Blekinge kustbana trafikeras av Öresundståg mot Kristianstad C och Hässleholm C och vidare mot Malmö och Helsingborg. Från Karlskrona finns färjeförbindelsen Karlskrona–Gdynia till Gdynia i Polen som trafikeras av Stena Line.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 66 420 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 36:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Karlskrona kommun 1970–2020[24]
ÅrFolkmängd
1970
  
59 209
1975
  
60 013
1980
  
60 141
1985
  
59 393
1990
  
59 054
1995
  
60 592
2000
  
60 564
2005
  
61 383
2010
  
64 032
2015
  
65 380
2020
  
66 515

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 582, eller 13,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 64 348 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 321, eller 7,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 676 den 31 december 2002).[25]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlskrona kommun 64 348 personer. Av dessa var 7 061 personer (11,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]

Födelseland[26]
1   Sverige &&&&&&&&&&057287.&&&&&057 287
2 Asien: Övriga länder &&&&&&&&&&&01085.&&&&&01 085
3   Europeiska unionen: Övriga länder &&&&&&&&&&&&0653.&&&&&0653
4   Irak &&&&&&&&&&&&0629.&&&&&0629
5   Polen &&&&&&&&&&&&0457.&&&&&0457
6   Bosnien och Hercegovina &&&&&&&&&&&&0452.&&&&&0452
7  / 
SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien
&&&&&&&&&&&&0426.&&&&&0426
8 Europa utom EU: Övriga länder &&&&&&&&&&&&0412.&&&&&0412
9   Syrien &&&&&&&&&&&&0380.&&&&&0380
10 Afrika: Övriga länder &&&&&&&&&&&&0302.&&&&&0302
11   Tyskland &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
12   Iran &&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245
13   Kina &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242
14   Finland &&&&&&&&&&&&0217.&&&&&0217
15   Afghanistan &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212
16 Sydamerika &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206
17   Danmark &&&&&&&&&&&&0177.&&&&&0177
18 Nordamerika &&&&&&&&&&&&0176.&&&&&0176
19   Somalia &&&&&&&&&&&&0159.&&&&&0159
20   Thailand &&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131
21   Norge &&&&&&&&&&&&&099.&&&&&099
22   Turkiet &&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054
23   Island &&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032
24 Oceanien &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025
25   Sovjetunionen &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
26 Okänt födelseland &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I kommunen finns världsarvet örlogsstaden Karlskrona. Området består av befästningar, örlogsvarv, örlogshamn, den militära och civila staden samt "anläggningar i omgivningen som har haft betydelse för örlogsbasens försörjning".[27] Unesco motiverade utnämningen:[28]

Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.
– Världsarvskommittén

Bland byggnadsminnen i Karlskrona kommun hittas exempelvis Godnatt, Varmbadhuset och Kvarteret af Trolle 4 och 5.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.

Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad, Jämjö, Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Nytt fokus i kommunslogans, Sydöstran, 6 augusti 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
  10. ^ [a b] ”Karlskrona - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karlskrona-(kommun-ingress-blekinge-k-l%C3%A4n). Läst 7 januari 2023. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 januari 2023. 
  13. ^ ”Björstorps hage”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/bjorstorps-hage.html. Läst 11 januari 2023. 
  14. ^ ”Hästholmen-Ytterön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/hastholmen-ytteron.html. Läst 11 januari 2023. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Politik och mandatfördelning”. Internet Archive. Karlskrona kommun. 3 maj 2018. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180621115818/https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/. Läst 7 januari 2023. 
  17. ^ ”Politiska styret i Karlskrona klart”. Sveriges Radio. 28 september 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7055165. Läst 7 januari 2023. 
  18. ^ Eriksson, Mikael; Ljungkvist, Matilda; Turner, Isaac (11 oktober 2022). ”Politiska styret klart i Karlskrona: Här är nya Karlskrona-alliansen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/politiska-styret-klart-i-karlskrona-efter-en-manad. Läst 7 januari 2023. 
  19. ^ ”Kommunfullmäktige”. Karlskrona kommun. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/kommunfullmaktige/. Läst 7 februari 2023. 
  20. ^ ”Kommunstyrelsen”. Karlskrona kommun. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/kommunstyrelsen/. Läst 7 februari 2023. 
  21. ^ ”Nämnder”. Karlskrona kommun. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/namnder/. Läst 7 februari 2023. 
  22. ^ Karlskrona - Vänorter Arkiverad 11 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ Baltijsk inte längre vänort
  24. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  25. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  26. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  27. ^ ”Upplev världsarvet - Karlskrona.se”. www.karlskrona.se. https://www.karlskrona.se/varldsarvet-orlogsstaden-karlskrona/karta/. Läst 7 januari 2023. 
  28. ^ ”Världsarvsutnämningen - Karlskrona.se”. www.karlskrona.se. https://www.karlskrona.se/varldsarvet-orlogsstaden-karlskrona/varldsarvet-orlogsstaden-karlskrona/varldsarvsutnamningen/. Läst 7 januari 2023. 

Externa länkar redigera