Öppna huvudmenyn

Varbergs kommun

kommun i Hallands län, Sverige

Varbergs kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Varberg.

Varbergs kommun
Kommun
Varbergs stadshus.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
CentralortVarberg
Inrättad1 januari 1971
Anställda4 930 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 703,35 kvadratkilometer ()[2]
- därav land868,62 kvadratkilometer[2]
- därav vatten834,73 kvadratkilometer[2]
Folkmängd64 134 ()[3]
Bef.täthet73,83 inv./km² (land)
Läge
Varberg Municipality in Halland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°06′N 12°15′E / 57.1°N 12.25°Ö / 57.1; 12.25
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVarbergs domkrets
Koder
Kommunkod1383
Org.nummer212000-1249[4]
GeoNames2664994
Redigera Wikidata
Karta över kommunen. Klicka på bilden för att förstora.

Kommunen ligger huvudsakligen i norra delen av landskapet Halland, men fyra distrikt (socknar) i nordost (Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav och Kungsäter) ligger i Västergötland.

Varbergs kommun gränsar i väster till Kattegatt, i norr till Kungsbacka kommun i Hallands län och Marks kommun i Västra Götalands län och i öster och söder till Falkenbergs kommun i Hallands län. I öst-västlig riktning rinner ån Viskan.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Dagsås, Grimeton, Grimmared, Gunnarsjö, Gödestad, Hunnestad, Karl-Gustav, Kungsäter, Lindberg, Nösslinge, Rolfstorp, Sibbarp, Skällinge, Spannarp, Stamnared, Stråvalla, Sällstorp, Torpa, Träslöv, Tvååker, Valinge, Veddige, Värö och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Varbergs stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Himledalen (av de tidigare kommunerna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Nösslinge, Rolfstorp och Skällinge), Kungsäter (av Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav och Kungsäter), Lindberga (av Lindberg, Stamnared, Torpa och Valinge), Tvååker (av Dagsås, Sibbarp, Spannarp och Tvååker), Veddige (av Sällstorp, Veddige och Ås) och Värö (av Stråvalla och Värö). Träslövs landskommun samt Varbergs stad förblev opåverkade. 1967 införlivades dock Träslövs landskommun i staden.

Varbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Varbergs stad och landskommunerna Himledalen, Kungsäter, Lindberga, Tvååker, Veddige och Värö där området som ingått i Kungsåkers landskommun samtidigt överfördes från Älvsborgs län till Hallands län.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Varbergs tingsrätts domsaga.[6]

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Varbergs kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg uppväxande grön ek, åtföjd till höger av ett på berget stående, rött torn med huv, till vänster av en likaledes på berget stående upprest, röd bock med beväring av guld.

Vapenbilden kan härledas till ett stadssigill från 1536 och vapnet fastställdes för Varbergs stad 1938. Efter kommunbildningen 1971 kom man fram till att vapnet passade för hela kommunen och lät registrera det i PRV år 1974. Även Lindberga landskommun hade ett vapen, från 1950-talet.

HistoriaRedigera

StenåldernRedigera

Från den äldre stenåldern har arkeologer i huvudsak hittat lämningar från tre områden. Ett av dessa är den yttre skärgården, som idag ligger på land på grund av den landhöjning som skett sedan dess. I det området finns bara ett fåtal fynd. I det fjordlandskap som fanns innanför, där bl.a. Viskadalsfjorden, Viskans föregångare, hade sitt utlopp finns flera fynd. Slutligen har arkeologer gjort fynd i de områden som då var skogbevuxna, fynden är dock fortfarande knutna till vattendrag.

Omkring 4 000 f. Kr. börjar människor bli bofasta i området, men det är en långsam utveckling och efter hand försvinner tecknen på jordbruk. Först närmare 2 000 f. Kr. har jordbruket fått fäste på allvar. Att dra några slutsatser om var människor i huvudsak bodde är svårt för större delen av perioden, då antalet fynd är begränsat. Mot slutet finns dock klara tecken på att de flesta bor i inlandet. Framförallt i området kring Grimeton har det gjorts många fynd. Fler fynd från den gropkeramiska kulturen har hittats jämfört med trattbägarkulturen. Den förra fick sin försörjning genom i huvudsak jakt och fiske, medan den senare försörjde sig genom jordbruk.

Det äldsta funna husresterna i Västsverige ligger i Båtsberg, Gödestad och har Kol-14 daterats till 3 900-3 400 f. Kr. I Klastorp och Blixtorp finns dösar och i Veddige en gånggrift.

BronsåldernRedigera

Det finns få bevarade boplatser från bronsåldern. Det är därför svårt att dra generella slutsatser. De flesta verkar, precis som under slutet av stenåldern, bo i inlandet. Detta kan dock bero på att lämningar som funnits närmare kusten blivit bortodlade då det är ett mer utpräglat jordbrukslandskap. Vid Broåsens gravfält i Grimetons socken fann arkeologer 1914 rester av bronsgjutning. Senare har man även funnit rester av gjuteri i Lindbergs socken, Tvååkers socken, Värö socken och Ås socken.

Det finns bara en känd hällristning från Varbergs kommun. Det är från Tjärby, Grimetons socken och omfattade en skeppsristning och ett solhjul. Den var gjord på ett stenblock och finns numera på Statens historiska museum i Stockholm. Andra fynd från perioden är en bronssköld (Nackhälleskölden), tre bronssvärd från Värö socken och en armring av guld från Hunnestads socken.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Varbergs kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
38 955
1975
  
43 051
1980
  
44 164
1985
  
46 253
1990
  
49 018
1995
  
51 902
2000
  
52 648
2005
  
54 817
2010
  
58 084
2015
  
61 030
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
 
"Håstensberget vid Varberg" (1896), målning av Nils Kreuger

NaturRedigera

I den södra, sydöstra samt norra delen av kommunen är berggrunden i huvudsak olika former av gnejs. Varberg har den största koncentrationen av charnockit i Sverige. Charnockit är en granit och den finns i områdena kring centralorten. Den utgör en del av en pluton (magmakropp som stelnad djupt ner i jordskorpan) tillsammans med torpagraniten som finns i stråk åt nordöst samt i viss områden i norra delen av kommunen. På flera ställen i kommunen finns även basiska bergarter, bl.a. amfibolit.

Urberget inom kommunen blev bildat för mellan 1 750 och 1 400 miljoner år sedan. Denna kom fram till Kambrium, för drygt 500 miljoner år sedan, att ha vittrat ner tills den blivit plan. Därefter kom den att bli översvämmad under den tidigare delen av paleozoikum fram till för ungefär 400 miljoner år sedan. Under denna tidsrymd avlagrades sediment. När området åter blev land kom sedimenten att, med små punktvisa undantag, vittra bort. Även delar av urberget vittrade bort. Under den tidigare delen av krita (140-65 miljoner år sedan) kom vittringsresterna att spolas bort av regn och floder. Senare under krita kom Varberg att åter översvämmas två gånger. De sediment i form av kalkslam, lera och sand som avlagrades kom sedan att spolas bort under tertiär.

Högsta kustlinjen från den senaste nedisningen ligger på mellan 60–65 meter och 75 meters höjd. De områden som låg ovanför högsta kustlinjen finns i huvudsak i öster och då främst i sydöst, en del "öar" finns dock även västerut. Inlandsisfronten kom att dra sig tillbaka genom Halland mellan 11 500 och 10 500 f. Kr. På vissa ställen kan dock isblock stannat kvar längre och det finns tecken som tyder på att en moränrygg nära Tofta bildats efter den nämnda tidsperioden.

Isfronten låg parallellt med den nuvarande kustlinjen. När isen drog sig tillbaka bildades ändmoräner som gick parallellt med isfronten. Dessa finns på flera platser i de delar som ligger lägre än högsta kustlinjen. I nordöstlig-sydvästlig riktning gick flera älvar som kom att ge upphov till rullstensåsar, isälvsdeltan och kamelandskap. I Sibbarps socken, Dagsås socken och Rolfstorps socken finns kamelandskap. Det finns inga större rullstensåsar i Varbergs kommun. I inlandet gav inlandsisen upphov till Göteborgsmorän.

Efter nedisningen kom landhöjningen att ske snabbt i Halland fram till 7 000 f. Kr. då den strandlinjen nästan låg vid samma nivå som idag. Därefter kom havet att stiga med totalt omkring 20 meter under 2 500 år. Därefter har landet återigen stigit till dagens nivå, men det är svårt att finna tecken på hur det skett.

Högsta höjden är Kruneberg med 198 m ö.h. Den ligger nära väg 153 vid sjön Svarten.

IndelningarRedigera

TätorterRedigera

Det finns 19 tätorter i Varbergs kommun. De listas nedan efter folkmängd per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

  1. Varberg, 34 248
  2. Tvååker, 2 640
  3. Veddige, 2 260
  4. Bua, 2 036
  5. Tångaberg, 965
  6. Väröbacka, 765
  7. Trönningenäs, 743
  8. Årnäs, 679
  9. Skällinge, 636
  10. Rolfstorp, 537
  11. Tofta, 486
  12. Åsby (Derome), 409
  13. Kungsäter, 361
  14. Getterön, 296
  15. Valinge, 280
  16. Himle, 277
  17. Hunnestad, 259
  18. Källstorp, 241
  19. Torpa, 229

KommunikationerRedigera

Genom kommunen går i nord-sydlig riktning Europaväg E6 och E20 som motorväg. Från centralorten Varberg går i nordostlig riktning Riksväg 41 Varberg-Borås och i öst-västlig riktning Länsväg 153 Varberg-Värnamo. Cirka 2 km av Länsväg 154 Falkenberg-Svenljunga passerar kommunens sydöstra del mellan Ljungby och Köinge i Falkenbergs kommun.

Västkustbanan Malmö-Oslo går i nord-sydlig riktning genom kommunen, Viskadalsbanan Varberg-Borås går in i Marks kommun sydväst om Horred.

Från Varbergs hamn finns färjeförbindelse med Grenå i Norddjurs kommun i Region Mittjylland i Danmark. Linjen trafikeras av Stena Line med fartyget M/S Stena Nautica.

Varbergs flygplats, belägen på Getterön, används mest av näringslivet och olika myndigheter. Banan är inte asfalterad utan består av gräs.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Kommunfullmäktige i Varbergs kommun består av 61 ledamöter.[8] Kommunfullmäktiges ordförande sedan 2014 är Ann-Charlotte Stenkil (M).[9]

Kommunfullmäktiges ordförande under mandatperioden 2010-2014 var Jörgen Warborn, Moderaterna (M).

KommunstyrelsenRedigera

Kommunstyrelsen i Varbergs kommun består av 13 ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande, och 7 ersättare.

Mandatfördelning i Varbergs kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPFDSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701561956
1561956
5189,0
46
19731652046
1652046
5190,7
47
19761761846
1761846
5191,8
3912
19791771548
1771548
5190,3
3813
1982119415210
1941510
5190,8
3714
198522031169
2031169
5189,5
3417
19882233214629
2331469
6186,0
4417
199122123134412
213134412
6186,4
4021
19944253124211
425312411
6186,3
3427
199862024102611
620410611
6181,06
3625
20024222494511
422494511
6180,55
3229
2006420212104315
420104315
6181,93
3625
201022042274218
2047418
6184,54
3427
201422042674214
20467414
6186,29
3526
2018418895413
418895413
6188,05
3427
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Politiska majoriteterRedigera

År Partier
1994-1998 S V MP
1998-2002 M C KD SPI FP
2002-2006 M C KD FP SPI
2006-2010 M C FP KD SPI
2010-2014 M C FP KD
2014-2018 M C MP L KD
2018- M C L KD

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Gösta Bergenheim 1998 2010 Moderaterna
  Jörgen Warborn 2010 2014 Moderaterna
  Ann-Charlotte Stenkil 2014 Moderaterna

NäringslivRedigera

De största arbetsgivarna i kommunen är Varbergs kommun med omkring 4 500 anställda och Landstinget Halland med 1 400 anställda. Därefter kommer Sveriges största kärnkraftverk, Ringhals med 1 400 anställda och Södra Cell Värö, en pappersmassa- och trävarufabrik, med omkring 400 anställda. Andra större arbetsgivare är AB Strängbetong, Eson Pac, Nilsson Group AB, Autotube AB, Cycleurope AB, Varbergs Sparbank, Belid AB och Derome Såg[10].

Webbföretaget LunarWorks, som ligger bakom Lunarstorm kommer från Varberg.

Kommunen (i betydelsen av offentlig organisation) omsätter omkring 2,5 miljarder kronor.

Omkring 5 000 invånare pendlar till andra orter, främst Göteborg och Falkenberg, medan omkring 3 200 pendlar till kommunen, främst från Falkenberg.

SevärdheterRedigera

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ ”Så styrs Varberg”. Varbergs kommun. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826102113/http://www2.varberg.se/templates/05.asp?sida=1417. Läst 14 november 2011. 
  9. ^ ”Kommunfullmäktige i Varberg”. Varbergs kommun. https://www.varberg.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.4.12d3b98d13f7ba71e5a66f.html. Läst 29 december 2017. 
  10. ^ Uppgifterna hämtade från ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2005. https://web.archive.org/web/20050830184434/http://www.naringsliv.varberg.se/. Läst 6 augusti 2005.  och gällde 31 mars 2002.
  11. ^ Vänorter Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., Varbergs kommun, läst 8 april 2011.

Externa länkarRedigera