Helsingborgs kommun

kommun i Skåne län, Sverige
Uppslagsordet Helsingborgs stad leder hit. För stadskommunen som fanns fram till 1970 se Helsingborgs stad. För orten Helsingborg se Helsingborg.

Helsingborgs kommun, av kommunen själv benämnd Helsingborgs stad är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Centralort är Helsingborg.

Helsingborgs kommun
Helsingborgs stad
Kommun
SloganStaden för dig som vill något
Kommunens vapen.
Helsingborgs kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortHelsingborg
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd151 404 ()[1]
Areal423,08 kvadratkilometer ()[2]
- därav land343,84 kvadratkilometer[2]
- därav vatten79,24 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet440,33 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°03′00″N 12°43′00″Ö / 56.05°N 12.716666666667°Ö / 56.05; 12.716666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHelsingborgs domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1157[3]
Anställda11 275 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1283[5]
GeoNames2706766
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Helsingborgs kommun ligger vid Öresund och landskapet domineras till en stor del av en öppen och böljande fullåkersbygd. Detta bryts på sina ställen av av mindre skogar och dungar och genomskärs ibland av mindre vattendrag eller åar. Ett fåtal ängs- och våtmarker finns också bevarade. I början av 2020-talet var det lokala näringslivet allsidigt men tjänstenäringar, handel och transport hade en ovanligt framträdande roll. Främst berodde detta på att centralorten var en viktig transportknut i och med att den hade en av landets viktigaste hamnar samt goda väg- och järnvägsförbindelser.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv. Kommunen har sedan 2006 styrts av borgerliga koalitioner, mandatperioden 2014–2018 i samverkan med Miljöpartiet.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Allerum, Bårslöv, Fjärestad, Fleninge, Frillestad, Helsingborg, Hässlunda, Kattarp, Kropp, Kvistofta, Mörarp, Ottarp, Raus, Välinge och Välluv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Helsingborgs stad (från 1911 stavad Hälsingborgs stad) som 1863 bildade en stadskommun.

I området fanns även fyra municipalsamhällen: Helsingborgs landsförsamling från 28 november 1890 till 31 december 1906, Köpinge (Ramlösa) från 14 september 1894 till 31 december 1917, Raus plantering från 22 juni 1904 till 31 december 1917 och Råå från 29 september 1877 till 31 december 1917.

Helsingsborgs landskommun uppgick i Helsingborgs stad successivt från 1905 till 1919. Raus landskommun uppgick i staden 1918. 1920 införlivades så delar av Kropps och Kvistofta landskommuner i staden.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Kattarp (av de tidigare kommunerna Kattarp och Välinge), Mörarp (av Frillestad, Hässlunda, Kropp, Mörarp och Välluv), Vallåkra (av Bårslöv, Fjärestad, Kvistofta och Ottarp) samt Ödåkra (av Allerum och Fleninge) medan staden förblev opåverkad.

Helsingborgs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Helsingborgs stad samt Ödåkra, Vallåkra, Kattarps och Mörarps landskommuner.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs domsaga.[7]

Geografi redigera

Kommunen ligger i en av de mest tätbefolkade och högexploaterade delarna av Skåne.

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Skåne och har Öresund i väster. Helsingborgs kommun gränsar i norr till Höganäs kommun i före detta Malmöhus län, i nordöst till Ängelholms kommun och Åstorps kommun i före detta Kristianstads län, i öster till Bjuvs kommun och Svalövs kommun samt i söder till Landskrona kommun, alla i före detta Malmöhus län. På andra sidan Öresund gränsar kommunen i väster till Fredensborgs kommun och Helsingørs kommun i Region HovedstadenSjälland i Danmark.

Topografi och hydrografi redigera

Landskapet i Helsingborgs kommun domineras till en stor del av en öppen och böljande fullåkersbygd. Detta bryts på sina ställen av av mindre skogar och dungar och genomskärs ibland av mindre vattendrag eller åar. Ett fåtal ängs- och våtmarker finns också bevarade. Som nämns ovan är hela tre fjärdedelar av kommunens yta åkermark, vilket är ett resultat av den allt större uppodling av landskapet som pågått sedan 1800-talet. Det allt större behovet av åkermark under denna tid ledde till att skogar avverkades och våtmarker utdikades för att bereda mark för jordbruken. Detta skedde även på bekostnad av de gamla hagarna och slåtterängarna. Inom åkerlandskapet finns dock ett antal bevaringsvärda biotoper, bland annat i form av alléer, odlingsrösen, pilevallar och stenmurar. Förutom jordbrukets expansion har tätorternas utbyggnad, särskilt Helsingborgs, ätit upp de kringliggande fäladsmarkerna och ängslandskapet dessa skapade. Ängs- och hagmarkerna utgjorde 2002 endast 1,8 % av kommunens landareal, jämfört med 90 % för 200 år sedan.[8]

Av de skogar som finns bevarade är flera belägna norr eller väster om Helsingborg, men dessa är dock fragmentariska och några större sammanhängande skogsområden finns inte inom kommunen. Skogarna inom Helsingborgs kommun bär ofta på höga naturvärden och drygt hälften av skogsytorna inom kommunen utgörs av lövskog. Övervägande del av de totalt drygt 1 000 hektaren lövskog är dessutom ädellövskog, vars särskilda biotop hyser flera rödlistade och sällsynta arter.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Helsingborgs kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (18,6 %)
  Skog (8,4 %)
  Öppen myrmark (0,1 %)
  Jordbruksmark (63,7 %)
  Övrig mark (9,2 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Inom kommunen flyter två större vattendrag: Vege å och Råån. Det biflöde till Vege å som sträcker sig genom kommunen benämns ofta Hasslarpsån och består i sig själv av ett flertal olika biflöden, som grenar ut sig genom landskapet. Hasslarpsån har sin början i trakterna kring Mörarp och leder norrut för att vid Strövelstorp flyta samman med huvudflödet, som slutligen mynnar ut i Skälderviken vid Utvälinge. I söder flyter Råån i nordvästlig riktning genom kommunen för att mynna ut vid fiskeläget Råå vid Öresund. Dess avrinningsområde är betydligt mindre än Vegeåns, men dess dalgång bjuder dock på höga naturvärden. Utöver dessa finns ett antal mindre vattendrag. Bland annat Rydebäcken, som flyter genom Rydebäck, som är levande med öring långt upp i bäcken varje år. Bäcken restaurerades 2010 och är i högsta grad levande.

Naturskydd redigera

 
Pojke på äventyr på Svedberga kulle, ett av kommunens naturreservat.

År 2023 fanns 21 naturreservat i Helsingborgs kommun.[10]

Den låga tillgången till allemansrättslig mark inom Helsingborgs kommun gör att de existerande områdena är mycket värdefulla för naturvärdena och därför har ett flertal av dessa skyddats av kommunen som naturreservat. Den sparsamma tillgången till skogar har gjort att flera av de ädellövskogar som finns inom kommunen har skyddats, särskilt gäller detta Väla skog, Duvestubbe skog och skogarna kring Christinelunds herrgård. Även skogar med högt kulturhistoriskt värde har skyddats. Smårydsskogen har en historia som slåtter och betesmark och skogen vid Svedberga kulle är av intresse för vetenskaplig naturvård. Rååns dalgång har skyddats på grund av ängs- och hagmarkerna vid dalgångens botten, samt blandlövskogarna i anknytning till dalbranten. Sydost om denna ligger naturreservatet Borgen som har viktiga geologiska formationer och fossila lämningar. I naturreservatet Allerums mosse finns rester av det tidigare så omfattande våtmarkslandskapet norr om Helsingborg.

Inom kommunen finns också ett flertal kustnära naturreservat, bland annat ett oexploaterat strandområde i anknytning till Kulla Gunnarstorps slott. Även skogen längre inåt land ingår i naturreservatet. Längre norrut, invid småorten Grå läge, ligger ännu område med orörd strandvegetation som skyddats. I kommunens nordligaste del, vid Vegeåns utlopp i Skälderviken, har ett naturreservat bildats bland annat för att ta vara på den intressanta fågelfaunan. Kommunens till ytan största naturreservat är det 13,7 kvadratkilometer stora marina reservatet Knähaken, beläget i den södra delen av kommunens område i Öresund.

Andra exempel på naturreservat är Örby ängar, Pålsjö naturreservat och Bruces skog.

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar:

Antalet församlingar inom kommunen har minskat kraftigt genom Svenska kyrkans församlingssammanslagningar. Det har även fått till följd att församlingsgränserna efter 2016 inte helt sammanfaller med kommunens gränser. Exempelvis ligger Kvistofta församling delvis i Landskrona kommun genom sammanslagningen med Glumslövs församling medan en del av Landskrona församling ligger i Helsingborgs kommun genom sammanslagningen av denna och Ottarps församling.

 
Distrikt inom Helsingborgs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 17 distrikt:[11]

Centralorten är indelad i 32 statistikområden, även kallade B-områden, som används för att ta fram jämförbar statistik och planeringsunderlag för kommunen.[12] Ytterområdet är indelat i 10, dessa är:[13]

Tätorter redigera

 
Helsingborg.

År 2020 bodde 96,6 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[14] Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån 2020 fanns det 17 tätorter i Helsingborgs kommun.[15] Centralorten är i fet stil.

Nr Namn Befolkning (2020)
1 Helsingborg 113 828
2 Rydebäck (del av)** 6 430
3 Ödåkra 5 807
4 Hittarp 4 628
5 Påarp 5 883
7 Mörarp 1 946
8 Gantofta 1 506
9 Vallåkra 787
10 Kattarp 774
11 Allerum 742
12 Domsten 611
13 Hasslarp 585
14 Utvälinge 236
15 Tånga och Rögle 242
16 Fleninge 226
17 Viken (del av)* 2

* Tätorten Viken ligger i huvudsak i Höganäs kommun, men en mindre del ligger i Helsingborgs kommun.[16]

** En mindre del av Rydebäck i Landskrona kommun.

Styre och politik redigera

 
Organisationsskiss från och med 2012.

Styre redigera

Före kommunalvalet 2010 regerade den så kallade femklövern kommunen, bestående av de fyra allianspartierna Moderaterna (M), Folkpartiet (FP), Kristdemokraterna (KD) och Centerpartiet (C) tillsammans med Sveriges pensionärers intresseparti (SPI). I opposition fanns Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V), samt Sverigedemokraterna (SD). Valets stora vinnare var M och MP, vilka gick fram med 4,3 respektive 3,7 procentenheter. Även SD gick framåt med en ökning på 0,9 procentenheter. Alla övriga partier backade i valet. Störst väljarförlust hade SPI som backade med 2,1 procentenheter, vilket innebar att man förlorade alla sina mandat i fullmäktige. Även C förlorade sina platser i fullmäktige.[17][18]

Centerpartiets och SPI:s uttåg från fullmäktige innebar att ingetdera av de två större blocken, varken Alliansen eller De rödgröna, fick majoritet med Sverigedemokraterna i en vågmästarroll.[19] Av de två blocken fick dock den borgerliga alliansen störst antal röster sammanlagt, samt ett större antal mandat. I perioden efter valet förhandlade Alliansen med Miljöpartiet om ett samarbete, men då parterna kom fram till att de stod för långt från varandra åsiktsmässigt beslutade Alliansen att regera i minoritet.[20] Mandatperioden 2010 till 2014 påbörjades officiellt den 2 november 2010, då Helsingborgs kommunfullmäktige för första gången sammanträdde enligt den nya mandatfördelningen.

År Partier[21]
1991-1994 M L KD C
1994-1998 S V
1998-2002 M L KD
2002-2006 S V
2006-2010 M L KD SPI C
2010-2014 M L KD
2014-2018 M MP L KD C
2018-2022 M L C KD
2022- M L KD

Kommunalråd redigera

Namn Politisk tillhörighet Uppdrag
  Christian Orsing Moderaterna Kommunstyrelsens ordförande
  Mathilda Hjelm Moderaterna Kommunalråd
  Alexander Svensson Moderaterna Kommunalråd
  Hans Nelson Liberalerna Kommunalråd
  Lars Thunberg Kristdemokraterna Kommunalråd
  Jan Björklund Socialdemokraterna Kommunalråd för oppositionen
  Mickey Magnusson Socialdemokraterna Kommunalråd för oppositionen
  Maria Ward Socialdemokraterna Kommunalråd för oppositionen
  Michael Rosenberg Sverigedemokraterna Kommunalråd för oppositionen
  Jenny Björklund Hansson Vänsterpartiet Kommunalråd för oppositionen
  Peter Janson Centerpartiet Kommunalråd för oppositionen
  Sofia Kamlund Miljöpartiet Kommunalråd för oppositionen

Källa: Helsingborgs stad.[22]

Kommunfullmäktige redigera

Kommunfullmäktige består i Helsingborgs kommun av 65 ledamöter och dessa sammanträder i slutet av varje månad i fullmäktiges sessionssal i Helsingborgs rådhus.[23]

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande M Mats Sander
Förste vice ordförande M Lena Bjerne
Andre vice ordförande S Renée Sandberg Ohlander

Mandatfördelning 2014–2022 redigera

För tidigare val, se: Helsingborgs kommuns politiska historia

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
201431961024219
319610419
6580,25
3728
201831931333318
31931333318
6581,72
3827
202242021433316
4201433316
6576,88
3332
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och håller sina sammanträden i kommunstyrelsens sessionssal, belägen strax söder om kommunfullmäktige i rådhuset.[24] Ordföranden kommer ur den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Ur ledamöterna i kommunstyrelsen utses också 11 kommunalråd, som har den kommunala politiken som heltids- eller deltidssysselsättning. Utöver de vanliga uppgifterna har kommunstyrelsen i Helsingborg även ansvar för kris- och beredskapsfrågor samt räddningstjänst. Genom detta fungerar kommunstyrelsen även som kommunens räddningsnämnd, beredskapsnämnd och krisledningsnämnd. Dessutom fungerar den som styrelse för två stiftelser: Familjen Romares stiftelse och Inga Morgan-Rodericks stiftelse.[24]

Presidium 2022–2026
Ordförande M Christian Orsing
Vice ordförande S Jan Björklund

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet Födelseår och församling
  Börje Skarstedt 1971 1973 Socialdemokraterna 1908-06-24 i Helsingborg stadsförsamling, Malmöhus län.
  Villiam Björk 1974 1976 Socialdemokraterna 1923-03-30 i Vittskövle, Kristianstads län.
  Ella Tengbom-Velander 1977 1982 Moderaterna 1921-07-28 i Karlshamn, Blekinge län.
  Birger Håkansson 1983 1985 Socialdemokraterna 1927-08-25 i Rödeby, Blekinge län.
  Ella Tengbom-Velander 1986 1988 Moderaterna 1921-07-28 i Karlshamn, Blekinge län.
  Birger Håkansson 1989 1991 Socialdemokraterna 1927-08-25 i Rödeby, Blekinge län.
  Jerker Swanstein 1992 1994 Moderaterna 1952-02-09 i Helsingborgs Gustav Adolf, Malmöhus län.
  Britta Rundström 1995 1998 Socialdemokraterna
  Björn O. Anderberg 1999 2001 Moderaterna
  Carin Wredström 2002 2002 Moderaterna
  Tomas Nordström 2003 2006 Socialdemokraterna
  Peter Danielsson 2006 25 oktober 2022 Moderaterna 1974-04-04 i Helsingborgs Maria, Malmöhus län.
  Christian Orsing 25 oktober 2022 Moderaterna 1978-11-06 i Helsingborg

Övriga nämnder redigera

Kommunens organisation är indelad i ett antal nämnder.[25] Det är kommunstyrelsen som beslutar om hur nämnderna ska sammansättas och vilka uppgifter dessa ska ha.[25] Ordföranden i nämnden kommer liksom i fallet för kommunstyrelsen från den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Helsingborgs stads nämnder och nämndsordföranden mandatperioden 2019–2022:[26]

Nämnd Ordförande
Barn- och utbildningsnämnden L Hans Nelson
Idrotts- och fritidsnämnden M Per Svanberg
Kulturnämnden KD Alexander Kolind
Miljönämnden L Amir Jawad
Socialnämnden M Mathilda Hjelm
Stadsbyggnadsnämnden M Alexander Svensson
Fastighetsnämnden M Johan Rausgård
Valnämnden M Kristian Andersson
Vård- och omsorgsnämnden KD Lars Thunberg
Överförmyndarnämnden KD Josefine Brandin

Under de flesta av nämnderna finns en förvaltning som har till uppgift att driva den kommunala verksamheten inom olika ansvarsområden. År 2012 anställde kommunens förvaltningar cirka 7 500 personer, varav den största förvaltningen är skol- och fritidsförvaltningen.[27] Alla förvaltningar följer nedan:

  • Arbetsmarknadsförvaltningen
  • Fastighetsförvaltningen
  • Kulturförvaltningen
  • Miljöförvaltningen
  • Skol- och fritidsförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Stadsbyggnadsförvaltningen
  • Stadsledningsförvaltningen
  • Vård- och omsorgsförvaltningen

Revisionskontoret granskar kommunens verksamhet på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna, som har utsetts av kommunfullmäktige.

Räddningstjänsten ("brandkåren") ingår sedan den 1 januari 2015 i Räddningstjänsten Skåne Nordväst.

Vänorter redigera

Helsingborg och Helsingör var först med att införa vänorter i dess moderna betydelse, 1838.[28] 1849 möttes sedan representanter ifrån både Helsingör och Helsingborg ute på det isbelagda Öresund för att skriva under dokumenten om vänort.

Syftet med vänorterna är enligt Helsingborgs stad att utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma projekt.

Helsingborgs vänorter:

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet var det lokala näringslivet allsidigt men tjänstenäringar, handel och transport hade en ovanligt framträdande roll. Främst berodde detta på att centralorten var en viktig transportknut i och med att den hade en av landets viktigaste hamnar samt goda väg- och järnvägsförbindelser. Både gods- och passagerartrafiken i hamnen var betydande. Hamnen har också lockat till sig många rederi-, åkeri- och speditionsföretag.

Knappt nio procent av Helsingborgs arbetstillfällen fanns i början av 2020-talet inom tillverkningsindustrin, en sektor vars tyngdpunkt låg inom kemisk industri och läkemedelsindustri, exempelvis Kemira Kemi AB och McNeil AB. Andra nämnvärda företag var Ica Sverige AB, Ikea, Yves Rocher Suède AB, Aller tryck AB och Helsingborgs Dagblad.[29]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

I kommunen sammanstrålar E6/E20 från norr med E4 från nordöst. Från Helsingborg utgår länsväg 111 åt nordväst och Höganäs samt länsväg 109 åt öster.

I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Västkustbanan som trafikeras av SJ:s och Öresundstågs fjärrtåg mellan Göteborg och Malmö samt regiontågen Pågatågen med stopp även vid Ödåkra, Maria, Ramlösa och Rydebäck. Från Helsingborg utgår även Skånebanan mot Hässleholm och Kristianstad och Rååbanan mot Eslöv som trafikeras av Pågatågen. På Skånebanan finns även stoppen Påarp och Mörarp och på Rååbanan finns även stoppen Gantofta och Vallåkra.

I Helsingborg finns färjeförbindelsen HH-leden till Helsingör. Färjetrafiken med Helsingör upprätthålls av Scandlines AB och Sundsbusserne A/S.[29]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 151 404 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 8:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Helsingborgs kommun 1810–2020[30][31]
ÅrFolkmängd
1810
  
12 307
1820
  
13 882
1830
  
16 310
1840
  
18 082
1850
  
21 185
1860
  
24 337
1870
  
28 166
1880
  
33 200
1890
  
41 512
1900
  
49 112
1910
  
58 924
1920
  
63 102
1930
  
71 941
1940
  
77 217
1950
  
86 195
1960
  
90 711
1970
  
100 396
1980
  
101 956
1990
  
109 267
2000
  
117 737
2010
  
129 177
2020
  
149 280
Anm: Siffrorna nedan gäller för hela nuvarande Helsingborgs kommuns område.

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2018 utgjorde andelen invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 34 % av befolkningen.[32] Den 31 december 2022 utgjorde andelen invånare med utländsk bakgrund, i åldersgruppen 0-44 år, 44% av befolkningen, medan andel invånare i samma åldersgrupp som var födda utrikes eller hade minst en utrikesfödd förälder utgjorde 54%. [33]

Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 24 172, eller 20,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 119 406 den 31 december 2002).[34]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna redigera

Den 31 december 2016 utgjorde folkmängden i Helsingborgs kommun 140 547 personer. Av dessa var 33 139 personer (23,6 %) födda i ett annat land än Sverige.[35] I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[36]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Sankta Maria kyrka började byggas på 1300-talet som en katolsk kyrka i Danmark. Bygget avslutades inte förrän tornet stod färdigt på 1500-talet, då den också blev luthersk. På 1600-talet blev kyrkan svensk.[37]

 
Sankta Maria kyrka.

Borgtornet Kärnan vittnar om Helsingborg har en lång historia med utpräglad sjöfront.[29] Tornet var ursprungligen ett befäst bostadstorn och uppfördes på 1300-talet.

Bland senare kulturarv kan nämnas den nya stadsdel som uppfördes i anslutning till den norra hamnbassängen inför bostadsutställningen H99 (1999).[29]

Kommunsymboler redigera

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med en krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött.[38]

Vapenfastställelse av Kungl. Maj:t har skett två gånger för Hälsingborgs stad, 1916 och 1946. Vid båda tillfällena diskuterades hur man omtolkar ett sigill till ett heraldiskt vapen. Sigillet, som är utgångspunkt för vapnet, är från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1974.

Kommunfågel redigera

 
Stenknäcken, kommunfågeln.

Stenknäcken är Helsingborgs kommunfågel.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt
  8. ^ [a b] Översiktsplan 2002, s. 114
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/sok.html. Läst 16 april 2023. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Statistik : Indelningar och kartor Arkiverad 27 juni 2006 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad, senast uppdaterad den 14 juni 2007. Läst 20 augusti 2010.
  13. ^ Statistikkarta Arkiverad 1 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 14 december 2014.
  14. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1440&id2=null. Läst 16 april 2023. 
  15. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 16 april 2023. 
  16. ^ Statistiska centralbyrån (24 oktober 2007). Folkmängd per tätort och småort per kommun 2005 Arkiverad 5 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. (Excel). Örebro: Statistiska centralbyrån. Läst 1 september 2010.
  17. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Helsingborg - Röster”. Valmyndigheten. 24 september 2010. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/12/83/index.html. Läst 14 december 2014. 
  18. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Helsingborg - Valda”. Valmyndigheten. 24 september 2010. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/12/83/valda.html. Läst 14 december 2014. 
  19. ^ Sverigedemokraterna blir vågmästare i Helsingborg Arkiverad 24 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs Dagblad, senast uppdaterad 20 september 2010. Läst 2 november 2010.
  20. ^ Borgerlig minoritet ska styra Arkiverad 11 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs Dagblad, senast uppdaterad 9 oktober 2010. Läst 2 november 2010.
  21. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 14 november 2018
  22. ^ Förtroendevalda i Helsingborgs stad.
  23. ^ Kommunfullmäktige Arkiverad 15 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  24. ^ [a b] Kommunstyrelsen Arkiverad 15 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  25. ^ [a b] Nämnder Arkiverad 15 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  26. ^ ”Centrala nämnder/styrelser - Förtroendevalda i Helsingborgs stad”. helsingborg.tromanpublik.se. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201030193311/https://helsingborg.tromanpublik.se/viewOrganizationCategory.jsf?id=138. Läst 29 oktober 2020. 
  27. ^ Förvaltningar Arkiverad 17 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  28. ^ Helsingborgs stad (2007). Ministatistik Helsingborg, nr 11:2007[död länk]. Helsingborg: Helsingborgs stad.
  29. ^ [a b c d] ”Helsingborg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/helsingborg. Läst 16 april 2023. 
  30. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter år och region”. http://www.ssd.scb.se/sq/102814. 
  31. ^ ”Demografiska databasen - Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/. 
  32. ^ ”Andel (%) av befolkningen med utländsk bakgrund 31 dec resp efter år och område”. Helsingborgs kommun. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE12.px/table/tableViewLayout1/?rxid=7d68df09-e382-47f8-aebb-62cea6ee6812. 
  33. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 16 maj 2023. 
  34. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  35. ^ ”Perspektiv Helsingborgs demografi. Om vilka som bor och flyttar i Helsingborg 2016.”. Stadsledningsförvaltningen, Helsingborgs stad. Arkiverad från originalet den 27 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220627025857/https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2017/09/demografi_2017.pdf. Läst 23 augusti 2020. 
  36. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  37. ^ ”S:ta Maria kyrka - historik”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/helsingborg/sta-maria-kyrka. Läst 16 april 2023. 
  38. ^ Riksarkivet (2008). Heraldiskt register : Helsingborg. Stockholm: Riksarkivet. Läst 31 januari 2010

Tryckta källor redigera

  • Bååth, L. M. (red.) (1925). Hälsingborgs historia, del I : Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
  • Bååth, L. M. (red.) (1933). Hälsingborgs historia, del II:1 : Den senare medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
  • Ulfsparre, Anna Christina (red.); Lövgren, Anna-Brita (1992). ”Politik och förvaltning från kommunreform 1862 till sammanläggning 1971”. Helsingborgs historia, del VII:1 : Befolkning, förvaltning, kommunal service.. Stockholm: Norstedt Förlag AB. ISBN 91-1-923152-0 
  • Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002. Helsingborg: Helsingborgs stad: Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad. 2002 

Webbkällor redigera

Externa länkar redigera