Wikipedia

Helsingborgs kommun

kommun i Skåne län, Sverige
Artikel Diskussion
Uppslagsordet Helsingborgs stad leder hit. För stadskommunen som fanns fram till 1970 se Helsingborgs stad. För orten Helsingborg se Helsingborg.

Helsingborgs kommun eller informellt Helsingborgs stad är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Centralort är Helsingborg. Kommunen är Sveriges åttonde största med 150 109 invånare den 31 december 2021. Helsingborg är i dag en av de 14 svenska kommuner som sedan en tid tillbaka använder benämningen stad om sig själv.

Helsingborgs kommun
Helsingborgs stad
Kommun
Helsingborg town hall.jpg
SloganStaden för dig som vill något
Kommunens vapen.
Helsingborgs kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortHelsingborg
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal423,08 kvadratkilometer ()[1]
- därav land343,84 kvadratkilometer[1]
- därav vatten79,24 kvadratkilometer[1]
Folkmängd150 975 ()[2]
Bef.täthet439,09 inv./km² (land)
Läge
Helsingborg Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°03′00″N 12°43′00″Ö / 56.05°N 12.716666666667°Ö / 56.05; 12.716666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHelsingborgs domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1157[3]
Anställda11 275 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1283[5]
GeoNames2706766
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Skåne och har Öresund i väster. Helsingborgs kommun gränsar i norr till Höganäs kommun i före detta Malmöhus län, i nordöst till Ängelholms kommun och Åstorps kommun i före detta Kristianstads län, i öster till Bjuvs kommun och Svalövs kommun samt i söder till Landskrona kommun, alla i före detta Malmöhus län. På andra sidan Öresund gränsar kommunen i väster till Fredensborgs kommun och Helsingørs kommun i Region Hovedstaden på Själland i Danmark.

Administrativ historikRedigera

Se även: Helsingborgs stad (stadskommun)

Kommunens område motsvarar socknarna: Allerum, Bårslöv, Fjärestad, Fleninge, Frillestad, Helsingborg, Hässlunda, Kattarp, Kropp, Kvistofta, Mörarp, Ottarp, Raus, Välinge och Välluv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Helsingborgs stad (från 1911 stavad Hälsingborgs stad) som 1863 bildade en stadskommun.

I området fanns även fyra municipalsamhällen: Helsingborgs landsförsamling från 28 november 1890 till 31 december 1906, Köpinge (Ramlösa) från 14 september 1894 till 31 december 1917, Raus plantering från 22 juni 1904 till 31 december 1917 och Råå från 29 september 1877 till 31 december 1917.

Helsingsborgs landskommun uppgick i Helsingborgs stad successivt från 1905 till 1919. Raus landskommun uppgick i staden 1918. 1920 införlivades så delar av Kropps och Kvistofta landskommuner i staden.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Kattarp (av de tidigare kommunerna Kattarp och Välinge), Mörarp (av Frillestad, Hässlunda, Kropp, Mörarp och Välluv), Vallåkra (av Bårslöv, Fjärestad, Kvistofta och Ottarp) samt Ödåkra (av Allerum och Fleninge) medan staden förblev opåverkad.

Helsingborgs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Helsingborgs stad samt Ödåkra, Vallåkra, Kattarps och Mörarps landskommuner.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs domsaga.[7]

 
Stenknäcken, kommunfågeln.

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Helsingborgs stadsvapen

Blasonering: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med en krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött.[8]

Vapenfastställelse av Kungl. Maj:t har skett två gånger för Hälsingborgs stad, 1916 och 1946. Vid båda tillfällena diskuterades hur man omtolkar ett sigill till ett heraldiskt vapen. Sigillet, som är utgångspunkt för vapnet, är från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1974.

Stenknäcken är Helsingborgs kommunfågel.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Siffrorna nedan gäller för hela nuvarande Helsingborgs kommuns område.

Befolkningsutvecklingen i Helsingborgs kommun 1810–2020, tiden före kommunbildningen i svagare färg
År Invånare
1810
  
 12 307
1820
  
 13 882
1830
  
 16 310
1840
  
 18 082
1850
  
 21 185
1860
  
 24 337
1870
  
 28 166
1880
  
 33 200
1890
  
 41 512
1900
  
 49 112
1910
  
 58 924
1920
  
 63 102
1930
  
 71 941
1940
  
 77 217
1950
  
 86 195
1960
  
 90 711
1970
  
 100 396
1980
  
 101 956
1990
  
 109 267
2000
  
 117 737
2010
  
 129 177
2020
  
 149 280
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter år och region och Demografiska databasen - Umeå universitet.

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiserades 2011 till +17%.[9] Mellan 2010 och 2020 ökade kommunens befolkning med 15,6%.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 34 % av befolkningen.[10] Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 24 172, eller 20,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 119 406 den 31 december 2002).[11]

UtrikesföddaRedigera

Den 31 december 2016 utgjorde folkmängden i Helsingborgs kommun 140 547 personer. Av dessa var 33 139 personer (23,6 %) födda i ett annat land än Sverige.[12] I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]

IndelningarRedigera

 
Socknar i nuvarande Helsingborgs kommun.

StatistikområdenRedigera

Helsingborgs kommun är indelad i ett antal statistikområden, även kallade B-områden, som används för att ta fram jämförbar statistik och planeringsunderlag för kommunen.[14] Statistikområdesindelningarna ligger även till grund för indelningar utnyttjade av Helsingborgs kommuns olika förvaltningar. Ett statistikområde motsvarar i kommunens så kallade "ytterområde" en större tätort i kommunen med tillhörande omgivningar. Det som kommunen kallar "innerområdet", bestående av Helsingborgs tätort och några småorter, är dock indelat i 32 mindre områden.[14] Statistikområdena i Helsingborgs tätort är indelade efter områden med enhetlig karaktär och motsvarar ofta gamla stadsdelar eller bostadsområden, från vilka de också får sina namn. Bland de områden inom vilka det tas fram statistik för de olika delområdena finns sysselsättning, utbildningsnivå, ohälsotal, förvärvsinkomst och medelålder.

Innerområdets 32 statistikområden:[15]

Ytterområdets 10 statistikområden:[15]

FörsamlingarRedigera

 
Sankta Maria kyrka.

Svenska kyrkans församlingar fyller även en funktion för Helsingborgs kommun, eftersom befolkningsrapportering skedde per församlingar fram till 2016. Inom kommunens gränser finns sedan den 1 januari 2010 nio församlingar. Inom församlingarna på landsorten ingår flera orter, medan Helsingborgs tätort består av fyra olika församlingar. Dessa stadsförsamlingar är Maria, Gustav Adolf, Raus och Filborna. Antalet församlingar inom kommunen har minskat kraftigt genom Svenska kyrkans församlingssammanslagningar. Det har även fått till följd att församlingsgränserna inte helt sammanfaller med kommunens gränser. Kvistofta församling ligger delvis i Landskrona kommun genom sammanslagningen med Glumslövs församling medan en del av Landskrona församling ligger i Helsingborgs kommun genom sammanslagningen av denna och Ottarps församling.

Församlingar:

DistriktRedigera

 
Distrikt inom Helsingborgs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[16]:

GeografiRedigera

Kommunen ligger i en av de mest tätbefolkade och högexploaterade delarna av Skåne. Kommunens totala area är 425,7 kvadratkilometer, varav 346,3 kvadratkilometer är land, 78,5 kvadratkilometer är hav och 1 kvadratkilometer är inlandsvatten.[17] Av landarealen utgör tätortsbebyggelse 51 kvadratkilometer (14,7 %) och resterande delar är glesbygd. Denna utgörs till största delen av åkermark, som upptar en yta av 23 500 hektar. Detta utgör cirka 75 % av kommunens totala landareal. På 75 % av åkermarken odlas till största delen de vanligaste grödorna: spannmål, oljeväxter och sockerbetor, medan betesmark och slåttervallar utgör 6 % och matpotatisodlingen 1 %.[18] De resterande tio procenten av kommunens yta utgörs av skogs- hag- och ängsmark, samt övrig öppen mark, som exempelvis stränder eller våtmarker.[19]

NaturRedigera

Landskapet i Helsingborgs kommun domineras till en stor del av en öppen och böljande fullåkersbygd. Detta bryts på sina ställen av av mindre skogar och dungar och genomskärs ibland av mindre vattendrag eller åar. Ett fåtal ängs- och våtmarker finns också bevarade. Som nämns ovan är hela tre fjärdedelar av kommunens yta åkermark, vilket är ett resultat av den allt större uppodling av landskapet som pågått sedan 1800-talet. Det allt större behovet av åkermark under denna tid ledde till att skogar avverkades och våtmarker utdikades för att bereda mark för jordbruken. Detta skedde även på bekostnad av de gamla hagarna och slåtterängarna. Inom åkerlandskapet finns dock ett antal bevaringsvärda biotoper, bland annat i form av alléer, odlingsrösen, pilevallar och stenmurar. Förutom jordbrukets expansion har tätorternas utbyggnad, särskilt Helsingborgs, ätit upp de kringliggande fäladsmarkerna och ängslandskapet dessa skapade. Ängs- och hagmarkerna utgjorde 2002 endast 1,8 % av kommunens landareal, jämfört med 90 % för 200 år sedan.[19]

Av de skogar som finns bevarade är flera belägna norr eller väster om Helsingborg, men dessa är dock fragmentariska och några större sammanhängande skogsområden finns inte inom kommunen. Skogarna inom Helsingborgs kommun bär ofta på höga naturvärden och drygt hälften av skogsytorna inom kommunen utgörs av lövskog. Övervägande del av de totalt drygt 1 000 hektaren lövskog är dessutom ädellövskog, vars särskilda biotop hyser flera rödlistade och sällsynta arter.[19]

Inom kommunen flyter två större vattendrag: Vege å och Råån. Det biflöde till Vege å som sträcker sig genom kommunen benämns ofta Hasslarpsån och består i sig själv av ett flertal olika biflöden, som grenar ut sig genom landskapet. Hasslarpsån har sin början i trakterna kring Mörarp och leder norrut för att vid Strövelstorp flyta samman med huvudflödet, som slutligen mynnar ut i Skälderviken vid Utvälinge. I söder flyter Råån i nordvästlig riktning genom kommunen för att mynna ut vid fiskeläget Råå vid Öresund. Dess avrinningsområde är betydligt mindre än Vegeåns, men dess dalgång bjuder dock på höga naturvärden. Utöver dessa finns ett antal mindre vattendrag. Bland annat Rydebäcken, som flyter genom Rydebäck, som är levande med öring långt upp i bäcken varje år. Bäcken restaurerades 2010 och är i högsta grad levande.

NaturreservatRedigera

Den låga till gången till allemansrättslig mark inom Helsingborgs kommun gör att de existerande områdena är mycket värdefulla för naturvärdena och därför har ett flertal av dessa skyddats av kommunen som naturreservat. Den sparsamma tillgången till skogar har gjort att flera av de ädellövskogar som finns inom kommunen har skyddats, särskilt gäller detta Väla skog, Duvestubbe skog och skogarna kring Christinelunds herrgård. Även skogar med högt kulturhistoriskt värde har skyddats. Smårydsskogen har en historia som slåtter och betesmark och skogen vid Svedberga kulle är av intresse för vetenskaplig naturvård. Rååns dalgång har skyddats på grund av ängs- och hagmarkerna vid dalgångens botten, samt blandlövskogarna i anknytning till dalbranten. Sydost om denna ligger naturreservatet Borgen som har viktiga geologiska formationer och fossila lämningar. I naturreservatet Allerums mosse finns rester av det tidigare så omfattande våtmarkslandskapet norr om Helsingborg.

Inom kommunen finns också ett flertal kustnära naturreservat, bland annat ett oexploaterat strandområde i anknytning till Kulla Gunnarstorps slott. Även skogen längre inåt land ingår i naturreservatet. Längre norrut, invid småorten Grå läge, ligger ännu område med orörd strandvegetation som skyddats. I kommunens nordligaste del, vid Vegeåns utlopp i Skälderviken, har ett naturreservat bildats bland annat för att ta vara på den intressanta fågelfaunan. Kommunens till ytan största naturreservat är det 13,7 kvadratkilometer stora marina reservatet Knähaken, beläget i den södra delen av kommunens område i Öresund.

Arbetet med naturreservaten är pågående och ett flertal ytterligare områden håller på att beredas för att skyddas. Detta gäller bland annat hagmarkerna vid Örby ängar, Pålsjö skog och dess omgivning, området kring Ättekulla gravfält och Ättekulla skog, Bruces skog, samt ytterligare ett marint naturreservat vid Grollegrund.

TätortsbebyggelseRedigera

 
Helsingborg.

Inom Helsingborgs kommun finns 16 samhällen som uppnår de statistiska kriterierna för tätort samt 13 samhällen som statistiskt räknas som småorter. År 2015 var 96,4 % av kommunens befolkning bosatt i någon av tätorterna, medan resterande befolkningen bodde på glesbygden.[a] Den avgjort största orten i kommunen är Helsingborg, som också är kommunens centralort. Cirka 76 % av kommunens befolkning bodde i tätorten Helsingborg 2015. De storleksmässigt efterföljande orterna Rydebäck, Ödåkra, Hittarp, Påarp och Bårslöv ligger dessutom i närheten av centralorten, på ett avstånd av 1 till 3 kilometer från Helsingborgs yttre bebyggelse. Även Allerum och Gantofta ligger inom detta avstånd från centralorten. Då det även förekommer en ansenlig mängd arbetspendling från dessa orter till centralorten kan de därför anses vara förorter till Helsingborg. Detta centrala bebyggelseområde hade 2015 en folkmängd på cirka 128 000 invånare, vilket ungefär motsvarar 93 % av den totala befolkningen. Utanför denna sfär blir bebyggelsen ansenligt glesare och åkerbygden breder ut sig. De större orterna i denna del är Mörarp, Vallåkra, Kattarp, Hasslarp, Domsten samt Tånga och Rögle.

BefolkningstabellerRedigera

Tätorten Viken ligger i huvudsak i Höganäs kommun, men en mindre del ligger i Helsingborgs kommun.[20] Dessutom ligger en mindre del av Rydebäck i Landskrona kommun. I tabellerna presenteras orterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Tätorter
Nr Namn Folkmängd
1 Helsingborg &&&&&&&&&0104250.&&&&&0104 250
2 Rydebäck (del av)¹ &&&&&&&&&&&05844.&&&&&05 844
3 Ödåkra &&&&&&&&&&&05231.&&&&&05 231
4 Hittarp &&&&&&&&&&&04545.&&&&&04 545
5 Påarp &&&&&&&&&&&02932.&&&&&02 932
6 Bårslöv &&&&&&&&&&&02753.&&&&&02 753
7 Mörarp &&&&&&&&&&&01935.&&&&&01 935
8 Gantofta &&&&&&&&&&&01322.&&&&&01 322
9 Vallåkra &&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800
10 Kattarp &&&&&&&&&&&&0732.&&&&&0732
11 Allerum &&&&&&&&&&&&0722.&&&&&0722
12 Domsten &&&&&&&&&&&&0625.&&&&&0625
13 Hasslarp &&&&&&&&&&&&0542.&&&&&0542
14 Utvälinge &&&&&&&&&&&&0238.&&&&&0238
15 Tånga och Rögle &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225
16 Fleninge &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206
17 Viken (del av)¹ &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02

KommunikationerRedigera

I Helsingborg finns färjeförbindelsen HH-leden till Helsingör. I kommunen sammanstrålar E6/E20 från norr med E4 från nordöst. Från Helsingborg utgår länsväg 111 åt nordväst och Höganäs samt länsväg 109 åt öster.

I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Västkustbanan som trafikeras av SJ:s och Öresundstågs fjärrtåg mellan Göteborg och Malmö samt regiontågen Pågatågen med stopp även vid Ödåkra, Maria, Ramlösa och Rydebäck. Från Helsingborg utgår även Skånebanan mot Hässleholm och Kristianstad och Rååbanan mot Eslöv som trafikeras av Pågatågen. På Skånebanan finns även stoppen Påarp och Mörarp och på Rååbanan finns även stoppen Gantofta och Vallåkra. Skånebanan trafikeras även av Öresundståg mot Hässleholm och Kristianstad och vidare till Karlskrona.

Politik och administrationRedigera

 
Helsingborgs rådhus.
 
Organisationsskiss från och med 2012.
Se även: Helsingborgs kommuns politiska historia

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2022–2026
Ordförande M Mats Sander
Förste vice ordförande M Lena Bjerne
Andre vice ordförande S Renée Sandberg Ohlander

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2022–2026
Ordförande M Christian Orsing
Vice ordförande S Jan Björklund

OrganisationRedigera

Helsingborgs kommun består i enlighet med kommunallagen av ett kommunfullmäktige som fungerar som kommunens högsta beslutande organ och en kommunstyrelse som är det ledande politiska organet i kommunen. Under sig har kommunstyrelsen en förvaltning för att samordna och utveckla olika avdelningar av kommunstyrelsens områden. Kommunens organisation är decentraliserad och för att driva kommunens arbete inom särskilda verksamhetsfält finns ett flertal nämnder och styrelser som ofta ansvarar för en förvaltning inom respektive område. Förvaltningarna står för den dagliga driften av kommunens verksamheter. Hela den kommunala organisationen granskas årligen av Stadsrevisionen, som kontrollerar verksamheternas skötsel, räkenskaper och interna kontroll.

KommunfullmäktigeRedigera

Kommunfullmäktige består i Helsingborgs kommun av 65 ledamöter och dessa sammanträder i slutet av varje månad i fullmäktiges sessionssal i Helsingborgs rådhus.[21] Kommunfullmäktiges sammanträden leds av en ordförande samt två vice ordförande. Ordföranden samt förste vice ordföranden kommer oftast ur majoriteten, medan andre vice ordförande tas från oppositionen. Alla viktigare beslut som angår kommunen måste tas av kommunfullmäktige genom omröstning. Dessa områden omfattar bland annat mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, kommunens budget (skatt, taxor, avgifter och fördelning av utgifter), val av ledamöter till nämnder och nämndernas organisation och verksamhet, samt ansvarsfrihet för nämnder och styrelser.[21]

KommunstyrelsenRedigera

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och håller sina sammanträden i kommunstyrelsens sessionssal, belägen strax söder om kommunfullmäktige i rådhuset.[22] I kommunstyrelsen finns i enlighet med kommunallagen företrädare från både majoriteten och oppositionen. Ordföranden kommer ur den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Ur ledamöterna i kommunstyrelsen utses också elva kommunalråd, som har den kommunala politiken som heltids- eller deltidssysselsättning. Utöver de vanliga uppgifterna har kommunstyrelsen i Helsingborg även ansvar för kris- och beredskapsfrågor samt räddningstjänst. Genom detta fungerar kommunstyrelsen även som kommunens räddningsnämnd, beredskapsnämnd och krisledningsnämnd. Dessutom fungerar den som styrelse för två stiftelser: Familjen Romares stiftelse och Inga Morgan-Rodericks stiftelse.[22]

För att fördela kommunstyrelsens arbetsuppgifter har denna även inrättat ett antal utskott och beredningar inom olika ansvarsområden. För mandatperioden 2006–2010 var dessa Majoritetsberedningen, Kommunalrådsberedningen, Finans- och bolagsberedningen, Personal- och organisationsutskottet, Räddningsutskottet, Krisledningsutskottet, Brottsförebyggande rådet, samt Stadsbyggnadsberedningen med H+-delegationen och delegationen för hållbar utveckling.[22][23]

Som ett serviceorgan åt kommunstyrelsen finns stadsledningsförvaltningen (tidigare kommunstyrelsens förvaltning) som har till uppgift att leda och samordna gränsöverskridande frågor inom kommunens verksamhetsfält samt erbjuda tjänster och produkter som efterfrågas av antingen kommunstyrelsen, förvaltningarna eller kommunens bolag.[24] Stadsledningsförvaltningen är i sin tur indelar i mindre enheter och avdelningar, vars områden i flera fall motsvarar de utskott och beredningar som ligger under kommunstyrelsen. Under mandatperioden 2010–2014 var dessa: administration, ekonomi och styrning, finans och bolag, HR, kommunikation, mark och exploatering, näringsliv och destination, strategisk samhällsplanering, trygghet och säkerhet. Förvaltningen omfattar cirka 300 anställda.[24]

Nämnder och styrelserRedigera

Kommunens organisation är indelad i ett antal nämnder och styrelser som ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut inom respektive ansvarsområden efterlevs inom den kommunala organisationen, främst inom förvaltningarna.[25] De har även till uppdrag att ta fram frågor för kommunfullmäktige att ta ställning till, samt att fungera som remissinstans för förslag från kommunalstyrelsen. Det är kommunstyrelsen som beslutar om hur nämnderna ska sammansättas och vilka uppgifter dessa ska ha. Sammansättningen ska återspegla valresultatet i kommunen och brukar tas fram genom partiöverläggningar.[25] Ordföranden i nämnden kommer liksom i fallet för kommunstyrelsen från den styrande majoriteten, medan vice ordförande kommer från oppositionen. Helsingborgs kommun hade 13 nämnder eller styrelser år 2012. Enligt kommunallagen måste en kommun ha minst fyra nämnder: kommunstyrelse, krisledningsnämnd, överförmyndarnämnd samt valnämnd. Kommunstyrelsen fungerar dock som nämnt ovan även som krisledningsnämnd. De övriga nämnderna följer nedan:

Helsingborgs stads nämnder och nämndsordföranden mandatperioden 2019-2022[26]Redigera
  • Barn- och utbildningsnämnden: Hans Nelson (L)
  • Idrotts- och fritidsnämnden: Per Svanberg (M)
  • Kommunstyrelsen: Christian Orsing (M)
  • Kulturnämnden: Alexander Kolind (KD)
  • Miljönämnden: Amir Jawad (L)
  • Socialnämnden: Mathilda Hjelm (M)
  • Stadsbyggnadsnämnden: Alexander Svensson (M)
  • Fastighetsnämnden: Johan Rausgård (M)
  • Valnämnden: Kristian Andersson (M)
  • Vård- och omsorgsnämnden: Lars Thunberg (KD)
  • Överförmyndarnämnden: Josefine Brandin (KD)
Partigruppledare i Helsingborgs stad mandatperioden 2022-2026[27]Redigera
  • Moderaterna: Mathilda Hjelm
  • Liberalerna: Amir Jawad
  • Kristdemokraterna: Lars Thunberg
  • Sverigedemokraterna: Michael Rosenberg
  • Socialdemokraterna: Jan Björklund
  • Vänsterpartiet: Jenny Björklund Hansson
  • Centerpartiet: Peter Janson
  • Miljöpartiet: Sofia Kamlund

FörvaltningarRedigera

Under de flesta av nämnderna finns en förvaltning som har till uppgift att driva den kommunala verksamheten inom olika ansvarsområden. Dessa är inte politiska organisationer och förvaltningscheferna är tjänstemän och inte politiker. Det är därutöver förbjudet för politikerna inom kommunen att detaljstyra förvaltningarnas arbete.[28] Totalt anställer kommunens förvaltningar cirka 7 500 personer, varav den största förvaltningen är skol- och fritidsförvaltningen. Kommunens högsta tjänsteman, stadsdirektören, ansvarar för att samordna alla av kommunens förvaltningar och bolag och är chef över alla förvaltningschefer.[28] Alla förvaltningar följer nedan:

  • Brandförsvaret
  • Kulturförvaltningen
  • Kärnfastigheter
  • Miljöförvaltningen
  • Revisionskontoret
  • Skol- och fritidsförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Stadsbyggnadsförvaltningen
  • Stadsledningsförvaltningen
  • Utvecklingsnämndens förvaltning
  • Vård- och omsorgsförvaltningen

BolagRedigera

Inom Helsingborgs kommun har ett flertal bolag bildats. Enligt kommunallagen ska kommunen alltid ha inflytande och kontroll över bolagens verksamheter och dessa ska skapa allmännytta och vara till gagn för kommunens medborgare. Deras huvuduppgift är därför inte att ge vinst eller avkastning till kommunen, men de ska dock ha en balanserad ekonomisk utveckling.[29] Ändamålet för bolagen dikteras av ägardirektiven, som upprättas av kommunfullmäktige. Det är även kommunfullmäktige som fungerar som bolagens ägare, medan kommunstyrelsen har till uppgift att ha uppsikt över bolagen och föra en aktiv dialog med dess styrelser. Som moderbolag finns Helsingborgs Stads Förvaltning AB vars uppgift främst består av att verka för samverkan och samordning mellan de kommunala bolagen, för att på så sätt skapa en mer effektiv verksamhet.[30] De kommunägda bolagen är:

Helägda bolag

Delägda bolag

Ordförande i kommunstyrelsenRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet Födelseår och församling
  Börje Skarstedt 1971 1973 Socialdemokraterna 1908-06-24 i Helsingborg stadsförsamling, Malmöhus län.
  Villiam Björk 1974 1976 Socialdemokraterna 1923-03-30 i Vittskövle, Kristianstads län.
  Ella Tengbom-Velander 1977 1982 Moderaterna 1921-07-28 i Karlshamn, Blekinge län.
  Birger Håkansson 1983 1985 Socialdemokraterna 1927-08-25 i Rödeby, Blekinge län.
  Ella Tengbom-Velander 1986 1988 Moderaterna 1921-07-28 i Karlshamn, Blekinge län.
  Birger Håkansson 1989 1991 Socialdemokraterna 1927-08-25 i Rödeby, Blekinge län.
  Jerker Swanstein 1992 1994 Moderaterna 1952-02-09 i Helsingborgs Gustav Adolf, Malmöhus län.
  Britta Rundström 1995 1998 Socialdemokraterna
  Björn O. Anderberg 1999 2001 Moderaterna
  Carin Wredström 2002 2002 Moderaterna
  Tomas Nordström 2003 2006 Socialdemokraterna
  Peter Danielsson 2006 25 oktober 2022 Moderaterna 1974-04-04 i Helsingborgs Maria, Malmöhus län.
  Christian Orsing 25 oktober 2022 Moderaterna 1978-11-06 i Helsingborg

Mandatperioden 2010–2014Redigera

Innan kommunalvalet 2010 regerade den så kallade femklövern kommunen, bestående av de fyra allianspartierna Moderaterna (M), Folkpartiet (FP), Kristdemokraterna (KD) och Centerpartiet (C) tillsammans med Sveriges pensionärers intresseparti (SPI). I opposition fanns Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V), samt Sverigedemokraterna (SD). Valets stora vinnare var M och MP, vilka gick fram med 4,3 respektive 3,7 procentenheter. Även SD gick framåt med en ökning på 0,9 procentenheter. Alla övriga partier backade i valet. Störst väljarförlust hade SPI som backade med 2,1 procentenheter, vilket innebar att man förlorade alla sina mandat i fullmäktige. Även C förlorade sina platser i fullmäktige.[32][33]

Centerpartiets och SPI:s uttåg från fullmäktige innebar att ingetdera av de två större blocken, varken Alliansen eller De rödgröna, fick majoritet med Sverigedemokraterna i en vågmästarroll.[34] Av de två blocken fick dock den borgerliga alliansen störst antal röster sammanlagt, samt ett större antal mandat. I perioden efter valet förhandlade Alliansen med Miljöpartiet om ett samarbete, men då parterna kom fram till att de stod för långt från varandra åsiktsmässigt beslutade Alliansen att regera i minoritet.[35] Mandatperioden 2010 till 2014 påbörjades officiellt den 2 november 2010, då Helsingborgs kommunfullmäktige för första gången sammanträdde enligt den nya mandatfördelningen.

Valen 2014, 2018 och 2022: Grafisk presentationRedigera

För tidigare val, se: Helsingborgs kommuns politiska historia

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
201431961024219
319610419
6580,25
3728
201831931333318
31931333318
6581,72
3827
202242021433316
4201433316
6576,88
3332
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Drottninghög V 58,27  % 28,39  %
M Hittarp-Domsten 53,83  % 27,02  %
SD Kattarp 38,23  % 20,18  %
MP Stadsparken 9,53  % 5,13  %
L Laröd V 10,45  % 5,08  %
V Drottninghög Ö 12,34  % 4,60  %
C Ottarp 13,38  % 4,41  %
KD Vallåkra 9,03  % 3,98  %
FI Högaborg V 1,18  % 0,46  %
TP Sofieberg 1,59  % 0,30  %
MED Gantofta 0,80  % 0,23  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

KommunalrådRedigera

Namn Politisk tillhörighet Uppdrag
  Christian Orsing Moderaterna Kommunstyrelsens ordförande
  Mathilda Hjelm Moderaterna Kommunalråd
  Alexander Svensson Moderaterna Kommunalråd
  Hans Nelson Liberalerna Kommunalråd
  Lars Thunberg Kristdemokraterna Kommunalråd
  Jan Björklund Socialdemokraterna Kommunalråd för oppositionen
  Mickey Magnusson Socialdemokraterna Kommunalråd för oppositionen
  Maria Ward Socialdemokraterna Kommunalråd för oppositionen
  Michael Rosenberg Sverigedemokraterna Kommunalråd för oppositionen
  Jenny Björklund Hansson Vänsterpartiet Kommunalråd för oppositionen
  Peter Janson Centerpartiet Kommunalråd för oppositionen
  Sofia Kamlund Miljöpartiet Kommunalråd för oppositionen

Källa: Helsingborgs stad.[36]

Politiska styren[37]Redigera

År Partier
1991-1994 M L KD C
1994-1998 S V
1998-2002 M L KD
2002-2006 S V
2006-2010 M L KD SPI C
2010-2014 M L KD
2014-2018 M MP L KD C
2018-2022 M L C KD
2022- M L KD

VänorterRedigera

Helsingborg och Helsingör var först med att införa vänorter i dess moderna betydelse, 1838.[38] 1849 möttes sedan representanter ifrån både Helsingör och Helsingborg ute på det isbelagda Öresund för att skriva under dokumenten om vänort.

Syftet med vänorterna är enligt Helsingborgs stad att utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma projekt.

Helsingborgs vänorter:

Se ävenRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Den sammanlagda folkmängden i Helsingborgs tätorter uppgick den 31 december 2015 till 132 904, medan hela kommunens folkmängd var 137 909. Småorter räknas som glesbygd.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt
  8. ^ Riksarkivet (2008). Heraldiskt register : Helsingborg. Stockholm: Riksarkivet. Läst 31 januari 2010
  9. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  10. ^ ”Andel (%) av befolkningen med utländsk bakgrund 31 dec resp efter år och område”. Helsingborgs kommun. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE12.px/table/tableViewLayout1/?rxid=7d68df09-e382-47f8-aebb-62cea6ee6812. 
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  12. ^ ”Perspektiv Helsingborgs demografi. Om vilka som bor och flyttar i Helsingborg 2016.”. Stadsledningsförvaltningen, Helsingborgs stad. https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2017/09/demografi_2017.pdf. Läst 23 augusti 2020. 
  13. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  14. ^ [a b] Statistik : Indelningar och kartor Arkiverad 27 juni 2006 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad, senast uppdaterad den 14 juni 2007. Läst 20 augusti 2010.
  15. ^ [a b] Statistikkarta Arkiverad 1 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 14 december 2014.
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ Statistiska centralbyrån (2009). Kommunarealer den 1 jan 2009 Arkiverad 3 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Örebro: Statistiska centralbyrån. Läst 31 januari 2010
  18. ^ Översiktsplan 2002, s. 125
  19. ^ [a b c] Översiktsplan 2002, s. 114
  20. ^ Statistiska centralbyrån (24 oktober 2007). Folkmängd per tätort och småort per kommun 2005 Arkiverad 5 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. (Excel). Örebro: Statistiska centralbyrån. Läst 1 september 2010.
  21. ^ [a b] Kommunfullmäktige Arkiverad 15 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  22. ^ [a b c] Kommunstyrelsen Arkiverad 15 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  23. ^ Organisationsskiss över Stadsledningsförvaltningen. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  24. ^ [a b] Stadsledningsförvaltningen Arkiverad 15 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  25. ^ [a b] Nämnder Arkiverad 15 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  26. ^ ”Centrala nämnder/styrelser - Förtroendevalda i Helsingborgs stad”. helsingborg.tromanpublik.se. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201030193311/https://helsingborg.tromanpublik.se/viewOrganizationCategory.jsf?id=138. Läst 29 oktober 2020. 
  27. ^ ”Partigruppledare - Förtroendevalda i Helsingborgs stad”. helsingborg.tromanpublik.se. https://helsingborg.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=1879c87d-a8d2-4260-887e-b5fbbe773a40. Läst 27 oktober 2022. 
  28. ^ [a b] Förvaltningar Arkiverad 17 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  29. ^ Kommunägda bolag Arkiverad 17 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Läst 11 juni 2012.
  30. ^ Företagspolicy för Helsingborgs stad och dess bolag Arkiverad 16 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs stad. Antagen i kommunfullmäktige 2011-05-18.
  31. ^ ”En del av Helsingborg Arena & Scen AB”. Helsingborgs konserthus. https://helsingborgskonserthus.se/konserthuset/en-del-av-helsingborg-arena-och-scen/. Läst 15 juni 2022. 
  32. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Helsingborg - Röster”. Valmyndigheten. 24 september 2010. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/12/83/index.html. Läst 14 december 2014. 
  33. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Helsingborg - Valda”. Valmyndigheten. 24 september 2010. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/12/83/valda.html. Läst 14 december 2014. 
  34. ^ Sverigedemokraterna blir vågmästare i Helsingborg Arkiverad 24 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs Dagblad, senast uppdaterad 20 september 2010. Läst 2 november 2010.
  35. ^ Borgerlig minoritet ska styra Arkiverad 11 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Helsingborgs Dagblad, senast uppdaterad 9 oktober 2010. Läst 2 november 2010.
  36. ^ Förtroendevalda i Helsingborgs stad.
  37. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 14 november 2018
  38. ^ Helsingborgs stad (2007). Ministatistik Helsingborg, nr 11:2007[död länk]. Helsingborg: Helsingborgs stad.

Tryckta källorRedigera

  • Bååth, L. M. (red.) (1925). Hälsingborgs historia, del I : Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
  • Bååth, L. M. (red.) (1933). Hälsingborgs historia, del II:1 : Den senare medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel 
  • Ulfsparre, Anna Christina (red.); Lövgren, Anna-Brita (1992). ”Politik och förvaltning från kommunreform 1862 till sammanläggning 1971”. Helsingborgs historia, del VII:1 : Befolkning, förvaltning, kommunal service.. Stockholm: Norstedt Förlag AB. ISBN 91-1-923152-0 
  • Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002. Helsingborg: Helsingborgs stad: Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad. 2002 

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Helsingborgs_kommun&oldid=51873664"