Värmdö kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Värmdö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralorten Gustavsberg ligger två mil öster om Stockholm.

Värmdö kommun
Kommun
Värmdö kommunhus.jpg
Värmdö kommunhus
SloganStockholms stoltaste skärgård
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapUppland
Södermanland
LänStockholms län
CentralortGustavsberg
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal2 981,45 kvadratkilometer ()[2]
- därav land443,97 kvadratkilometer[2]
- därav vatten2 537,48 kvadratkilometer[2]
Folkmängd46 371 ()[3]
Bef.täthet104,45 inv./km² (land)
Läge
Värmdö Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°19′00″N 18°34′00″Ö / 59.316666666667°N 18.566666666667°Ö / 59.316666666667; 18.566666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsNacka domkrets (–)
Södra Roslags domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0035[4]
Anställda2 925 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0120[6]
GeoNames2664880
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är huvudsakligen belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland med en mindre del (Nämdö distrikt) i nordöstra Södermanland. Värmdö kommun omfattar stora delar av Stockholms södra skärgård. Majoriteten av invånarna som förvärvsarbetar pendlar till närliggande kommuner och ingår hälften är sysselsatta inom offentlig förvaltning eller offentliga och privata näringar.

Sedan kommunen bildades på 1970-talet har befolkningsmängden ökat kraftigt. Kommunen har sedan början på 2000-talet styrts av borgerliga koalitioner, vissa mandatperioder i koalition med Miljöpartiet.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Djurö, Ingarö, Möja, Nämdö och Värmdö (större delen av), alla utom Nämdö (Sotholms härad) delar av Värmdö skeppslag. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Gustavsbergs landskommun bildades 1902 genom en utbrytning ur Värmdö landskommun.

1926 överfördes Vindö med kringliggande öar från Värmdö landskommun till Djurö landskommun och till Vaxholms stad överfördes från Värmdö landskommun 1913 Rindö och 1950 grannöarna med bland andra Tynningö och Skarpö.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner, Djurö (av de tidigare kommunerna Djurö, Möja och Nämdö), Gustavsberg (av Gustavsberg och Ingarö) samt Värmdö (förblev oförändrad).

Värmdö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Värmdö landskommun. 1974 införlivades Gustavsbergs och Djurö kommuner.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka domsaga.[8]

GeografiRedigera

Kommunen gränsar i sydväst till Haninge kommun och Tyresö kommun, i väster till Nacka kommun och Vaxholms kommun samt i norr till Österåkers kommun.

Topografi och hydrografiRedigera

Värmdö kommun utgörs helt och hållet av öar och ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. Värmdö har en rik kulturhistoria och ett varierande skärgårdslandskap med kända öar som Sandön (Sandhamn), Runmarö, Möja och Grinda. Andra större öar är Värmdö (del av), Fågelbrolandet, Ingarö, Svartsö, Nämdö, Harö, Djurö/Vindö och Eknö. Största delen av kommunen ligger i Uppland men en mindre del (Nämdö) ligger i Södermanland.

Värmdö kommun och Norrtälje kommun har flest öar av alla kommuner i Sverige, med cirka 11 000 stycken (varav 10 500 är havsöar) vardera.[9]

Hela Värmdö kommuns naturmiljö är skärgårdsmiljö och utgör en tredjedel av Stockholms skärgård. I kommunen finns också stora skogsområden med över 200 nyckelbiotoper, ett öppet kulturlandskap och våtmarker. Även landmiljön präglas av närheten till havet och att den tillhör äldre tiders skärgård syns tydligt på kulturlandskapet med relativt små åkrar på lerjord som ligger mellan skogbeklädda bergkullar. Skärgårdsnaturen är viktig för rekreation och friluftsliv både för de som bor i Värmdö kommun och för hela Stockholmsregionen där tillgången och tillgängligheten till strandområden är en viktig del.

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns 44 naturreservat i kommunen. Det politiska målet var att antalet reservat skulle bli fler och att Nämdöskärgården skulle bli en nationalpark.[10] Förutom naturreservaten har kommunen utsett fem områden till biotopskyddsområden. Fyra av dessa ligger i Gustavsberg och syftet med dessa beskrivs som att "säkerställa ekmiljöernas ekologiska och kulturhistoriska värden". Därtill finns ett på Fågelbrolandet med syftet att "ge ett långsiktigt skydd för en grund havsvik som nyttjas av vårlekande rovfiskar som lek- och uppväxtområde samt tillhörande strandäng med hävdgynnad flora".[11]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Djurö, Möja och Nämdö församling, Gustavsberg-Ingarö församling samt Värmdö församling.

 
Distrikt inom Värmdö kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt[12]Djurö, Gustavsberg, Ingarö, Möja, Nämdö och Värmdö.

TätorterRedigera

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Från att kommunen bildades och fram till 1985 styrde Socialdemokraterna kommunen. Efter valet 1985 tog borgerliga partier över makten. Sedan dess har de borgerliga partierna haft en majoritet i kommunfullmäktige.

Åren 1998–2001 styrdes kommunen av en koalitionsmajoritet med 25 av 41 mandat. Kommunstyrelsens ordförande var moderaten Ammi Eriksson. Under våren 2001 föll den dåvarande regnbågskoalitionen och en ny majoritet bestående av Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna tog över makten i en ny regnbågskoalition med 22 av 41 mandat.

Efter valet 2002 tvingades Vänsterpartiet att lämna koalitionen och en ny styrande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet bildades med 30 av 51 mandat.

Inför valet 2006 valde Kristdemokraterna att stödja alliansen istället för den tidigare regnbågskoalitionen. Efter valet anslöt sig även Centerpartiet. Den lokala majoriteten kallade sig Allians för Värmdö och hade 29 av 51 mandat. Moderaten Jonas Nilsson utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Halvvägs in i mandatperioden övertog moderaten Lars-Erik Alversjö posten som kommunstyrelsens ordförande.

Efter valet 2010 styrdes kommunen ånyo av en koalition, bestående av Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Denna koalition gick under namnet Värmdökoalitionen. Tillsammans hade koalitionen 30 av 51 mandat. Kommunstyrelsens ordförande var till den 1 september 2012 moderaten Lars-Erik Alversjö. Till ny kommunstyrelseordförande valdes Monica Pettersson.

Mandatperioden 2014 till 2018 fick Allians för Värmdö återigen makten.[13] Efter valet 2018 bildades en ny majoritetskoalition, Majoritet för Värmdö, vilken bestod av Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.[14]

Valresultat, valen 1970–2018Redigera

I valet 1994 fick Ny demokrati 0,4 %. I valet 2006 fick övriga partier 3,0 % varav Sverigedemokraterna 2,4 % och det lokala partiet Nytta & utveckling (nu) 0,6 %. I valet 2010 erhöll Sverigedemokraterna 3,34 % och fick två mandat i kommunfullmäktige.

Parti 2018 2014 2010 2006 2002 1998 1994 1991 1988 1985 1982 1979 1976 1973
Moderaterna 27,3 31,1 37,9 38,1 26,2 42,0 40,0 34,7 32,2 30,5 30,4 25,1 20,4 16,9
Folkpartiet 6,8 8,5 8,1 8,9 14,8 5,4 5,3 8,5 10,4 11,7 4,1 7,4 9,4 8,8
Kristdemokraterna 5,5 4,1 4,7 5,2 6,5 4,4 1,3 3,0 0,8 0,1 - 0,6 0,9 1,1
Centerpartiet 8,9 5,4 5,6 4,7 3,4 3,8 5,2 7,2 9,2 8,2 10,0 14,6 18,4 20,2
Miljöpartiet 6,6 9,8 9,0 6,1 5,1 4,5 5,0 3,6 3,9 0,8 2,7 - - -
Socialdemokraterna 26,8 28,1 27,6 29,8 36,8 31,1 37,0 34,6 37,7 42,0 46,1 44,6 43,7 45,7
Vänsterpartiet 4,6 3,4 3,0 4,0 6,0 8,2 5,6 4,7 5,2 6,4 6,4 7,3 6,7 6,1
Sverigedemokraterna 12,9 7,5 3,3 2,4 0,8 0,6 0,7 3,8 0,6 - - - - -
Övriga partier 0,7 2,0 0,7 0,9 0,2 0,5 0,6 0,5 1,2
  • 1991 fick Ny demokrati 3,4 % av rösterna i val till kommunfullmäktige.

Mandatfördelning i Värmdö kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPÖVRSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197010563
10563
2486,1
168
1973319847
319847
4191,4
338
1976318848
318848
4189,3
3011
19793196310
3196310
4188,0
2813
198231914212
3194212
4188,7
2912
19853173513
3173513
4188,3
2417
198821624413
21624413
4183,9
2516
19912141134115
2143415
4184,9
2516
199421622217
21622217
4185,3
2417
1998313222217
313222217
4181,40
2714
2002319228413
3198413
5180,26
3219
2006217324221
173421
5183,51
3120
20101155234219
1553419
5184,91
3021
20141155425217
1554517
5186,53
2724
20182143753314
143753314
5187,55
2229
  • Övriga 1970 var Samlingslistan (3), Kommunens Väl (2)
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Närheten till Stockholm har stark påverkan på näringslivet i kommunen, exempelvis pendlade 60 procent av kommunens förvärvsarbetande till annan kommun (främst Stockholms kommun) i början på 2020-talet. Samtidigt var pendlingen till kommunen liten. Ungefär hälften av de som förvärvsarbetade var sysselsatta inom offentlig förvaltning eller offentliga och privata näringar, omkring var tionde arbetade inom tillverkningsindustrin. Gustavsberg VVS var det dominerande industriföretaget,[15] men största privata arbetsgivare var Keolis med 375 anställda år 2020.[16] Kommunen är en attraktiv turistort, I synnerhet under sommarhalvåret, vilket har stor betydelse för service- och handelssektorerna.[15]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Från nordost genomkorsas kommunen av länsväg 274 fram till Gustavsberg och från väst till öst av länsväg 222.[15]

Under början av 1900-talet planerades för den så kallade Värmdöbanan och visst arbete påbörjades. Kvar finns ett hus som ursprungligen byggdes som järnvägshotell och busshållplatsen Viks central är döpt efter den plats där en av de planerade stationerna skulle ligga.[17]

UtbildningRedigera

Det fanns i början av 2020-talet fanns 10 kommunala och fyra fristående grundskolor i kommunen.[18] Det fanns också fyra gymnasieskolor varav två fristående. Dessa var Gustavsbergs gymnasium, Värmdö tekniska gymnasium och Mälardalens Ridgymnasium. Värmdö gymnasium låg vid Gullmarsplan i Stockholm.[19]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

Värmdö kommun hade 2019 en befolkning på 45 000 personer varav 49 procent var kvinnor och 51 procent män, med en medelålder på 39,9 år. Befolkningsökningen var 1,3 procent mot föregående år. Sedan 2015 har befolkningen i kommunen ökat med 9 procent. Av befolkningen bodde 91,5 procent i tätort och 8,5 procent på landsbygden. Andel utrikes födda var 14 procent. Av hushållen var 40 procent ensamstående och 52 procent sammanboende, båda typerna med eller utan barn. Av personer mellan 20 och 64 år hade 86 procent jobb och medellönen var 33 208 kronor i månaden.[20]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Värmdö kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
12 882
1975
  
16 050
1980
  
17 846
1985
  
19 173
1990
  
22 067
1995
  
26 548
2000
  
31 260
2005
  
34 933
2010
  
38 301
2015
  
41 107
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

ReligionRedigera

62,3 procent av invånarna i kommunen var medlemmar i Svenska kyrkan 2019[21] som består av en församling, Värmdö församling.[22] Värmdö kyrka är den enda medeltidskyrkan i Stockholms skärgård, och också skärgårdens äldsta kyrka.[23]

Värmdö kommun ingår, tillsammans med kommunerna Nacka, Fisksätra, Saltsjöbaden och Saltsjö-Boo, i Sankt Konrads katolska församling.[24]

KulturRedigera

MuseumRedigera

I kommunen finns ett flertal museum. Exempelvis har föreningen Skärgårdsmuseet tre museer – Skärgårdsmuseet på Fågelbrolandet, Nämdöfilialen på Nämdö och Runmaröfilialen på Runmarö.[25]

Det mest kända museet är dock Gustavsbergs Porslinsmuseum som sedan 2018 drivs av Nationalmuseum.[26] På museet visas bland annat den stora Gustavsbergssamlingen med 45 000 föremål.[27]

KulturarvRedigera

Fredriksborgs Fästning var 1733, då byggnaden togs i bruk, Sveriges modernaste förvarsanläggning. Byggnaden tillkom efter den ryska flottans härjningar i Stockholms skärgård i början av 1700-talet. Byggnaden är klassad som statligt byggnadsminne sedan 2002.[28] Ett annat kulturarv är Siggesta gård, en herrgård i en gammal kulturbygd, dokumenterad från år 1323.

Genom en damminventering har 34 dammar med kulturhistoriskt värde dokumenterats, där den äldsta äldsta är en kvarnlämning från 1670 på Ingarö. Andra exempel på dammiljöer med tidig datering är Fagerholms kvarn, även den på Ingarö.[29]

KommunvapenRedigera

Blasonering: I blått två porslinsbrännugnar av silver, i hela sin bredd ställda på en röd stam.

Vapnet fastställdes för Gustavsbergs landskommun år 1960. Motivet syftar på porslinsindustrin på orten och två porslinsbrännugnar som användes där. Efter indelningsreformen på 1970-talet övertogs vapnet av Värmdö kommun och registrerades för denna i PRV år 1979.

 
Flintugnarna på Gustavsbergs porslinsfabrik som inspirerat kommunvapnet

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Statistisk årsbok för Sverige 2010, [Årg. 96], Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 10f
  10. ^ ”Natur - Värmdö kommun”. www.varmdo.se. https://www.varmdo.se/byggabomiljo/skargardnaturochparker/natur.4.511bb2da16db9856fe1ca543.html. Läst 17 juni 2022. 
  11. ^ ”Biotopskydd - Värmdö kommun”. www.varmdo.se. https://www.varmdo.se/byggabomiljo/skargardnaturochparker/natur/biotopskydd.4.18c983316e0536cb189c3a7.html. Läst 17 juni 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Kommunstyrelsen - Värmdö kommun”. web.archive.org. 30 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150330125532/http://www.varmdo.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen.4.12d3b98d13f7ba71e5a1c6c.html. Läst 17 juni 2022. 
  14. ^ ”Kommunstyrelsen - Värmdö kommun”. www.varmdo.se. https://www.varmdo.se/kommunochpolitik/ledningochnamnder/kommunstyrelsen.4.18c983316e0536cb18bb396.html. Läst 17 juni 2022. 
  15. ^ [a b c] ”Värmdö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rmd%C3%B6. Läst 17 juni 2022. 
  16. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 17 juni 2022. 
  17. ^ ”Vad hände med järnvägen till Värmdö?”. DN.SE. 6 februari 2015. https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2015/02/06/1439/. Läst 17 juni 2022. 
  18. ^ ”Grundskolor - Värmdö kommun”. www.varmdo.se. https://www.varmdo.se/barnochutbildning/skolbarn/grundskolor.4.5108a8bb16e40e092a3d65c1.html. Läst 17 juni 2022. 
  19. ^ ”Gymnasieskolor i kommunen - Värmdö kommun”. www.varmdo.se. https://www.varmdo.se/barnochutbildning/ungdom/gymnasieskolor.4.5024007816e4121cb57af2a1.html. Läst 17 juni 2022. 
  20. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0120&id2=null. Läst 16 juli 2020. 
  21. ^ Svenska kyrkan (2020). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. https://web.archive.org/web/20200921073629/https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF.pdf. 
  22. ^ ”Värmdö församling”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/varmdo. Läst 17 juni 2022. 
  23. ^ Värmdö kyrka. Stockholms stift. 2008. 
  24. ^ ”Historia”. www.katolskakyrkannacka.se. http://www.katolskakyrkannacka.se/web/index.php/historia. Läst 17 juni 2022. 
  25. ^ ”Föreningen – Skärgårdsmuseet”. https://www.skargardsmuseet.org/about/. Läst 17 juni 2022. 
  26. ^ ”Konst och museum - Värmdö kommun”. www.varmdo.se. https://www.varmdo.se/upplevaochgora/kulturochnojen/konstochmuseum.4.18c983316e0536cb189ae03.html. Läst 17 juni 2022. 
  27. ^ ”Nedslag i Gustavsbergssamlingen”. Gustavsbergs porslinsmuseum. https://gustavsbergsporslinsmuseum.se/att-se-göra/nedslag-i-gustavsbergssamlingen. Läst 17 juni 2022. 
  28. ^ ”Fredriksborgs fästning”. SFV. https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/fastningar/fredriksborgs-fastning/. Läst 17 juni 2022. 
  29. ^ ”Kulturarv Stockholm | Värmdö”. https://www.kulturarvstockholm.se/kulturmiljo/dammar/dammar-kommunvis/varmdo/. Läst 17 juni 2022. 

Externa länkarRedigera