Båstads kommun

kommun i Skåne län, Sverige

Båstads kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Kristianstads län. Centralort är Båstad.

Båstads kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganFördel Båstad och Ett bättre sätt att leva
Kommunens vapen.
Båstads kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
Halland
LänSkåne län (–)
Kristianstads län (–)
CentralortBåstad
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd15 912 ()[2]
Areal881,91 kvadratkilometer ()[3]
- därav land217,1 kvadratkilometer[3]
- därav vatten664,81 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet73,29 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°25′00″N 12°52′00″Ö / 56.416666666667°N 12.866666666667°Ö / 56.416666666667; 12.866666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHelsingborgs domkrets (–)
Ängelholms domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0944[4]
Anställda1 525 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1278 (–)[6]
1168 (–)[7]
GeoNames2723286
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen utgörs av en del av urbergshorsten Hallandsåsen. Hälften av ytan utgörs av jordbruksmark och jordbruk är också en betydande del av näringslivet. Andra viktiga sektorer är industri, handel och turism.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit positiv. Fram till 1998 var Centerpartiet starkaste parti i samtliga val, därefter har starkaste partiet växlat mellan det lokala Bjärepartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Liberalerna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Samma koalitionen styrde även under mandatperioden 2018–2022.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Båstad, Förslöv, Grevie, Hov, Torekov, Västra Karup och Östra Karup (denna socken belägen i Halland). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I området fanns Torekovs municipalsamhälle från 31 december 1879, Båstads köpings municipalsamhälle från 1900 (alternativt 1924) och Malens municipalsamhälle från 8 maj 1931. De två sistnämnda upplöstes vid årsskiftet 1936/1937 när Båstads köping bildades genom en ombildning av Båstads landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Förslövsholm (av kommunerna Förslöv och Grevie), Karup (av Hasslöv, Skummeslöv och Östra Karup i Hallands län) samt Västra Bjäre (av Hov, Torekov och Västra Karup). Torekovs municipalsamhälle upplöstes, medan Båstads köping förblev oförändrad.

Båstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Båstads köping, Förslövsholms landskommun och Västra Bjäre landskommun samt en del ur Karups landskommun (Östra Karups församling), vilken del samtidigt överfördes från Hallands län till Kristianstads län.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ängelholms domsaga och ingår sedan 2001 i Helsingborgs domsaga.

Geografi redigera

Kommunen täcker större delen av Bjärehalvön med Laholmsbukten i norr och Skälderviken i söder, som är en vik och en bukt i Kattegatt. Båstads kommun är i huvudsak belägen i den nordvästra delen av landskapet Skåne med en mindre del (Östra Karups distrikt) i södra Halland. Kommunen gränsar till Ängelholms kommun i före detta Kristianstads län, samt i norr till Laholms kommun i Hallands län.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen utgörs av en del av urbergshorsten Hallandsåsen. Kusten mellan Hovs hallar i nordväst och Båstad följer Hallandsåsen norra förkastningslinje, vilken är mycket brant. Stranden ändrar karaktär vid centralorten där Laholmsbukten tar över med sandstränder och dynområden. I söder gränsar Hallandsåsen till ett område med yngre kalkrik berggrund. Där är åkrarna vidsträckta och jorden rik på kalk. På urberget är jorden magrare, vilket ger mindre odlingsenheter vilka delvis utgörs av fruktodlingar. Inom Bjärekustens naturreservat, med exempelvis Hovs hallar, finns de mindre skogsområdena nära stranden.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Båstads kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (13,7 %)
  Skog (27,4 %)
  Öppen myrmark (0,6 %)
  Jordbruksmark (53,0 %)
  Övrig mark (5,3 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 15 naturreservat i Båstads kommun.[11] Bland dessa hittas exempelvis Axelstorps skogar på Hallandsåsens nordvästra sluttning. I området finns bland annat sumpalskog kring Bjäredsbäcken och Axelstorpsbäcken. I reservatet växer rödlistade arter som röd bokvårtlav, orangepudrad klotterlav och alsidenmossa.[12] Ett annat exempel är Hallands väderö som även är skyddat som Natura 2000-område. Det är ett av ett av Skånes större naturreservat och inkluderar grunda vatten, öar och skären runt huvudön. I delar av reservatet häckar fåglararter som ejder, tobisgrissla, tordmule och sillgrissla.[13]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Båstad-Östra Karups församling, Förslöv-Grevie församling, Torekovs församling och Västra Karup-Hovs församling.

 
Distrikt (socknar) inom Båstads kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[14] Båstad, Förslöv, Grevie, Hov, Torekov, Västra Karup och Östra Karup.

Tätorter redigera

Det finns sju tätorter i Båstads kommun.[15]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Båstad &&&&&&&&&&&05146.&&&&&05 146
2 Förslöv &&&&&&&&&&&02386.&&&&&02 386
3 Torekov &&&&&&&&&&&01078.&&&&&01 078
4 Grevie &&&&&&&&&&&&0937.&&&&&0937
5 Östra Karup (del av*) &&&&&&&&&&&&0786.&&&&&0786
6 Västra Karup &&&&&&&&&&&&0552.&&&&&0552
7 Ängelholm (del av*) &&&&&&&&&&&&0331.&&&&&0331

* En mindre del av tätorten Östra Karup tillhör Laholms kommun.

* Större delen av tätorten Ängelholm tillhör Ängelholms kommun.

Styre och politik redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 23 av 41 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 bildade Bjärepartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna en styrande koalition, mittkoalitionen. Dessa partier samlade 15 av fullmäktiges 41 mandat.[16]

 
Båstads valkretsar och resultat i omvalet 2015.

Valet 2014 överklagades dock efter att ett antal extra valsedlar dykt upp hos länsstyrelsen jämfört med kommunens egen räkning på valnatten, med följden att ett mandat i kommunfullmäktige bytte parti. Den 17 december 2014 beslutade Valprövningsnämnden att det skulle hållas omval i Båstads kommun.[17][18] Omvalet hölls den 10 maj samma år.

I valet 2015 röstade ungefär var tredje röstberättigad på Bjärepartiets och de bildade ett minoritetsstyre genom en valteknisk samverkan med Socialdemokraterna.[19] Mandatperioden 2018–2022 bildade Liberalerna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna en majoritetskoalition som samlade 21 av kommunfullmäktiges 41 mandat.[20] Koalitionen, Samverkan för Bjäre, fortsätter styra i majoritet under mandatperioden 2022–2026.[21]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2019–2022
Ordförande L Thomas Andersson
Förste vice ordförande S Jessica Andersson
Andre vice ordförande BJP Helena Strid

Källa:[22]

Mandatfördelning i Båstads kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPPMMSPISDNYDC-DBJPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701120819
112089
4986,9
45
197311225110
1122510
4990,3
3811
1976102205111
10220511
4991,8
3613
197992317513
92317513
4990,6
3514
1982102215416
102215416
4990,8
3712
1985103112815
10312815
4989,4
3316
1988104112814
10412814
4985,9
3118
19918251116214
825116214
4986,1
3217
199411111126116
1112616
4984,5
3019
199826485412
26485412
4180,25
2417
200217666411
7666411
4179,00
2516
2006711764213
7764213
4181,36
2714
2010632763113
63276313
4183,18
2516
2014634953110
63495310
4184,82
2318
201552513538
52513538
4163,60
2318
2018623964110
62396410
4186,65
2912
2022726533114
72653314
4184,57
2219
  • Valet 2014 överklagades och omval genomfördes den 10 maj 2015
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Presidium 2019–2022
Ordförande M Johan Olsson Swanstein
Förste vice ordförande S Ingela Stefansson
Andre vice ordförande BJP Bo Wendt

Källa:[23]

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden M Ulf Jiewertz S Iréne Ebbesson
Myndighetsnämnden M Carl Lilliehöök L Ingrid Nygren
Utbildningsnämnden S Thomas Nerd M Susanne Jung
Valnämnden S Ann-Margret Kjellgren M Ulf Jiewertz

Källa:[24][25][26][27]

Vänorter redigera

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Järnvägens tillkomst i slutet av 1800-talet (invigd 1885) medförde att både Grevie och Båstad fick ett uppsving. Ett helt nytt samhälle växte fram i Grevie med verksamheter inom främst skjutstrafik, handel och hotellverksamhet. I och med järnvägen tillkom också de första badgästerna, men också början till industrialiseringen. I början av 2020-talet var viktiga näringar industri, handel, turism och jordbruk. Näringslivet i Östra Karup är så gott som helt uppbyggt på jordbruket. Bland större industrier i kommunen återfanns Lindab Ventilation AB, Nolato Polymer AB, Peab och Lindab Profil AB. Även besöksnäringarna var av stor betydelse för näringslivet.[9]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Den östra delen av kommunen genomkorsas av E6/E20. Länsväg 115 sträcker sig genom kommunen i väst-östlig riktning medan länsväg 105 sträcker sig från nordväst mot sydöst. Från norr till söder genomkorsas kommunen av Västkustbanan. Den trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg med stopp i Båstad samt av Pågatågens regiontåg mellan Halmstad och Helsingborg med stopp både vid Båstads station och Förslövs station.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 15 912 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 151:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Båstads kommun 1970–2020[28]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 456
1975
  
11 160
1980
  
12 091
1985
  
12 578
1990
  
13 577
1995
  
14 098
2000
  
14 090
2005
  
14 044
2010
  
14 278
2015
  
14 373
2020
  
15 413

Kultur redigera

Kulturarv redigera

År 1918 stod Norrvikens trädgårdar klar vid Laholmsbukten. De anlades av trädgårdsmästaren Rudolf Abelin och var i början av 2020-talet en av Sveriges bäst bevarade trädgårdar från 1900-talet.[29]

År 2022 fanns fyra byggnadsminnen i kommunenKlintahuset, Skjulet, Villa Sommarlek och Ågegården.[30]

Kommunsymboler redigera

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver ett rött tremastat kofferdifartyg med tre råsegel på de främre masterna och ett latinmesansegel på mesanmasten, som har en naturfärgad svensk flagga på toppen.

Förebild till vapnet är ett sigill från 1783, och det fastställdes av Kungl. Maj:t 1941. 1974 registrerades vapnet för den nya kommunen; ingen konkurrens fanns.

Kommunfågel redigera

 
Tobisgrisslan är Båstads kommunfågel.

Tobisgrisslan är Båstads kommunfågel.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 26 september 2013.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ [a b] ”Båstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/b%C3%A5stad. Läst 8 november 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 1 februari 2024. 
  12. ^ ”Axelstorps skogar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bastad/axelstorps-skogar.html. Läst 8 november 2022. 
  13. ^ ”Hallands Väderö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bastad/hallands-vadero.html. Läst 8 november 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  16. ^ ”Ny mittkoalition vill låsa upp politiken - hd.se”. web.archive.org. 5 december 2014. Arkiverad från originalet den 5 december 2014. https://web.archive.org/web/20141205022859/http://hd.se/bastad/2014/10/13/ny-mittkoalition-vill-lasa-upp/. Läst 5 november 2022. 
  17. ^ Valprövningsnämnden beslut om omval, 2015-02-20, läst 2015-03-10
  18. ^ Valmyndigheten: Omval i Båstad den 10 maj 2015 Läst 20 november 2015
  19. ^ ”Bjärepartiet tänker styra ensamma”. SVT Nyheter. 21 maj 2015. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/sa-ska-bastad-styras-efter-omvalet. Läst 5 november 2022. 
  20. ^ ”Fyra partier styr Båstad i samverkan”. HD. https://www.hd.se/2018-10-04/fyra-partier-styr-bastad-i-samverkan. Läst 5 november 2022. 
  21. ^ Korzeniowski, Ari; Kristianstad, P4 (14 oktober 2022). ”Unika samarbetet fortsätter i Båstad”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/unika-samarbetet-fortsatter-i-bastad. Läst 5 november 2022. 
  22. ^ ”Kommunfullmäktige”. Troman. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201031093636/https://bastad.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=50. Läst 19 december 2020. 
  23. ^ ”Kommunstyrelsen”. Troman. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201030010429/https://bastad.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=18. Läst 19 december 2020. 
  24. ^ ”Vård- och omsorgsnämnden”. Troman. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201030020012/https://bastad.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=267. Läst 19 december 2020. 
  25. ^ ”Myndighetsnämnden”. Troman. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201031095109/https://bastad.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=266. Läst 19 december 2020. 
  26. ^ ”Utbildningsnämnden”. Troman. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201030011655/https://bastad.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=32. Läst 19 december 2020. 
  27. ^ ”Valnämnden”. Troman. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201031100914/https://bastad.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=22. Läst 19 december 2020. 
  28. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  29. ^ ”Norrvikens Trädgårdar” (på engelska). k-arv.se. https://k-arv.se/posts/437. Läst 8 november 2022. 
  30. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 8 november 2022. 

Externa länkar redigera