Öppna huvudmenyn

Halmstads kommun

kommun i Hallands län, Sverige

Halmstads kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Halmstad som också är länets residensstad.[6]

Halmstads kommun
Kommun
Halmstad IMG 5254 raadhuset.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
CentralortHalmstad
Inrättad1 januari 1971
Anställda8 880 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 699,66 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 013,9 kvadratkilometer[2]
- därav vatten685,76 kvadratkilometer[2]
Folkmängd102 057 ()[3]
Bef.täthet100,66 inv./km² (land)
Läge
Halmstad Municipality in Halland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°40′00″N 12°51′00″E / 56.666666666667°N 12.85°Ö / 56.666666666667; 12.85
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHalmstads domkrets
Koder
Kommunkod1380[4]
Org.nummer212000-1215[5]
GeoNames2708363
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen vid Kattegatt, i mellersta delen av landskapet Halland. Den gränsar i norr till Falkenbergs och Hylte kommuner, i söder till Laholms kommun, alla i Hallands län samt i öster till Ljungby kommun i Kronobergs län. Genom kommunen rinner ån Nissan. På alla hjärtans dag den 14 februari 2018 firade Halmstads kommun att man blir 100 000 invånare i kommunen[7].

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Breared, Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Trönninge, Tönnersjö, Vapnö och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Halmstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

I området inrättades 27 januari 1905 Oskarströms municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1947 ombildades till Oskarströms köping. I området fanns även Nyhems municipalsamhälle från 4 december 1908 till slutet av 1927 då det uppgick i Halmstads stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Eldsberga (av de tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge och Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv och Övraby), Getinge (av Getinge och Rävinge), Harplinge (av Harplinge och Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille och Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared och Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum och Vapnö). Halmstads stad och Oskarströms köping förblev opåverkade.

1967 inkorporerades Simlågsdalen landskommun i Halmstads stad. Halmstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Halmstads stad samtidigt som Oskarströms kommun bildades av Oskarströms köping. 1974 införlivades kommunerna Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Kvibille, Oskarström och Söndrum.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Halmstads tingsrätts domsaga.[9]

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Halmstads kommunvapen

Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra.

Halmstads kommunvapen är ett för svenska förhållanden ovanligt kommunvapen i och med att det innefattar hjälm och andra tillbehör. Det går dock också att endast använda skölden. Som logotyp, till exempel på kommunens hemsida, används de tre krönta hjärtana förenklat ensamma eller tillsammans med namnet Halmstad.

Efter kommunbildningen, färdig 1974, fanns även Harplinges 1958 skapade vapen inom kommunen. Man beslutade dock att låta registrera det gamla stadsvapnet oförändrat år 1974.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Halmstads kommun 1810–2018
År Invånare
1810
  
12 920
1820
  
13 842
1830
  
15 071
1840
  
16 795
1850
  
18 942
1860
  
23 137
1870
  
26 081
1880
  
30 327
1890
  
34 063
1900
  
39 979
1910
  
44 715
1920
  
45 475
1930
  
47 223
1940
  
49 671
1950
  
57 689
1960
  
62 004
1970
  
70 616
1980
  
76 042
1990
  
80 061
2000
  
85 200
2010
  
91 800
2018
  
101 268
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.
  • All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 922, eller 20,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 532 den 31 december 2014).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Halmstads kommun 95 532 personer. Av dessa var 15 053 personer (15,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

IndelningarRedigera

TätorterRedigera

Det finns 19 tätorter i Halmstads kommun.[13]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning

per 2015-12-31. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Halmstad 66 124
2 Oskarström 4 172
3 Frösakull 2 296
4 Getinge 1 909
5 Åled 1 690
6 Haverdal 1 681
7 Gullbrandstorp 1 642
8 Trönninge 1 569
9 Harplinge 1 498
10 Steninge 1 112
11 Kvibille 948
12 Villshärad 778
13 Holm 764
14 Eldsberga 679
15 Gullbranna 667
16 Simlångsdalen 648
17 Laxvik 486
18 Sennan 398
19 Skedala 359

KommunikationerRedigera

I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs och SJ:s fjärrtåg med station i Halmstad. Där finns anslutning till Markarydsbanan och Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg mot Värnamo och Nässjö med stopp i Sannarp och Oskarström. Från Halmstad utgår riksväg 26 (Nissastigen) åt nordöst, riksväg 25 åt öster och riksväg 15 åt sydöst.

PolitikRedigera

Halmstads kommun har traditionellt styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919. Sedan 2006 är dock en moderat kommunstyrelsens ordförande.

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022[14]
Ordförande M Andreas Bergman
Förste vice ordförande S Ingegerd Sahlström
Andre vice ordförande M Houda Axelsson

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022[14]
Ordförande M Jonas Bergman
Förste vice ordförande C Jenny Axelsson
Andre vice ordförande S Krissi Johansson

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Gun Yström 1994 1998 Socialdemokraterna
  Bengt Ekberg 1998 2006 Socialdemokraterna
  Carl Fredrik Graf 2006 2018-05-01 Moderaterna
  Jonas Bergman 2018-05-01 2018-10-15 Moderaterna
  Krissi Johansson 2018-10-15 2018-10-23 Socialdemokraterna
  Jonas Bergman 2018-10-23 Moderaterna

NämndernaRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnd L Lovisa Aldrin S Lars El Hayek
Byggnadsnämnd M Dag Hultefors S Fredrik Luhanka
Hemvårdsnämnd M Ann-Charlotte Mankell S Rose-Marie Henriksson
Fastighetsnämnd M Carl-Johan Berthilsson S Carin Söderberg
Kulturnämnd C Anna Ginstmark S Eva-Marie Paulsson
Miljönämnd M Anna Fallkvist S Leif Grenlund
Räddningsnämnd KD Henrik Östlund S Pernilla Lingford Hultin
Servicenämnd C Staffan Svensson S Gun Britt Löfdahl
Socialnämnd KD Ella Kardemark S Tord Johansson
Teknik- och fritidsnämnd C Håkan Björklund S Micael Nilsson
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd M Christoffer Lundholm S Michael Svensson
Valnämnd M Ewa Sjögren S Ante Hultin

Mandattabell i Halmstads kommun valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPÖVRSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970222885
222885
4587,8
387
197333319610
33319610
7191,2
6011
197633117812
33117812
7190,8
5516
1979431138114
43113814
7189,7
5120
19823322114217
33211417
7190,6
4823
198533238916
33238916
7188,7
4625
198833168914
33168914
7185,1
4526
199122831477415
283477415
7185,1
4427
19943344265215
33446515
7185,4
4229
19986264455516
6264455516
7178,76
4031
20025294259512
529459512
7178,36
4031
200632643256319
3264356319
7180,26
3833
201032642355221
326435521
7182,51
3932
201442542684216
425468416
7183,88
4031
201842331074416
42331074416
7185,08
3833
  • Övriga 1991–1994 var Pensionärspartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Politiska styrenRedigera

År Partier
1994-1998 S V
1998-2002 S V MP
2002-2006 S V SPI
2006-2010 M FP C KD SPI
2010-2014 M FP C MP KD
2014-2016 M C L MP SPI KD
2016-2018 M C L MP KD
2018- M C L KD

Kommunala bolagRedigera

Halmstads kommun är genom moderbolaget Halmstads Rådhus AB ägare till flera bolag.[15] De största är bostadsbolaget Halmstads Fastighets AB (HFAB) och Halmstads Energi och Miljö AB (HEM), som bland annat sköter avfallshantering, fjärrvärme, fjärrkyla och elnät. Halmstads flygplats drivs av kommunen via bolaget Halmstads Flygplats AB och verksamheten i Halmstads hamn sköts via Halmstads Hamn och Stuveri AB. Andra bolag hel- eller delägda av kommunen innefattar Destination Halmstad (innan 2014 Halmstad & Co), Halmstads Näringslivs AB, AB Industristaden, Halmstad City AB och Halmstads Stadsnät AB (HSAB).

UtbildningRedigera

GrundskolorRedigera

  • Andersbergsskolan år F-5
  • Brearedsskolan år F-6
  • Brunnsåkersskolan år 6-9
  • Bäckagårdsskolan år F-5
  • Eldsbergaskolan år F-5
  • Enslövsskolan år F-6
  • Eketångamontissoriskola år F-9
  • Esperedskolan år F-6
  • Frennarps Byskola år F-3
  • Frösakullsskolan år F-5
  • Furulundsskolan år F-9
  • Fyllingeskolan år F-9
  • Getingeskolan år F-9
  • Gullbrandstorpsskolan år F-9
  • Hallägraskolan år 6-9
  • Haverdals Byskola år F-5
  • Holms skola år F-5
  • Jutarumsskolan år F-5
  • Klockargårdsskolan år F-5
  • Kvibilleskolan år F-5
  • Kyrkskolan år F-5
  • Linehedsskolan år F-3
  • Lyngåkraskolan år F-5
  • Malmqvistska Skolan
  • Nyhemsskolan år F-6
  • Skavbökeskolan år F-6
  • Slottsjordsskolan år F-5
  • Slättåkraskolan år F-6
  • Snöstorpsskolan år-F-5
  • Sofiebergsskolan år F-5
  • Steningeskolan år F-3
  • Stenstorpsskolan år 6-9
  • Trönningeskolan år F-9
  • Wallbergsskolan år F-9
  • Valhallaskolan år F-6
  • Vallåsskolan år F-9
  • Örjansskolan år F-9
  • Östergårdsskolan år 4-9
  • Österledskolan år 7-9

GymnasieskolorRedigera

 
Sturegymnasiet

I Halmstad finns fyra kommunala gymnasieskolor, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet och Klaragymnasiet. Traditionellt har Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga program, Sannarp mot samhällsvetenskapliga och Sture mot estetiska. Klaragymnasiet är den yngsta av de fyra och har enbart individuella programmet.

I kommunen ligger naturbruksgymnasiet Plönninge, för vilket Region Halland är huvudman. Friskolor finns i form av Aspero Idrottsgymnasium, Drottning Blankas gymnasium, Halmstads Praktiska Gymnasium och Ljud & Bildskolan.

Högre utbildningRedigera

Högskolan i Halmstad grundades 1983 och är en statlig högskola. Inom Halmstads garnison finns högre utbildning i form av Militärhögskolan Halmstad och Försvarsmaktens tekniska skola.

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019, läs online
  4. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  5. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  6. ^ http://www.ne.se/halmstad/197727
  7. ^ ”Halmstad firar 100 000 invånare - Halmstads kommun” (på sv). www.halmstad.se. Arkiverad från originalet den 15 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180215023718/https://www.halmstad.se/kommunpolitik/faktaomhalmstad/halmstadfirar100000invanare.23137.html. Läst 14 februari 2018. 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  14. ^ [a b] [1]
  15. ^ ”Kommunala bolag”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2007. https://archive.is/20070808171604/http://www.halmstad.se/prod/halmstad/dalis2halmstad.nsf/vyPublicerade/4FB4A899F315B719C1256BB100421A4F?OpenDocument#HRAB-01. Läst 27 december 2009. 

Externa länkarRedigera