De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti samtliga val, sedan 2006 har dock kommunpolitiken dominerats av borgerliga partier.
De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Framförallt hittas stora myrmarksområden öster om Simlångsdalen, men odlingsmark finns. Berggrunden är i huvudsak täckt med morän. Den bördiga jordbruksslätten ligger främst mellan detta område och kusten. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. Där finns enstaka uppstickande urbergshöjder. En del större sandområden med kustdyner finns dock i anslutning till själva kusten, speciellt i kommunens södra del. Hur dessa dyner bildats har påverkat Lagans och Genevadsåns nedre lopp och styrt dem mot norr. Flygsandfält finns vid Tönnersa och de norr om Halmstad liggande bukterna vid Frösakull och Haverdal.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Halmstads kommun har traditionellt styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919. Mellan 2006 och 2022 var dock en moderat kommunstyrelsens ordförande.
Tidigare fanns även Klaragymnasiet. Det tidigare Plönningegymnasiet lades ner 2016 och delar av verksamheten flyttades till Munkagårdsgymnasiet. Då hade gymnasiet funnits i 69 år.[18] Traditionellt har Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga program, Sannarp mot samhällsvetenskapliga och Sture mot estetiska.
Kommunen har 105 763 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 17:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Halmstads kommun 1810–2020[20][21]
År
Folkmängd
1810
12 920
1820
13 842
1830
15 071
1840
16 795
1850
18 942
1860
23 137
1870
26 081
1880
30 327
1890
34 063
1900
39 979
1910
44 715
1920
45 475
1930
47 223
1940
49 671
1950
57 689
1960
62 004
1970
70 616
1980
76 042
1990
80 061
2000
85 200
2010
91 800
2020
103 754
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 922, eller 20,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 532 den 31 december 2014).[22]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Halmstads kommun 95 532 personer. Av dessa var 15 053 personer (15,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]
Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra.
Halmstads kommunvapen är ett för svenska förhållanden ovanligt kommunvapen i och med att det innefattar hjälm och andra tillbehör. Det går dock också att endast använda skölden. Som logotyp, till exempel på kommunens hemsida, används de tre krönta hjärtana förenklat ensamma eller tillsammans med namnet Halmstad.
Efter kommunbildningen, färdig 1974, fanns även Harplinges 1958 skapade vapen inom kommunen. Man beslutade dock att låta registrera det gamla stadsvapnet oförändrat år 1974.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]