Kävlinge kommun

kommun i Skåne län, Sverige

Kävlinge kommun är en kommun i Skåne län. Centralorten är Kävlinge som också är kommunens största tätort.

Kävlinge kommun
Kommun
Kävlinge kommunhus
SloganSkånes bästa boendekommun
Kommunens vapen.
Kävlinge kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortKävlinge
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd32 430 ()[1]
Areal293,15 kvadratkilometer ()[2]
- därav land152,45 kvadratkilometer[2]
- därav vatten140,7 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet212,73 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater55°48′00″N 13°07′00″Ö / 55.8°N 13.116666666667°Ö / 55.8; 13.116666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStormalmö
Domkretstillhörighet
DomkretsLunds domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1058[3]
Anställda2 025 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1261[5]
GeoNames2701094
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Majoriteten av landskapet består av en slättbygd som är svagt kuperad, den är täckt med mycket god åkerjord. I början av 2020-talet var kommunen själv den viktigaste arbetsgivaren. På grund av kommunens geografiska läge pendlar en stor andel av kommunens förvärvsarbetande till arbetsplatser utanför Kävlinge.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen på 2010- och 2020-talet har kommunen styrts av Alliansen. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen dock av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Barsebäck, Dagstorp, Hofterup, Hög, Kävlinge, Lackalänga, Lilla Harrie, Löddeköpinge, Stora Harrie, Stävie, Södervidinge, Virke och Västra Karaby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 23 augusti 1901 inrättades Kävlinge municipalsamhälle i Kävlinge landskommun och den 4 oktober 1901 inrättades Furulunds municipalsamhälle i Lackalänga landskommun. Kävlinge municipalsamhälle upplöstes år 1946 när Kävlinge köping bildades genom en ombildning av Kävlinge landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Dösjebro (av de tidigare landskommunerna Annelöv, Dagstorp, Saxtorp och Västra Karaby), Harrie (av Lilla Harrie, Remmarlöv, Stora Harrie, Virke, Örtofta och en del av Västra Sallerup), Löddeköpinge (av Barsebäck, Hofterup, Hög och Löddeköpinge) och Teckomatorp (av Källs-Nöbbelöv, Norra Skrävlinge, Norrvidinge och Södervidinge). Samtidigt med detta upplöstes Furulunds municipalsamhälle då Furulunds köping bildades av Lackalänga landskommun och Stävie landskommun medan Kävlinge köping förblev oförändrad.

1967 införlivades i Kävlinge köping delar ur Dösjebro landskommun (Västra Karaby och Dagstorps församlingar) och 1969 införlivades Furulunds köping, en del ur Teckomatorps landskommun (Södervidinge församling) samt delar ur Harrie landskommun (Stora Harri, Lilla Harrie och Virke församlingar).

Kävlinge kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Kävlinge köping. 1974 införlivades Löddeköpinge kommun. [6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lunds domsaga.[7]

Geografi redigera

Kommunen gränsar till Landskrona och Svalövs kommuner i norr, Eslövs kommun i öster, Lunds kommun i sydost och Lomma kommun och Malmö kommun i söder. Gränsen mot Malmö kommun är endast en havsgräns.

Topografi och hydrografi redigera

Majoriteten av landskapet består av en slättbygd som är svagt kuperad, den är täckt med mycket god åkerjord. Dominerande inslag i landskapsbilden är Kävlingeåns (Lödde å) dalgång i söder och Saxåns dalstråk i norr. Ett antal höjdryggar, däribland Gillhögs backe, Karabys backar och Dagstorps backar, förekommer i väster och norr. Endast fem procent av Kävlinge utgörs av skogsmark, men vid vidsträckta sandflyktsfält vid havet har det planterats tallskog. Järavallen är en strandvall som bildades under en period då havets yta stod cirka 5 meter över nuvarande nivå.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Kävlinge kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (15,1 %)
  Skog (7,7 %)
  Öppen myrmark (0,4 %)
  Jordbruksmark (66,9 %)
  Övrig mark (9,9 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns sex naturreservat i Kävlinge kommun.[10] Bland dessa Löddeåns mynning (norra), ett reservat som bildades 1952. I reservatet trivs ett stort antal fågelarter så som vattenrall, rödbena, ljungpipare, snösparvar och vinterhämplingar. Reservatet även skyddat enligt Natura 2000.[11] Ett annat exempel på naturreservat är Lundaåkrabukten som bildades 2022. Reservatet går även in i Landskrona kommun och omfattar Osen och Saxåns utlopp. Det består till stor del av hav, men också av å och betade strandängar. I reservatet trivs både fåglar och fiskar men också tumlare och knubbsäl. Även detta reservat är skyddat enligt Natura 2000.[12]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar: Dagstorps, Hofterups, Kävlinge, Lackalänga-Stävie, Löddebygdens och Västra Karaby.

 
Distrikt inom Kävlinge kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 12 distrikt:[13]

Tätorter redigera

Det finns 12 tätorter i Kävlinge kommun.

 
Bryggan i Barsebäck

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Kävlinge &&&&&&&&&&&09320.&&&&&09 320
2 Löddeköpinge &&&&&&&&&&&06481.&&&&&06 481
3 Furulund &&&&&&&&&&&04359.&&&&&04 359
4 Hofterup &&&&&&&&&&&03814.&&&&&03 814
5 Dösjebro &&&&&&&&&&&&0866.&&&&&0866
6 Barsebäck &&&&&&&&&&&&0689.&&&&&0689
Sandskogen &&&&&&&&&&&&0689.&&&&&0689
8 Barsebäckshamn &&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477
9 Lilla Harrie &&&&&&&&&&&&0391.&&&&&0391
10 Järavallen &&&&&&&&&&&&0258.&&&&&0258
11 Västra Karaby &&&&&&&&&&&&0244.&&&&&0244
12 Saxtorpsskogen (del av*) &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203

* En del av tätorten Saxtorpsskogen ligger i kommunen, men den största delen ligger i Landskrona kommun.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som samlade 25 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 inkluderade även Miljöpartiet i den styrande koalitionen. Den så kallade femklövern samlade 27 av 49 mandat.[14] I valet 2018 gick både Centerpartiet och Moderaterna framåt med ett mandat vardera. Detta ledde till att Miljöpartiet pekades från styret och att Alliansen stannade vid makten.[15]

Kävlinge kommun styrs sedan valet 2022 av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.[16]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2023–2026
Ordförande M Boriana Åberg
Förste vice ordförande SD Lars Andersson
Andre vice ordförande S Kerstin Nilsson

Källa:[17]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande redigera

Namn Tillträdde Avgick
  Cay Kalin[18] (M) 2006 2007
  Boriana Åberg[19] (M) 2007 Nuvarande

Mandatfördelning i Kävlinge kommun, valen 1970–2022 redigera

Socialdemokraterna var det största partiet i kommunvalen 1970-2006 och sedan 2010 är Moderaterna det största partiet. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970-1976, Moderaterna i valen 1979-2006 samt Socialdemokraterna i valen 2010-2014.[20]

Samtliga riksdagspartier finns representerade i Kävlinge kommunfullmäktige. Av riksdagspartierna har Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet/Liberalerna och Moderaterna alltid funnits representerade sedan valet 1970, Vänsterpartiet sedan valet 1976 (förutom vid valet 1994, då partiet inte fick något mandat), Miljöpartiet sedan 1982, Kristdemokraterna sedan 1998 (var även representerade efter valet 1991) och Sverigedemokraterna sedan valet 2002. SPI – Sveriges pensionärers intresseparti fanns representerat i valen 1998 och 2002, Kommunens Väl i valen 1994 och 1998, Kävlingebor i valet 2010 samt M-demokraterna i valet 1994.

ValårVSMPSPISDKVKBOÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970231043
231043
4092,6
35
1973251545
251545
4994,1
45
19761231357
231357
4994,1
409
19791249510
249510
4993,1
3415
198212517312
257312
4993,1
409
198512316513
236513
4991,5
3910
198812436510
2436510
4987,5
3019
1991220255114
22025514
4987,9
3316
1994232813210
23283210
4988,1
2920
199821821522112
218252212
4582,30
2619
20021201142529
2042529
4581,96
2817
20061171634112
1763412
4584,47
2817
201011524235116
152423516
4985,77
2920
20141143735115
14373515
4987,72
2920
201811221044115
122104415
4989,28
2920
202211129333116
112933316
4987,96
3019
  • Övriga 1994 var M-demokraterna med ett mandat.
  • Övriga 2022 var Löddebygden med tre mandat.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2023–2026
Ordförande M Annsofie Thuresson
Förste vice ordförande M Johan Douglies
Andre vice ordförande S Ingvar Willexberg

Källa:[21]

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Tillträdde Avgick
  Pia Almström[22] (M) 1 januari 2007 31 december 2022
  Annsofie Thuresson (M) 1 januari 2023-[23]

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande (2023-2026) Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Utbildningsnämnden M Sofia Lindblom SD Thomas Salomon S Markus Nordqvist
Omsorgsnämnden M Patrik Bengtsson M Anna Elmvik S Jimmy Runesson
Arbetsliv och fritidsnämnden M Johan Douglies SD Stefan Palm S Rune Sandström
Bygg och Miljönämnden M Anders Lindvall SD Thomas Borg S Jan Kronberg
Valnämnden M Mikael Elmvik S Gert Nilsson
Överförmyndare M Josefin Hylander KD Alexander Kjellman

Källa:[24]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet var kommunen själv den viktigaste arbetsgivaren. Andra viktiga arbetsplatser var köpcentrumet Center Syd i Löddeköpinge och Södervidingebagaren AB. På grund av kommunens geografiska läge i det tättbefolkade sydvästra Skåne pendlar en stor andel av kommunens förvärvsarbetande till arbetsplatser utanför Kävlinge, speciellt Lund och Malmö.[8]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunen genomkorsas från söder till norr av Europaväg 6/Europaväg 20. Den norra delen av europavägen korsas av länsväg 110. Genom östra delen av kommunen går länsvägarna 104 och 108.[8]

Malmö-Billesholms järnväg var en enskild järnväg mellan Malmö, via Kävlinge, och Billesholm som anslöt till Landskrona-Ängelholms Järnväg. Den öppnade 1886, förstatligades 1896 och utgjorde sedan det året en del av Västkustbanan fram till 1991, då den istället blev en del av Godsstråket genom Skåne. En tidigare järnväg i kommunen var Kävlinge–Barsebäcks Järnväg som var en normalspårig järnväg. Den öppnades 1907 och förstatligades 1927. Trafiken upphörde dock 1955.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 32 430 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 82:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kävlinge kommun 1810–2020[25][26]
ÅrFolkmängd
1810
  
5 596
1820
  
6 774
1830
  
7 711
1840
  
8 438
1850
  
9 371
1860
  
9 902
1870
  
10 263
1880
  
10 019
1890
  
9 504
1900
  
10 946
1910
  
12 152
1920
  
11 960
1930
  
11 417
1940
  
11 144
1950
  
11 673
1960
  
11 526
1970
  
14 496
1975
  
19 239
1980
  
20 643
1985
  
21 154
1990
  
23 178
1995
  
24 169
2000
  
24 583
2005
  
26 704
2010
  
29 013
2015
  
30 104
2020
  
32 020

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Inmurad i Stora Harrie kyrka finns Stora Harriestenen, ett runstensfragment som ska ha upptäckts i kyrkogolvet 1851 eller 1861. Ett annat kulturarv är Hofterupsdösen, en så kallad dös eller stenkammargrav från yngre stenåldern. Den är belägen i strax öster om Hofterups kyrka i Kävlinge kommun. En annan stenkammargrav är Gillhögen, en restaurerad gånggrift från yngre stenåldern i Barsebäcks socken.

Kommunsymboler redigera

Kommunvapen redigera

 
Rapphönan är Kävlinges kommunfåge.l.

Blasonering: I grönt fält ett sexarmat kors av guld, bildat av en smal bjälke, en kavle och en ginkavle.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Kävlinge köping år 1955. Bilden syftar på sex i Kävlinge sammanstrålande järnvägar. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1975. Då var två av järnvägarna nedlagda.

Kommunfågel redigera

Rapphönan är Kävlinges kommunfågel.

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Kävlinge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%A4vlinge. Läst 18 april 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/sok.html. Läst 18 april 2023. 
  11. ^ ”Löddeåns mynning (norra delen)”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/kavlinge/loddeans-mynning-norra-delen.html. Läst 18 april 2023. 
  12. ^ ”Lundåkrabukten”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/landskrona/lundakrabukten.html. Läst 18 april 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Femklöver med egen majoritet i Kävlinge! | ...på väg mot valseger 2014”. web.archive.org. 5 december 2014. Arkiverad från originalet den 5 december 2014. https://web.archive.org/web/20141205061842/http://www.kavlingemoderaterna.se/wp/2014/10/femklover-med-egen-majoritet-i-kavlinge/. Läst 18 april 2023. 
  15. ^ ”Alliansen får egen majoritet - men de sista rösterna kan ändra”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-09-10/alliansen-far-egen-majoritet--miljopartiet-petas-fran-koalitionen. Läst 18 april 2023. 
  16. ^ ”Politiker och partier i kommunen”. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317055059/http://www.kavlinge.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/politikerochpartierikommunen.4.77e27c3713deaee776d2e37.html. Läst 16 mars 2017. 
  17. ^ ”Kommunfullmäktige”. TroInt. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317143516/http://troint.kavlinge.se/Troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=kf. Läst 16 mars 2017. 
  18. ^ Nylund, Sara: Minnesstund för Cay Kallin, Sydsvenskan, 2007-06-26 (åtkomst 2010-10-06)
  19. ^ Persson, Stefan (4 oktober 2010). ”Boriana Åberg redo axla uppdraget”. skanskan.se. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. http://archive.is/2012.05.25-203819/http://www.skanskan.se/article/20101003/KAVLINGE/710039927/0/jobb/*/boriana-aberg-redo-axla-uppdraget. Läst 6 oktober 2010. 
  20. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  21. ^ ”Kommunstyrelsen”. TroInt. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317055135/http://troint.kavlinge.se/Troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=Ks. Läst 16 mars 2017. 
  22. ^ Galinon, Vivien (2022-09-20). ”Lämnar makten vidare – efter 24 år: ”Kommande åren blir tuffa””. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2022-09-20/lamnar-makten-vidare--efter-24-ar-kommande-aren-blir-tuffa. 
  23. ^ ”Uppdrag för Almström, Pia”. TroInt. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317143615/http://troint.kavlinge.se/Troint/extern/index.asp?page=personuppdrag&inr=6. Läst 16 mars 2017. 
  24. ^ ”Centrala Nämnder/Styrelser”. TroInt. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 november 2017. https://web.archive.org/web/20171117065723/http://troint.kavlinge.se/Troint/extern/index.asp?page=getNS&oid=10000. Läst 16 mars 2017. 
  25. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp. 
  26. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 

Externa länkar redigera