Öppna huvudmenyn

Kävlinge kommun

kommun i Skåne län, Sverige

Kävlinge kommun är en kommun i Skåne län. Centralorten är Kävlinge som också är kommunens största tätort.

Kävlinge kommun
Kommun
Kävlinge kommunhus.JPG
Kävlinge kommunhus
SloganSkånes bästa boendekommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortKävlinge
Inrättad1 januari 1971
Anställda2 080 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal293,15 kvadratkilometer ()[2]
- därav land152,45 kvadratkilometer[2]
- därav vatten140,7 kvadratkilometer[2]
Folkmängd31 621 ()[3]
Bef.täthet207,42 inv./km² (land)
Läge
Kävlinge Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater55°48′00″N 13°07′00″E / 55.8°N 13.116666666667°Ö / 55.8; 13.116666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStormalmö
Domkretstillhörighet
DomkretsLunds domkrets
Koder
Kommunkod1261[4]
Org.nummer212000-1058[5]
GeoNames2701094
Redigera Wikidata
Bryggan i Barsebäck

Kommunen gränser till Landskrona och Svalövs kommuner i norr, Eslövs kommun i öster, Lunds kommun i sydost och Lomma kommun i söder.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Barsebäck, Dagstorp, Hofterup, Hög, Kävlinge, Lackalänga, Lilla Harrie, Löddeköpinge, Stora Harrie, Stävie, Södervidinge, Virke och Västra Karaby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 23 augusti 1901 inrättades Kävlinge municipalsamhälle i Kävlinge landskommun och den 4 oktober 1901 inrättades Furulunds municipalsamhälle i Lackalänga landskommun. Kävlinge municipalsamhälle upplöstes år 1946 när Kävlinge köping bildades genom en ombildning av Kävlinge landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Dösjebro (av de tidigare landskommunerna Annelöv, Dagstorp, Saxtorp och Västra Karaby), Harrie (av Lilla Harrie, Remmarlöv, Stora Harrie, Virke, Örtofta och en del av Västra Sallerup), Löddeköpinge (av Barsebäck, Hofterup, Hög och Löddeköpinge) och Teckomatorp (av Källs-Nöbbelöv, Norra Skrävlinge, Norrvidinge och Södervidinge). Samtidigt med detta upplöstes Furulunds municipalsamhälle då Furulunds köping bildades av Lackalänga landskommun och Stävie landskommun medan Kävlinge köping förblev oförändrad.

1967 införlivades i Kävlinge köping delar ur Dösjebro landskommun (Västra Karaby och Dagtorps församlingar) och 1969 införlivades Furulunds köping, en del ur Teckomatorps landskommun (Södervidinge församling) samt delar ur Harrie landskommun (Stora Harri, Lilla Harrie och Virke församlingar).

Kävlinge kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Kävlinge köping. 1974 införlivades Löddeköpinge kommun. [6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lunds domsaga.[7]

KommunvapnetRedigera

 
Rapphönan är Kävlinges kommunfågel.

Blasonering: I grönt fält ett sexarmat kors av guld, bildat av en smal bjälke, en kavle och en ginkavle.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Kävlinge köping år 1955. Bilden syftar på sex i Kävlinge sammanstrålande järnvägar. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1975. Då var två av järnvägarna nedlagda.

Rapphönan är Kävlinges kommunfågel.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kävlinge kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
5 596
1820
  
6 774
1830
  
7 711
1840
  
8 438
1850
  
9 371
1860
  
9 902
1870
  
10 263
1880
  
10 019
1890
  
9 504
1900
  
10 946
1910
  
12 152
1920
  
11 960
1930
  
11 417
1940
  
11 144
1950
  
11 673
1960
  
11 526
1970
  
14 496
1980
  
20 643
1990
  
23 178
2000
  
24 583
2010
  
29 013
Källa:SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

IndelningarRedigera

TätorterRedigera

Det finns 12 tätorter i Kävlinge kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Kävlinge &&&&&&&&&&&09320.&&&&&09 320
2 Löddeköpinge &&&&&&&&&&&06481.&&&&&06 481
3 Furulund &&&&&&&&&&&04359.&&&&&04 359
4 Hofterup &&&&&&&&&&&03814.&&&&&03 814
5 Dösjebro &&&&&&&&&&&&0866.&&&&&0866
6 Barsebäck &&&&&&&&&&&&0689.&&&&&0689
Sandskogen &&&&&&&&&&&&0689.&&&&&0689
8 Barsebäckshamn &&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477
9 Lilla Harrie &&&&&&&&&&&&0391.&&&&&0391
10 Järavallen &&&&&&&&&&&&0258.&&&&&0258
11 Västra Karaby &&&&&&&&&&&&0244.&&&&&0244
12 Saxtorpsskogen (del av*) &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203

* En del av tätorten Saxtorpsskogen ligger i kommunen, men den största delen ligger i Landskrona kommun.

PolitikRedigera

Socialdemokraterna var det största partiet i kommunvalen 1970-2006 och sedan 2010 är Moderaterna det största partiet. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970-1976, Moderaterna i valen 1979-2006 samt Socialdemokraterna i valen 2010-2014.[9]

Samtliga riksdagspartier finns representerade i Kävlinge kommunfullmäktige. Av riksdagspartierna har Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet/Liberalerna och Moderaterna alltid funnits representerade sedan valet 1970, Vänsterpartiet sedan valet 1976 (förutom vid valet 1994, då partiet inte fick något mandat), Miljöpartiet sedan 1982, Kristdemokraterna sedan 1998 (var även representerade efter valet 1991) och Sverigedemokraterna sedan valet 2002. SPI – Sveriges pensionärers intresseparti fanns representerat i valen 1998 och 2002, Kommunens Väl i valen 1994 och 1998, Kävlingebor i valet 2010 samt M-demokraterna i valet 1994.

Kävlinge kommun styrs sedan valet 2014 av Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.[10]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande M Boriana Åberg
Förste vice ordförande KD Peter Rugarn
Andre vice ordförande S Roland Palmqvist

Källa:[11]

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2015–2018
Ordförande M Pia Almström
Förste vice ordförande L Carina Ingelsson
Andre vice ordförande C Stina Larsson
Tredje vice ordförande S Catrin Tufvesson

Källa:[12]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande (2015-2018) Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Bildningsnämnden L Camilla Mårtensen M Patrik Bengtsson S Rune Sandström
Miljö- och byggnadsnämnden M Thomas Lövskog C Lennart Hansson S Jan Svensson
Socialnämnden M Annsofie Thuresson L Anette Bååth S Gunni Gustafsson Nilsson
Tekniska nämnden M Johan Ericsson MP Lars Lundström S Larserik Johansson
Valberedningsnämnden MP Nils Nyberg S Larserik Johansson
Valnämnden M Christian Lindblom S Ingrid Johansson
Överförmyndarnämnden L Ann-Britt Svensson S Gert Nilsson

Källa:[13]

Mandatfördelning i Kävlinge kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSPISDKVKBOÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970231043
231043
4092,6
35
1973251545
251545
4994,1
45
19761231357
231357
4994,1
409
19791249510
249510
4993,1
3415
198212517312
257312
4993,1
409
198512316513
236513
4991,5
3910
198812436510
2436510
4987,5
3019
1991220255114
22025514
4987,9
3316
1994232813210
23283210
4988,1
2920
199821821522112
218252212
4582,30
2619
20021201142529
2042529
4581,96
2817
20061171634112
1763412
4584,47
2817
201011524235116
152423516
4985,77
2920
20141143735115
14373515
4987,72
2920
201811221044115
122104415
4989,28
2920
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunfullmäktiges ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Boriana Åberg (M) 15 oktober 2014-[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Pia Almström (M) tidigast 1 januari 2015-[15]

SkattesatsRedigera

Nedan visas skattesatsen i kommunen och landstinget för inkomståret 2015.[16]

År Kommunalskatt Landstingsskatt
2015 18,51 % 10,69 %

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
  5. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  10. ^ ”Politiker och partier i kommunen”. Kävlinge kommun. http://www.kavlinge.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/politikerochpartierikommunen.4.77e27c3713deaee776d2e37.html. Läst 16 mars 2017. 
  11. ^ ”Kommunfullmäktige”. TroInt. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317143516/http://troint.kavlinge.se/Troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=kf. Läst 16 mars 2017. 
  12. ^ ”Kommunstyrelsen”. TroInt. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317055135/http://troint.kavlinge.se/Troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=Ks. Läst 16 mars 2017. 
  13. ^ ”Centrala Nämnder/Styrelser”. TroInt. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 november 2017. https://web.archive.org/web/20171117065723/http://troint.kavlinge.se/Troint/extern/index.asp?page=getNS&oid=10000. Läst 16 mars 2017. 
  14. ^ ”Uppdrag för Åberg, Boriana”. TroInt. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317054855/http://troint.kavlinge.se/Troint/extern/index.asp?page=personuppdrag&inr=387. Läst 16 mars 2017. 
  15. ^ ”Uppdrag för Almström, Pia”. TroInt. Kävlinge kommun. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317143615/http://troint.kavlinge.se/Troint/extern/index.asp?page=personuppdrag&inr=6. Läst 16 mars 2017. 
  16. ^ ”Kommunala skattesatser m.m. under 2015”. Skatteverket. http://www.skatteverket.se/download/18.12815e4f14a62bc048f186e/1419947950064/andrat-pajala-komsk15.txt. Läst 24 maj 2015. 

Externa länkarRedigera