Öppna huvudmenyn

Simrishamns kommun

kommun i Skåne län, Sverige

Simrishamns kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Kristianstads län. Centralort är Simrishamn.

Simrishamns kommun
Kommun
Nya rådhuset, Simrishamn.jpg
Nya rådhuset
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Kristianstads län (–)
CentralortSimrishamn
Inrättad1 januari 1971
Anställda1 530 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 254,9 kvadratkilometer ()[2]
- därav land392,29 kvadratkilometer[2]
- därav vatten862,61 kvadratkilometer[2]
Folkmängd19 269 ()[3]
Bef.täthet49,12 inv./km² (land)
Läge
Simrishamn Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater55°33′N 14°21′E / 55.55°N 14.35°Ö / 55.55; 14.35
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsYstads domkrets (–)
Simrishamns domsaga (–)
Koder
Kommunkod1291 (–)[4]
1181 (–)[5]
Org.nummer212000-0969[6]
GeoNames2679106
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen på Österlen i sydöstra delen av landskapet Skåne med Östersjön i öster. Simrishamns kommun gränsar i sydväst till Ystads kommun i före detta Malmöhus län, i väster till Tomelilla kommun och i norr till Kristianstads kommun, båda i före detta Kristianstads län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bolshög, Borrby, Gladsax, Hammenhög, Hannas, Järrestad, Ravlunda, Rörum, Sankt Olof, Simris, Stiby, Södra Mellby, Vallby, Vitaby, Östra Herrestad, Östra Hoby, Östra Nöbbelöv, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Simrishamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

Baskemölla municipalsamhälle inrättades 17 maj 1889 och Branteviks municipalsamhälle 19 oktober 1894. Dessa båda upplöstes vid årsskiftet 1951/1952. Kiviks municipalsamhälle inrättades 3 december 1886 och upplöstes vid utgången av 1957. Skillinge municipalsamhälle inrättades 23 augusti 1889 och upplöstes vid utgången av 1963. Vitemölla municipalsamhälle inrättades 16 september 1887 och upplöstes vid utgången av 1953. Borrby municipalsamhälle inrättades 30 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1957.

Simris-Nöbbelövs landskommun bildades 1945 genom en sammanläggning av Östra Nöbbelöv och Simris landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Borrby (av Borrby och Östra Hoby), Brösarp (av Andrarum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta och Ravlunda), Hammenhög (av Hammenhög, Hannas, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad), Kivik (av Rörum, Sankt Olof, Södra Mellby och Vitaby) samt Tommarp (av Bolshög, Stiby, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv). Samtidigt uppgick landskommunerna Gladsax, Järrestad och Simris-Nöbbelöv i Simrishamns stad.

1969 utökades staden med Tommarps och Borrby landskommuner samt en del ur då upplösta Brösarps landskommun (Ravlunda församling) och delar ur då upplösta Hammenhögs landskommun (Hammenhögs, Hannas, Vallby och Östra Herrestads församlingar). Simrishamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Simrishamns stad. 1974 införlivades Kiviks kommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Simrishamns domsaga, före 1975 benämnd Ingelstads och Järrestads tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Ystads domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

 
Tommarps landskommuns kommunvapen (1963–1968).

Blasonering: Sköld medelst en vågskura delad av guld, vari en röd båt, och blått, vari en fisk av guld med röda fenor.

Ur ett sigill från 1500-talet skapades ett heraldiskt vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t 1945 för Simris-Nöbbelövs landskommun. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1979. Även Tommarps landskommun hade ett vapen, från 1963.

Sommargyllingen är Simrishamns kommunfågel.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Simrishamns kommun 1970–2015[9]
ÅrFolkmängd
1970
  
20 361
1975
  
20 103
1980
  
20 303
1985
  
19 887
1990
  
20 088
1995
  
20 259
2000
  
19 303
2005
  
19 425
2010
  
19 297
2015
  
19 065
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

CivilståndRedigera

Den 31 december 2015 fördelades Simrishamns kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[9]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 8 095 42,46 %
Gifta 7 562 39,66 %
Skilda 2 063 10,82 %
Änkor/änklingar 1 345 7,05 %

KönsfördelningRedigera

Den 31 december 2015 fördelades Simrishamns kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[9]

  • Män: 9 358; 49,08 %.
  • Kvinnor: 9 707; 50,92 %.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 433, eller 12,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 065 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 353, eller 6,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 406 den 31 december 2002).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Simrishamns kommun 19 065 personer. Av dessa var 2 130 personer (11,17 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[11]

ÅldersfördelningRedigera

Åldersfördelningen i Simrishamns kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[9]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 2 395 12,56 %
15–24 år 1 966 10,31 %
25–54 år 5 616 29,46 %
55–64 år 2 900 15,21 %
65+ år 6 188 32,46 %

GeografiRedigera

Kommunen är 45 km lång och 15 km bred. Ungefär hälften är odlad åkermark och hälften skogs- och ängsmarker. I de norra delarna av kommunen är det mer skog och kuperad terräng än i den södra där det finns mer jordbruk och slättbygd. Högsta punkt i kommunen är Stenshuvuds nationalpark (97 m ö.h.), 16 km norr om Simrishamn. Kusten är mycket varierad. Här finns både klippstränder och sandstränder med olika hög grovkornighet och färg, växlande från vit till röd.

Inom kommunen finns många fritidshus som gör att kommunens befolkning mer än fördubblas sommartid.

IndelningarRedigera

TätorterRedigera

Det finns 13 tätorter i Simrishamns kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015[13]. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Simrishamn &&&&&&&&&&&06779.&&&&&06 779
2 Gärsnäs &&&&&&&&&&&01094.&&&&&01 094
3 Borrby &&&&&&&&&&&&0975.&&&&&0975
3 Skillinge &&&&&&&&&&&&0975.&&&&&0975
5 Kivik &&&&&&&&&&&&0895.&&&&&0895
6 Hammenhög &&&&&&&&&&&&0879.&&&&&0879
7 Sankt Olof &&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666
8 Brantevik &&&&&&&&&&&&0380.&&&&&0380
9 Vitaby &&&&&&&&&&&&0351.&&&&&0351
10 Vik &&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327
11 Baskemölla &&&&&&&&&&&&0297.&&&&&0297
12 Östra Tommarp &&&&&&&&&&&&0291.&&&&&0291
13 Östra Vemmerlöv &&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234

KommunikationerRedigera

Från norr genomkorsas kommunen av riksväg 9 som tar av åt sydväst i Simrishamn, varifrån riksväg 11 utgår åt väster. Från Simrishamn utgår också järnvägen Österlenbanan åt väster. Den trafikeras av regiontåget Pågatågen som även stannar vid Gärsnäs på väg mot Ystad och Malmö.

PolitikRedigera

Största parti har i de flesta kommunvalen varit Socialdemokraterna. Två val, 1998 och 2010, utgjorde undantag då Moderaterna blev det största partiet i kommunvalet.

Feministiskt initiativ fick sina första kommunfullmäktigemandat i Simrishamns kommun i valet 2010, totalt 4 mandat. Det var också de första mandaten som partiet fått i ett val någonsin. Partiledaren Gudrun Schyman blev invald då hon var både första namn på partiets valsedel, och då hon även fick flest personröster av samtliga personvalskandidater i kommunvalet. [14]

Simrishamns kommun styrs under mandatperioden 2015-2018 av fem partier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Österlenpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.[15]

Politiska styren i Simrishamns kommunRedigera

År Partier
2010-2014[16] M C ÖP FP KD
2014-2018 S C ÖP MP L
2018-[17] M C L KD

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Jeanette Ovesson
Första vice ordförande C Mats Bengtsson
Andra vice ordförande S Karl-Erik Olsson

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 4 tillhör moderaterna, 3 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör sverigedemokraterna medan centerpartiet, miljöpartiet, österlenpartiet, liberalerna, feministiskt initiativ och vänsterpartiet har alla 1 ledamot vardera.[18]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande C Håkan Erlandsson
Förste vice ordförande M Christer Akej
Andre vice ordförande S Jan Vokoun

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande 1:a vice ordförande 2:a vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden[19] S Christer Grankvist C Jaennine Olesen M Sven Olsson
Kultur- och fritidsnämnden ÖP Gunilla Aastrup Persson S Per Andersson M Karin Fellström-Arnoldsson
Myndighetsnämnden MP Thomas Hansson S Ann-Christin Råberg M Kristina Åhberg
Samhällsbyggnadsnämnden C Carl-Göran Svensson ÖP Christer Vigren M Christer Akej
Socialnämnden S Pia Ingvarsson ÖP Christer Persson M Maria Linde Strömberg
Valnämnden S Göran Thorén M Carl Strömberg
Krisledningsnämnden S Karl-Erik Olsson M Anders Johnsson

Mandatfördelning i Simrishamns kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPFISLSSDNYDÖPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970171176
171176
4185,1
39
197311921557
1921557
4987,6
45
197611821468
1821468
4989,3
409
1979117411610
17411610
4987,7
3712
19821191311311
19311311
4987,7
3712
1985118129612
1829612
4985,2
3712
1988119339410
19339410
4981,7
3217
199111521683211
152683211
4982,0
3811
199421921572110
219257210
4982,3
3316
199831029451213
3102945213
4976,98
2722
200231514155429
315455429
4975,80
3019
2006213232463212
213232463212
4978,35
3217
2010113343442114
1334344214
4980,76
2920
2014113347352110
1334735210
4983,00
2722
2018211238243212
211238243212
4984,99
2920
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

I november 2014 bröt tre av sverigedemokraternas sju ledamöter med partiet, men sitter kvar som politiska vildar.[20]

Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
M Rörum 31,73 % 25,01 %
S Simrishamn S 33,79 % 23,09 %
SD Gärsnäs 27,73 % 17,67 %
C Ö Tommarp 15,73 % 8,08 %
L Rörum 9,64 % 5,95 %
FI Rörum 9,64 % 5,80 %
MP Ö Vemmerlöv 7,49 % 3,87 %
V Vitaby 5,16 % 3,59 %
KD Skillinge 5,72 % 3,24 %
ÖP S:t Olof 8,04 % 3,13 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

VänorterRedigera

Simrishamns kommun har fyra vänorter:[21]

NäringslivRedigera

Kommunens huvudnäringar är turism, tillverkningsindustri, sjukvård, fruktodling, jordbruk, fiske och fiskmottagning. Simrishamns hamn är tredje största mottagningshamn i Sverige för fisk, främst torsk och sill. Fruktskörden av ca en halv miljon fruktträd i kommunen, främst i områden runt Kivik, motsvarar mer än ⅓ av den svenska produktionen. Största privata arbetsgivare i kommunen är Plastal, med ca 400 anställda, som tillverkar plastdetaljer till bland annat bilindustrin. Andra större arbetsgivare är Weibull Trädgård AB (119), Kiviks Musteri (100) och Gärsnäs AB (60). Turismen beräknades 2004, sysselsätta ca 500 årsarbetare.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  4. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 3 oktober 2013
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Simrishamns tingsrätt
  9. ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017. 
  10. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017. 
  11. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Småorter 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/smaorter-arealer-befolkning/pong/tabell-och-diagram/smaorter-2015/. Läst 7 februari 2017. 
  14. ^ Valmyndigheten, val 2010: Val till kommunfullmäktige i Simrishamn - Röster Läst 27 december 2015
  15. ^ Sveriges Radio, 26 september 2014: Fem partier ska styra Simrishamn Läst 27 december 2015
  16. ^ Sveriges Radio, 27 oktober 2010: Alliansen och Österlenpartiet styr Simrishamn Läst 27 december 2015
  17. ^ Sveriges Radio, 29 oktober 2018: Maktskifte i Simrishamns kommun Läst 22 november 2018
  18. ^ Simrishamn.se: Politiker och förtroendevalda Läst 22 november 2018
  19. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315133132/http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/fortroendevalda/fortroendemannaregister/barn-_och_utbildningforvaltningen/. Läst 14 mars 2018. 
  20. ^ ”Halverat SD i Simrishamn”. SvD. 8 november 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/4083409.svd. Läst 9 november 2014. 
  21. ^ Simrishamn kommuns vänorter Arkiverad 9 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine., www.simrishamn.se

Externa länkarRedigera