Lidköpings kommun

	Lidköpings kommun; Kommun
	Lidköpings stadshus (kommunhus)
Slogan	vid Vänern [tillägg till namnet för att särskilja sig från Linköping] / Där idéer blir verklighet / Morgondagens småstad
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–); Skaraborgs län (–1997)
Centralort	Lidköping
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	1 372,6 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	698,6 kvadratkilometer
- därav vatten	674 kvadratkilometer
Folkmängd	40 487 (2022-03-31)
Bef.täthet	57,95 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°30′00″N 13°11′00″Ö / 58.5°N 13.183333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Skaraborgs domkrets (2009-01-12–); Lidköpings domsaga (–2009-01-11)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1694
Anställda	4 975 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1494 (1998–); 1681 (–1997)
GeoNames	2696328
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Lidköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Lidköping.

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Västergötland vid sjön Vänerns södra strand och kallar sig ofta Lidköping vid Vänern för att inte förväxlas med Linköpings kommun. Ån Lidan rinner från söder mot norr med utlopp i Kinneviken. Lidköpings kommun gränsar i öster till Götene kommun, i sydöst till Skara kommun, i söder till Vara kommun och i väster till Grästorps kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I väster har kommunen en maritim gräns till Vänersborgs kommun och i nordväst till Melleruds kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Friel, Gillstad, Gösslunda, Hasslösa, Hovby, Häggesled, Härjevad, Järpås, Karaby, Kållands-Åsaka, Lavad, Lindärva, Mellby, Norra Härene, Norra Kedum, Otterstad, Rackeby, Råda, Saleby, Skalunda, Strö, Sunnersberg, Sävare, Söne, Tranum, Trässberg, Tun, Tådene, Uvered, Väla och Örslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Lidköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Den 21 februari 1919 inrättades Järpås municipalsamhälle i Järpås landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området: Järpås (av Häggesled, Järpås och Uvered), Kållands-Råda (av Kållands-Åsaka, Mellby och Råda), Norra Kålland (av Gösslunda, Otterstad, Rackeby, Skalunda, Strö och Sunnersberg), Saleby (av Härjevad, Trässberg och Saleby), Tun (av Friel, Karaby och Tun), Vinninga (av Hasslösa, Hovby, Lindärva, Norra Härene och Sävare) samt Örslösa (av Gillstad, Lavad, Norra Kedum, Söne, Tranum, Tådene, Väla och Örslösa). Lidköpings stad förblev oförändrad.

1 januari 1969 införlivades i staden Järpås, Kållands-Råda, Norra Kållands, Saleby, Tuns, Vinninga samt Örslösa landskommuner. Samtidigt upplöstes Järpås municipalsamhälle. Lidköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidköpings stad.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Lidköpings domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.^[6]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Lidköpings kommun från 1863 och framåt. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Inga socknar, ingående i häraderna men som aldrig varit del av de kommuner som hamnade i Lidköpings kommun, är medtagna.
Kommunsammanslagningarna till Lidköpings kommun
före reformerna		efter reformen 1862	dito 1952		dito 1971
-1862		1863-1951	1952-68	1969-70	1971-
härad	socken, stad	landskommun, stadskommun	"storkommun"	"blockkommun"	enhetlig kommun
–	Lidköpings stad			Lidköpings stad	Lidköpings kn
Kinnefjärding	Hasslösa sn	Hasslösa ln	Vinninga ln
	Hovby sn	Hovby ln
	Härene med Skofteby sn	Härene med Skofteby ln (Norra Härene 1886-)
	Lindärva sn	Lindärva ln
	Sävare sn	Sävare ln
Kålland	Hjerpås sn	Hjerpås ln (Järpås 1902-)	Järpås ln
	Häggesleds sn	Häggesleds ln
	Uvereds sn	Uvereds ln
	Mellby sn	Mellby ln	Kållands-Råda ln
	Råda sn	Råda ln
	Åsaka sn	Åsaka ln (Kållands-Åsaka 1886-)
	Gösslunda sn	Gösslunda ln	Norra Kållands ln
	Otterstads sn	Otterstads ln
	Rackeby sn	Rackeby ln
	Skalunda sn	Skalunda ln
	Strö sn	Strö ln
	Sunnersbergs sn	Sunnersbergs ln
	Gillstads sn	Gillstads ln	Örslösa ln
	Kedums sn	Kedums ln (Norra Kedum 1886-)
	Lavads sn	Lavads ln
	Söne sn	Söne ln
	Tranums sn	Tranums ln
	Tådene sn	Tådene ln
	Väla sn	Väla ln
	Örslösa sn	Örslösa ln
Skåning	Härjevads sn	Härjevads ln	Saleby ln
	Saleby sn	Saleby ln
	Trässbergs sn	Trässbergs ln
Åse	Friels sn	Friels ln	Tuns ln
	Karaby sn	Karaby ln
	Tuns sn	Tuns ln

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1,2) på en röd bok liggande kulor.

Biskopen har funnits med sedan början av 1500-talet. Vid den kungliga fastställelsen av Lidköpings stads vapen på 1940-talet lades boken och kulorna till för att visa att det är frågan om S:t Nikolaus. Ingen av de övriga tidigare kommunala enheter som ingår i Lidköpings kommun hade några vapen, så det registrerades oförändrat för kommunen i PRV 1974.

Idag använder Lidköpings kommun för det mesta en logotyp föreställande Lidköpings rådhus och sjön Vänern.

BefolkningsutvecklingRedigera

Lidköping har traditionellt sett varit den mest befolkade staden i Skaraborg men vid 1920-talets början gick Skövde om, mycket tack vare Västra stambanan.^[7]^[8]

Befolkningsutvecklingen i Lidköpings kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			34 916
1975			34 625
1980			35 061
1985			35 212
1990			35 801
1995			36 769
2000			36 802
2005			37 380
2010			38 048
2015			39 009
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

Distrikt inom Lidköpings kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[9]:

TätorterRedigera

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2015-12-31. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Lidköping	&&&&&&&&&&022988.&&&&&022 988
2	Lidköping norra	&&&&&&&&&&&03819.&&&&&03 819
3	Vinninga	&&&&&&&&&&&01033.&&&&&01 033
4	Järpås	&&&&&&&&&&&&0789.&&&&&0789
5	Filsbäck	&&&&&&&&&&&&0689.&&&&&0689
6	Örslösa	&&&&&&&&&&&&0322.&&&&&0322
7	Saleby	&&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212

KommunikationerRedigera

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 44 varifrån länsväg 187 tar av åt sydväst och riksväg 49 tar av åt sydöst i Lidköping. Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av järnvägen Kinnekullebanan som trafikeras av regiontåget Västtågen mellan Herrljunga, Mariestad och Hallsberg med stopp i Järpås, Lovene, Framnäs city, Lidköping och Filsbäck.

PolitikRedigera

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022^[10]
Ordförande	S	Jonas Sundström
Förste vice ordförande	C	Frida Nilsson
Andre vice ordförande	M	Rasmus Möller

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022^[11]
Ordförande	S	Carina Ohlsson
Förste vice ordförande	C	Thomas Karlsson
Andre vice ordförande	M	Christina Åkerman

NämnderRedigera

Nämnd	Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
Barn- och skolnämnden	S	Mario Melani	C	Ingemar Rogbrant	M	Anna Wallgren
Kultur- och fritidsnämnden	S	Roger Ahlén	S	Jonas Krantz	L	Johan Arelid
Miljö- och byggnämnden	S	Camilla Lundgren	C	Olof Ekblad	M	Carl Rudbeck
Samhällsbyggnadsnämnden	S	Gustav Edvinsson	C	Kent Folkesson	M	Christian Poucette
Social- och arbetsmarknadsnämnden	KD	Tommy Larsson	S	Lena O. Jenemark	M	Kristina Classon
Teknisk servicenämnd	S	Karl Wiktorsson	KD	David Söderberg Erdal	M	Kenneth Svensson
Utbildningsnämnden	C	Andreas Bill	S	Kajsa Ezelius	L	Henrik Gallus
Vård- och omsorgsnämnden	S	Lena Blomgren	KD	Maj Ader	M	Per Gunnar Lindahl

Mandatfördelning i Lidköpings kommun, valen 1970–2018Redigera

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

19

12

9

1

5

3

19

12

9

5

49

86,8

44

1973

3

19

13

7

1

6

3

19

13

7

6

49

89,6

41

8

1976

3

18

3

12

6

1

6

3

18

3

12

6

49

90,1

39

10

1979

4

18

6

9

5

1

8

4

18

6

9

5

8

51

89,1

38

13

1982

4

20

3

8

4

2

10

4

20

3

8

4

10

51

90,0

38

13

1985

3

20

2

8

7

1

8

3

20

8

7

8

51

88,4

36

15

1988

4

20

3

9

6

2

7

4

20

3

9

6

7

51

84,8

33

18

1991

4

18

1

2

8

5

4

9

4

18

8

5

4

9

51

86,1

35

16

1994

6

21

2

7

4

2

9

6

21

7

4

9

51

86,5

29

22

1998

7

19

2

6

3

5

9

7

19

6

3

5

9

51

81,23

29

22

2002

6

21

2

5

4

5

8

6

21

5

4

5

8

51

80,79

28

23

2006

4

21

2

5

2

5

12

4

21

5

12

51

82,35

29

22

2010

4

21

3

2

4

3

11

4

21

3

4

3

11

51

84,89

29

22

2014

4

21

2

4

3

9

4

21

4

3

9

51

86,86

29

22

2018

3

18

2

6

5

3

9

3

18

6

5

3

9

51

87,85

31

20

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

SevärdheterRedigera

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ http://www.baltictowns.com/cybcity/index.htm
^ https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20171/1/gupea_2077_20171_1.pdf
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”TroInt”. fortroendevalda.lidkoping.se. http://fortroendevalda.lidkoping.se/troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=ks. Läst 30 september 2019.
^ ”TroInt”. fortroendevalda.lidkoping.se. http://fortroendevalda.lidkoping.se/troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=kf. Läst 30 september 2019.

Externa länkarRedigera

Lidköpings kommun
Wikimedia Commons har media som rör Lidköpings kommun.
Bilder & media

Vidare läsningRedigera

Mellan bronssköld och JAS-plan : glimtar av Lidköpingsbygdens historia : Lidköpings stads 550-årsjubileum den 16 juni 1996. Lidköping: Lidköpings kommun. 1996. Libris 7768612. ISBN 91-88048-10-1

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[474058493524fd34a0d9ef586aa02a7395b874a4-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ttp://www.baltictowns.com/cybcity/index.htm

[8] ttps://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20171/1/gupea_2077_20171_1.pdf

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[10] ”TroInt”. fortroendevalda.lidkoping.se. http://fortroendevalda.lidkoping.se/troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=ks. Läst 30 september 2019.

[11] ”TroInt”. fortroendevalda.lidkoping.se. http://fortroendevalda.lidkoping.se/troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=kf. Läst 30 september 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

Areal, befolkning
Lidköpings kommun Kommun
Lidköpings stadshus (kommunhus)
Slogan	vid Vänern [tillägg till namnet för att särskilja sig från Linköping] / Där idéer blir verklighet / Morgondagens småstad
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–) Skaraborgs län (–1997)
Centralort	Lidköping
Inrättad	1 januari 1971
Areal	1 372,6 kvadratkilometer (2019-01-01)^[1]
- därav land	698,6 kvadratkilometer^[1]
- därav vatten	674 kvadratkilometer^[1]
Folkmängd	40 487 (2022-03-31)^[2]
Bef.täthet	57,95 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	58°30′00″N 13°11′00″Ö / 58.5°N 13.183333333333°Ö / 58.5; 13.183333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Skaraborgs domkrets (2009-01-12–) Lidköpings domsaga (–2009-01-11)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1694^[3]
Anställda	4 975 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1494 (1998–) 1681 (–1997)
GeoNames	2696328
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata