Lidköpings kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige
Artikel Diskussion

Lidköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Lidköping.

Lidköpings kommun
Kommun
The City hall of Lidköping.jpg
Lidköpings stadshus (kommunhus)
Sloganvid Vänern [tillägg till namnet för att särskilja sig från Linköping] / Där idéer blir verklighet / Morgondagens småstad
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortLidköping
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 372,6 kvadratkilometer ()[1]
- därav land698,6 kvadratkilometer[1]
- därav vatten674 kvadratkilometer[1]
Folkmängd40 328 ()[2]
Bef.täthet57,73 inv./km² (land)
Läge
Lidköping Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°30′00″N 13°11′00″Ö / 58.5°N 13.183333333333°Ö / 58.5; 13.183333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Lidköpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1694[3]
Anställda4 975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1494 (–)
1681 (–)
GeoNames2696328
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Västergötland vid sjön Vänerns södra strand och kallar sig ofta Lidköping vid Vänern för att inte förväxlas med Linköpings kommun. Ån Lidan rinner från söder mot norr med utlopp i Kinneviken. Lidköpings kommun gränsar i öster till Götene kommun, i sydöst till Skara kommun, i söder till Vara kommun och i väster till Grästorps kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I väster har kommunen en maritim gräns till Vänersborgs kommun och i nordväst till Melleruds kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Friel, Gillstad, Gösslunda, Hasslösa, Hovby, Häggesled, Härjevad, Järpås, Karaby, Kållands-Åsaka, Lavad, Lindärva, Mellby, Norra Härene, Norra Kedum, Otterstad, Rackeby, Råda, Saleby, Skalunda, Strö, Sunnersberg, Sävare, Söne, Tranum, Trässberg, Tun, Tådene, Uvered, Väla och Örslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Lidköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Den 21 februari 1919 inrättades Järpås municipalsamhälle i Järpås landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området: Järpås (av Häggesled, Järpås och Uvered), Kållands-Råda (av Kållands-Åsaka, Mellby och Råda), Norra Kålland (av Gösslunda, Otterstad, Rackeby, Skalunda, Strö och Sunnersberg), Saleby (av Härjevad, Trässberg och Saleby), Tun (av Friel, Karaby och Tun), Vinninga (av Hasslösa, Hovby, Lindärva, Norra Härene och Sävare) samt Örslösa (av Gillstad, Lavad, Norra Kedum, Söne, Tranum, Tådene, Väla och Örslösa). Lidköpings stad förblev oförändrad.

1 januari 1969 införlivades i staden Järpås, Kållands-Råda, Norra Kållands, Saleby, Tuns, Vinninga samt Örslösa landskommuner. Samtidigt upplöstes Järpås municipalsamhälle. Lidköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidköpings stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Lidköpings domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1,2) på en röd bok liggande kulor.

Biskopen har funnits med sedan början av 1500-talet. Vid den kungliga fastställelsen av Lidköpings stads vapen på 1940-talet lades boken och kulorna till för att visa att det är frågan om S:t Nikolaus. Ingen av de övriga tidigare kommunala enheter som ingår i Lidköpings kommun hade några vapen, så det registrerades oförändrat för kommunen i PRV 1974.

Idag använder Lidköpings kommun för det mesta en logotyp föreställande Lidköpings rådhus och sjön Vänern.

BefolkningsutvecklingRedigera

Lidköping har traditionellt sett varit den mest befolkade staden i Skaraborg men vid 1920-talets början gick Skövde om, mycket tack vare Västra stambanan.[7][8]

Befolkningsutvecklingen i Lidköpings kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
 34 916
1975
  
 34 625
1980
  
 35 061
1985
  
 35 212
1990
  
 35 801
1995
  
 36 769
2000
  
 36 802
2005
  
 37 380
2010
  
 38 048
2015
  
 39 009
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Lidköpings kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

TätorterRedigera

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2015-12-31. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Lidköping &&&&&&&&&&022988.&&&&&022 988
2 Lidköping norra &&&&&&&&&&&03819.&&&&&03 819
3 Vinninga &&&&&&&&&&&01033.&&&&&01 033
4 Järpås &&&&&&&&&&&&0789.&&&&&0789
5 Filsbäck &&&&&&&&&&&&0689.&&&&&0689
6 Örslösa &&&&&&&&&&&&0322.&&&&&0322
7 Saleby &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212

KommunikationerRedigera

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 44 varifrån länsväg 187 tar av åt sydväst och riksväg 49 tar av åt sydöst i Lidköping. Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av järnvägen Kinnekullebanan som trafikeras av regiontåget Västtågen mellan Herrljunga, Mariestad och Hallsberg med stopp i Järpås, Lovene, Framnäs city, Lidköping och Filsbäck.

PolitikRedigera

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022[10]
Ordförande S Jonas Sundström
Förste vice ordförande C Frida Nilsson
Andre vice ordförande M Rasmus Möller

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022[11]
Ordförande S Carina Ohlsson
Förste vice ordförande C Thomas Karlsson
Andre vice ordförande M Christina Åkerman

NämnderRedigera

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och skolnämnden S Mario Melani C Ingemar Rogbrant M Anna Wallgren
Kultur- och fritidsnämnden S Roger Ahlén S Jonas Krantz L Johan Arelid
Miljö- och byggnämnden S Camilla Lundgren C Olof Ekblad M Carl Rudbeck
Samhällsbyggnadsnämnden S Gustav Edvinsson C Kent Folkesson M Christian Poucette
Social- och arbetsmarknadsnämnden KD Tommy Larsson S Lena O. Jenemark M Kristina Classon
Teknisk servicenämnd S Karl Wiktorsson KD David Söderberg Erdal M Kenneth Svensson
Utbildningsnämnden C Andreas Bill S Kajsa Ezelius L Henrik Gallus
Vård- och omsorgsnämnden S Lena Blomgren KD Maj Ader M Per Gunnar Lindahl

Mandatfördelning i Lidköpings kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDKRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197031912915
3191295
4986,8
44
197331913716
3191376
4989,6
418
1976318312616
31831266
4990,1
3910
197941869518
4186958
5189,1
3813
1982420384210
42038410
5190,0
3813
1985320228718
320878
5188,4
3615
198842039627
4203967
5184,8
3318
1991418128549
4188549
5186,1
3516
199462127429
621749
5186,5
2922
199871926359
7196359
5181,23
2922
200262125458
6215458
5180,79
2823
2006421252512
4215512
5182,35
2922
20104213243311
421343311
5184,89
2922
2014421244439
42144439
5186,86
2922
2018318265539
31865539
5187,85
3120
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

SevärdheterRedigera

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ http://www.baltictowns.com/cybcity/index.htm
  8. ^ https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20171/1/gupea_2077_20171_1.pdf
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”TroInt”. fortroendevalda.lidkoping.se. http://fortroendevalda.lidkoping.se/troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=ks. Läst 30 september 2019. 
  11. ^ ”TroInt”. fortroendevalda.lidkoping.se. http://fortroendevalda.lidkoping.se/troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=kf. Läst 30 september 2019. 

Externa länkarRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Mellan bronssköld och JAS-plan : glimtar av Lidköpingsbygdens historia  : Lidköpings stads 550-årsjubileum den 16 juni 1996. Lidköping: Lidköpings kommun. 1996. Libris 7768612. ISBN 91-88048-10-1 
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lidköpings_kommun&oldid=48547881"