Lidköpings kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Lidköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Lidköping.

Lidköpings kommun
Kommun
Lidköpings stadshus (kommunhus)
Sloganvid Vänern [tillägg till namnet för att särskilja sig från Linköping] / Där idéer blir verklighet / Morgondagens småstad
Kommunens vapen.
Lidköpings kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortLidköping
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd40 478 ()[1]
Areal1 372,6 kvadratkilometer ()[2]
- därav land698,6 kvadratkilometer[2]
- därav vatten674 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet57,94 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°30′00″N 13°11′00″Ö / 58.5°N 13.183333333333°Ö / 58.5; 13.183333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Lidköpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1694[3]
Anställda4 975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1494 (–)
1681 (–)
GeoNames2696328
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunens topografi kan delas in i tre områden i förhållande till förkastningszonen. Denna löper utmed Kinnevikens västra strand och vidare mot sydsydväst. Väster om förkastningszonen finns kala bergsryggar med mellanliggande lerområden och öster om den finns en flack och bördig sedimentslätt. Längs kommunens västra kust finns en sönderbruten skärgård. Traditionellt har kommunen varit en handelsort med hamn. I början av 2020-talet var de dominerande arbetsgivarna regionen, kommunen och flygvapnet genom Skaraborgs flygflottilj, F 7. 

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv. Kommun har en lång tradition av socialdemokratiskt styre, efter valet 2018 bildades dock en blocköverskridande koalition mellan CenterpartietKristdemokraternaMiljöpartiet och Socialdemokraterna.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Friel, Gillstad, Gösslunda, Hasslösa, Hovby, Häggesled, Härjevad, Järpås, Karaby, Kållands-Åsaka, Lavad, Lindärva, Mellby, Norra Härene, Norra Kedum, Otterstad, Rackeby, Råda, Saleby, Skalunda, Strö, Sunnersberg, Sävare, Söne, Tranum, Trässberg, Tun, Tådene, Uvered, Väla och Örslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Lidköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Den 21 februari 1919 inrättades Järpås municipalsamhälle i Järpås landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området: Järpås (av Häggesled, Järpås och Uvered), Kållands-Råda (av Kållands-Åsaka, Mellby och Råda), Norra Kålland (av Gösslunda, Otterstad, Rackeby, Skalunda, Strö och Sunnersberg), Saleby (av Härjevad, Trässberg och Saleby), Tun (av Friel, Karaby och Tun), Vinninga (av Hasslösa, Hovby, Lindärva, Norra Härene och Sävare) samt Örslösa (av Gillstad, Lavad, Norra Kedum, Söne, Tranum, Tådene, Väla och Örslösa). Lidköpings stad förblev oförändrad.

1 januari 1969 införlivades i staden Järpås, Kållands-Råda, Norra Kållands, Saleby, Tuns, Vinninga samt Örslösa landskommuner. Samtidigt upplöstes Järpås municipalsamhälle. Lidköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidköpings stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Lidköpings domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

Geografi

redigera

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Västergötland vid sjön Vänerns södra strand och kallar sig ofta Lidköping vid Vänern för att inte förväxlas med Linköpings kommun. Ån Lidan rinner från söder mot norr med utlopp i Kinneviken. Lidköpings kommun gränsar i öster till Götene kommun, i sydöst till Skara kommun, i söder till Vara kommun och i väster till Grästorps kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I väster har kommunen en maritim gräns till Vänersborgs kommun och i nordväst till Melleruds kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi

redigera

Gnejser utgör majoriteten av kommunens berggrund, vilken delas av en kraftig förkastningszon utmed Kinnevikens västra, branta strand och fortsätter mot sydsydväst. Kala bergsryggar med mellanliggande lerområden är vanliga i området väster om förkastningszonen. Längs kommunens västra kust, mot Dalbosjön, finns en sönderbruten skärgård och öster om förkastningszonen domineras av en flack och bördig sedimentslätt kring Lidan och dess tillflöden. Ett parti av de mellansvenska ändmoränerna finns sydväst om centralorten, vilka fortsätter mot nordväst och inkluderar den cirka sju kilometer långa Hindens udde.[7]

Naturskydd

redigera

År 2022 fanns 12 naturvårdsområden och naturreservat i Lidköpings kommun. Av dessa var Östra Sannorna det enda som förvaltades av kommunen.[8]

Bland naturreservat hittas exempelvis Kedums-Torpa naturreservat, Hindens rev och Läckö skans. Det förstnämnda domineras av naturskogsartad barrblandskog med en ålder på cirka 150 år. Därtill finns ett flertal jätteträd, tallar, som är över 200 år.[9] Hindens rev är ett rev i Vänern som bildades i samband med inlandsisens avsmältning för 10 000 år sedan. Enligt sägnen är revet en "kärleksbro för två jättar, som byggde från varsitt håll av Vänerns strand".[10] Det sistnämnda, Läckö skans, ligger vid Ullersundet, mellan Kålland och Kållandsö. Området ligger kring resterna av en befästning från 1600-talet. Där finns gott om ek, vilket bidrar till den biologiska mångfalden. Området är även klassat som Natura 2000-område.[11]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar – Järpås, Kållands-Råda, Lidköping, Sunnersberg, Sävare och Örslösa.

 
Distrikt inom Lidköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 32 distrikt.[12]

Tätorter

redigera

Totalt bodde 77,6 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[13] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns åtta tätorter i kommunen:[14]

Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Lidköping &&&&&&&&&&023656.&&&&&023 656
2 Lidköping norra &&&&&&&&&&&04370.&&&&&04 370
3 Vinninga &&&&&&&&&&&01070.&&&&&01 070
4 Järpås &&&&&&&&&&&&0790.&&&&&0790
5 Filsbäck &&&&&&&&&&&&0667.&&&&&0667
6 Örslösa &&&&&&&&&&&&0321.&&&&&0321
7 Saleby &&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224
8 Mellby &&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210

Styre och politik

redigera

Kommun har en lång tradition av socialdemokratiskt styre.[15] Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna, vilka samlade 28 av 51 mandat.

Efter valet 2014 behöll de rödgröna makten och behöll även 28 av de 51 mandaten.[16] Efter valet 2018 bildades en blocköverskridande koalition mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Av samarbetsprogrammet framgick exempelvis satsningar på minska barngrupper i förskolan, landsbygdsskolorna, närproducerade säsongsprodukter i mat tillagad i kommunens kök och på "alternativa driftsformer".[17]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2022–2026[18]
Ordförande M Carl Rudbeck
Förste vice ordförande V Ann-Carin Landström
Andre vice ordförande S Kajsa Ezelius

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSDNYDKRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197031912915
3191295
4986,8
44
197331913716
3191376
4989,6
418
1976318312616
31831266
4990,1
3910
197941869518
4186958
5189,1
3813
1982420384210
42038410
5190,0
3813
1985320228718
320878
5188,4
3615
198842039627
4203967
5184,8
3318
1991418128549
4188549
5186,1
3516
199462127429
621749
5186,5
2922
199871926359
7196359
5181,23
2922
200262125458
6215458
5180,79
2823
2006421252512
4215512
5182,35
2922
20104213243311
421343311
5184,89
2922
2014421244439
42144439
5186,86
2922
2018318265539
31865539
5187,85
3120
20224162744410
416744410
5185,56
2823
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera
Presidium 2018–2022[19]
Ordförande S Jonas Sundström
Förste vice ordförande C Frida Nilsson
Andre vice ordförande M Rasmus Möller

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och skolnämnden S Mario Melani C Ingemar Rogbrant M Kristina Classon
Kultur- och fritidsnämnden S Roger Ahlén S Jonas Krantz L Ewa Sunnercrantz
Miljö- och byggnämnden S Camilla Lundgren C Olof Ekblad M Carl Rudbeck
Samhällsbyggnadsnämnden S Gustav Edvinsson C Kent Folkesson M Christian Poucette
Socialnämnden KD Tommy Larsson S Lena O. Jenemark M Petter Åström
Teknisk servicenämnd S Karl Wiktorsson KD David Söderberg Erdal M Mats Joräng
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden C Andreas Bill S Kajsa Ezelius L Henrik Gallus
Vård- och omsorgsnämnden S Lena Blomgren KD Maj Ader M Per Gunnar Lindahl
Överförmyndarnämnd C Frida Nilsson S Viktor Sundberg

Vänorter

redigera

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Traditionellt har kommunen varit en handelsort med hamn. I början av 2020-talet var de dominerande arbetsgivarna regionen, kommunen och flygvapnet genom Skaraborgs flygflottilj, F 7. Bland större företag hittades Fazer Bageri AB, UVA Lidköping AB som tillverkar precisionsslipmaskiner, förpackningstillverkaren Petainer Lidköping AB och det franskt laboratorieföretaget Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB. I anslutning till hamnen finns rederiet Erik Thun AB.[7]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Längst ner i söder passerar europaväg 20 genom kommunen. I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 44 varifrån länsväg 187 tar av åt sydväst[7] och riksväg 49 tar av åt sydöst i Lidköping.

Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av järnvägen Kinnekullebanan som trafikeras av regiontåget Västtågen mellan Herrljunga, Mariestad och Hallsberg med stopp i Järpås, Lovene, Framnäs city, Lidköping och Filsbäck.

I Såtenäs Lidköping-Såtenäs flygplats finns en flygbas som används av flygflottiljen F 7. Där finns bland annat samtliga av Försvarsmaktens Herculesplan.[25] I kommunen fanns tidigare vägar byggda för att användas som vägbaser.[26] Andra flygbaser är exempelvis Hasslösa flygbas och Råda flygbas.

I kommunen finns Lidköpings hamn. Denna har kapacitet att ta emot fartyg med tonnage upp till 4 500 ton.[7] Enligt uppgifter från 2022 hanterade hamnen stora volymer foder, gödning, spannmål och råvaror för cementindustrin. En inslag av gods som ökat var emballerat avfall för förbränning i Lidköpings värmeverk.[27]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Lidköping har traditionellt sett varit den mest befolkade staden i Skaraborg men vid 1920-talets början gick Skövde om, mycket tack vare Västra stambanan.[28][29]

Kommunen har 40 478 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 66:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Lidköpings kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
34 916
1975
  
34 625
1980
  
35 061
1985
  
35 212
1990
  
35 801
1995
  
36 769
2000
  
36 802
2005
  
37 380
2010
  
38 048
2015
  
39 009
2020
  
40 328

År 2022 fanns sju museer i kommunen.[31] Som exempel kan nämnas F 7 Gårds- och flottiljmuseum som skildrar "hur en herrgård har förvandlats från ett stort gods till en modern flygflottilj". På området visas den ursprungliga gården likväl som flygvapnets historia.[32] Ett annat exempel är Vänermuseet som visar utställningar inom onrådeb som konst, hållbarhet, konmunens historia och djurlivet i Vänern.[33] Andra exempel är Rörstrand museum, Idrottsmuseum och Läckö slott.[31]

Kulturarv

redigera

I byn Resville finns ett flertal kulturarv samlade. Exempelvis finns här flera medeltida lämningar så som tre bevarade kvarnar.[34] Ett senare kulturarv är Limtorget, ett av de områden som klarade sig undan branden i den gamla staden Lidköping 1849. Limtorget huserar idag både bostäder och verksamheter.[35] Det fanns sju byggnadsminnen i kommunen 2022. Bland dessa hittas exempelvis Lidköpings rådhus.[36] Bland andra kulturarv hittas exempelvis Navens fyr och Spikens fiskehamn.

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1,2) på en röd bok liggande kulor.

Biskopen har funnits med sedan början av 1500-talet. Vid den kungliga fastställelsen av Lidköpings stads vapen på 1940-talet lades boken och kulorna till för att visa att det är frågan om S:t Nikolaus. Ingen av de övriga tidigare kommunala enheter som ingår i Lidköpings kommun hade några vapen, så det registrerades oförändrat för kommunen i PRV 1974.

Idag använder Lidköpings kommun för det mesta en logotyp föreställande Lidköpings rådhus och sjön Vänern.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c d] ”Lidköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lidk%C3%B6ping. Läst 2 september 2022. 
  8. ^ ”Naturvård - Lidköpings kommun”. lidkoping.se. https://lidkoping.se/bygga-bo-och-miljo/miljo-halsoskydd-och-hallbarhet/naturvard. Läst 9 september 2022. 
  9. ^ ”Kedum-Torpa”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/kedum-torpa.html. Läst 9 september 2022. 
  10. ^ ”Hindens rev”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/hindens-rev.html. Läst 9 september 2022. 
  11. ^ ”Skansen Läckö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/skansen-lacko.html. Läst 9 september 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1494&id2=null. Läst 2 september 2022. 
  14. ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022. 
  15. ^ ”S, C och KD ska styra – blockpolitiken bryts i Lidköping”. SVT Nyheter. 4 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/s-c-och-kd-ska-styra-blockpolitiken-bryts-i-lidkoping. Läst 4 september 2022. 
  16. ^ ”Politik — Lidköpings kommun”. web.archive.org. 21 augusti 2014. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821063456/https://lidkoping.se/om-lidkoping/politik/. Läst 4 september 2022. 
  17. ^ Lidköpingsnytt. ”Här är samarbetsprogrammet för Lidköpings nya styre”. https://www.lidkopingsnytt.nu/2018/10/25/har-ar-samarbetsprogrammet-for-lidkopings-nya-styre/comment-page-1/#comments. Läst 4 september 2022. 
  18. ^ ”NetPublicator”. Kommunfullmäktige - Lidköping 2022-2026. https://www.netpublicator.com/elected/registry/06a2c997f2624e2185f8e9805ff58d29/board/308d9dc4-2bfa-4988-914a-da95d50ad4fa. Läst 27 november 2022. 
  19. ^ ”TroInt”. fortroendevalda.lidkoping.se. http://fortroendevalda.lidkoping.se/troint/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=ks. Läst 30 september 2019. [död länk]
  20. ^ läs online, www.svt.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.nlt.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.skaraborgsbygden.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.dagenssamhalle.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, www.dagenssamhalle.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
  25. ^ Försvarsmakten. ”Skaraborgs flygflottilj”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/skaraborgs-flygflottilj-f-7/. Läst 2 september 2022. 
  26. ^ Försvarsmakten. ”De hemliga vägbaserna”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/de-hemliga-vagbaserna/. Läst 2 september 2022. 
  27. ^ ”Våra hamnar - Vänerhamn”. www.vanerhamn.se. https://www.vanerhamn.se/sv/hamnar. Läst 4 september 2022. 
  28. ^ http://www.baltictowns.com/cybcity/index.htm
  29. ^ https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20171/1/gupea_2077_20171_1.pdf
  30. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  31. ^ [a b] ”Museum”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/se--gora/museum/. Läst 2 september 2022. 
  32. ^ ”F7 Gårds- och flottiljmuseum i Såtenäs”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/produkter/f7-gards--och-flottiljmuseum/. Läst 2 september 2022. 
  33. ^ ”Den stora sjöns museum i Lidköping”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/produkter/vanermuseet/. Läst 2 september 2022. 
  34. ^ ”Resville”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/produkter/resville/. Läst 2 september 2022. 
  35. ^ ”Limtorget”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/produkter/limtorget/. Läst 2 september 2022. 
  36. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa?inventeringId=21100000001491&page=relationer. Läst 2 september 2022. 

Externa länkar

redigera

Vidare läsning

redigera
  • Mellan bronssköld och JAS-plan : glimtar av Lidköpingsbygdens historia  : Lidköpings stads 550-årsjubileum den 16 juni 1996. Lidköping: Lidköpings kommun. 1996. Libris 7768612. ISBN 91-88048-10-1