Wikipedia

Johan Skytte

svensk friherre och riksråd

Johan Skytte, född i maj 1577 i Nyköping, död 15 mars 1645 i Söderåkra,[5] var en svensk friherre och riksråd. Han var borgarson och fick studera i Tyskland. Han utsågs senare till lärare åt prins Gustav II Adolf.

Johan Skytte
Föddmaj 1577[1]
Nyköping[2][3], Sverige
Död15 mars 1645[1]
Söderåkra församling[2][1], Sverige
BegravdUppsala domkyrka
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
Befattning
Sveriges riksråd[1]
Generalguvernör[1]
Universitetskansler[1]
Ståthållare[1]
Hovrättspresident för Göta hovrätt (1634–1645)
ArbetsgivareUppsala universitet[1]
MakaMaria Näf[1]
BarnVendela Skytte (f. 1608)
Anna Skytte (f. 1610)
Johan Skytte (f. 1612)
Bengt Skytte (f. 1614)
Jakob Skytte (f. 1616)[4]
FöräldrarBengt Nilsson[1]
SläktingarLars Bengtsson Skytte (syskon)
Ericus Benedicti Schroderus (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

 
Grönsö slott, uppfördes under åren 1607–1611 på initiativ av Johan Skytte. Avbildning i Sueciaverket.

Johan Skytte föddes som son till borgmästaren Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Som ung kallade han sig Schroderus men tog vid adlandet 1604 namnet Skytte. Johan Skytte gifte sig 1606 med Maria Jakobsdotter Näf (Neaf), dotter till Jacob Näf och dennes hustru Karin Jakobsdotter Hampe. Johan Skytte var äldre bror till Ericus Schroderus, som var translator och ägde ett privat tryckeri som translator regius, den kunglige översättaren. Brodern Ericus Schroderus var under åren 1624–1629 ägare till godset Åkeshov i Bromma.

År 1607 lät Skytte påbörja byggandet av Grönsö slott på ön Grönsö i Mälaren. Han blev kammarråd och riksråd år 1617 och år 1622 blev han kansler för Uppsala universitet och undertecknade i den egenskapen Uppsala universitets privilegier. Mest känd är han nog för att han 1622 inrättade skytteanska professuren vid Uppsala universitet och skänkte medel till dess underhåll. Han gav också noggranna föreskrifter om hur professorn skulle bedriva sin undervisning.

Som kammarråd hade han hand om finanserna under Gustaf II Adolf och hävdade då kungamaktens intressen; efter kungens död blev förhållandet mellan honom och den av Axel Oxenstierna dominerade gruppen mycket spänt, och han erhöll inte de ledande posterna i förmyndarstyrelsen, utan användes istället i diplomatiska uppdrag.[6]

1632 grundade Skytte Tartu universitet tillsammans med ärkebiskop Petrus Kenicius. Han fick också i uppdrag att driva in pengarna som behövdes för att betala Älvsborgs lösen. Han var grundare av Göta hovrätt och 1634 blev han dess förste president.

Familj redigera

Skytte gifte sig 5 januari 1606 med Maria Näf (död 1649). Hon var dotter till ståthållaren Jacob Näf över Västmanland och Dalarna och Carin Hampe. De fick tillsammans barnen Carl Gustaf Skytte (född 1606), Catharina Skytte (1607–1607), Vendela Skytte (1608–1629) som var gift med landshövdingen Hans Kyle, Anna Skytte (1610–1679) som var gift med landshövdingen Göran Gyllenstierna, Maria Skytte (1611–1647) som var gift med översten Johan Mårtensson Armlod, översten Sir Johan Skytte, d.y. (1612–1636), riksrådet Bengt Skytte (1614–1683), landshövdingen Jakob Skytte (1616–1654) och Heldina Skytte (1621–1642).[7]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Erland Sellberg, Johan Skytte, s. 502, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, www.vanderkrogt.net .[källa från Wikidata]
  3. ^ Johan Skytte, Svenskt biografiskt lexikon, läs online, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.geni.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Ifrån Söderåker den 18. Martij”. Ordinari Post Tijdender: s. 4. 26 mars 1645. № 13. 
  6. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  7. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 319-320. Libris 10076761 

Källor redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Skytte&oldid=53967386”