Wikipedia

Sankt Nicolai kyrka, Nyköping

kyrkobyggnad i Nyköpings kommun
För andra betydelser, se Sankt Nicolai kyrka.

Sankt Nicolai kyrka är en kyrkobyggnad i Nyköping i Strängnäs stift. Den är belägen vid Stora torget och är församlingskyrka i Nyköpings församling.

Sankt Nicolai kyrka
Kyrka
Sankt Nicolai kyrka
Sankt Nicolai kyrka
Land Sverige
Län Södermanland
Ort Nyköping
Stift Strängnäs
Församling Nyköpings församling
Plats Stora torget, 611 32 Nyköping
 - koordinater 58°45′13″N 17°00′35″Ö / 58.7536°N 17.0097°Ö / 58.7536; 17.0097
Invigd medeltiden
Bebyggelse‐
registret 		21400000440883
Kyrkans interiör
Kyrkans interiör
Kyrkans interiör

I kyrktornet finns ett klockspel som spelar fyra gånger om dagen, klockan 9, 12, 15 och 18. De aktuella psalmmelodierna framgår av kyrkans webbplats.

1719 blev kyrkan nerbränd av Ryssland under slutet av det Stor Nordiska Kriget

Historia redigera

Den ursprungliga kyrkan tycks vara en liten korsformad gråstenskyrka från mitten av 1200-talet. Delar av denna återfinns i norra och södra yttermurarna samt i det västliga pelarparet. En av de äldsta uppgifterna om kyrkan härstammar från 1300-talet. En kraftig eldsvåda drabbade kyrkan på 1390-talet. Möjligen har detta ett samband med vitaliebrödernas aktion mot Nyköping. På 1400-talet fick kyrkan sitt torn. Liksom i flera andra städer på ömse sidor om Östersjön byggdes det stora tornet i väster under Engelbrektsfejdens dagar. Till 1500-talet hör kyrkans rymliga sakristia. Åren 1665 och 1719 drabbades kyrkan av bränder.

1874 anskaffades en värmeledningsapparat från Kockums mekaniska verkstad i Malmö.[1]

Under 1920-talet genomgick kyrkan en genomgripande reparation. Professor Erik Lundberg gjorde byggnadshistoriska iakttagelser, och Sigurd Curman[2] och arkitekten Erik Fant omgestaltade 1923–1925 interiören med hänsyn till undersökningen.

Interiörer redigera

 
Altaruppsatsen med altartavla skänkt av drottning Ulrika Eleonora 1739.
  • Altartavlan har tillkommit efter den så kallade ryssbranden 1719. Georg Engelhard Schröder står som konstnär och det är en gåva från drottning Ulrika Eleonora. *Altarskåpet i sengotisk stil är från omkring 1500.
  • Barockpredikstolen är skuren 1748 av bildhuggaren Niklas Österbom från Norrköping. Förlagan skall vara predikstolen i Storkyrkan i Stockholm. I predikstolens solsymbol finns det heliga gudsnamnet JHWH (tetragrammaton) med hebreiska bokstäver.
  • Dopfunten är tillverkad på 1200-talet i Gotland. Den påträffades som trädgårdsdekoration vid Åsby gård i Stigtomta. År 1925 placerades den i Sankt Nicolai kyrka.

Orgel redigera

 
Fasaden till orgeln av Åkerman & Lund, Stockholm, som numera bara är en dekoration.
  • 1629–1634 byggde Anders Bruce och Greger Kitziger en orgel.
  • 1733 byggde Johan Niclas Cahman, Stockholm, en orgel med 25 stämmor, två manualer och pedal.
  • 1873 byggde Åkerman & Lund, Stockholm, en orgel med 26 stämmor, två manualer och pedal. Vid restaureringen 1925 flyttades orgeln ner i norra sidoskeppet och utökades.
  • Den nuvarande orgeln är byggd 1925 av Åkerman & Lund, Stockholm. Orgeln är pneumatisk och har 3 fria och 4 fasta kombinationer och registersvällare. Orgeln omdisponerades på 1950-talet. Orgeln är inte i bruk. Sedan pipverket tagits bort 1999 står den förnämliga Cahmanfasaden kvar i kyrkan som en kuliss framför förråd av olika slag.
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16´ Gedackt 16´ Subbas 16´ I/P
Principal 8´ Basetthorn 8´ Ekobas 16´ (tr) II/P
Flûte harmonique 8´ Rörflöjt 8´ Violon 16´ II/I
Borduna 8´ Salicional 8' Kvinta 2 2/3´ I 4'/I
Gamba 8' Violin 8' Gedackt 8' II 4'/I
Oktava 4' Voix celeste 8' Violoncell 8' II 16'/II
Flûte octaviante 4' Principal 4' Oktava 4'
Oktava 2' Ekoflöjt 4' Basun 16'
Cornett 3 chor Waldflöjt 2'
Trumpet 8' Larigot 1 1/3'
Trumpet 4' Sesquialtera 2 chor
Vox humana 8'
Tremulant
Crescendosvällare

Kororgel redigera

Svällverk I Huvudverk II Bröstverk III Pedal Koppel
Rörflöjt 8ä Gedackt 16' Gedackt 8' Subbas 16' I/P
Gamba 8' Principal 8' Koppelflöjt 4' Gedackt (tr I) II/P
Principal 4' Spetsflöjt 8' Principal 2' Oktava 8' III/P
Traversflöjt 4' Oktava 4' Nasat 1 1/3' Gedackt 8' I/II
Waldflöjt 2' Oktava 2' Sesquialtera 2 chor Oktava 4' III/II
Mixtur 4 chor Mixtur 5-7 chor Cymbel 2 chor Nachthorn 2' III/I
Dulcian 16' Trumpet 8' Krumhorn 8' Fagott 16'
Oboe 8' Tremulant Trumpet 8'
Clairon 4'
Tremulant
Crescendosvällare

Diskografi redigera

Gravvård redigera

Överallt i kyrkan återfinns gravhällar på golvet. Där ligger bland andra Joakim Danckwardts gravvård. På väggarna hänger begravningsvapen för släkterna von Berchner, de Besche och Falzburg. Öster om altaret återfinns en sarkofag i Kolmårdsmarmor som gömmer stoftet efter riksrådet Fredrik Ulrik Sparre († 1777) och hans hustru Juliana Brita Sjöblad.

Bildgalleri redigera

  •  
    Södra långhusportalen
  •  
    Södra korportalen
  •  
    Predikstolen i barockstil från 1748.
  •  
    Taket och detaljer av predikstolen.

Se även redigera

Källor redigera

  • Carl Gustaf Blomberg, S:t Nicolai kyrka. Sörmländska kyrkor 97. Stiftelsen Södermanlands Museum: Nyköping 1976
  1. ^ ”En wärmeledningsapparat för Nyköpings westra kyrka.”. Eskilstuna Tidning, notis 2:a kolumn 4:e notis. 23 maj 1874. https://tidningar.kb.se/2716980/1874-05-23/edition/155707/part/1/page/3/?newspaper=ESKILSTUNA%20TIDNING&from=1874-05-23&to=1874-05-23. Läst 10 december 2022. 
  2. ^ Åman, Anders (2008). Sigurd Curman : riksantikvarie - ett porträtt. Svenska lärde. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien i samarbete med bokförlaget Atlantis. sid. 100. Libris 10599805. ISBN 978-91-7353-220-4 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sankt_Nicolai_kyrka,_Nyköping&oldid=53723562”