Sankt Nicolai socken

socken i Södermanland

Sankt Nicolai socken i Södermanland ingick i Jönåkers härad, uppgick 1950 i Nyköpings stad och Oxelösunds stad och området är sedan 1971 en del av Nyköpings kommun och Oxelösunds kommun, från 2016 inom Nyköpings Sankt Nicolai distrikt respektive Oxelösunds distrikt.

Sankt Nicolai socken
Socken
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradJönåkers härad
Kommun (nuv.)Nyköpings kommun
Bildadmedeltiden
Area97 kvadratkilometer
Upphov tillNikolai landskommun
Nikolai församling
MotsvararOxelösunds distrikt
TingslagNyköpings domsagas tingslag (–)
Jönåkers, Rönö och Hölebo tingslag ()
Jönåkers tingslag (–)
Karta
Sankt Nicolai sockens läge i Södermanlands län.
Sankt Nicolai sockens läge i Södermanlands län.
Sankt Nicolai sockens läge i Södermanlands län.
Koordinater58°45′13″N 17°00′35″Ö / 58.7536°N 17.0097°Ö / 58.7536; 17.0097
Koder, länkar
Sockenkod3052
Namn (ISOF)lista
Hembygds-
portalen
Oxelösunds distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal var 97,18 kvadratkilometer, varav 96,81 land.[1] År 1950 fanns här 7 296 invånare.[1] Tätorterna Arnö med Stora Kungsladugården, Oxelösund, delar av tätorten Nyköping samt herrgården Stjärnholm med Stjärnholms kyrka ligger inom denna sockens område. Sockenkyrka var Sankt Nicolai kyrka som delades med staden. Kyrkan låg i staden och inte i själva socknen.

Administrativ historik redigera

Sankt Nicolai socken har medeltida ursprung, kyrkan omtalas första gången i dokument 1294 "ecclesiæ beati Nicolai" och socknen första gången 1378 ("i Sancti Nicolai sokn"). De äldsta delarna av den nuvarande kyrkan härrör från senare hälften av 1200-talet och är belägen inom det som är Nyköpings stad. Den har i äldre tid vad som är känt genomgått få förändringar. Delar av Kungsladugården överfördes 1864 till Bergshammars socken. Gårdarna Aspenäs, Bogslöt, Engelsprång, Karlvik, Krognäs, Prästtorp och Vibäck flyttades 1920 till Tunabergs församling och Tunabergs jordebokssocken. En del av Kungshamn flyttades 1934 till Tunabergs socken. Mindre delar av socknen lades 1949 till Nyköpings stad.[2]

Församling, landskommun och socken namnändrades 1940 till Sankt Nikolai och 1941 till Nikolai.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sankt Nicolai församling och för de borgerliga frågorna till Sankt Nicolai landskommun. 1950 utbröts Oxelösund ut ur landskommunen där återstående delen då uppgick i Nyköpings stad som 1971 ombildades till Nyköpings kommun. 1953 utbröts ur församlingen Oxelösunds församling och resten uppgick i Nyköpings Sankt Nicolai församling.[3] Församlingen uppgick 2014 i Nyköpings församling.[4]

Den 1 januari 2016 inrättades distrikten Nyköpings Sankt Nicolai och Oxelösund, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1953, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jönåkers härad.[5]

Geografi redigera

Sankt Nicolai socken ligger söder och väster om Nyköping med Nyköpingsån i öster norr om staden. Socknen ligger norr om Marsviken och sydost om staden ut i fjärdar och skärgård i Östersjön. Socknen är odlingsbygd i norr och skogsbygd i söder.[6][1][7][8]

Fornlämningar redigera

 
Hällristningarna vid Släbro.
 
Kilakastalen vid Stora Kungsladugården.

Gravrösen är funna vid Marsviken. Vid Släbro finns hällristningar. Vid Släbro finns även ett stort gravfält från järnåldern. Det har en brobank över ån. Här finns även två runstenar med byns namn. Kilakastalen, som är en borgruin från medeltiden, ligger vid Stora Kungsladugården.[6][9]

Namnet redigera

Namnet kommer från sockenkyrkan med detta namn som omnämns från 1314.[10]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nikolai socken
  2. ^ Det medeltida Sverige 2:3 Jönåkers härad med Nyköpings stad
  3. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Nikolai socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  7. ^ ”Häradskarta över Jönåkers härad, mellersta delen 1900”. Arkiverad från originalet den 6 april 2018. https://web.archive.org/web/20180406103747/https://kartavdelningen.sub.su.se/images/Ek/D/D-Jonaker-m/openlayers.html. Läst 6 april 2018. 
  8. ^ Häradskarta över Jönåkers härad, östra delen 1900
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Sankt Nicolai socken
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning redigera

  • Nikolai kommun; Nikolai socken (utg av Nikolai sockens kommunalfullmäktige till dess 25-årsjubileum 1944), 160 sid., Nyköping, Österbergs tryckeri, 1945, LIBRIS-id 1411804

Externa länkar redigera