Vrena
Vrena är en tätort i Nyköpings kommun och kyrkbyn i Vrena socken, belägen cirka 20 km nordväst om Nyköping. Orten ligger utmed Riksväg 52 mellan Hallbosjön och Långhalsen.
| Vrena | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Kommun | Nyköpings kommun |
| Distrikt | Vrena distrikt, Stigtomta distrikt |
| Koordinater | 58°51′41″N 16°42′2″Ö / 58.86139°N 16.70056°Ö |
| Area | 112 hektar (2018)[2] |
| Folkmängd | 652 (2019)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,821 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Vrena |
| Postnummer | 61173 |
| Riktnummer | 0155 |
| Tätortskod | T0908[3] |
| GeoNames | 2662372 |
  Ortens läge i Södermanlands län
| |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
HistoriaRedigera
Vrena har tack vare läget vid den forsande ån ända sedan 1500-talet varit en betydande industriort, med bland annat tegelbruk och sågverk. Ortnamnet Vrena sägs komma från "den vredskande ån".
I samband med järnvägens etablerande 1871–1875 växte samhället. Järnvägen togs i bruk 1875. Då fanns stationshus och ett större godsmagasin. Idag finns stationshuset, som numera är q-märkt, kvar och banvaktarbostaden som byggdes 1878.
1952 startade Holmens Bruk en boardfabrik (typ Masonite) med export till många länder. 1979 stängdes en boardlinje och konverterades till mineralullstillverkning som hade stor efterfrågan på 1970- och 80-talet. 1983 övertog Saint-Gobain Isover AB, tidigare Gullfiber AB, hela industrianläggningen och hade som mest närmare 200 anställda. Verksamheten lades ned 2003. Idag (2016) bedriver Vrena Företagspark AB verksamhet på det tidigare fabriksområdet.
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Vrena 1950–2015[4][5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 485 | |||
| 1960 | 642 | |||
| 1965 | 740 | |||
| 1970 | 794 | |||
| 1975 | 730 | |||
| 1980 | 730 | |||
| 1990 | 726 | 100 | ||
| 1995 | 712 | 100 | ||
| 2000 | 655 | 100 | ||
| 2005 | 665 | 100 | ||
| 2010 | 626 | 97 | ||
| 2015 | 630 | 110 | ||
NäringslivRedigera
Orten har under de senare åren återhämtat sig med nya företag, exempelvis lanthandel, bensinstation, växthus, viltslakteri, mekanisk verkstad och friskola.
Varje år i september genomförs Vrenadagen med marknad och uppträdanden.
IdrottRedigera
Vrena IF har fotbollslag, bandylag och en bordtennissektion. Vrena skyttegille arrangerar luftgevärsskytte vid skolan på vinterhalvåret och korthållsskytte vid egna skjutbanan på sommarhalvåret.
NoterRedigera
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 20 september 2013
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.