Öppna huvudmenyn

Nyköpings stad

stadskommun i Sverige fram till 1971

Nyköpings stad var en tidigare kommun i Södermanlands län.

Nyköpings stad
fd kommun
Stadshuset Nyköping.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
Kommun, nuNyköpings kommun
CentralortNyköping
Inrättad1260
1 januari 1863
InförlivatNikolai landskommun (1950)
Svärta landskommun (1967)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iNyköpings kommun
Areal, befolkning
Areal86 kvadratkilometer ()
Läge
D Nyköpings stad 1952.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°45′13″N 17°00′35″E / 58.753611111111°N 17.009694444444°Ö / 58.753611111111; 17.009694444444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagNyköpings domsagas tingslag (–)
DomkretsNyköpings rådhusrätts domkrets (–)
Koder
Kommunkod0480
Redigera Wikidata
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Nyköpings stad. För orten se Nyköping, för dagens kommun, se Nyköpings kommun.

Administrativ historikRedigera

Obestyrkta uppgifter pekar ut 1260 som tidpunkten då Nyköping fick sina första stadsprivilegier. Då fanns i staden en kunglig borg, mynthus, kyrka och franciskanerkloster (sedan 1280). Dess äldsta bevarade statsprivillegier härrör från 1315.[1]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. År 1950 inkorporerades de delar av Nikolai landskommun i Nyköpings stad som inte utbrutits vid den tidpunkten för att bilda Oxelösunds stad. 1967 inkorporerades Svärta landskommun med Nyköpings stad. 1971 gick staden upp i den då nybildade Nyköpings kommun.[2]

Stadsförsamlingar var Nyköpings västra församling och Nyköpings östra församling. Den västra uppgick 1953 i Nyköpings Sankt Nicolai församling. [3] Församlingen uppgick 2014 i Nyköpings församling.[4]

SockenkodRedigera

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0357[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att den också omfattar den del av Sankt Nicolai socken som inte blev Oxelösunds stad.

StadsvapnetRedigera

Huvudartikel: Nyköpings kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.

Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Det registrerades i PRV år 1974.

GeografiRedigera

Nyköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 82,28 km², varav 81,77 km² land.[6] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade staden samma datum en areal av 85,51 km², varav 85,09 km² land.[7]

Tätorter i staden 1960Redigera

Tätort Folkmängd
Nyköping &&&&&&&&&&019942.&&&&&019 942
Oppeby, del ava &&&&&&&&&&&03073.&&&&&03 073

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 95,1 %.[8]

PolitikRedigera

Mandatfördelning i valen 1919–1966Redigera

ValårVSSPCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191919510
19510
3466,9
31
192018412
18412
3430,4
31
1922216412
216412
3437,3
32
1926218410
218410
3453,1
33
1930192310
192310
3458,8
32
1934192310
192310
3458,4
32
193821238
21238
3464,3
31
19422257
2257
3464,6
30
194612166
2166
3471,0
286
195025195
2595
4083,1
319
19542587
2587
4081,1
3010
195824169
2469
4080,5
328
196224187
2487
4083,9
328
196625488
25488
4584,0
3213
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

RådhusrättenRedigera

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt och magistrat, som lydde under Svea hovrätt. De sista magistraten i Sverige upphörde 1965. Nyköpings rådhusrätt upphörde 1 januari 1969 - två år innan Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Nyköpings rådhusrätt uppgick då i Nyköpings domsagas tingslag, som året efter bildade Nyköpings tingsrätt.[9][10]

KällorRedigera

FotnoterRedigera

^a Tätorten Oppeby var delad mellan Nyköpings stad (3 073 inv.) och Svärta landskommun (847 inv.)

  1. ^ Det medeltida Sörmland, Johan Anund & Linda Qviström, Lund 2010
  2. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 17
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  5. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nyköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 15. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 8. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 18 i pdf:en
  9. ^ SCB Befolking och Folkmängd 1968 del 2: Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar sida 81 i pdf:en anmärkningar
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)