Öppna huvudmenyn

Luleå kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige
(Omdirigerad från Luleå kommunvapen)

Luleå kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Luleå som också är länets residensstad. Luleå kommun är finsk förvaltningskommun sedan 1 februari 2013.[7]

Luleå kommun
Kommun
Världsarvet Gammelstads kyrkstad
Luleå kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Luleå kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Domkrets Luleå domkrets[1]
Läge 65°35′4″N 22°9′14″Ö / 65.58444°N 22.15389°Ö / 65.58444; 22.15389
Centralort Luleå
Areal 2 242,47 km² (2015-01-01)[2]
41:a största (av 290)
 - land 2 094,08 km²
 - vatten 148,39 km²
Folkmängd 77 860 (2018-09-30)[3]
29:e största (av 290)
Befolkningstäthet 37,18 invånare/km²[3][2]
120:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Niklas Nordström (S)
GeoNames 604488
Kommunkod 2580[4]
Tätortsgrad (%) 90 (2015)[6]
Antal anställda 7 525 ()[5]
Luleå Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.lulea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Kommunen är Norrlands fjärde största sett till folkmängden, och den tredje mest tätbefolkade.

Luleå kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Norrbotten. Kommunen har Bottenviken i öster och gränsar i sydväst till Piteå kommun och Älvsbyns kommun, i väster till Bodens kommun, i norr till Överkalix kommun och i nordost till Kalix kommun, alla i Norrbottens län. I riktning från nordväst till sydväst rinner Lule älv genom kommunen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Nederluleå socken och en del (Råneå församling) av Råneå socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Luleå stad som 1863 bildade en stadskommun.

Svartöstadens municipalsamhälle inrättades 23 augusti 1901 i Nederluleå och uppgick vid årsskiftet 1932/1933 i Luleå stad.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8]

1969 införlivades i Luleå stad Nederluleå landskommun och Råneå landskommun (varur en del, Gunnarsbyns församling, utbrutits 1967 till Bodens stad). Luleå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Luleå stad.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Luleå tingsrätts domsaga.[10]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad.[11]

Luleå sockenkyrka var helgad åt S:t Per, och hans nyckel fanns med i ett sockensigill från 1500-talet. I Luleå stads privilegiebrev från 1621 bestämdes att staden skulle föra två nycklar. Detta fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t 1942. Nycklar fanns även i de kommuner som 1969 lades samman med Luleå, och det gamla stadsvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974 för Luleå kommun.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Luleå kommun 1970–2015[12]
ÅrFolkmängd
1970
  
58 878
1975
  
66 290
1980
  
66 834
1985
  
66 557
1990
  
68 412
1995
  
71 106
2000
  
71 652
2005
  
72 751
2010
  
74 178
2015
  
76 088
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

KönsfördelningRedigera

Den 31 december 2015 fördelades Luleå kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[12]

  • Män: 38 576; 50,70 %.
  • Kvinnor: 37 512; 49,30 %.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 865, eller 11,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 75 966 den 31 december 2014).[13]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Luleå kommun 75 966 personer. Av dessa var 7 188 personer (9,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]

ÅldersfördelningRedigera

Åldersfördelningen i Luleå kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[12]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 11 833 15,55 %
15–24 år 10 446 13,73 %
25–54 år 29 473 38,74 %
55–64 år 9 226 12,13 %
65+ år 15 110 19,86 %

IndelningarRedigera

Från 2011 fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i:

 
Distrikt inom Luleå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[15]:

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 23 tätorter i Luleå kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Luleå 43 574
2 Gammelstaden 4 866
3 Björkskatan 4 388
4 Bergnäset 3 604
5 Södra Sunderbyn 3 168
6 Råneå 1 966
7 Rutvik 896
8 Antnäs 889
9 Alvik 831
10 Bensbyn 602
11 Måttsund 589
12 Ersnäs 478
13 Kallax 461
14 Brändön 324
15 Bälinge 308
16 Karlsvik 255
17 Sinksundet 253
18 Klöverträsk 241
19 Sundom 219
20 Persön 217
21 Avan 213
22 Ängesbyn 209
23 Jämtön 203

Centralorten är i fet stil

KommunikationerRedigera

Luleå Airport strax söder om Luleå är med 1 106 638 passagerare årligen Norrlands största flygplats. På vardagar finns cirka 16 förbindelser till Stockholm. Flyglinjer finns även till bland annat Kiruna, Umeå, Göteborg, Tromsø och Murmansk. Året om går charterflyg till turistorter utomlands. Flygplatsen har Sveriges längsta landningsbana efter ett försök att starta en internationell fraktflygplats. Inom flygplatsen finns även flygflottiljen F 21.

De viktigaste vägarna är E4 som går cirka fem km utanför Luleås stadskärna och E10. Riksväg 97 är också en viktig väg som förbinder staden med Sunderby sjukhus, Boden och Jokkmokk.

Malmbanan går mellan Luleå och Narvik i Norge. Från Luleå malmhamn skeppas årligen 4–5 miljoner ton järnmalm ut. Malmbanan ansluter till Stambanan genom övre Norrland i Boden. Direkttåg finns med SJ till Stockholm (nattågstrafik) och Narvik via Boden. Planer finns att bygga en helt ny kustjärnväg (Norrbotniabanan). Regiontågen Norrtåg trafikerar Malmbanan till Kiruna och stambanan till Umeå.

OrganisationRedigera

Luleå kommuns fullmäktige utser ledamöter som ska sitta i kommunens nämnder och styrelser. Flera av bolagen som kommunen äger är organiserade under ett holdingbolag: Luleå Kommunföretag AB. Styrelseordförande för Luleå Kommunföretag är Yvonne Stålnacke, ordförande i kommunstyrelsen.[16]

Luleå kommun har nio förvaltningar, med cirka 6 400 anställda:[17]

  • Arbetsmarknadsförvaltningen (190 anställda)
  • Barn- och utbildningsförvaltningen (2 650 anställda)
  • Fritidsförvaltningen (80 anställda)
  • Kommunledningsförvaltningen (160 anställda)
  • Kulturförvaltningen (100 anställda)
  • Miljö- och byggnadsförvaltningen (40 anställda)
  • Räddningstjänsten (70 anställda)
  • Socialförvaltningen (2 630 anställda)
  • Stadsbyggnadsförvaltningen (460 anställda)

Förvaltningarna fullföljer de uppgifter de fått av nämnderna.

PolitikRedigera

 
Stadshuset i Luleå.

Traditionellt sett är Luleå kommun ett starkt fäste för Socialdemokraterna, och partiet hade egen majoritet 2006-2018, vilken de förlorade i kommunvalet 2018. Socialdemokraterna har haft egen majoritet 1973–1976, 1979–1991, 1994–1998 samt 2006 -2018. Socialdemokraterna har dessutom varit största parti i samtliga kommunval. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970-1976, Moderaterna i valen 1979-1985 och 1991-2018 och Folkpartiet i valet 1988. I valet 1979 fick Moderaterna och Centerpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster, och 1998 fick Moderaterna och Vänsterpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.[18]

Samtliga riksdagspartier finns representerade i Luleås kommunfullmäktige. Utöver det finns Rättvisepartiet Socialisterna som fick sina första mandat vid valet 2002 och Landsbygdspartiet oberoende som fick sina första mandat 2010. Efter valen 2002, 2006 och 2018 har Norrbottens sjukvårdsparti också suttit i kommunfullmäktige.

Kommunen har två kommunalråd: Niklas Nordström, som är kommunstyrelsens ordförande, och Lenita Ericson, som är vice ordförande i kommunstyrelsen.[19]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Nihad Zara
Förste vice ordförande S Daniel Smirat
Andre vice ordförande S Ina Sandberg

Källa:[20]

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018
Ordförande S Niklas Nordström
Vice ordförande S Lenita Ericson

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 9 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna medan Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna samt Kristdemokraterna har alla 1 ledamot vardera.[21]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande 2015-2018 Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden S Carina Sammeli S Peter Hedlund
Fritidsnämnden S Inger Blomqvist Larsson S Jan Peter Kostet
Kulturnämnden S Omar Jakobsson S Emmeli Nybom
Miljö- och byggnadsnämnden S Göran Öhman S Farida Jamshidi
Socialnämnden S Margareta Bladfors Eriksson S Fredrik Hansson
Stadsbyggnadsnämnden S Lenita Ericsson S Peder Lundkvist
Valnämnden S Tommy Sandström S Elizabeth Bergman
Överförmyndarnämnden S Irma Widén S Heino Wahter

Utöver dessa nämnder ingår Luleå kommun i E-nämnden, vilken samtliga kommuner i länet ingår i.[22]

Mandatfördelning i Luleå kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPRSNSSDLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197073010725
7301075
6186,9
53
197373111525
7311155
6190,8
5110
197663011626
6301166
6190,5
4219
19796318628
631868
6190,0
3823
19826347329
634739
6189,9
4021
198563135718
6313578
6188,7
3922
198853264716
5326476
6185,2
3625
199153034739
53034739
6185,1
3724
199463544417
6354447
6186,5
3427
19981125344311
1125344311
6180,52
3031
20027244224639
72444639
6180,10
3328
20064322314429
4323449
6181,25
3328
20104324313329
43243339
6184,26
3229
201443142312329
4314339
6185,33
3229
2018624223415329
62434539
6186,87
3526
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2018Redigera

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 19 895 37,54 -5 142 -11,20 24 -7
  Moderaterna 7 848 14,81 +983 +1,44 9 0
  Vänsterpartiet 5 439 10,26 +2 418 +4,38 6 +2
  Centerpartiet 3 988 7,52 +1 736 +3,14 5 +3
  Sverigedemokraterna 3 697 6,98 +1 189 +2,09 4 +1
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 2 736 5,16 +491 +0,79 3 0
  Sjukvårdspartiet 2 395 4,52 +1 415 +2,61 3 +3
  Kristdemokraterna 2 025 3,82 +648 +1,14 2 0
  Miljöpartiet de gröna 1 977 3,73 -1 313 -2,67 2 -2
  Rättvisepartiet Socialisterna 1 621 3,06 -248 -0,58 2 0
  Landsbygdspartiet oberoende 1 122 2,12 +330 +0,58 1 0
  Feministiskt initiativ 186 0,35 -538 -1,06 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 72 0,14 -341 -0,67 0 0
Giltiga röster totalt 53 001 100,00 +1 628 61 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 18 0,03 +18 +0,02
Ogiltiga röster - blanka 590 1,10 +24 +0,01
Ogiltiga röster - övriga 34 0,06 +6 +0,01
Valdeltagande 53 643 86,87 +1 676 +1,54
Röstberättigade 61 752 +852

Källa:[23]

Partiers starkaste stöd, valet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Hertsölund 47,17 % 37,54 %
M Porsön-Björsbyn 29,70 % 14,81 %
V Södra Örnäset 16,98 % 10,26 %
C Sunderbyn 18,26 % 7,52 %
SD Södra Örnäset 12,60 % 6,98 %
FP Porsön-Björsbyn 9,44 % 5,16 %
NS Persön 6,94 % 4,52 %
KD Bensbyn-Brändön 11,64 % 3,82 %
MP Porsön-Björsbyn 7,06 % 3,73 %
RS Svartöstaden-Lövskatan 12,82 % 3,06 %
LPo Niemisel-Prästholm 34,95 % 2,12 %
FI Södra Örnäset 0,88 % 0,35 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Uppsamlingsdistrikten redovisas inte här.

Politiska styren i Luleå kommunRedigera

År Partier
1995-1998[24] S
1999-2006[24] S V
2007-2016[24] S MP
2016-2018[25] S
2018- S M

Lista över kommunfullmäktiges ordförandeRedigera

Datum Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
1/1 1971-31/12 1973[26] S Helge Gustafsson S Rudolf Wikström S Birger Nilsson
1/1 1974-31/10 1982[27] S Helge Gustafsson S Brita Nyberg S Gustaf Sundström
1/11 1982-31/10 1985[28] S Gustaf Sundström S Kjell Mickelsson S Margareta Lindbäck
1/11 1985-31/10 1991[29] S Gustaf Sundström S Sigfrid Andersson S Margareta Lindbäck
1/11 1991-31/10 1994[30] S Gustaf Sundström S Margareta Lindbäck S Sten Wallo
1/11 1994-17/6 1996[31] S Margareta Lindbäck S Margareta Sundén S Åke Nilsson
17/6 1996-31/10 1998[32] S Margareta Lindbäck S Margareta Sundén S Majvor Larsson Müller
1/11 1998-31/10 2002[33] S Karl Petersen V Börje Lööw S Margareta Lindbäck
1/11 2002-31/10 2002[34] S Margareta Eriksson V Ewa Andersson M Maria Salmgren
27/9 2004-25/10 2004[35] S Margareta Eriksson V Ewa Andersson M Migelle Wikström
25/10 2004-31/10 2006[35] S Margareta Bladfors-Eriksson[36] V Nina Berggård M Migelle Wikström
1/11 2006-31/10 2010[37] S Margareta Bladfors-Eriksson S Leif Wikström M Erik Elmsäter
1/11 2010-14/10 2014[38] S Margareta Lindbäck S Leif Wikström M Nihad Zara
15/10 2014-14/10 2018[39] S Maritha Meethz S Daniel Smirat M Nihad Zara
22/10 2018-2022[20] M Nihad Zara S Daniel Smirat S Ina Sandberg

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Datum Ordförande (Förste) vice ordförande Andre vice ordförande
1/1 1971-31/12 1973[40] S Nils Malmgren S Sven Köhler
1/1 1974-31/12 1976[40] S Nils Malmgren S Folke Bladfors
1/1 1977-31/12 1984[40] S Sven Köhler S Folke Bladfors
1/1 1984-31/12 1985[41] S Sven Köhler S Folke Bladfors M Blenda Askeroth
1/1 1986-31/12 1988[42] S Folke Bladfors S Kjell Mickelsson
1/1 1989-31/12 1991[42] S Kjell Mickelsson S Anna-Britta Nilsson
1/1 1992-31/12 1998[43] S Kjell Mickelsson S Ulla Ölvebro
1/1 1999-28/10 2002[44] S Ulla Ölvebro S Mårten Ström V Ewa Andersson
28/10 2002-31/12 2002[45] S Ulla Ölvebro S Mårten Ström V Börje Lööw
1/1 2003-31/12 2006[45] S Karl Petersen S Margareta Lindbäck V Börje Lööw
1/1 2007-31/12 2013[46][47] S Karl Petersen S Yvonne Stålnacke
1/1 2014-31/12 2017[48][49][50] S Yvonne Stålnacke S Niklas Nordström
1/1 2018-31/12 2018[50] S Niklas Nordström S Lenita Ericson

NäringslivRedigera

Näringslivet består av stål- och verkstadsindustri, IT-branschen, handel och service. Två av tre arbetar i tjänstesektorn. De största arbetsgivarna är Luleå kommun, Norrbottens läns landsting och SSAB. Andra större arbetsplatser är Luleå tekniska universitet, Ferruform, Tullverket, Tieto, Telia Sonera och företagen på Luleå Science Park. Andra privata aktörer är:

IT-branschenRedigera

I Luleå har ett antal världsinnovationer inom IT sett dagens ljus:[51]

  • Facebook Datacenter
  • Det första GSM-samtalet (1989, Televerket Radio)
  • VDSL-standarden (2000–2007, Telia Research, Upzide Labs)
  • Digitala radioteknologier – RDS, DAB, DARC (1992–1997, Teracom)
  • Lulealgoritmen för snabbare Internet-trafik (1997, LTU, Effnet)
  • Mobile Header Compression (1999–2001, LTU)
  • Internet-protokoll för Smarta Objekt (2000-, CDT, SICS, IPSO)
  • Living Labs – ledande testplats Living Lab Botnia med 6 000 användare (2001-, CDT)
  • Hd-tv - högupplöst TV via telefonlinje (1996, Telia Research)
  • GPS som mjukvara i mobiltelefoner (2005-, Nordnav)
  • OFDM – grunden för 4G (1990–2006)
  • Marratech - pionjärer för Internet-baserade e-möten (1998-, CDT)
  • Arena-projektet, IT för bättre sportupplevelse – sensorer, handheld wireless video (1999–2002, CDT)
  • Estreet-projektet - Reklamplats Innerfickan - storskaligt experiment med 2 000 personer och många butiker (2000, CDT)
  • Sveriges största studentdatanät invigs 1994 vid dåvarande Högskolan i Lule[52]å
  • Högskolan i Luleå blir 1997 Luleå tekniska universitet.[53]
  • 1988 blir Högskolan i Luleå först i Sverige med att instifta en professur i signalbehandling. [54]

SkattesatsRedigera

År Församling Kommun Landsting Svenska kyrkan Begravningsavgift Skatt inkl. kyrkoavgift Skatt exkl. kyrkoavgift
2014[55] Luleå domkyrko 22,50 % 10,18 % 0,96 % 0,19 % 33,83 % 32,87 %
Nederluleå 0,89 % 0,16 % 33,73 % 32,84 %
Råneå 1,22 % 0,32 % 34,22 % 33,00 %

KulturRedigera

Den 12 januari 2007 invigdes Kulturens Hus i centrala Luleå. I Kulturens Hus finns bibliotek, konsertsalar, konsthall, turistbyrå med mera. Det fungerar även som konferens- och kongresscenter.

Luleå Kulturskola är en kommunal institution med ett 50-tal anställda. Skolan är avgiftsfri och varje år deltar över 7 000 elever i verksamheten. "Lördagsrock" och "Rock på Floras Kulle" är två projekt för att öka engagemanget kring musik bland ungdomar; det är gratiskonserter med amatörband och ibland större band, i huvudsak från Luleå men ibland även från övriga Norrbotten.

"Luleåkalaset" var fram t.o.m. 2012 ett stort festivalevenemang som i regel infaller första veckan i augusti. Utmärkande för festivalen var låga entréavgifter och att den inte riktar in sig på någon speciell grupp. Sedan 2013 anordnas istället "Luleå hamnfestival" vid en annan tid på året och med lite annan inriktning. Bland annat har Luleå hamnfestival inga entréavgifter alls.

"Konst i det gröna" är en utställning som anordnas varje sommar, de senaste åren på Kronan-området. Ett hundratal kända och okända konstnärer får en chans att ställa ut och sälja sina verk.

I oktober vartannat år arrangeras en "Bok & Bild"-festival som lockar många besökare. Då delas lyrikpriset Erik Lindegren-priset ut. Det gick 2007 till Folke Isaksson. Lilla Erik Lindegren-priset, för unga författare mellan 15 och 20 år, delades ut för första gången 2007.

Andra större evenemang och kultursatsningar är "Luleå Sommarbiennal", "Kulturnatten", "Filmpool Nord", "Konstnärernas kollektivverkstad", "BD Pop" och Gammelstads kyrkstad. Luleå utsågs till Årets kulturkommun 2007 av Fackförbundet SKTF.

SevärdheterRedigera

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ läs online,
  6. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  7. ^ http://www.minoritet.se/1077
  8. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luelå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  12. ^ [a b c] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016. 
  13. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  14. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Lulea.se Kommunens organisation Läst 12 april 2015
  17. ^ Lulea.se Förvaltningar Läst 12 april 2015
  18. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  19. ^ ”Kommunledning”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunledning.html. Läst 27 augusti 2018. 
  20. ^ [a b] ”§ 186 Val av kommunfullmäktiges presidium” (  PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 22 oktober 2018. sid. 8-9. https://www.lulea.se/download/18.5619f8d7166a002e8b397fa/1540890722984/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202018-10-22.pdf. Läst 4 november 2018. 
  21. ^ ”Kommunstyrelsen”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 27 augusti 2018. 
  22. ^ ”Nämnder”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/namnder.html. Läst 14 mars 2017. 
  23. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Luleå - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/25/80/index.html. Läst 20 oktober 2018. 
  24. ^ [a b c] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
  25. ^ ”(S)veken som raserade MP-samarbetet”. Norrländska Socialdemokraten. 27 oktober 2016. http://www.nsd.se/nyheter/lulea/sveken-som-raserade-mp-samarbetet-10284378.aspx. Läst 27 augusti 2018. 
  26. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1971 och 1972
  27. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1973, 1974, 1976 och 1979
  28. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1982
  29. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1988
  30. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1991
  31. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1994 och 1996
  32. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1996 och 1998
  33. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1998
  34. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 2002
  35. ^ [a b] Luleå kommunfullmäktiges protokoll 2004
  36. ^ Före 2005 benämnd Margareta Eriksson.
  37. ^ ”Val av presidium” (  PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 27 november 2006. http://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb1327ab/1359551246020/2006-11-27+%C2%A7+220+Val+av+presidium.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  38. ^ ”§ 172 Val av presidium” (  PDF). Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 29 november 2010. sid. 5. http://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb132d0d/1359551487138/2010-11-29+%C2%A7+172+Val+av+presidium.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  39. ^ ”Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige” (  PDF). Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 27 oktober 2014. sid. 5. http://www.lulea.se/download/18.1a412f251497dfbedaf29f/1415193069349/Kommunfullm%C3%A4ktiges+protokoll+2014-10-27.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  40. ^ [a b c] Lista över kommunstyrelsens ordförande 1971-1985; Luleå stadsarkiv
  41. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1984
  42. ^ [a b] Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1985
  43. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1991 och 1994
  44. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1998 och 2002
  45. ^ [a b] Luleå kommunfullmäktiges protokoll 2002
  46. ^ ”Val av kommunstyrelse för åren 2007-2010” (  PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 18 december 2006. https://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb132794/1359551242385/2006-12-18%20%C2%A7%20284%20Val%20av%20kommunstyrelse%20fo%CC%88r%20a%CC%8Aren%202007-2010.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  47. ^ ”Val av kommunstyrelse för åren 2011‐2014” (  PDF). Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 20 december 2010. https://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb132c65/1359551456905/2010-12-20%20%C2%A7%20221%20Val%20av%20kommunstyrelse%20fo%CC%88r%20a%CC%8Aren%202011-2014.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  48. ^ ”§ 305 Val av ny ordförande och ny vice ordförande i kommunstyrelsen” (  PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 16 december 2013. sid. 61. https://www.lulea.se/download/18.4513b23314393f09f4c61b/1389962197855/KF%20protokoll%202013-12-16.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  49. ^ ”§ 215 Val av kommunstyrelse för åren 2015 - 2018” (  PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 24 november 2014. sid. 43. https://www.lulea.se/download/18.6d334e2b14a0e515beb5892/1418127598139/Kommunfullm%C3%A4ktiges%20protokoll%202014-11-24.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  50. ^ [a b] ”§ 242 Val av ny ordförande (S) i kommunstyrelsen & § 243 Val av ny vice ordförande (S) i kommunstyrelsen” (  PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 20 november 2017. sid. 32-33. https://www.lulea.se/download/18.5080b33715fdf786e939b41/1511856896140/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202017-11-20_2.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  51. ^ Luleå tekniska universitet
  52. ^ ”ltu”. http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990. 
  53. ^ ”http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990”. http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990. 
  54. ^ ”Signal Processing - Luleå University of Technology, Ltu”. www.ltu.se. http://www.ltu.se/research/subjects/Signalbehandling?l=en. Läst 17 juli 2016. 
  55. ^ Kommunala skattesatser m.m. under 2014 Arkiverad 25 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  56. ^ ”Vänorter”. Luleå kommuns webbplats. http://www.lulea.se/kommun--politik/projekt-samverkan/internationellt-arbete/vanorter.html. Läst 27 februari 2016. 

Externa länkarRedigera