Öppna huvudmenyn

Luleå stad

stadskommun i Sverige åren 1621-1971

Luleå stad var en tidigare kommun i Norrbottens län. Centralort var Luleå och kommunkod 1952–1970 var 2580.

Luleå stad
fd kommun
Luleå stadshus.jpg
Luleå stadshus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
Kommun, nuLuleå kommun
CentralortLuleå
Inrättad12 juli 1621
1 januari 1863
Upphörd31 december 1970
Uppgått iLuleå kommun
Areal, befolkning
Areal71,53 kvadratkilometer ()[1]
- därav land56,94 kvadratkilometer[1]
- därav vatten14,59 kvadratkilometer[1]
Folkmängd30 488 ()[1]
Bef.täthet535,44 inv./km² (land)
Läge
BD1952 Luleå s.png
Kommunen i länet.
Koordinater65°35′02″N 22°11′29″E / 65.583821111111°N 22.191498055556°Ö / 65.583821111111; 22.191498055556
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsLuleå rådhusrätts domkrets
Koder
Kommunkod2580
Redigera Wikidata
Vy från luften över centrala Luleå med Luleå domkyrka synlig i mitten och Bergnäsbron över Lule älv mot Bergnäset uppe till höger.
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Luleå stad. För orten se Luleå, för dagens kommun, se Luleå kommun.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Luleå fick stadsprivilegier den 12 juli 1621 vid Nederluleå kyrka i Gammelstaden i Nederluleå socken men flyttades 1648-1649 till sin nuvarande plats.[3] Den 1 januari 1863 inrättades Luleå stad som stadskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1893 - Enligt beslut den 10 juni 1892 överfördes lägenheten Ön (också kallad Stadsön) i alla hänseenden till Nederluleå från staden; lägenheten hade tidigare tillhört Luleå stads donationsjord, och i vissa hänseenden tillhört Nederluleå. Samtidigt överfördes det så kallade Svartöhemmanet (eller 3/64 mantal Björsby n:r 6) och de inom Luleå hamn liggande holmarna Gråsjälören, Smultronören, Långören, Långörsgrundet, Lövgrundet, Limpören, Limpholmen (eller Getören), Långgrundet och Dömansgrundet (eller Dömansören) i alla hänseenden från Nederluleå till staden. Före 1893 hade Stadsön kyrkoskrivits i Nederluleå, betalat de kyrkliga och borgerliga kommunala avgälderna dels till landet och dels till staden samt räknats i administrativt och judiciellt hänseende till Nederluleå tingslag, förutom att civila rättsärenden rörande jorden handlades vid Luleå stads rådhusrätt.[4]
  • 1895 - Enligt beslut den 18 maj 1894 överfördes i alla hänseenden från Nederluleå till staden hemmanet 3/16 mantal Notviken och ett område på 3/16 mantal som utbrutits från Nederluleå pastorsboställe och anslagits som lösingsjord åt kyrkoherden i Luleå. I samma beslut bifölls inte ett förslag om att överföra Hermansängen till Nederluleå.[4]
  • 1933 - Enligt beslut den 31 mars 1932 överfördes från Nederluleå socken och landskommun till Luleå stad vissa områden med 2 189 invånare, däribland Svartöstadens municipalsamhälle med 1 081 invånare och den så kallade Skurholmsstaden, med en areal av 4,92 kvadratkilometer, varav allt land. Samtidigt överfördes i motsatt riktning vissa obebodda skiften med en areal av 0,86 kvadratkilometer, varav allt land.[5][6]
  • 1959 - Från Nederluleå landskommun överfördes till staden ett område (med bland annat Sandön) med 106 invånare och omfattande en areal av 26,22 kvadratkilometer, varav 25,95 kvadratkilometer land. Samma datum överfördes ett område med 44 invånare i motsatt riktning - från staden till Nederluleå - omfattande en areal av 6,57 kvadratkilometer, varav allt land.[7]
  • 1969 - Nederluleå landskommun och Råneå landskommun inkorporerades i staden.[8]
  • 1970 - Från Gunnarsbyns församling i Bodens stad till Råneå församling i staden överfördes ett område med en areal av 23,30 kvadratkilometer, varav allt land. Samtidigt överfördes i motsatt riktning ett obebott område med en areal av 0,22 kvadratkilometer, varav 0,21 land.[9]

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[10]

1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Luleå stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Luleå kommun.

Judiciell tillhörighetRedigera

Luleå stad hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt. Magistraten avskaffades den 1 januari 1965 i samband med polisväsendets förstatligande.

Kyrklig tillhörighetRedigera

I kyrkligt hänseende hörde staden först till Luleå församling och den 18 augusti 1667 utbröts staden till en egen församling benämnd Luleå stadsförsamling. 1 januari 1962 uppdelades Luleå stadsförsamling på två delar: Luleå domkyrkoförsamling och Örnäsets församling. 1969 tillfördes Nederluleå och Råneå församlingar till staden.[11]

SockenkodRedigera

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0181[12] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

StadsvapnetRedigera

Blasonering: I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad.[13]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1942. Vapnet förs idag av den nuvarande Luleå kommun. Se artikeln om Luleå kommunvapen för mer information.

GeografiRedigera

 
Vy från luften över centrala Luleå på 1930-talet.

Luleå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 41,06 km², varav 40,16 km² land.[10] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 71,53 km², varav 56,94 km² land.[7]

Tätorter i staden 1960Redigera

Tätort Folkmängd
Luleå &&&&&&&&&&028495.&&&&&028 495
Notviken &&&&&&&&&&&&0799.&&&&&0799
Mjölkudden &&&&&&&&&&&&0549.&&&&&0549
Karlsvik &&&&&&&&&&&&0315.&&&&&0315

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 98,9 %.[14]

NäringslivRedigera

 
SSAB (tidigare NJA) i Luleå.

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var stadens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[15]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 17,6 % i metallindustrin.[15]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Luleå stad 1805–1970[16][17][18]
ÅrFolkmängd
1805
  
947
1810
  
873
1820
  
1 028
1830
  
1 064
1840
  
1 139
1850
  
1 257
1860
  
1 516
1870
  
1 905
1880
  
3 120
1890
  
4 755
1900
  
9 484
1910
  
8 959
1920
  
10 545
1930
  
11 336
1935
  
13 509
1940
  
13 948
1945
  
17 134
1950
  
22 646
1955
  
27 767
1960
  
30 488
1965
  
34 709
1970
  
58 668
Anm: 1969 inkorporerades kommunerna Nederluleå och Råneå.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Luleå stad omfattade när den ombildades till Luleå kommun 1 januari 1971.

PolitikRedigera

Mandatfördelning i valen 1919–1968Redigera

ValårVSÖVRSNFCFRFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919821218
821218
4064,7
37
192093820
93820
4040,4
37
1922853420
853420
4041,1
37
1926714217
714217
4048,4
37
1930712318
712318
4056,2
38
1934914116
91416
4062,0
37
19381016338
1016338
4058,3
346
1942819139
81939
4060,4
35
1946111649
111649
4062,9
346
195071878
71878
4076,3
319
195472067
72067
4073,7
319
195862149
62149
4073,1
328
1962523156
52356
4077,3
3010
1966718276
718276
4080,8
328
19685337717
533777
6087,1
53
  • Övriga 1922 var Vänstersocialisterna
  • Valet 1968 avsåg den utökade Luleå stad, bestående av staden samt Nederluleå och Råneå kommuner.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten i LuleåRedigera

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som lydde under Svea hovrätt fram till 1936 och sedan under Hovrätten för Övre Norrland. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Luleå rådhusrätt blev då Luleå tingsrätt.[19]

BorgmästareRedigera

Ämbetstid Namn
1890–31 december 1936 Axel Fagerlin[20]
1 maj 19371966 Vincent Ekholm[21][22]
4 november 19661970 Bengt Jacobson[23][24][25]

RådmänRedigera

Luleå stad hade två samtidigt tjänstgörande rådmän. Senast 1969 hade dock antalet rådmän i rådhusrätten ökat till tre.[26]

Ämbetstid Namn
1908–1942 Pontus Sandström
1908–tidigast 1915 Olof Herman Thorsten Örtenblad[27]
1908–tidigast 1915 Carl Anton Baudin[27]
1917–tidigast 1925 Viktor Ferdinand Lundmark[28][29]
1917–tidigast 1931 Per Theodor Aurén[28][30]
1928–tidigast 1945 Karl Oskar Widlund[31]
1942–1966 Bengt Jacobson[23]
1948–1952 Sven Gustaf Ahlström[32][33][34]
1953–tidigast 1955 Karl-Erik Högner[35]
1961–tidigast 1964 Karl Birger Vallgårda[36][37]

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] Folkräkningen, den 1 november 1960, I : Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m. m., Statistiska centralbyrån, 1961, läs online
  2. ^ Folkräkningen den 31 december 1950, I : Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter, Statistiska centralbyrån, 1952, läs online
  3. ^ Städernas kommunalförvaltningar i Sveriges statskalender 1925
  4. ^ [a b] (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciella och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1906. sid. 25. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1900-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 105. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  6. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1932. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1933. sid. 34 & 37. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1932.pdf. Läst 1 maj 2018 
  7. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 
  8. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 98
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 69. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015 
  10. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 122. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  11. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Luleå stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  13. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  14. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 
  15. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 190-191. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 
  16. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/. Läst 31 maj 2019. 
  17. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 31 maj 2019. 
  18. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 31 maj 2019. 
  19. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luleå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  20. ^ ”Rådhusrätterna, sid 96”. Svensk Juristtidning. 1937. http://svjt.se/svjt/1937/96. Läst 24 oktober 2016. 
  21. ^ Ekholm, Vincent i Vem är det 1969
  22. ^ ”Rådhusrätterna, sid 352”. Svensk Juristtidning. 1937. http://svjt.se/svjt/1937/352. Läst 24 oktober 2016. 
  23. ^ [a b] Jacobson, Bengt i Vem är det 1969
  24. ^ Jacobson, Bengt i Vem är det 1977
  25. ^ ”Rådhusrätterna, sid 728”. Svensk Juristtidning. 1966. http://svjt.se/svjt/1966/728. Läst 24 oktober 2016. 
  26. ^ Underrätter under Hovrätten för Övre Norrland i Sveriges statskalender 1970
  27. ^ [a b] Städernas styrelser - 25. Städerna i Norrbottens län. i Sveriges statskalender 1915
  28. ^ [a b] Städernas styrelser - 25. Städerna i Norrbottens län. i Sveriges statskalender 1921
  29. ^ Städernas styrelser - 25. Städerna i Norrbottens län. i Sveriges statskalender 1925
  30. ^ Städernas styrelser - 25. Städerna i Norrbottens län. i Sveriges statskalender 1931
  31. ^ Städernas styrelser - 25. Städerna i Norrbottens län. i Sveriges statskalender 1945
  32. ^ Städernas styrelser - 25. Städerna i Norrbottens län. i Sveriges statskalender 1950
  33. ^ ”Rådhusrätterna.”. Svensk Juristtidning. 1948. http://svjt.se/svjt/1948/320. Läst 24 oktober 2016. 
  34. ^ ”Rådhusrätterna.”. Svensk Juristtidning. 1953. http://svjt.se/svjt/1953/64. Läst 24 oktober 2016. 
  35. ^ Städernas styrelser i Sveriges statskalender 1955
  36. ^ Städernas styrelser i Sveriges statskalender 1963
  37. ^ Städernas styrelser i Sveriges statskalender 1964