Öppna huvudmenyn

Nederluleå församling

församling i Lule kontrakt i Luleå stift

Nederluleå församling är en församling i Lule kontrakt i Luleå stift. Församlingen ligger i Luleå kommun i Norrbottens län och utgör ett eget pastorat.

Nederluleå församling
Församling
Id - 21300000003903.jpg
LandSverige
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
KommunLuleå kommun[1]
Bildad1330
Medlemmar21 922 (76 %) ()[2]
Folkmängd28 762 ()[2]
Karta
Nederluleå församlings läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Nederluleå församlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat65°38′45″N 22°01′42″E / 65.6457°N 22.0282°Ö / 65.6457; 22.0282
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod258003
Pastoratskod110601
KyrkoarkivSE/HLA/1010132 ()
Redigera Wikidata

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Församlingen bildades omkring 1330 genom utbrytning ur Piteå landsförsamling. Namnet var inledningsmässigt Luleå församling, från 18 augusti 1667 Luleå landsförsamling, från 1831 Neder-Luleå församling och från 1910 nuvarande namn.

Ur församlingen utbröts omkring 1340 Torneå församling, på 1400-talet Kalix församling, 1607 Jokkmokks församling, 25 mars 1642 Råneå församling, 18 augusti 1667 Luleå stadsförsamling och 1831 Överluleå församling.

Församlingens territorium ändrades efter det flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1893 - Enligt beslut den 10 juni 1892 överfördes det så kallade Svartöhemmanet (eller 3/64 mantal Björsby n:r 6) och de inom Luleå hamn liggande holmarna Gråsjälören, Smultronören, Långören, Långörsgrundet, Lövgrundet, Limpören, Limpholmen (eller Getören), Långgrundet och Dömansgrundet (eller Dömansören) från Nederluleå församling till Luleå stadsförsamling.[3]
  • 1895 - Enligt beslut den 18 maj 1894 överfördes från Nederluleå församling till Luleå stadsförsamling hemmanet 3/16 mantal Notviken och ett område på 3/16 mantal som utbrutits från Nederluleå pastorsboställe och anslagits som lösingsjord åt kyrkoherden i Luleå. I samma beslut bifölls inte ett förslag om att överföra Hermansängen till Nederluleå.[3]
  • 1933 - Enligt beslut den 31 mars 1932 överfördes från Nederluleå församling till Luleå stadsförsamling vissa områden med 2 189 invånare, däribland Svartöstadens municipalsamhälle med 1 081 invånare och den så kallade Skurholmsstaden, med en areal av 4,92 kvadratkilometer, varav allt land. Samtidigt överfördes i motsatt riktning vissa obebodda skiften med en areal av 0,86 kvadratkilometer, varav allt land.[4][5]
  • 1959 - Från Nederluleå församling överfördes till Luleå stadsförsamling ett område (med bland annat Sandön) med 106 invånare och omfattande en areal av 26,22 kvadratkilometer, varav 25,95 kvadratkilometer land. Samma datum överfördes ett område med 44 invånare i motsatt riktning - från Luleå stadsförsamling till Nederluleå - omfattande en areal av 6,57 kvadratkilometer, varav allt land.[6]
  • 1974 - Från Nederluleå församling överfördes till Örnäsets församling ett område omfattade en areal av 31,3 kvadratkilometer, varav 29,5 land, och 3 863 invånare.[7]

PastoratRedigera

  • 1330-talet: Annexförsamling i pastoratet Piteå församling.
  • Från 1340-talet till 1413: Moderförsamling i pastoratet Luleå och Torneå.
  • 1413 till 11 februari 1617: Eget pastorat.
  • 11 februari 1617 till 25 mars 1642: Moderförsamling i pastoratet Luleå och Jokkmokk.
  • 25 mars 1642 till 1655: Moderförsamling i pastoratet Luleå, Jokkmokk och Råneå.
  • 1655 till 18 augusti 1667: Moderförsamling i pastoratet Luleå och Jokkmokk.
  • 18 augusti 1667 till 1693: Moderförsamling i pastoratet Luleå landsförsamling, Luleå stadsförsamling och Jokkmokk.
  • 1693 till 1831: Moderförsamling i pastoratet Luleå landsförsamling och Luleå stadsförsamling.
  • 1831 till 1 maj 1888: Moderförsamling i pastoratet Nederluleå och Luleå stadsförsamling.
  • Från 1 maj 1888: Eget pastorat.[8]

På 1880-talet var Nederluleå ett regalt pastorat av första klassen.[9] Pastorats uppdelning på klasser upphörde genom lagen angående tillsättning av präster den 26 oktober 1883 och systemet med regala pastorat avskaffades genom 1910 års prästvallag.

ArealRedigera

Nederluleå församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 1 170,9 kvadratkilometer, varav 1 093,3 kvadratkilometer land.[7]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Nederluleå församling 1805–2015[10][11][12][13][14][15][16]
ÅrFolkmängd
1805
  
7 742
1810
  
7 062
1820
  
7 973
1830
  
9 641
1840
  
6 432
1850
  
7 453
1860
  
8 283
1870
  
8 702
1880
  
10 105
1890
  
10 727
1900
  
12 166
1910
  
12 278
1920
  
12 586
1930
  
12 983
1935
  
10 949
1940
  
11 029
1945
  
11 065
1950
  
11 502
1955
  
11 733
1960
  
12 466
1965
  
13 348
1970
  
17 203
1975
  
20 586
1980
  
22 960
1985
  
24 025
1990
  
25 207
1995
  
26 675
2000
  
26 905
2005
  
27 725
2010
  
28 515
2015
  
28 831
Anm: Överluleå församling utbruten 1831.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-2015: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket.

Series pastorumRedigera

Kyrkoherdar genom tiderna i Luleå socken/Nederluleå församling[17][18]:

  • Johannes Caroli - 1408 – 1425,
  • Johannes Jwari - före 1446,
  • Peder Sylvestri - omkr. 1450,
  • Olof Matzon - omkr. 1460,
  • Petrus Öndonis - 1477 – 1481,
  • Sverkillus Olavi - 1481 – 1502.
  • Oloff Andreae - 1526,
  • Matthias 1527 – 1550,
  • Hans - 1551 – 1554,
  • Arenn - 1554 – 1558,
  • Engelbertus Olai - 1561 – 1562,
  • Petrus Mathiae - 1563 – 1569,
  • Andreas Petri Grubb - 1569 – 1611,
  • Engelbertus Laurentii - 1613 – 1621,
  • Erik Petri Niurenius - 1623 – 1624,
  • Anders Torstani Holmdalius - 1626,
  • Andreas Canuti Gevaliensis - 1626 – 1649,
  • Jonas Jonae Turdinus (Trast) - 1651 – 1654,
  • Johannes Johannis Anthelius - 1656 – 1673,
  • Olaus Svenonis Bidenius - 1675 – 1679,
  • Nicolaus Olai Plantin - 1681 – 1685,
  • Esaias Stephani Graan - 1686 – 1695,
  • Jonas Erici Öman - 1696 – 1704,
  • Johannes Unaeus - 1706 – 1735,
  • Jacob Arendtsson Renmarck - 1737 – 1755,
  • Lars Lang - 1758 – 1772,
  • Jonas Ol. Hollsten - 1775 – 1789,
  • Isak Nordmark - 1792 – 1823,
  • Johan Peter Eurén - 1828 – 1830,
  • Olof Peter Sellstedt - 1832,
  • Pehr Calwagen - 1835 – 1865,
  • Jakob Albert Englund - 1870 – 1914,
  • Johan Albert Nordberg - 1917 – 1947,
  • Nils Artur Lindgren - 1947 – 1959,
  • Torsten Samuel Bergman - 1959 – 1972,
  • Karl Folke Sjöberg - 1972 – 1980,
  • Alf Ingvar Hansson - 1980 – 1995,
  • Staffan Åkerlund - 1996 – 2004,
  • Ulla-Lena Bäckman - 2005 – 2009,
  • Richard Marklund 2009 –

KyrkorRedigera

Församlingen driver även Kyrkan på campus som är en universitetskyrkaLuleå tekniska universitet.[25] Gudstjänster hålls i salen C302 på LTU.[25] En gång i veckan hålls en gudstjänst och en gång i veckan hålls lunchmeditation.[25] Dessutom är universitetspräst tillgänglig vissa tider för samtal.[26] Därutöver så används samma lokal som bönerum för muslimer.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Nationell Arkiv Databas: SE/258003000
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan
  3. ^ [a b] (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciella och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1906. sid. 25. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1900-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014  Arkiverad 11 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 105. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 29 augusti 2019  Arkiverad 9 oktober 2014 på WebCite
  5. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1932. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1933. sid. 34 & 37. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1932.pdf. Läst 29 augusti 2018 
  6. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 29 augusti 2018  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 49. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Luleå. 1. Neder-L. i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)
  10. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 29 augusti 2018. 
  11. ^ (  PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 3 maj 2018  Arkiverad 15 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 29 augusti 2018. 
  13. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 29 augusti 2018. 
  14. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 29 augusti 2018  Arkiverad 22 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  16. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 29 augusti 2018. 
  17. ^ Kyrkoherdar genom tiderna
  18. ^ Nederluleå församling 2010. Läst 30 september 2013.
  19. ^ Brändö-Uddskärs kapell
  20. ^ Porsökyrkan
  21. ^ Rödkallens kapell
  22. ^ Sörbyakyrkan
  23. ^ Stadsökyrkan
  24. ^ Stillhetens kapell
  25. ^ [a b c] ”Kyrkan på Campus LTU, Svenska kyrkan”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160325052915/https://svenskakyrkan.se/nederlulea/kyrkan-pa-campus-ltu. Läst 8 augusti 2014. 
  26. ^ ”Universitetskyrkan”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150205172605/http://www.universitetskyrkan.se/lulea/. Läst 8 augusti 2014. 

Externa länkarRedigera