Öppna huvudmenyn

Piteå kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige

Piteå kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Piteå.

Piteå kommun
Kommun
Piteå - KMB - 16001000542185.jpg
Rådhustorget i Piteå
SloganDet är hit man kommer när man kommer hem
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortPiteå
Inrättad1 januari 1971
Anställda4 530 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal4 640,69 kvadratkilometer ()[2]
- därav land3 086,12 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 554,57 kvadratkilometer[2]
Folkmängd42 280 ()[3]
Bef.täthet13,70 inv./km² (land)
Läge
Piteå Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater65°20′00″N 21°30′00″E / 65.333333333333°N 21.5°Ö / 65.333333333333; 21.5
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLuleå domkrets (–)
Piteå domsaga (–)
Koder
Kommunkod2581
Org.nummer212000-2759[4]
GeoNames603569
Redigera Wikidata

Piteå kommun är belägen i södra delen av Norrbottens län, vid Pite älvs utlopp i Bottenviken.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Piteå socken där Piteå landskommun bildades vid kommunreformen 1862. I området fanns även Piteå stad som 1863 bildade en stadskommun. Ur landskommunen utbröts 1916 Norrfjärdens landskommun och 1918 Hortlax landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

1967 uppgick i Piteå stad: Piteå, Norrfjärdens och Hortlax landskommuner. Piteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Piteå stad.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.[7]

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Piteå kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.[8]

Vapnet går tillbaka till staden Piteås privilegiebrev från 1621, där ett renhuvud föreskrevs som stadens märke. Det fastställdes som vapen 1946. Vid kommunsammanläggningen 1967 hade även Piteå landskommun ett vapen från 1952, men det beslöts att stadsvapnet skulle föras vidare i oförändrad form. Detta registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Piteå kommun 1970–2015[9]
ÅrFolkmängd
1970
  
32 800
1975
  
35 547
1980
  
38 402
1985
  
38 870
1990
  
40 034
1995
  
40 923
2000
  
40 363
2005
  
40 873
2010
  
40 892
2015
  
41 548
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

CivilståndRedigera

Den 31 december 2016 fördelades Piteå kommuns befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:[9]

Civilstånd 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Ogifta 20 918 49,92 % 11 408 9 510
Gifta 15 074 35,97 % 7 534 7 540
Skilda 3 691 8,81 % 1 632 2 059
Änkor/änklingar 2 221 5,30 % 512 1 709

KönsfördelningRedigera

Den 31 december 2016 fördelades Piteå kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[9]

  • Män: 21 086; 50,32 %.
  • Kvinnor: 20 818; 49,68 %.

Utländsk och svensk bakgrundRedigera

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 880, eller 6,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 41 904 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 711, eller 4,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 40 531 den 31 december 2002).[10]

Piteå kommun har den tredje lägsta andelen invånare med utländsk bakgrund av Sveriges 290 kommuner, efter Lekebergs kommun (lägst) och Öckerö kommun. Andelen utrikes födda är också den tredje lägsta i landet, efter Lekeberg och Öckerö.[11]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 2 495 5,95 % 1 185 1 310
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 385 0,92 % 222 163
Inrikes födda med en inrikes född förälder 1 988 4,74 % 981 1 007
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 37 036 88,38 % 18 698 18 338

Invånare efter födelselandRedigera

Denna tabell redovisar födelseland för Piteå kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[12]

Utländska medborgareRedigera

Den 31 december 2016 hade 1 327 invånare (3,17 %), varav 697 män och 630 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[13]

ÅldersfördelningRedigera

Åldersfördelningen i Piteå kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[9]

Ålder 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
0–14 år 6 752 16,11 % 3 523 3 229
15–24 år 4 876 11,64 % 2 579 2 297
25–54 år 15 335 36,60 % 7 906 7 429
55–64 år 5 356 12,78 % 2 648 2 708
65+ år 9 585 22,87 % 4 430 5 155

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt inom Piteå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]:

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det 15 tätorter i Piteå kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Piteå &&&&&&&&&&023067.&&&&&023 067
2 Bergsviken &&&&&&&&&&&02251.&&&&&02 251
3 Rosvik &&&&&&&&&&&01848.&&&&&01 848
4 Norrfjärden &&&&&&&&&&&01562.&&&&&01 562
5 Roknäs &&&&&&&&&&&01259.&&&&&01 259
6 Hortlax &&&&&&&&&&&01128.&&&&&01 128
7 Jävre &&&&&&&&&&&&0574.&&&&&0574
8 Svartudden &&&&&&&&&&&&0478.&&&&&0478
9 Lillpite &&&&&&&&&&&&0385.&&&&&0385
10 Hemmingsmark &&&&&&&&&&&&0366.&&&&&0366
11 Sjulsmark &&&&&&&&&&&&0353.&&&&&0353
12 Svensbyn &&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
13 Böle &&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344
14 Blåsmark &&&&&&&&&&&&0299.&&&&&0299
15 Kopparnäs &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225

Centralorten är i fet stil.

PolitikRedigera

Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911-1924 var det Folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då Folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928-1932 samarbetade Socialdemokraterna i stället med Vänsterpartiet. 1932-2014 hade Socialdemokraterna egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet 82 år i rad.

I kommunvalet 1994 nådde Socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna.[15] Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick Socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.[15]

Anders Sundström (kommunalråd 1980–1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917-1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Lars-Olof Pettersson
Förste vice ordförande S Lena Vikberg
Andre vice ordförande M Daniel Bergman

Källa:[16]

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2015–2018
Ordförande S Helena Stenberg
Förste vice ordförande S Anders Lundkvist
Andre vice ordförande V Brith Fäldt

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 7 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna medan Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet alla har vardera 1 mandat.[17]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Agnetha Eriksson S Sven-Gösta Pettersson
Kultur- och fritidsnämnden S Ann-Katrin Sämfors MP Simon Granberg
Miljö- och tillsynsnämnden S Lars U Granberg V Stig Sjölund
Fastighets- och servicenämnden S Marita Björkman V Per Lönnberg
Överförmyndarnämnden S Lennart Sundberg MP Therese Loos
Samhällsbyggnadsnämnden V Brith Fäldt S Magnus Nyström
Barn och utbildningsnämnden S Ruth Rahkola MP Catrin Gisslin
Valnämnden S Mats Johansson V Gunnel Sandlund

Källa:[18]

Mandatfördelning i Piteå kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSLPSDNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704309323
430933
5190,9
46
197352711233
5271133
5178,4
438
197642810333
42810333
5193,4
4011
19793318234
331834
5193,2
3813
19823327135
332735
5193,5
3615
19853316335
3316335
5191,9
3615
198833116433
3316433
5189,2
3516
19913316443
3316443
5189,1
3318
19944354323
435433
5189,7
2823
19989284343
9284343
5184,70
2724
2002626154432
6265443
5183,50
2823
2006529135224
529354
5183,64
2724
2010530213226
53036
5186,25
2526
201452231235226
5223356
5186,92
2526
201861912356126
6193566
5188,22
2625
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Piteå Östra 52,57 % 37,63 %
M Strömnäs 20,35 % 11,91 %
V Djupvikens Norra 16,57 % 11,42 %
C Lillpite 45,59 % 10,95 %
NS Sikfors 16,67 % 9,11 %
SD Roknäs 13,00 % 6,46 %
KD Jävre 13,15 % 3,53 %
SLP Alterdalen 25,76 % 3,48 %
MP Djupvikens Norra 5,85 % 2,67 %
L Djupvikens Södra 3,85 % 2,47 %
FI Djupvikens Norra 1,06 % 0,28 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Peter Roslund (S) 1995[19] 31 december 2016[20]
  Helena Stenberg (S) 1 januari 2017-[21]

Politiska styren i Piteå kommunRedigera

År Partier
1995-2014[22] S
2015- S V MP

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 27 mars 2017. 
  10. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017. 
  11. ^ Statistik från Statistiska centralbyrån.
  12. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 27 mars 2017. 
  13. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ [a b] Valmyndigheten
  16. ^ ”Kommunfullmäktige”. Piteå kommun. https://www.pitea.se/Invanare/Kommun-politik/Politik/Kommunfullmaktige/. Läst 7 mars 2017. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsen”. Piteå kommun. https://www.pitea.se/Invanare/Kommun-politik/Politik/Kommunstyrelsen/. Läst 7 mars 2017. 
  18. ^ ”Nämnder”. Piteå kommun. https://www.pitea.se/Lattlast/Din-kommun-Pitea/Namnder/. Läst 27 mars 2017. 
  19. ^ ”Peter Roslund: Hoten är baksidan av uppdraget”. Sveriges Radio. 27 september 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6526560. Läst 7 mars 2017. 
  20. ^ Torbjörn Carlsson (26 september 2016). ”Roslund lämnar sin post”. Piteå-Tidningen. http://www.pt.se/nyheter/pitea/roslund-lamnar-sin-post-10239178.aspx. Läst 7 mars 2017. 
  21. ^ Inger Haupt (5 december 2016). ”De blir Piteås kommunalråd”. SVT Nyheter Norrbotten. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/valet-klart-piteas-kommunalrad. Läst 7 mars 2017. 
  22. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
  23. ^ Kommunens officiella webbplats Arkiverad 18 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera