Bodens kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige

Bodens kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige.

Bodens kommun
Kommun
Boden centrum under 1960-talet.
SloganFördel Boden
Kommunens vapen.
Bodens kommunvapen
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortBoden
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd27 943 ()[1]
Areal4 290,95 kvadratkilometer ()[2]
- därav land4 013,37 kvadratkilometer[2]
- därav vatten277,58 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet6,96 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater65°50′00″N 21°43′00″Ö / 65.833333333333°N 21.716666666667°Ö / 65.833333333333; 21.716666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLuleå domkrets (–)
Bodens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2767[3]
Anställda2 775 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2582
GeoNames606530
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Genom kommunen rinner både Råneälven och Luleälven. Området har ett rikt djurliv, i synnerhet med avseende på antalet noterade fågelarter. Bodens kommun är en av de mest tjänstepräglade kommunerna i Sverige med kommunen, regionen och Försvarsmakten som största arbetsgivarna.

Befolkningsutvecklingen har varit stabil runt 28 000 invånare sedan början på 2000-talet. Sedan 1970-talet har Socialdemokraterna varit det största partiet och har sedan 2010 ingått i olika koalitioner för att leda kommunen.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Överluleå, Edefors och en del av Råneå socken (den del som Gunnarsbyns församling utgjorde från 1962). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Edefors landskommun bildades först från 1892 som en utbrytning ur Överluleå landskommun.

28 februari 1896 inrättades Bodens municipalsamhälle i Överluleå landskommun. 1919 bildades Bodens stad som en utbrytning av samhället ur kommunen och municipalsamhället upplöstes.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5] År 1967 införlivades resterande delar av Överluleå landskommun i staden och området som motsvarade Gunnarsbyns församling ur Råneå landskommun. Bodens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bodens stad och Edefors landskommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.[7]

Geografi redigera

Kommunen ligger i den sydöstra delen av Norrbottens län och gränsar i norr till Gällivare kommun, i nordost till Överkalix kommun, i sydost till Luleå kommun, i söder till Älvsbyns kommun samt i väst till Jokkmokks kommun och delas i två delar av Lule älv. Centralort är Boden med 16 969 invånare som är kommunens största tätort där 60,2 procent av kommunens invånare bodde 2017. Totalt bodde samma år 84,1 procent av kommunens befolkning i någon av dess sju tätorter.

Topografi redigera

Området som utgör kommunen har utpräglad bergkullterräng och är rik på sjöar och vidsträckta myrmarker som genomskärs av Luleälvens dalgång. Karelska bergarter utgör berggrunden, Lina- och Edeforsgraniter i norr och Haparandagraniter i söder. Restberg av äldre peneplan varierar i höjd från 200 meter över havet i söder upp till 400 meter över havet i norr och nordväst. På de så kallade kalottbergen framträder gränsen för högsta kustlinjen genom att de har skogbevuxna toppar ovanför och kalspolade bergsluttningar nedanför linjen. Nedanför kan även klapperstensfält och strandvallar påträffas. Från Bodentrakten och österut mot Råneälven finns breda stråk av ändmoräner av kvartärgeologiskt intresse.

En stor andel av kommunens yta utgörs av långsamväxande skog vilket kan härledas till näringsfattig morän i kombination med lång och kall vinter, nordligaste punkten i kommunen ligger endast 15 km från polcirkeln. Stora ytor, även på bergsluttningar, utgörs numera av kalhyggen.

Längs Luleälvens dalgång har terrasser bildats på olika nivåer under landlandhöjningsförloppet. Dessa jordar utgörs av främst av finmo och mjäla. Tidigt blev bebyggelsen starkt knuten till älvstränderna, då fisket utgjorde ett betydelsefullt komplement till jordbruket.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Bodens kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (1,6 %)
  Skog (89,1 %)
  Öppen myrmark (7,0 %)
  Jordbruksmark (1,4 %)
  Övrig mark (0,9 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Hydrografi redigera

Från nordväst löper Luleälven genom kommunen och ut genom centralorten i sydöst innan den flyter vidare till grannkommunen. Andra vattendrag är Vitån i norr, följt av Norr-lillån som flyter ihop med Råneälven söder om Vitån. Söder om Luleälven rinner Bodträskån som mynnar ut I Luleälven i höjd med Bodträskfors.[8]

Bland större sjöar återfinns Bredträsket och Lakaträsket i nordväst, Grundträsket i norr och Alträsket i söder.[8]

Djurliv redigera

Bland det rika djurlivet i kommunen finns exempelvis 200 noterade fågelarter, däribland rovfåglar som flertalet ugglearter, bland annat lappugglan. Berguv och Pilgrimsfalk hör till arter som försvunnit. På myrar samt Luleälvens låglänta stränder finns sjö- och vadarfåglar.[8]

Naturskydd redigera

Det finns 45 naturreservat i Luleå kommun. Urskog hittas i Abborrtjärnbergshuvudets naturreservat och större skogsberg hittas i reservatet Björnbergen. Skogsbränder i början på 1900-talet har format tallskogen i Björnbergsbranten och även Brännbergen är märkt av skogsbränder.[10] I Görjeåns naturreservat flyter Görjeån, en plats där flodpärlmusslor likväl som utter och bäver trivs.[11]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Edefors församling, Gunnarsbyns församling, Sävasts församling och Överluleå församling.

 
Distrikt inom Bodens kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[12]Edefors, Gunnarsbyn, Sävast och Överluleå.

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2017 fanns det sju tätorter i Bodens kommun. Totalt bodde 23 689 personer i kommunens tätorter, en tätortsgrad av 84,1 procent.[13] Totalt utgjorde tätorternas landareal 2 464 hektar av kommunens landyta av 400 789 hektar, eller 0,6 procent.[13][14]

Nr Tätort Folkmängd
(2017)
Landareal hektar
(2015)
Invånare per km²
(2017)
1 Boden &&&&&&&&&&016969.&&&&&016 969 &&&&&&&&&&&01402.&&&&&01 402 &&&&&&&&&&&01211.&&&&&01 211
2 Sävast &&&&&&&&&&&03183.&&&&&03 183 &&&&&&&&&&&&0376.&&&&&0376 &&&&&&&&&&&&0847.&&&&&0847
3 Trångforsen och Heden &&&&&&&&&&&01864.&&&&&01 864 &&&&&&&&&&&&0279.&&&&&0279 &&&&&&&&&&&&0668.&&&&&0668
4 Harads &&&&&&&&&&&&0518.&&&&&0518 &&&&&&&&&&&&0118.&&&&&0118 &&&&&&&&&&&&0441.&&&&&0441
5 Vittjärv &&&&&&&&&&&&0507.&&&&&0507 &&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0130 &&&&&&&&&&&&0389.&&&&&0389
6 Unbyn &&&&&&&&&&&&0454.&&&&&0454 &&&&&&&&&&&&&094.&&&&&094 &&&&&&&&&&&&0486.&&&&&0486
7 Södra Bredåker &&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194 &&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065 &&&&&&&&&&&&0297.&&&&&0297

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Socialdemokraterna hade egen majoritet i kommunfullmäktige i samtliga kommunval från 1970 till och med 1994. I valet 1998 tappade partiet sin egen majoritet.

Efter valet 2014 tog en regnbågsallians bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Norrbottens sjukvårdsparti, Folkpartiet och Kristdemokraterna över det kommunala styret, då det stod klart att ingen av de traditionella blocken hade tillräckligt med mandat för egen majoritet.[15] Mandatperioden 2018-2022 styrs kommunen av en majoritetskoalition, kallad Framtid Boden, bestående av Socialdemokraterna, Sjukvårdspartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.[16]

Efter valet 2022 fick Socialdemokraterna fick Socialdemokraterna 24 av 49 mandat i kommunfullmäktige och valde att bilda majoritet tillsammans med Sjukvårdspartiet.

År Partier
1970-2002 S
2003-2006 NS V M L MP C
2007-2009 M V NS C MP L
2009-2010 M NS C KD L
2010-2011 S V MP
2011-2014 S V
2015-2018 S NS MP L KD
2019-2022 S NS C MP
2023- S NS

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande S Leif Nordström
Förste vice ordförande M Maria von Schantz
Andre vice ordförande S Lena Nilsson

Mandatfördelning i Bodens kommun, valen 1970–2022 redigera

Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunen i alla kommunval förutom valet 2006, då Moderaterna fick 46 fler röster och blev kommunens största parti.

Det näst största partiet i kommunfullmäktige var i valen 1970 till och med 1979 Centerpartiet. I valet 1982 tog Moderaterna över rollen som kommunens näst största parti, vilken de behöll fram till valet 1998, då Norrbottens sjukvårdsparti blev kommunens näst största. Sjukvårdspartiet var även det näst största partiet i valet 2002 men halverade sitt antal mandat i valet 2006, då Socialdemokraterna blev det näst största partiet. Sedan valet 2010 har Moderaterna återigen varit det näst största partiet.

I kommunvalet 2014 fick Moderaterna 26,80 % av rösterna, den högsta röstandelen inom samtliga kommuner i Norrbottens län. Närmast efter kom Gällivare kommun, där Moderaterna fick 16,80 % av rösterna i kommunvalet. Socialdemokraternas 36,84 % av rösterna var den tredje lägsta röstandelen av kommunerna i Norrbottens län.[17]

ValårVSMPSDASBNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19705257525
5257525
4986,9
418
19735259325
5259325
4989,8
418
19764269415
426945
4991,0
3613
19794277416
427746
4991,1
3415
19824286227
4286227
4991,0
3316
19855255518
525558
4989,7
3217
198842624427
42624427
4986,1
3217
199142515428
4255428
4986,3
3316
199443023217
4302327
4988,0
3019
1998622182136
6228236
4982,87
2821
2002620292226
620292226
4981,00
2722
20067161421216
71642216
4981,42
3019
201052111211116
521216
4984,76
3019
201441926211113
41926213
4985,30
3019
20183171564328
317564328
4986,13
2920
2022324731317
3247337
4982,58
2920
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Claes Nordmark
Vice ordförande NS Sead Maglic
Vice ordförande S Béatrice Öman

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 7 tillhör Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har 2 mandat vardera medan Bodenalternativet, Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Sjukvårdspartiet alla har 1 ledamot vardera.

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder redigera

Avser mandatperioden 2019–2022

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Béatrice Öman NS Erika Sjöö
Kultur-, fritids- och ungdomsnämnden S Lena Pantzare S Hans Grönberg
Miljö- och byggnämnden NS Sead Maglic S Glenn Blom
Samhällsbyggnadsnämnden S Lena Goldkuhl S Håkan Jansson
Överförmyndarnämnden S Arne Pettersson NS Tina Kotkaniemi
Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden S Johan Lund S Kathrin Isaksson
Valnämnden S Anna-Karin Nylund NS Erika Sjöö

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022 redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Centrum norra 55,01  % 48,17  %
M Vittjärv - Norra Bredåker 17,37  % 13,93  %
SD Heden - Södra Bredåker 18,88  % 13,08  %
ASB Gunnarsbyn 14,25  % 5,81  %
C Gunnarsbyn 8,88  % 5,36  %
V Prästholmen 8,45  % 5,21  %
KD Sävastön 5,20  % 2,43  %
NS Harads 3,44  % 2,20  %
MP Sanden 2,75  % 1,85  %
L Vittjärv - Norra Bredåker 2,81  % 1,72  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Vänorter redigera

Bodens kommun har fyra vänorter[19]Alta i Norge, Uleåborg i Finland, Apatity i Ryssland och Betlehem i Palestina. År 2022 uppgavs att samarbetet med de ryska och palestinska orterna varit vilande ett flertal år och att man, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, aktivt pausar samarbetet med Apatity tills vidare.[20]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Beslut om anläggning av Bodens fästning fattades av Riksdagen år 1900, vilket var ett viktigt beslut då Försvarsmakten genom Bodens garnison än i början av 2020-talet är en av kommunens större arbetsgivare. Under 2020-talet är kommunen en av de mest tjänstepräglade kommunerna i Sverige och förutom Försvarsmakten är de största arbetsgivarna kommun och region.[8] År 2020 var Inre Kraft i Norr AB den största privata arbetsgivaren med 425 anställda.[21]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

År 1886 anslöts centralorten Boden till Malmbanan och 1894 även till Stambanan genom övre Norrland. Tvärs genom kommunen går också Riksväg 97.[8] Den militära flygbasen Hedens flygbas, har legat i malpåse sedan 1960-talet. Sedan 1959 finns även Bodens helikopterflygplats, vilken fram till 2005 var Försvarsmaktens helikopterbas i norra Sverige.

Sjukvård redigera

Fram till 1990-talet präglades arbetsmarknaden i Boden främst av arbete i garnisonen inklusive Garnisonssjukhuset i Boden som byggdes i närheten av kasernerna. År 1999 flyttade hela sjukhuset till Södra Sunderbyn i Luleå kommun.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Bodens kommun 1970–2020[22]
ÅrFolkmängd
1970
  
27 032
1975
  
27 815
1980
  
28 848
1985
  
29 029
1990
  
29 740
1995
  
30 153
2000
  
28 679
2005
  
28 176
2010
  
27 471
2015
  
27 913
2020
  
28 060
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 740, eller 9,83 % av befolkningen (hela befolkningen: 27 887 den 31 december 2014).[23]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna redigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Bodens kommun.[24]

Födelseland 31 december 2021[24]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1   Sverige &&&&&&&&&&025299.&&&&&025 299 89,84 % 80,00 %
2   Finland &&&&&&&&&&&&0376.&&&&&0376 1,34 % 1,31 %
3   Thailand &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242 0,86 % 0,43 %
4   Somalia &&&&&&&&&&&&0204.&&&&&0204 0,72 % 0,67 %
5   Eritrea &&&&&&&&&&&&0197.&&&&&0197 0,70 % 0,46 %
6   Syrien &&&&&&&&&&&&0167.&&&&&0167 0,59 % 1,88 %
7   Afghanistan &&&&&&&&&&&&0151.&&&&&0151 0,54 % 0,60 %
8   Norge &&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114 0,40 % 0,39 %
9   Irak &&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102 0,36 % 1,40 %
10   Ryssland &&&&&&&&&&&&&078.&&&&&078 0,28 % 0,22 %

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Fornfyndet i Alträsk utanför Boden har tillsammans med andra i Jokkmokk, Vuollerim och Överkalix legat till grund för den nya uppfattningen om den norrländska forntiden. Boplatsvallarna i Alträsk har daterats vara cirka 7 000 år gamla. I området Heden har fynd från kommunikation (handel med mera) under yngre järnåldern1000-talet med södra Sverige återfunnits. I Hedens omnejd var även den första kristna kyrkan upprättad. Den är numer i ruiner.

Överluleå kyrka började byggas 1827 och därmed var centrum flyttad invid Bodträsket från Heden.

I början av 1900-talet började fort och garnison, eller den så kallade Bodens fästning, att etableras för att försvara den viktiga ställning som staden besatt. Rödbergsfortet är en del av den svenska militärhistorien och är väl bevarat all inredning och utrustning kvar. Fortet gestaltar vardagslivet i området samt hur det var tänkt att fungera i strid.[25]

 
Rödbergsfortet, en del av Bodens fästning, sedd från norr.

Andra kulturarv i kommunen är Laxholmen, ett gammalt fiskeläge. Där finns välbevarade 1700-talsbyggnader såsom rökbod, fiskarstuga och fårhus men också en labyrint.[26] Ett annat kulturarv är Eyvind Johnson-gården där Nobelpristagaren i litteratur, Eyvind Johnson, föddes och växte upp. Byggnaden i Björkelund finns kvar och är öppen för besökare.[27]

Kommunvapen redigera

Blasonering: En sköld av silver med en röd krenelerad mur med porttorn.[28]

Vapnet, vars motiv hade föreslagits av en kapten, fastställdes för garnisonsstaden Boden 1919. Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Av de övriga kommunerna på den nuvarande kommunens område hade endast Råneå landskommun ett vapen.

Se även redigera

Referenser redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202221649/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=479FDF563CFB69B53947BC54FBCB4E8B?dokumentId=21000001424921&thumbnail=false. Läst 4 juli 2013. 
  8. ^ [a b c d e f] ”Boden - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/boden. Läst 4 juni 2022. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 4 juni 2022. 
  11. ^ ”Görjeån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/gorjean.html. Läst 4 juni 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ [a b] ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181010060742/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  14. ^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2018”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181010095419/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  15. ^ Zimmer, David; Lindberg, Hjalmar (15 oktober 2014). ”Tre kommunalråd i Boden”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5991769. Läst 4 juni 2022. 
  16. ^ Nyberg, Micke (4 oktober 2018). ”De nya styrande politikerna i Boden ska spara stort”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/de-nya-politikerna-i-boden-ska-spara. Läst 4 juni 2022. 
  17. ^ Valmyndigheten: Valresultat, kommunalval 2014. Läst 21 december 2015
  18. ^ [a b c d e f g h i] läs online, www.boden.se , läst: 9 september 2023.[källa från Wikidata]
  19. ^ Kommunens officiella webbplats
  20. ^ ”Bodens vänorter”. Bodens kommun. 1 mars 2022. https://www.boden.se/kommunen/organisation-och-styrning/bodens-vanorter. Läst 4 juni 2022. 
  21. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 4 juni 2022. 
  22. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  23. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  24. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  25. ^ ”Rödbergsfortet – En del av Bodens Fästning”. Boden. Arkiverad från originalet den 25 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220625021819/https://www.bodeninswedishlapland.se/se-gora/rodbergsfortet/. Läst 4 juni 2022. 
  26. ^ ”Laxholmen”. Boden. https://www.bodeninswedishlapland.se/se-gora/laxholmen/. Läst 4 juni 2022. 
  27. ^ ”Eyvind Johnson-gården”. Boden. Arkiverad från originalet den 4 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220604213009/https://www.bodeninswedishlapland.se/se-gora/eyvind-johnson-garden/. Läst 4 juni 2022. 
  28. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 9 november 2008. 

Externa länkar redigera