Bodens kommun

	Bodens kommun; Kommun
	Boden centrum under 1960-talet.
Slogan	Fördel Boden
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län
Centralort	Boden
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	4 290,95 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	4 013,37 kvadratkilometer
- därav vatten	277,58 kvadratkilometer
Folkmängd	28 128 (2022-03-31)
Bef.täthet	7,01 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	65°50′00″N 21°43′00″Ö / 65.833333333333°N 21.716666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Luleå domkrets (2002-01-28–); Bodens domsaga (–2002-01-28)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2767
Anställda	2 775 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2582
GeoNames	606530
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Bodens kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige.

Genom kommunen rinner både Råneälven och Luleälven. Omtådet har ett rikt djurliv, i synnerhet med avseende på antalet noterade fågelarter.

Bodens kommun är en av de mest tjänstepräglade kommunerna i Sverige med kommunen, regionen och Försvarsmakten som största arbetsgivarna. Befolkningsutvecklingen har varit stabil runt 28 000 invånare sedan början på 2000-talet.

Sedan 1970-talet har Socialdemokraterna varit det största partiet och har sedan 2010 ingått i olika koalitioner för att leda kommunen.

HistoriaRedigera

ForntidRedigera

Fornfyndet i Alträsk utanför Boden har tillsammans med andra i Jokkmokk, Vuollerim och Överkalix legat till grund för den nya uppfattningen om den norrländska forntiden. Boplatsvallarna i Alträsk har daterats vara cirka 7 000 år gamla.

Yngre järnålderRedigera

I området Heden har även fynd från kommunikation (handel med mera) under yngre järnåldern på 1000-talet med södra Sverige återfunnits. I Hedens omnejd var även den första kristna kyrkan upprättad den är numera i ruiner.

MedeltidenRedigera

Första skriftliga benämningen på orten Boden, Bodebyn, är från medeltiden (1539) i en riksskattelängd. Notera att Nordisk familjeboks etymologi är Bodarna, det vill säga fäbodarna eller sjöbodarna efter de bodar som upprättats från strömmingsfisket(?). År 1543 hade Bodebyn sju hemman och sedan tidigare fanns samer.

Rödbergsfortet, en del av Bodens fästning, sedd från norr.

Modern historiaRedigera

Överluleå kyrka började byggas 1827 och därmed var centrum flyttad invid Bodträsket från Heden.

Sedan slutet av 1800-talet går både Stambanan genom övre Norrland (Stockholm-Haparanda) och Malmbanan (Luleå-Narvik) genom kommunen.

I början av 1900-talet började fort och garnison, eller den så kallade Bodens fästning, att etableras för att försvara den viktiga ställning som staden besatt. Den största risken ansågs vara anfall österifrån, från Ryssland. Fram till 1990-talet präglades arbetsmarknaden i Boden främst av arbete i garnisonen inklusive Garnisonssjukhuset i Boden som byggdes i närheten av kasernerna. År 1999 flyttade hela sjukhuset till Södra Sunderbyn i Luleå kommun.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Överluleå, Edefors och en del av Råneå socken (den del som Gunnarsbyns församling utgjorde från 1962). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Edefors landskommun bildades först från 1892 som en utbrytning ur Överluleå landskommun.

28 februari 1896 inrättades Bodens municipalsamhälle i Överluleå landskommun. 1919 bildades Bodens stad som en utbrytning av samhället ur kommunen och municipalsamhället upplöstes.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.^[5] År 1967 införlivades resterande delar av Överluleå landskommun i staden och området som motsvarade Gunnarsbyns församling ur Råneå landskommun. Bodens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bodens stad och Edefors landskommun.^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.^[7]

GeografiRedigera

Kommunen ligger i den sydöstra delen av Norrbottens län och gränsar i norr till Gällivare kommun, i nordost till Överkalix kommun, i sydost till Luleå kommun, i söder till Älvsbyns kommun samt i väst till Jokkmokks kommun och delas i två delar av Lule älv. Centralort är Boden med 16 969 invånare som är kommunens största tätort där 60,2 procent av kommunens invånare bodde 2017. Totalt bodde samma år 84,1 procent av kommunens befolkning i någon av dess sju tätorter.

HydrografiRedigera

Se även: Lista över insjöar i Bodens kommun

Från nordväst löper Luleälven genom kommunen och ut genom centralorten i sydöst innan den flyter vidare till grannkommunen. Andra vattendrag är Vitån i norr, följt av Norr-lillån som flyter ihop med Råneälven söder om Vitån. Söder om Luleälven rinner Bodträskån som mynnar ut I Luleälven i höjd med Bodträskfors.^[8]

Bland större sjöar återfinns Bredträsket och Lakaträsket i nordväst, Grundträsket i norr och Alträsket i söder.^[8]

DjurlivRedigera

Bland det rika djurlivet i kommunen finns exempelvis 200 noterade fågelarter, däribland rovfåglar som flertalet ugglearter, bland annat lappugglan. Berguv och Pilgrimsfalk hör till arter som försvunnit. På myrar samt Luleälvens låglänta stränder finns sjö- och vadarfåglar.^[8]

NaturskyddRedigera

Se även: Kategori:Naturreservat i Bodens kommun

Det finns 45 naturreservat i Luleå kommun. Urskog hittas i Abborrtjärnbergshuvudets naturreservat och större skogsberg hittas i reservatet Björnbergen. Skogsbränder i början på 1900-talet har format tallskogen i Björnbergsbranten och även Brännbergen är märkt av skogsbränder.^[9] I Görjeåns naturreservat flyter Görjeån, en plats där flodpärlmusslor likväl som utter och bäver trivs.^[10]

Administrativ indelningRedigera

Distrikt inom Bodens kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Edefors församling, Gunnarsbyns församling, Sävasts församling och Överluleå församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt^[11] – Edefors, Gunnarsbyn, Sävast och Överluleå.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2017 fanns det sju tätorter i Bodens kommun. Totalt bodde 23 689 personer i kommunens tätorter, en tätortsgrad av 84,1 procent.^[12] Totalt utgjorde tätorternas landareal 2 464 hektar av kommunens landyta av 400 789 hektar, eller 0,6 procent.^[12]^[13]

Nr	Tätort	Folkmängd (2017)	Landareal hektar (2015)	Invånare per km² (2017)
1	Boden	&&&&&&&&&&016969.&&&&&016 969	&&&&&&&&&&&01402.&&&&&01 402	&&&&&&&&&&&01211.&&&&&01 211
2	Sävast	&&&&&&&&&&&03183.&&&&&03 183	&&&&&&&&&&&&0376.&&&&&0376	&&&&&&&&&&&&0847.&&&&&0847
3	Trångforsen och Heden	&&&&&&&&&&&01864.&&&&&01 864	&&&&&&&&&&&&0279.&&&&&0279	&&&&&&&&&&&&0668.&&&&&0668
4	Harads	&&&&&&&&&&&&0518.&&&&&0518	&&&&&&&&&&&&0118.&&&&&0118	&&&&&&&&&&&&0441.&&&&&0441
5	Vittjärv	&&&&&&&&&&&&0507.&&&&&0507	&&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0130	&&&&&&&&&&&&0389.&&&&&0389
6	Unbyn	&&&&&&&&&&&&0454.&&&&&0454	&&&&&&&&&&&&&094.&&&&&094	&&&&&&&&&&&&0486.&&&&&0486
7	Södra Bredåker	&&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194	&&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065	&&&&&&&&&&&&0297.&&&&&0297

Centralorten är i fet stil.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Socialdemokraterna hade egen majoritet i kommunfullmäktige i samtliga kommunval från 1970 till och med 1994. I valet 1998 tappade partiet sin egen majoritet.

Efter valet 2014 tog en regnbågsallians bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Norrbottens sjukvårdsparti, Folkpartiet och Kristdemokraterna över det kommunala styret, då det stod klart att ingen av de traditionella blocken hade tillräckligt med mandat för egen majoritet.^[14] Mandatperioden 2018-2022 styrs kommunen av en majoritetskoalition, kallad Framtid Boden, bestående av Socialdemokraterna, Sjukvårdspartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.^[15]

År	Partier
1970-2002	S
2003-2006	NS	V	M	L	MP	C
2007-2009	M	V	NS	C	MP	L
2009-2010	M	NS	C	KD	L
2010-2011	S	V	MP
2011-2014	S	V
2015-2018	S	NS	MP	L	KD
2018-	S	NS	C	MP

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Eivy Blomdahl
Förste vice ordförande	M	Göran Ahlman
Andre vice ordförande	S	Margit Hannu Dyrander

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Claes Nordmark
Vice ordförande	NS	Anders Sundström
Vice ordförande	C	Johan Gröhn

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 5 tillhör Socialdemokraterna, 3 tillhör Moderaterna, 2 tillhör Bodenalternativet medan Sjukvårdspartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Sverigedemokraterna alla har 1 ledamot vardera.

Kommunala nämnder 2019-2022Redigera

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Béatrice Öman	NS	Erika Sjöö
Kultur-, fritids- och ungdomsnämnden	MP	Catarina Ask	S	Hans-Lennart Bruun
Miljö- och byggnämnden	C	Johan Gröhn	S	Glenn Blom
Fastighetsnämnden	NS	Sead Maglic	S	Lars Nilsson
Överförmyndarnämnden	S	Arne Pettersson	NS	Tina Kotkaniemi
Utbildningsnämnden	S	Sara Nilsson Bruun	C	Ann-Christine Rutqvist
Valnämnden	S	Anna-Karin Nylund	NS	Erika Sjöö

Mandatfördelning i Bodens kommun, valen 1970–2018Redigera

Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunen i alla kommunval förutom valet 2006, då Moderaterna fick 46 fler röster och blev kommunens största parti.

Det näst största partiet i kommunfullmäktige var i valen 1970 till och med 1979 Centerpartiet. I valet 1982 tog Moderaterna över rollen som kommunens näst största parti, vilken de behöll fram till valet 1998, då Norrbottens sjukvårdsparti blev kommunens näst största. Sjukvårdspartiet var även det näst största partiet i valet 2002 men halverade sitt antal mandat i valet 2006, då Socialdemokraterna blev det näst största partiet. Sedan valet 2010 har Moderaterna återigen varit det näst största partiet.

I kommunvalet 2014 fick Moderaterna 26,80 % av rösterna, den högsta röstandelen inom samtliga kommuner i Norrbottens län. Närmast efter kom Gällivare kommun, där Moderaterna fick 16,80 % av rösterna i kommunvalet. Socialdemokraternas 36,84 % av rösterna var den tredje lägsta röstandelen av kommunerna i Norrbottens län.^[16]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

5

25

7

5

2

5

25

7

5

2

5

49

86,9

41

8

1973

5

25

9

3

2

5

25

9

3

2

5

49

89,8

41

8

1976

4

26

9

4

1

5

4

26

9

4

5

49

91,0

36

13

1979

4

27

7

4

1

6

4

27

7

4

6

49

91,1

34

15

1982

4

28

6

2

7

4

28

6

2

7

49

91,0

33

16

1985

5

25

5

1

8

5

25

5

8

49

89,7

32

17

1988

4

26

2

4

2

7

4

26

2

4

2

7

49

86,1

32

17

1991

4

25

1

5

4

2

8

4

25

5

4

2

8

49

86,3

33

16

1994

4

30

2

3

2

1

7

4

30

2

3

2

7

49

88,0

30

19

1998

6

22

1

8

2

1

3

6

22

8

2

3

6

49

82,87

28

21

2002

6

20

2

9

2

6

20

2

9

2

6

49

81,00

27

22

2006

7

16

1

4

2

1

2

16

7

16

4

2

16

49

81,42

30

19

2010

5

21

1

2

1

16

5

21

2

16

49

84,76

30

19

2014

4

19

2

6

2

1

13

4

19

2

6

2

13

49

85,30

30

19

2018

3

17

1

5

6

4

3

2

8

3

17

5

6

4

3

2

8

49

86,13

29

20

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2018Redigera

Parti		Röstfördelning				Mandatfördelning
Parti		Antal	Andel	Antal +−	Andel +−	Antal	+−
	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	6555	34,17	-393	-2,67	17	-2
	Moderaterna	3075	16,03	-1980	-10,77	8	-5
	Aktiv samling - Bodenalternativet	2338	12,19	+2338	Ny	6	Ny
	Sverigedemokraterna	1806	9,41	-351	-2,02	5	-1
	Norrbottens sjukvårdsparti	1557	8,12	+669	+3,41	4	+2
	Vänsterpartiet	1227	6,40	-193	-1,13	3	-1
	Centerpartiet	1028	5,36	+495	+2,53	3	+2
	Liberalerna (tidigare Folkpartiet)	567	2,96	+77	+0,36	2	+1
	Miljöpartiet de gröna	407	2,12	-421	-2,27	1	-1
	Kristdemokraterna	327	1,70	-161	-0,88	0	-1
	Feministiskt initiativ	226	1,18	+206	+1,07	0	0
	Övriga anmälda partier	73	0,38	+38	+0,19	0	0
Giltiga röster totalt		19 186	100,00	+324	—	49	0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier		9	0,05	+9	+0,05
Ogiltiga röster - blanka		231	1,19	+12	+0,04
Ogiltiga röster - övriga		15	0,08	-2	-0,01
Valdeltagande		19 441	86,13	+343	+0,83
Röstberättigade		22 572	—	+182	—

Källa:^[17]

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018Redigera

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Stadshuset	40,79 %	34,17 %
M	Unbyn	22,70 %	16,03 %
ASB	Gunnarsbyn	35,12 %	12,19 %
SD	Bredåker	15,45 %	9,41 %
NS	Bredåker	12,02 %	8,12 %
V	Ringvägen	9,18 %	6,40 %
C	Bredåker	10,09 %	5,36 %
L	Bredåker	4,72 %	2,96 %
MP	Sävastön	3,41 %	2,12 %
KD	Sävastön	4,10 %	1,70 %
FI	Uppsamlingsdistrikt	2,20 %	1,18 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelseordförande och kommunalrådRedigera

Namn		Från	Till	Biträdande kommunalråd
S	Ragnar Bergmark^[18]	1971^[19]	1979
S	Uno Wikström^[18]	1980	1982
S	Erik Stenberg^[18]	1983	1991
S	Vanja Berglund^[18]	1992	1997
S	Christian Lindgren^[18]	1997	2002
M	Olle Lindström^[18]	2003	2010	V	Bosse Strömbäck
S	Torbjörn Lidberg^[18]	2011	2014	V	Bosse Strömbäck
S	Inge Andersson^[18]	2015	2018	NS	Kenneth Backgård
S	Inge Andersson^[18]	2015	2018	MP	Catarina Ask
S	Claes Nordmark	2018-		NS	Anders Sundström
S	Claes Nordmark	2018-		C	Johan Gröhn

VänorterRedigera

Bodens kommun har fyra vänorter^[20] – Alta i Norge, Uleåborg i Finland, Apatity i Ryssland och Betlehem i Palestina. År 2022 uppgavs att samarbetet med de ryska och palestinska orterna varit vilande ett flertal år och att man, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, aktivt pausar samarbetet med Apatity tills vidare.^[21]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Beslut om anläggning av Bodens fästning fattades av Riksdagen år 1900, vilket var ett viktigt beslut då Försvarsmakten genom Bodens garnison än i dag är en av kommunens större arbetsgivare. Under 2020-talet är kommunen en av de mest tjänstepräglade kommunerna i Sverige och förutom Försvarsmakten är de största arbetsgivarna kommun och region.^[8] År 2020 var Inre Kraft i Norr AB den största privata arbetsgivaren med 425 anställda.^[22]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

År 1886 anslöts centralorten Boden till Malmbanan och 1894 även till Stambanan genom övre Norrland. Tvärs genom kommunen går också Riksväg 97.^[8] Den militära flygbasen Hedens flygbas, har legat i malpåse sedan 1960-talet. Sedan 1959 finns även Bodens helikopterflygplats, vilken fram till 2005 var Försvarsmaktens helikopterbas i norra Sverige.

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Bodens kommun 1970–2020^[23]

År			Folkmängd
1970			27 032
1975			27 815
1980			28 848
1985			29 029
1990			29 740
1995			30 153
2000			28 679
2005			28 176
2010			27 471
2015			27 913
2020			28 060
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 740, eller 9,83 % av befolkningen (hela befolkningen: 27 887 den 31 december 2014).^[24]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländernaRedigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Bodens kommun.^[25]

Födelseland 31 december 2021^[25]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&025299.&&&&&025 299	89,84 %	80,00 %
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0376.&&&&&0376	1,34 %	1,31 %
3	Thailand	&&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242	0,86 %	0,43 %
4	Somalia	&&&&&&&&&&&&0204.&&&&&0204	0,72 %	0,67 %
5	Eritrea	&&&&&&&&&&&&0197.&&&&&0197	0,70 %	0,46 %
6	Syrien	&&&&&&&&&&&&0167.&&&&&0167	0,59 %	1,88 %
7	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0151.&&&&&0151	0,54 %	0,60 %
8	Norge	&&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114	0,40 %	0,39 %
9	Irak	&&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102	0,36 %	1,40 %
10	Ryssland	&&&&&&&&&&&&&078.&&&&&078	0,28 %	0,22 %

KulturRedigera

KulturarvRedigera

Se även: Lista över fornlämningar i Bodens kommun

Bland kulturarven i kommunen finns Laxholmen, ett gammalt fiskeläger. Där finns välbevarade 1700-talsbyggnader såsom rökbod, fiskarstuga och fårhus men också en labyrint.^[26] Ett annat kulturarv är Eyvind Johnson-gården där Nobelpristagaren i litteratur, Eyvind Johnson, föddes och växte upp. Byggnaden i Björkelund finns kvar och är öppen för besökare.^[27]

Rödbergsfortet är en del av den svenska militärhistorien och är väl bevarat all inredning och utrustning kvar. Fortet gestaltar vardagslivet i området samt hur det var tänkt att fungera i strid.^[28]

KommunvapenRedigera

Blasonering: En sköld av silver med en röd krenelerad mur med porttorn.^[29]

Vapnet, vars motiv hade föreslagits av en kapten, fastställdes för garnisonsstaden Boden 1919. Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Av de övriga kommunerna på den nuvarande kommunens område hade endast Råneå landskommun ett vapen.

Se ävenRedigera

Personer med anknytning till Bodens kommun

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 18 i pdf:en
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ ”Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202221649/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=479FDF563CFB69B53947BC54FBCB4E8B?dokumentId=21000001424921&thumbnail=false. Läst 4 juli 2013.
^ [a b c d e] ”Boden - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/boden. Läst 4 juni 2022.
^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 4 juni 2022.
^ ”Görjeån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/gorjean.html. Läst 4 juni 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ [a b] ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181010060742/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2018”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181010095419/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ Zimmer, David; Lindberg, Hjalmar (15 oktober 2014). ”Tre kommunalråd i Boden”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5991769. Läst 4 juni 2022.
^ Nyheter, S. V. T.; Nyberg, Micke (4 oktober 2018). ”De nya styrande politikerna i Boden ska spara stort”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/de-nya-politikerna-i-boden-ska-spara. Läst 4 juni 2022.
^ Valmyndigheten: Valresultat, kommunalval 2014. Läst 21 december 2015
^ ”Val till kommunfullmäktige i Boden - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/25/82/index.html. Läst 19 september 2018.
^ [a b c d e f g h] ”Kommunalråd genom tiderna”. Bodens kommun. https://www.boden.se/kommunen/organisation-och-styrning/kommunalrad-genom-tiderna. Läst 15 oktober 2018.
^ Blev kommunalråd i Bodens stad 1966
^ Kommunens officiella webbplats
^ ”Bodens vänorter”. Bodens kommun. 1 mars 2022. https://www.boden.se/kommunen/organisation-och-styrning/bodens-vanorter. Läst 4 juni 2022.
^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 4 juni 2022.
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.
^ ”Laxholmen”. Boden. https://www.bodeninswedishlapland.se/se-gora/laxholmen/. Läst 4 juni 2022.
^ ”Eyvind Johnson-gården”. Boden. https://www.bodeninswedishlapland.se/se-gora/eyvind-johnson-garden/. Läst 4 juni 2022.
^ ”Rödbergsfortet – En del av Bodens Fästning”. Boden. https://www.bodeninswedishlapland.se/se-gora/rodbergsfortet/. Läst 4 juni 2022.
^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 9 november 2008.

Externa länkarRedigera

Bodens kommuns officiella webbplats

Wikimedia Commons har media som rör Bodens kommun.
Bilder & media

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[474058493524fd34a0d9ef586aa02a7395b874a4-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 18 i pdf:en

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] ”Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202221649/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=479FDF563CFB69B53947BC54FBCB4E8B?dokumentId=21000001424921&thumbnail=false. Läst 4 juli 2013.

[:0-8] [a b c d e] ”Boden - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/boden. Läst 4 juni 2022.

[9] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 4 juni 2022.

[10] ”Görjeån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/gorjean.html. Läst 4 juni 2022.

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Tätort2017-12] [a b] ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181010060742/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[13] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2018”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181010095419/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[14] Zimmer, David; Lindberg, Hjalmar (15 oktober 2014). ”Tre kommunalråd i Boden”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5991769. Läst 4 juni 2022.

[15] Nyheter, S. V. T.; Nyberg, Micke (4 oktober 2018). ”De nya styrande politikerna i Boden ska spara stort”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/de-nya-politikerna-i-boden-ska-spara. Läst 4 juni 2022.

[16] Valmyndigheten: Valresultat, kommunalval 2014. Läst 21 december 2015

[17] ”Val till kommunfullmäktige i Boden - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/25/82/index.html. Läst 19 september 2018.

[Bodenskommunalråd-18] [a b c d e f g h] ”Kommunalråd genom tiderna”. Bodens kommun. https://www.boden.se/kommunen/organisation-och-styrning/kommunalrad-genom-tiderna. Läst 15 oktober 2018.

[19] Blev kommunalråd i Bodens stad 1966

[20] Kommunens officiella webbplats

[21] ”Bodens vänorter”. Bodens kommun. 1 mars 2022. https://www.boden.se/kommunen/organisation-och-styrning/bodens-vanorter. Läst 4 juni 2022.

[22] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 4 juni 2022.

[23] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.

[24] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)

[Scbfödelseland-25] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.

[26] ”Laxholmen”. Boden. https://www.bodeninswedishlapland.se/se-gora/laxholmen/. Läst 4 juni 2022.

[27] ”Eyvind Johnson-gården”. Boden. https://www.bodeninswedishlapland.se/se-gora/eyvind-johnson-garden/. Läst 4 juni 2022.

[28] ”Rödbergsfortet – En del av Bodens Fästning”. Boden. https://www.bodeninswedishlapland.se/se-gora/rodbergsfortet/. Läst 4 juni 2022.

[29] ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 9 november 2008.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

Areal, befolkning
Bodens kommun Kommun
Boden centrum under 1960-talet.
Slogan	Fördel Boden
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län
Centralort	Boden
Inrättad	1 januari 1971
Areal	4 290,95 kvadratkilometer (2019-01-01)^[1]
- därav land	4 013,37 kvadratkilometer^[1]
- därav vatten	277,58 kvadratkilometer^[1]
Folkmängd	28 128 (2022-03-31)^[2]
Bef.täthet	7,01 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	65°50′00″N 21°43′00″Ö / 65.833333333333°N 21.716666666667°Ö / 65.833333333333; 21.716666666667
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Luleå domkrets (2002-01-28–) Bodens domsaga (–2002-01-28)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2767^[3]
Anställda	2 775 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2582
GeoNames	606530
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata