Bergnäset
Bergnäset är en förort i Luleå kommun i Norrbottens län, och även en stadsdel i Luleå belägen väster om Lule älv.
| Bergnäset | |
| Tätort | |
 Vy över centrala Luleå: I övre högra delen av bilden syns Bergnäsbron över Lule älv; Bergnäset ligger vid det bortre brofästet.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Luleå kommun |
| Distrikt | Nederluleå distrikt |
| Höjdläge | 1 m ö.h. |
| Koordinater | 65°34′19″N 22°5′13″Ö / 65.57194°N 22.08694°Ö |
| Area | 303 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 3 761 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Luleå |
| Postnummer | 972 XX |
| Riktnummer | 0920 |
| Tätortskod | T8532[2] |
| Beb.områdeskod | 2580TB105 (1960–)[3] |
| Geonames | 606649 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Bergnäset | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Inom Luleå kommun betraktas Bergnäset som en stadsdel inom centralorten Luleå. Bergnäsbron, som förbinder Bergnäset med centrala Luleå är emellertid nära 900 meter lång, vilket gör att Bergnäset enligt Statistiska Centralbyråns kriterier är att betrakta som en egen tätort.
Historia redigera
Under senare delen av 1800-talet byggde välbärgade invånare i Luleå sommarnöjen på Bergnäset. Roddfärja till Luleå startade 1880, samma år som vägen till Gäddvik byggdes (nuvarande Färjvägen). Från 1901 sköttes trafiken med ångfärja. Den första permanenta bebyggelsen etablerades omkring år 1900. Befolkningsutvecklingen tog fart 1954, då Bergnäsbron stod klar och nådde en topp med nära 5 000 invånare år 1970.
Området var före år 1969 en del av dåvarande Nederluleå landskommun.
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Bergnäset 1950–2020[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 842 | ## | ||
| 1960 | 2 032 | |||
| 1965 | 3 186 | |||
| 1970 | 4 945 | |||
| 1975 | 4 767 | |||
| 1980 | 4 065 | |||
| 1990 | 3 709 | 307 | ||
| 1995 | 3 683 | 308 | ||
| 2000 | 3 653 | 308 | ||
| 2005 | 3 674 | 311 | ||
| 2010 | 3 648 | 309 | ||
| 2015 | 3 604 | 294 | ||
| 2020 | 3 761 | 303 | ||
Anm.: Ny tätort 1970. 2015 sammanvuxen med småorten
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Samhället redigera
I Bergnäset ingår Gamla Bergnäset (blandad bebyggelse från hela 1900-talet), Trollnäs, Trolleberg, och Trollheden (villabebyggelse från 1960-talet), Bergstaden (trevånings lamellhus från 1960-talet), och Villastaden (villor och enstaka lamellhus från 1940-talet, 1950-talet och 1960-talet. Söder om Villastaden ligger Bergnäsets industriområde, som sedan början av 1990-talet kallas Kallax företagsstad efter den närbelägna flygplatsen.
I Bergnäset finns bl.a.
- fyra skolor; de tre kommunala Mandaskolan (F-6), Hedskolan (F-6) och Bergskolan (7-9) samt privata Nya Läroverket (F-9)
- tre förskolor; Bergstadens förskola, Klippans förskola och Stenåsens förskola
- en hälsocentral
- Coop
- ett mejeri av Norrmejerier
- tre pizzerior/gatukök; Bergnäsets Grill & Pizzeria, Restaurang Berget och Restaurang Chattanoga
- en sushirestaurang "Saow Siam Food"
- Luleå Lokaltrafiks busslinjer 3, 4 och 104 samt en nattbuss trafikerar Bergnäset.
Se även redigera
Källor redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 10 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 235. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.