Öppna huvudmenyn

Kalix kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige

Kalix kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Kalix vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Kalix kommun
Kommun
Kainus4.JPG
Kalix centrum
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortKalix
Inrättad1 januari 1971
Anställda1 730 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal3 715,65 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 803,16 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 912,49 kvadratkilometer[2]
Folkmängd16 058 ()[3]
Bef.täthet8,91 inv./km² (land)
Läge
Kalix Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater65°51′00″N 23°10′00″E / 65.85°N 23.166666666667°Ö / 65.85; 23.166666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsHaparanda domkrets
Koder
Kommunkod2514
Org.nummer212000-2692[4]
GeoNames605387
Redigera Wikidata

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Nederkalix socken där Nederkalix landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Kalix municipalsamhälle inrättades 8 april 1910 och upplöstes 31 december 1962. Töre landskommun bildades 1924 som en utbrytning.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

1967 bildade Töre och Nederkalix landskommuner Kalix landskommun. Kalix kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av landskommunen.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[7]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I rött fält en kalk av guld.[8]

Calix är det latinska ordet för kalk och fick därför bli den symbol som användes i ett sockensigill från 1800-talet. Bilden gjordes till vapen för Kalix landskommun, som fastställdes 1937. Det skulle dröja till 1989 innan det registrerades hos Patent- och registreringsverket enligt de nya reglerna.

NamnetRedigera

Namnet Kalix har först avsett Kalixälven, en av Sveriges nationalälvar. Namnet har samiskt ursprung och syftar på älvens svala vatten. Senare har ortnamnet associerats till det latinska ordet för kalk, vilket gett upphov till namnformen Kalix.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kalix kommun 1970–2015[9]
ÅrFolkmängd
1970
  
18 178
1975
  
18 687
1980
  
19 599
1985
  
19 338
1990
  
19 241
1995
  
18 963
2000
  
17 995
2005
  
17 483
2010
  
16 740
2015
  
16 248
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 939, eller 11,89 % av befolkningen (hela befolkningen: 16 307 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 741, eller 9,78 % av befolkningen (hela befolkningen: 17 805 den 31 december 2002).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kalix kommun 16 307 personer. Av dessa var 1 588 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Kalix kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

GeografiRedigera

Kalix kommun ligger i en gammal kulturbygd och har utvecklats via bondesamhället och industrisamhället fram till kunskapssamhället.

I Kalix skärgård utvinns kalixlöjrommen.


TätorterRedigera

Det finns tio tätorter i Kalix kommun:

Nr Tätort Folkmängd
1 Kalix 7 495
2 Töre 1 051
3 Rolfs 1 001
4 Nyborg 823
5 Risögrund 594
6 Sangis 543
7 Bredviken 373
8 Båtskärsnäs 227
9 Gammelgården 281
10 Påläng 224

Centralorten är i fet stil

SpråkRedigera

Kalixmål har traditionellt talats i Kalix kommun sedan bygden befolkades för nära tusen år sedan. Öster om Sangis går en skarp språkgräns mot meänkieli som talas i Tornedalen.

PolitikRedigera

Största parti i samtliga val utom valet 2002 har varit Socialdemokraterna. Partiet hade även egen majoritet i valen 1970 till 1994 samt i valet 2006. Största parti i valet 2002 blev Miljöpartiet. Det näst största partiet i valen till kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970-1994, Vänsterpartiet i valet 1998, Socialdemokraterna i valet 2002, Miljöpartiet i valet 2006 och 2010 och Moderaterna i valet 2014. Samtliga av riksdagspartierna har haft representation i fullmäktige, men sedan kommunvalet 2010 är Kristdemokraterna det enda riksdagspartiet utan mandat i kommunfullmäktige.[13]

Peter Eriksson blev 1999 den första miljöpartisten i hela Sverige som innehaft posten som kommunstyrelsens ordförande.[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Martin Lång (S) tidigast 1995 1998
  Peter Eriksson (MP) 1 januari 1999 2004
  Kenneth Sandberg (MP) 2004 31 december 2006
  Robert Forsberg (S) 1 januari 2007[15][16] 31 december 2010
  Ellinor Söderlund (S) 1 januari 2011[17][18] 26 september 2016
  Tommy Nilsson (S) 26 september 2016-[19]

Politiska styren i Kalix kommunRedigera

År Partier
1995-1998[20] S
1999-2002[20] V MP C M KXP FP KD
2000-2002[20] V MP C M FP KD
2003-2006[20] MP C V FP KD
2007-2010[20] S
2011-[20][21] S MP V

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2015–2018
Ordförande S Tommy Nilsson
Första vice ordförande S Jan Nilsson
Andra vice ordförande MP Sven Nordlund
Tredje vice ordförande V Katarina Burman

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 7 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör moderaterna medan vänsterpartiet, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna alla har vardera 1 mandat.[22]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Susanne Andersson
Förste vice ordförande V Lauri Korpela
Andre vice ordförande M Irma Spårman

Källa:[23]

Kommunfullmäktiges beredningarRedigera

Ordförande Beredning Vice ordförande
S Tommy Nilsson Demokratiberedningen S Ulla Granström

Källa:[24]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Maud Lundbäck V Katarina Burman
Fritids- och kulturnämnden S Britt-Inger Nordström V Lauri Korpela
Samhällsbyggnadsnämnden S Stig Karlsson MP Susann Enstedt Lund
Jävsnämnden S Gunnar Johansson S Eva-Britt Ekberg
Utbildningsnämnden MP Sven Nordlund S Rose-Marie Henriksson
Valnämnden S Ulla Granström S Folke Spegel

Källa:[25]

Mandatfördelning i Kalix kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPAPKSDFKKXPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970425723
425723
4190,8
38
1973425723
425723
4193,1
37
1976326723
326723
4193,0
36
197922616213
226623
4191,6
338
198222715114
22754
4191,1
338
198522611434
226434
4189,1
329
19882272433
2272433
4185,3
3110
199132514314
325434
4184,4
3110
19944262423
4262423
4186,5
2516
1998618533213
61853323
4180,05
2615
20022141713112
2141732
4180,49
2516
2006224414213
2244423
4179,46
2219
201022072316
2207236
4181,97
2120
20142194211327
21942327
4183,16
2120
20183172311329
31723329
4185,01
2021
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Kalix C 47,53 % 40,76 %
M Innanbäcken 25,86 % 20,70 %
SD Sangis 14,45 % 8,23 %
C Gammelgården-Morjärv 13,47 % 7,42 %
V Töre 8,94 % 6,89 %
L Näsbyn 6,71 % 5,22 %
MP Innanbäcken 6,37 % 4,24 %
KXP Risön 4,49 % 2,98 %
FK Sangis 3,20 % 2,25 %
KD Näsbyn 0,94 % 0,58 %
LPo Töre 1,31 % 0,50 %
FI Töre 0,44 % 0,16 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

VänortRedigera

Kalix kommun har en vänort:[26]

Kända personerRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ läs online,
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Statistik från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån.
  14. ^ Sveriges Radio, 13 september 2010: Peter Eriksson - dagens gäst hos Lotta Bromé Läst 11 januari 2016
  15. ^ Sveriges Radio, 8 oktober 2007: Robert Forsberg(s): Lagspelaren som finner kraft i att se en obruten horisont Läst 11 januari 2016
  16. ^ Sveriges Radio, 2 januari 2007: Första dagen på tisdagen för flera kommunpolitiker Läst 11 januari 2016
  17. ^ ”Hon fortsätter att styra i Kalix”. Sveriges Radio. 6 oktober 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5983522. Läst 18 december 2016. 
  18. ^ ”Han blir nytt kommunalråd”. Sveriges Radio. 26 september 2016. http://www.kuriren.nu/nyheter/kalixoverkalix/han-blir-nytt-kommunalrad-8992350.aspx. Läst 18 december 2016. 
  19. ^ ”§ 146 Val - ordförande (S) kommunstyrelsen”. Kalix kommun kommunfullmäktige sammanträdesprotokoll. Kalix kommun. 26 september 2016. http://diaweb.kalix.se/famdok.asp?DSN=0&assoc_data=201600001:9&MaxRec=100&PgSize=10. Läst 18 december 2016. 
  20. ^ [a b c d e f] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 11 januari 2016
  21. ^ Sveriges Radio, 1 oktober 2010: Kalix får två nya kommunalråd Läst 11 januari 2016
  22. ^ ”Kommunstyrelsen”. Kalix kommun. http://www.kalix.se/kommun/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/. Läst 18 december 2016. 
  23. ^ ”Kalix Kommuns förtroendemannaregister”. Kalix kommun. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220204647/http://webklx01.kalix.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=KF. Läst 18 december 2016. 
  24. ^ ”Demokratiberedningen”. Kalix kommun. http://www.kalix.se/kommun/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/Kommunfullmaktiges-beredningar/Demokratiberedningen/. Läst 18 december 2016. 
  25. ^ ”Förvaltningar och nämnder”. Kalix kommun. http://www.kalix.se/kommun/Kommunens-organisation/Forvaltningar-och-namnder/. Läst 18 december 2016. 
  26. ^ Kommunens officiella webbplats
  27. ^ ”LIBRIS - sökning: Isacson Gunnar” (på sv). libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?f=simp&q=Isacson+Gunnar. Läst 27 februari 2017. 

Externa länkarRedigera