Boxholms kommun

kommun i Östergötlands län, Sverige

Boxholms kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Boxholm.

Boxholms kommun
Kommun
Kommunhuset och huvudbiblioteket
SloganBoxholm ligger bra till
Kommunens vapen.
Boxholms kommunvapen
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortBoxholm
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd5 500 ()[2]
Areal603,87 kvadratkilometer ()[3]
- därav land525,74 kvadratkilometer[3]
- därav vatten78,13 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet10,46 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°11′47″N 15°03′07″Ö / 58.196388888889°N 15.051944444444°Ö / 58.196388888889; 15.051944444444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLinköpings domkrets (–)
Mjölby domsaga ()
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0407[4]
Anställda525 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0560[6]
GeoNames2720036
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Större delen av kommunen utgör en del av det sydsvenska höglandet. Landskapet övergår dock i en smal övergångsbygd norr om centralorten, vilken skiljer Östgötaslätten från skogsbygden. Kommunen byggdes kring Boxholms bruk men bolaget splittades upp i början av 1980-talet. I början av 2020-talet var 37 procent av befolkningen sysselsatta inom tillverkningsindustrin.

Befolkningstrenden var negativ fram till mitten av 2010-talet, därefter har trenden varit positiv. Efter valen 2014 och 2018 har kommunen styrts av Socialdemokraterna.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1 maj 1880 bildades Blåviks landskommun (och Blåviks socken) av delar ur Ekeby och Torpa landskommuner.

5 augusti 1904 inrättades Boxholms municipalsamhälle som upplöstes 1947 när Boxholms köping bildades genom ombildning av Ekeby landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Folkunga (av de tidigare kommunerna Appuna, Hogstad, Hov, Kumla, Rinna och Väderstad) samt Södra Göstring (av Blåvik, Malexander och Åsbo) medan Boxholms köping förblev oförändrad.

Boxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Boxholms köping, Södra Göstrings landskommun och en del av Folkunga landskommun (Rinna församling).[7]

Kommunen ingick från bildandet till 28 februari 2002 i Mjölby domsaga (som fram till 1975 hette Folkungabygdens tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Linköpings domsaga.[8]

Geografi

redigera

Kommunen är belägen i sydvästra delen av landskapet Östergötland. Den gränsar i väster till Tranås och Ödeshögs kommuner, i norr och nordöst till Mjölby kommun, i öst till Linköpings och Kinda kommuner samt i söder till Ydre kommun.

Topografi och hydrografi

redigera

Större delen av kommunen utgör en del av det sydsvenska höglandet. Landskapet övergår dock i en smal övergångsbygd norr om centralorten, vilken skiljer Östgötaslätten från skogsbygden. Bergsplatåer med mellanliggande sprickdalar i nordnordvästlig-sydsydvästlig orientering samt sjöar präglar skogsbygden. Bergsplatåerna i söder når 200–240 meter över havet. Hällmarkerna i den kulliga övergångszonen i norr når omkring 110 meter över havet. Halva sjön Sommen inkluderas i kommunens område. Denna skapar milslånga, smala vikar där den fyller upp brottzoner i granitberggrunden. Genom Sommen rinner Svartån, som på sin fortsatta väg skapar flera vattenfall, exempelvis vid centralorten. Kring Svartån finns vidsträckta strandängar, så kallade mader, som har ett rikt fågelliv.[9]

Landskapsbilden i kommunen utmärks över lag av den mångfald av kvartära formelement, av vilka kan nämnas skarpryggade åsar (så kallade getryggar), moränkullar, drumliner, sandplatåer, dödisgropar och erosionsdalar. Malexanderdeltat är ett randdelta som bildats i den forna issjön Storsommen. Ett annat intressant område är det så kallade Kamelandskapet, vilket består av sedimentavlagringar. Det är beläget norr om och det stora sandfältet söder om Ljungstorp i kommunens nordvästra del. Detta område ingår för övrigt i den mellansvenska israndzonens sydligaste stråk, där isälvssediment delvis överlagras av morän.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Boxholms kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (3,5 %)
  Skog (80,6 %)
  Öppen myrmark (1,2 %)
  Jordbruksmark (10,4 %)
  Övrig mark (4,4 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

År 2022 fanns åtta naturreservat i Boxholms kommun, varav en majoritet även var klassade som Natura 2000-områden.[11]

Åsabackarnas naturreservat löper över områden i både Boxholms kommun och Mjölby kommun. Det beskrivs av Länsstyrelsen i Östergötland som "ett mycket varierat naturreservat med både kalktorräng, kalkkärr, barrblandskog och sumpskog".[12] På en sluttning ner mot Åsboån finns ett äldre odlingslandskap som utgör Pålsbo naturreservat. Området inkluderar högvuxna björkar på hagmark och ovanligt artrik ängsmark. Där växer exempelvis gullvivor, Jungfru Marie nycklar, smörbollar, darrgräs och karakteristiskt strutformade hasselbuskar.[13] De övriga reservaten var Göstrings urskog med vildmark, det gamla odlingsområdena Månhult naturreservat och Stortorp, Bjälnäs vis sjön Sommen, Ivranäs med kuperat landskap vilket samt reservatet Pukehål som även det ligger i ett kuperat område.[11]

Administrativ indelning

redigera
 
Distrikt (socknar) inom Boxholms kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Boxholms församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14]Blåvik, Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo.

Tätorter

redigera
Nr Tätort Befolkning 2015
1 Boxholm &&&&&&&&&&&03269.&&&&&03 269
2 Strålsnäs &&&&&&&&&&&&0450.&&&&&0450

Styre och politik

redigera

Mandatperioden 2014 till 2018 hade Socialdemokraterna egen majoritet, en majoritet de förlorade efter valet 2018. Med 44 procent av mandaten fortsatte dock partiet att styra i minoritet under mandatperioden 2018 till 2022.[15]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2022–2024[16]
Ordförande C Sune Blom
Förste vice ordförande S Annsofi Ramevik
Andre vice ordförande M Åke Karlsson

Mandatfördelning 1970–2022

redigera

Sedan valet 2010 har minst ett mandat varit obesatt i kommunfullmäktige i Boxholms kommun. Orsaken har varit att det inte funnits så många namn på något eller flera partiers valsedlar (listor) som behövts för att besätta de mandat som valresultatet gett dem rätt till. Sverigedemokraterna inledde mandatperioden 2022-2024 med ett obesatt mandat. Från och med 14 november 2022 hade ytterligare två mandat lämnats vakanta efter att två sverigedemokratiska ledamöter lämnat fullmäktige[17][18].

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197032210213
3221023
4189,6
356
197332111213
3211123
4191,5
347
197622211213
2221123
4192,9
3110
19792231024
2231024
4192,2
2615
19822239115
22395
4192,5
2813
19852238314
223834
4191,3
2912
198822319213
223923
4188,3
2813
19912219135
221935
4187,3
2912
19943237134
323734
4188,6
2417
1998619664
619664
4181,90
2219
2002422753
422753
4181,73
2219
2006211634
21634
3582,15
2015
201019214126
192426
3585,26
2014
201419124216
192426
3586,67
1815
20181134515
13455
2986,77
1611
20221125326
125326
2984,45
1612
  • Vid valet 2010 blev ett av Miljöpartiets mandat obesatt
  • Vid valet 2014 blev två av Sverigedemokraternas mandat obesatta
  • Vid valet 2018 blev två av Sverigedemokraternas mandat obesatta
  • Vid valet 2022 blev ett av Sverigedemokraternas mandat obesatt (sedan 2022-11-14 står ytterligare 2 SD-mandat obesatta)
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera
Presidium 2022–2024[19]
Ordförande S Claes Sjökvist
Förste vice ordförande S Helena Stålhandske
Andre vice ordförande M Åke Sandberg

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Kultur- och turismnämnden S Mathias Abrahamsson S Olivia Larsson M Christian Wallertz
Miljönämnden (med Mjölby och Ödeshög)[20][21][22] KD Johan Swenson (Mjölby) - - - -
Samhällsbyggnadsnämnden S Hans Sjögren S Morgan Dungmark M Åke Sandberg
Social- och myndighetsnämnden C Solveig Agnevik S Monica Karlsson M Sofia Carlsson
Valnämnden S Per-Gunnar Sundgren S Gun Nilsson - -

Källa: [23]

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera
 
Boxholms bruk

Boxholms bruk, sedan 1872 Boxholms AB, har med en mer än 200-årig järnbrukstradition utgjort stommen i kommunens näringsliv. Bruket bildades 1754 efter att Gabriel A. Ribbing, ägare av Boxholms säteri, fick tillstånd att anlägga två stångjärnshammare vid Svartån. År 1866 infördes lancashireprocessen och 1915 martinprocessen, vilka var av stor betydelse. Varmvalsverk och masugn, anlades. Bruket använde träkol från bolagets egna skogar (och kom med tiden att bli södra Sveriges största skogsägare) och malm från egna gruvor, primärt från Kantorps gruva i Södermanland. Efter hand utvecklades bruket till ett medelstort svenskt järnbruk varifrån järnvägen ombesörjde transporterna. Tidigt kombinerades bruket med sågverksverksamhet och senare med exempelvisdörrtillverkning. Förr var kombinationen järn–skog–jord vanlig vid svenska järnbruk, och i Boxholms kommun bestod kombinationen fram till 1980-talet. AB Iggesunds Bruk övertog bruket 1965 men när stålkrisen uppstod omkring 15 år senare lades martinstålverket och gjuteriet ner. Åren 1983–84 avvecklades samtliga intressen i Boxholm. Detta genom att Skanska förvärvade skogen och det mycket moderna sågverket, privatpersoner köpte lantbruket och den övriga verksamheten delades upp på ett flertal nybildade företag. Exempel är Ovako Bar AB, Steeltec Boxholm AB och Boxholms Mejeri AB, Swisslog-Accalon AB och Rörvik Timber Boxholm AB. I början av 2020-talet sysselsätts sju procent av den förvärvsarbetande befolkningen inom jord- och skogsbruket och tillverkningsindustrin sysselsatte 37 procent.[9]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Genom Boxholms kommun går riksväg 32. Den går från söder till norr och passerar centralorten. Europaväg 4 går till viss del över kommungränsen i norr. Järnvägenssträckan Katrineholm–Nässjö, Östra stambanan, genomkorsar kommunen.[9] Östgötapendeln förbinder Boxholms station med Norrköping, Linköping, Mjölby och Tranås.

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 5 500 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 268:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Boxholms kommun 1970–2020[24]
ÅrFolkmängd
1970
  
6 387
1975
  
5 899
1980
  
5 794
1985
  
5 629
1990
  
5 675
1995
  
5 642
2000
  
5 334
2005
  
5 242
2010
  
5 221
2015
  
5 328
2020
  
5 441

I början av 2020-talet fanns två museum i kommunen.[25] Boxholms bruksmuseum, inrymt i en kvarnbyggnad från 1777, gestaltar bygdens utveckling från 1700-talet och framåt.[26] I kommunen finns även Malexanders hembygdsmuseum.[25]

Kulturarv

redigera

År 2022 fanns 819 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[27]

Det finns talrika fynd från stenåldern, bland annat ett antal hällkistor. Bronsåldern och främst den äldre järnåldern representeras av spridda, ofta kvadratiska gravar samt av små gravfält. Från denna tid finns även omfattande stensträngssystem, vilken klargjorde markens användning. Vid Ryckelsby finns ett omfattande stenssträngssystem från äldre järnåldern samt ett antal stensättningar. Boplatslämnar från samma tid finns även.

Från vikingatiden finns sju runstenar bevarade. Vid Strålsnäs herrgård finns gravfält och en runsten med texten: "Ris lät resa denna sten efter Krok, sin fader och Ärinvi sin moder".

Flertalet av kommunens kyrkor har medeltida ursprung; både Ekeby och Åsbo kyrkor byggdes under 1100-talet. Andra medeltida kyrkor är exempelvis Rinna kyrka. Senare kyrkor är Blåviks kyrka som invigdes 1873 och är belägen vackert vid Sommens strand. Boxholms kyrka invigdes 1897 och Malexander kyrka invigdes även den i slutet av 1800-talet.

Kommunsymboler

redigera

Kommunvapen

redigera

Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld.

Vapnet fastställdes på 1940-talet för Boxholms köping. Bockarna (som givit upphov till ortnamnet) kommer från ätten Stenbocks vapen, medan järnmärkena syftar på bruksverksamheten. Vid kommunbildningen 1971 övertogs vapnet av Boxholms kommun. Inga kokurrerande vapen fanns i området (bortsett från Folkunga, som delvis kom att ingå i den nya kommunen).

Kommunfågel

redigera

Efter ett samarbete mellan Östergötlands ornitologiska förening och kommunerna i Östergötland fick kommunen 2015 en kommunfågelMindre hackspett.[28]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Boxholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/boxholm. Läst 7 juli 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/sok.html. Läst 9 juli 2022. 
  12. ^ ”Åsabackarna naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/asabackarna-naturreservat.html. Läst 9 juli 2022. 
  13. ^ ”Pålsbo naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/palsbo-naturreservat.html. Läst 9 juli 2022. 
  14. ^
  15. ^ Ahnoff, Petter (27 september 2018). ”Socialdemokraterna fortsätter styra i Boxholm”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7052667. Läst 8 juli 2022. 
  16. ^ ”Boxholms kommuns hemsida”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20181027185805/https://vetlanda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=312. Läst 26 april 2024. 
  17. ^ ”Fullmäktigeprotokoll Boxholms kommun 2022-11-14”. Boxholms kommun. 22 november 2022. https://www.boxholm.se/download/18.7f1afebb18499b454181d059/1669099552604/protokoll%20kf%202022-11-14.pdf. Läst 26 april 2024. 
  18. ^ ”Nytt SD-avhopp: Ytterligare en tom stol i Boxholm”. SVT Nyheter. 4 november 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/ytterligare-en-tom-stol-i-boxholm. Läst 26 april 2024. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen - Boxholm.se”. www.boxholm.se. 4 april 2024. https://www.boxholm.se/kommunochpolitik/namnderutskottkommunstyrelsen/kommunstyrelsen.4.24364bed12e2ad493548000195287.html. Läst 26 april 2024. 
  20. ^ ”Miljönämnd”. www.mjolby.se. 16 april 2024. https://www.mjolby.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder/miljonamnd. Läst 26 april 2024. 
  21. ^ ”Miljönämnden - Ödeshögs kommun”. www.odeshog.se. 22 augusti 2023. https://www.odeshog.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/namnder/miljonamnden.4.268ab487176843231e84bc6a.html. Läst 26 april 2024. 
  22. ^ ”Miljönämnden - Boxholm.se”. www.boxholm.se. 9 januari 2023. https://www.boxholm.se/kommunochpolitik/namnderutskottkommunstyrelsen/miljonamnden.4.24364bed12e2ad493548000194029.html. Läst 26 april 2024. 
  23. ^ ”Nämnder, utskott & Kommunstyrelsen - Boxholm.se”. www.boxholm.se. 9 maj 2022. https://www.boxholm.se/kommunochpolitik/namnderutskottkommunstyrelsen.4.24364bed12e2ad493548000316748.html. Läst 26 april 2024. 
  24. ^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  25. ^ [a b] ”Sevärdheter - Boxholm.se”. www.boxholm.se. https://www.boxholm.se/upplevagora/turism/sevardheter.4.5dd414ac13c8723e8841413.html. Läst 8 juli 2022. 
  26. ^ ”Boxholms Bruksmuseum”. www.krafttaget.com. http://www.krafttaget.com/bruksmuseum/. Läst 8 juli 2022. 
  27. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 8 juli 2022. 
  28. ^ ”Natur - Boxholm.se”. www.boxholm.se. Arkiverad från originalet den 29 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220629055856/https://www.boxholm.se/boendemiljo/miljo/natur.4.b5bc73614d9e98301f15bd5.html. Läst 8 juli 2022. 

Externa länkar

redigera