Joensuu
Joensuu är en stad (kommun) och residensstad i landskapet Norra Karelen i Finland. Joensuu har 77 261 invånare och en total yta på 2 751,07 kvadratkilometer.
| Joensuu | ||
| Joensuu (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Norra Karelen | |
| Admin. centrum | Joensuu centraltätort | |
| Area | 2 751,07 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 2 381,69 km² | |
| - vatten | 369,38 km² | |
| Folkmängd | 77 261 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 37 354 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 39 581 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 32,44 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Kari Karjalainen | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Merja Mäkisalo-Ropponen (SDP) (2013–2016) | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Markku Kauppinen (C) (2013–2014) | |
| Kommunkod | 167 | |
| Geonames | 655808 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
96,8 % 0,1 % 3,1 % | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Norra Karelens landskapsförbund | |
| - Regioncentrum | Joensuuregionens RCP-område. Joensuu stad.[3] | |
| - Magistrat | Joensuu magistrat | |
| - Skattebyrå | Norra Karelens skattebyrå, Joensuu kontor | |
| - Sjukvårdsdistrikt | Norra Karelen | |
| - Försäkringskrets | Kretscentralen för östra Finland | |
| - Nödcentral | Kuopio nödcentral [4] | |
| - Räddningsverk | Norra Karelens räddningsverk | |
| - EU-målområde | 1 | |
| Läge | 62°36′03″N 29°45′42″Ö / 62.60083°N 29.76167°Ö | |
 Joensuu stads läge i Finland
| ||
| Webbplats: www.joensuu.fi | ||
Grannkommuner är Bräkylä, Ilomants, Kontiolax, Lieksa, Libelits och Tohmajärvi.
Joensuu stads språkliga status är enspråkigt finsk.
Stadens namn betyder Älvmynningen. I staden ges en finskspråkig dagstidning ut, Karjalainen.
En finskspråkig högskola öppnades 1969 i staden, som 1984 uppgraderades till Joensuu universitet. Östra Finlands universitet bildades 2010, då Kuopios och Joensuus universitet sammanslogs.[5]
Historia och samhällsliv Redigera
Där stadens centrum kom att ligga låg mellan 1790 och 1809 den forna Karelska jägarkårens sommarexercisplats. Joensuu grundlades 1848 på västra stranden av Pielis älv, främjande norra Karelens handel och ekonomiska liv. Staden uppfördes efter en regelbunden plan med breda, raka gator. Längs älvens strand anlades esplanader med alléer av stora björkar, varigenom hamnpartiet med Pielis kanals nedersta sluss gjorde ett prydligt intryck; därifrån gick även den stora bron över älven till dess östra strand.
Omkring förra sekelskiftet var handeln betydande, särskilt exporten av trävaror och mejeri‐ och köttprodukter. I staden fanns då ett lyceum uppfört 1894 efter ritningar av Theodor Decker, en sexklassig privat flickskola, en lägre hantverksskola, navigationsskola, samt en väv‐ och handarbetsskola. Stadskyrkan uppfördes 1903, med sina tre torn efter ritningar av Josef Stenbäck. Joensuu kom med tiden att behålla sin position som en livlig utbildnings‐ och handelsstad, och har dessutom blivit en viktig knutpunkt för flera landsvägar, flyg‐ och järnvägslinjer, samt vattenleder. De senare sammanstrålade i stadens hamnområde vid älven. Joensuu spelar en väsentlig roll i Finlands kulturliv, som vårdare av kalevalakulturens traditioner. Den karelska kulturtraditionen bevaras bland annat i Norra Karelens museum. Många gamla bilder av drunknade sjömän hänger inne i stadens kyrka.
-
Joensuu stadshus uppfördes 1914 efter ritningar av Eliel Saarinen.
-
Vy över Joensuu torg. I bakgrunden syns Frihetsparken och längre bort Stadshusets torn, vars höjd är 36 meter.
Kommunreformer Redigera
den 1 januari 1954 inkorporerades kommunen Pielisensuu.[6] Den 1 januari 2005 slogs Joensuu stad samman med Kiihtelysvaara och Tuupovaara förutvarande kommuner. Vid årsskiftet 2008/2009 genomfördes den andra kommunsammanslagningen, då Joensuu stad gick ihop med Pyhäselkä och Eno kommuner.
Politik Redigera
Mandatfördelning i Joensuu stad, valen 1976–2021 Redigera
| Valår | VF | SDP | GRÖN | SAF | C | LFP | RN | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 7 | 17 | 1 | 4 | 4 | 3 | 15 |
| 51 | 73,8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 5 | 19 | 1 | 6 | 2 | 3 | 15 |
| 51 | 73,2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 5 | 20 | 2 | 7 | 2 | 15 |
| 51 | 66,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 20 | 1 | 1 | 7 | 1 | 4 | 14 |
| 51 | 64,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 3 | 22 | 4 | 2 | 6 | 3 | 11 |
| 51 | 66,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 2 | 20 | 5 | 9 | 2 | 13 |
| 51 | 54,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 2 | 20 | 5 | 9 | 4 | 11 |
| 51 | 47,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 3 | 18 | 4 | 11 | 3 | 12 |
| 51 | 51,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 3 | 19 | 6 | 3 | 14 | 2 | 12 |
| 59 | 54,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 3 | 17 | 6 | 8 | 13 | 2 | 10 |
| 59 | 51,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 6 | 15 | 9 | 5 | 12 | 3 | 9 |
| 59 | 52,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2021 | 5 | 14 | 7 | 8 | 13 | 1 | 2 | 9 |
| 59 | 47,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vänorter Redigera
Joensuu har följande vänorter:[7]
Linköping, Sverige, sedan 1940
Tønsberg, Norge, sedan 1948
Ísafjörður, Island, sedan 1948
Hof, Tyskland, sedan 1970
Vilnius, Litauen, sedan 1970
Joensuu har även samarbetsavtal med Petrozavodsk sedan 1994, samt samverkan med Sordavala och Suojärvi, alla i Ryssland.
Demografi Redigera
Befolkningsutveckling Redigera
| Befolkningsutvecklingen i Joensuu stad 1975–2020[8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 62 193 | |||
| 1980 | 63 969 | |||
| 1985 | 66 166 | |||
| 1990 | 67 363 | |||
| 1995 | 70 507 | |||
| 2000 | 71 013 | |||
| 2005 | 72 292 | |||
| 2010 | 73 305 | |||
| 2015 | 75 514 | |||
| 2020 | 76 935 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
Språk Redigera
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[9][10]
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källor Redigera
- Joensuu stads webbplats (svenska) Läst 31 januari 2013.
Noter Redigera
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Statistikcentralen Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 31 januari 2013.
- ^ Nödcentralsverkets webbplats Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 31 januari 2013.
- ^ ”University of Eastern Finland” (på engelska). Östra Finlands universitet. Arkiverad från originalet den 1 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110501150554/http://www.uef.fi/tutustu. Läst 31 januari 2013..
- ^ (på finska och svenska) (
PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 63 (68 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023
- ^ ”Internationellt samarbete”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304221706/http://www.joensuu.fi/sv/web/svenska/internationellt-samarbete. Läst 5 oktober 2015.
- ^ ”Befolkning efter ålder (1‐års) och kön områdesvis, 1972–2021”. Statistikcentralens avgiftsfria statistikdatabaser. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://statfin.stat.fi:443/PxWeb/sq/c490ad32-823e-4f96-8c32-e863615aeaad. Läst 23 september 2022.
- ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
