Wikipedia

Linköpings S:t Lars församling

församling i Linköpings stift

Linköpings Sankt Lars församling är en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ligger i Linköpings kommun i Östergötlands län och har Sankt Lars kyrka som främsta gudstjänstlokal. Församlingen ingår i Linköpings domkyrkopastorat.

Linköpings S:t Lars församling
Församling
LandSverige
KommunLinköpings kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLinköpings stift
PastoratLinköpings domkyrkopastorat[1]
Bildadmedeltiden
Avskild frånSankt Lars socken (1863)
UtbrutetLinköpings Berga församling (1972)
Linköpings Johannelunds församling (1972)
Tannefors församling (2022)
Medlemmar6 901 (58 %) ()[2]
Folkmängd11 988 ()[2]
Upphov tillLinköpings Sankt Lars distrikt
Karta
Linköpings S:t Lars församlings läge i Östergötlands län.
Linköpings S:t Lars församlings läge
i Östergötlands län.
Linköpings S:t Lars församlings läge
i Östergötlands län.
Koordinat58°24′41″N 15°37′29″Ö / 58.411391666667°N 15.624661111111°Ö / 58.411391666667; 15.624661111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod058002
Pastoratskod020101
KyrkoarkivSE/VALA/00223
WebbplatsFörsamlingens webbplats
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Församlingen har medeltida ursprung. Församlingen namn var till 10 augusti 1967 Sankt Lars församling. Ur församlingen utbröts 1972 Linköpings Berga församling och Linköpings Johannelunds församling.[3]

Församlingens gränser har ändrats flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1947 - Enligt beslut den 24 maj 1946 överfördes vissa områden med 27 invånare och omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land, till Linköpings församling. I motsatt riktning överfördes ett obebott område omfattande en areal av 0,004 km², varav allt land.[4]
  • 1953 - Ett område med 901 invånare och omfattande en areal av 0,48 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling. Samtidigt överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling ett område med 10 invånare och omfattande en areal av 0,07 km², varav allt land.[5]
  • 1959 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,10 km², varav allt land, överfördes till Rystads församling.[5]
  • 1960 - Ett område med 90 invånare och omfattande en areal av 0,12 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling.[5]
  • 1960 - Ett område med 14 invånare och omfattande en areal av 0,90 km², varav 0,88 km² överfördes till Sankt Lars församling från Vårdsbergs församling.[5]
  • 1960 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,31 km², varav allt land, överfördes till Sankt Lars församling från Kärna församling.[5]
  • 1961 - Ett område väster och nordväst om staden med 2 257 invånare och omfattande en areal av 15,62 km², varav 13,16 km² land, överfördes till Linköpings församling.[5]
  • 1961 - Ett område med 7 372 invånare och omfattande en areal av 0,76 km², varav 0,68 km² land, överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling.[5]
  • 1969 - Ett område med 1 427 invånare och omfattande en areal av 2,58 km², varav 2,57 km² land, överfördes till Landeryds församling.[6]
  • 1972 - Ett område med 12 628 invånare och omfattande en areal av 20,9 km², varav 20,8 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Berga församling.[7]
  • 1972 - Ett område med 11 434 invånare och omfattande en areal av 2,8 km², varav 2,7 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Johannelunds församling.[7]
  • 2022 - Tannefors församling bildades som en utbrytning.

Pastorat redigera

Areal redigera

Sankt Lars församling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 58,65 km², varav 53,48 km² land.[10] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1952 omfattade Sankt Lars församling samma datum en areal av 56,56 km², varav 53,74 km² land.[4]

  • 1 januari 1961: 42,28 km², varav 41,82 km² land.[5]
  • 1 januari 1966: 41,82 km² land.[11][12]
  • 1 januari 1971: 39,7 km², varav 39,3 km² land.[6]
  • 1 januari 1976: 16,0 km², varav 15,8 km² land.[7]

S:t Larsgården redigera

Gamla S:t Larsgården var församlingshemmet i församlingen till och med 2005. Efter det var nya S:t Larsgården (Ågatan 25) församlingshemmet. När S:t Larskyrkan byggdes om, ansåg sig församlingen inte längre behöva ett extra församlingshem, så de sade upp kontraktet, så kyrkan fungerar nu också som församlingshem[13]. S:t Larsförsamlingen hyrde ut gamla S:t Larsgården till och med 2015 då Riksbyggen köpte gården. Gården hyrs nu av en frikyrka[14]. Riksbyggen ville riva den[15]. Länsstyrelsen behövde ge tillstånd till det, på grund av väggmålningen av Leoo Verde[16]. Den 1 juli 2021 sålde Riksbyggen byggnaden till en fastighetsförvaltning som har ingått ett tioårigt hyreskontrakt med Johanneskyrkan [17]. Den 14 november 2023 avslog Länsstyrelsen ansökan om byggnadsminnesförklaring, med hänvisning till att Linköpings kommun bör hantera detta genom plan- och bygglagen [18].

Orgel redigera

I S:t Larsgården fanns en orgel byggd av I Starup och Son, Köpenhamn. Den hade 4 stämmor och var mekanisk.

Manual
Gedackt 8’
Rörflöjt 4’
Principal 2’
Scharf

Komministrar redigera

Ämbetstid[19] Namn Levnadstid Övrigt
1593-1596 Nicolaus Hemmingi –1634 Senare kyrkoherde i Landeryds församling.
1601 Laurentius Caroli –1606 Senare kyrkoherde i Rystads församling.
1609 Laurentius Benedicti
1625–1634 Samuel Vigius död 1651 Senare kyrkoherde i Vårdnäs församling.
1634– Johannis Matthiae
Haquinus Jonae –1650 Senare komminister i Sankt Olofs församling, Norrköping.
1656 Jonas Petri Löth
1660–1662 Nicolaus Johannis Scherinus –1677 Senare komminister i Kaga församling.
1663–1672 Sveno Wasselius 1629–1692 Senare kyrkoherde i Ukna församling.
1673–1681 Samuel Talén 1646–1702 Senare kyrkoherde i Västra Husby församling.
1681–1690 Arvidus Grenander 1650–1702 Senare kyrkoherde i Hägerstads församling.
1690–1693 Jonas Usdorphius 1652–1719 Senare kyrkoherde i Borgs församling.
1693–1701 Andreas Lindvall –1722 Senare kyrkoherde i Tingstads församling.
1701–1709 Benedictus Elg 1662–1709
1711–1719 Magnus Wistelius 1669–1726 Senare kyrkoherde i Rystads församling.
1719–1727 Arvid Ranzoch 1685–1740 Senare kyrkoherde i Östra Stenby församling.
1727–1734 Johan Alnander 1694–1737 Senare kyrkoherde i Kimstads församling.
1734–1735 Carl Knoop 1698–1757 Senare kyrkoherde i Vallerstads församling.
1735–1743 Lars Wrangel 1704–1771 Senare kyrkoherde i Risinge församling.
1744–1768 Carlus Isacci Höjer 1714–1768
1769–1783 Johan Abrahamsson Strandberg 1737–1800 Senare kyrkoherde i Stens församling.
1784–1795 Daniel Lindhagen 1750–1819 Senare kyrkoherde i Askeby församling.
1795-1806 Nils Gustaf Hammarqvist 1761–1806
1806-1821 Claes Wimermark 1768–1834 Senare kyrkoherde i Askeby församling.
1821–1823 Fredrik Drotty 1785–1856 Senare kyrkoherde i Kristbergs församling.
1824–1830 Johan Olof Wæners 1789-1850 Senare kyrkoherde i Hägerstads församling.
1831–1847 Per Gustaf Adler 1794–1855 Senare kyrkoherde i Tingstads församling.
1846 Johan Fredrik Grewell Senare kyrkoherde i Klockrike församling.
1860 Fredrik Israel Lindhagen 1815–1884 Senare kyrkoherde i Väderstads församling.
1863 Per Svante Landelius Senare kyrkoherde i Bankekinds församling.
1868 Per Magnus Ferdinand Holmqvist Senare kyrkoherde i Björsäters församling.
1876–1886 Jakob Alfred Nilsson 1845–1886
1886–1889 Per Alfred Lindeberg 1855–1893
1893 Ernst Frithiof Lönegren Utnämnd.
1896–1919 Carl Viktor Palmær 1849–1919

Organister och klockare redigera

Verksam[20][21] Namn Levnadstid Övrigt
1640-talet-1666 Joen Nilsson -1666 Klockare.[22]
1666-1703 Anders Botvidsson 1643-1710 Klockare.[23]
1699-1702 Storck Vikarierande klockare.
1703-1738 Hans Jönsson Född omkring 1667-1738 Klockare och organist.[24][25]
1739-1764 Anders Quilén 1710-1764 Klockare och organist.
1764-1788 Carl Rydgren -1788 Klockare och organist.[26][27]
1788-1823 Gabriel Bergman 1758-1842 Klockare och organist.[28]
1809-1823 Gustaf Erik Bergman 1790-1823 Vikarierande klockare och organist.[29]
1824-1833 Nils Peter Sandström 1799-1833 Klockare och organist.
1833 Gustaf Renholm 1808-1874 Vikarierande klockare och organist.[30]
1834-1853 Per Ölander 1797-1853 Klockare och organist.
1853-1899 Mårten Fredrik Hugo Åhlfelt 1828-1899 Klockare och organist.
1899-1913 Frans Engström 1861-1913 Klockare och organist.
1914-1921 Otto Sandberg 1879-1948 Klockare och organist.
1921-1956 Philip Sjöberg 1897-1956 Klockare och organist.
1957-1958 Herbert Uhrbom 1907-1994 Vikarierande organist.
1957-1958 John Rydberg Vikarierande körledare.
1958-1967 Jan Håkan Åberg 1916-2012 Organist.[31]
1968-1970 Gerd Hagström Vikarierande organist.
1970-1980 Nils Ankarstrand 1927-1999 Organist.
1980-2001 Monica Tobiasson 1940- Organist.
2001-2015 Staffan Krafft 1961- Organist.
2016- Bo Ingelberg 1962- Organist.

Referenser redigera

  1. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b c d e f g h] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 11. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 18. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b c] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 18 & 144. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 23. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  11. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 12. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Folk- och bostadsräkningen 1965 hade endast arealuppgifter avseende land, inte vatten och land hopräknat.
  13. ^ ”Ågatan 25, Centrum Linköping. Ledig lokal - objektvision.se”. objektvision.se. https://objektvision.se/Beskriv/178001971. Läst 24 september 2018. 
  14. ^ ”För nördar”. Johanneskyrkan Linköping. 24 september 2013. http://www.johanneskyrkan.se/nordar. Läst 24 september 2018. 
  15. ^ ”De vill få ja – då rivs huset”. 30 september 2017. http://www.corren.se/bostad/de-vill-fa-ja-da-rivs-huset-om4833090.aspx. Läst 24 september 2018. 
  16. ^ ”En konstskatt bakom väggarna”. 9 oktober 2017. http://www.corren.se/asikter/insandare/en-konstskatt-bakom-vaggarna-om4843080.aspx. Läst 24 september 2018. 
  17. ^ ”Johanneskyrkan”. https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=2260455127421832&id=363330863800944. Läst 2 juli 2021. 
  18. ^ ”Ärendeöversikt”. https://diarium.lansstyrelsen.se/Case/CaseInfo.aspx?caseID=2413628. Läst 16 november 2023. 
  19. ^ Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 18-22. Libris 41148 
  20. ^ Ingelberg, Bo (2018/2020). Orglar i S:t Lars kyrka, Linköping. Linköping: S:t Lars församling 
  21. ^ Göransson, Nils (1983). Sancta Cecilias tjänare i Linköping. Linköping: Stålgården förlag. sid. 29-33. Libris 7751780. ISBN 91-85694-23-1 
  22. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:1 (1633-1693) Sida: 176
  23. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:2 (1693-1711) Sida: 372
  24. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:3 (1712-1762) Sida: 518
  25. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:2 (1693-1711) Sida: 105
  26. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:4 (1763-1793) Sida: 122
  27. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:4 (1763-1793) Sida: 702
  28. ^ Tryserum (E, H) C:5 (1830-1861) Sida: 448
  29. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:5 (1793-1827) Sida: 392
  30. ^ Motala (E) EI:2 (1871-1883) Sida: 276-277
  31. ^ Domprosteriet i Sveriges statskalender 1964

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Linköpings_S:t_Lars_församling&oldid=54563899”