Öppna huvudmenyn

Linköpings S:t Lars församling

församling i Linköpings stift

Linköpings Sankt Lars församling är en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ligger i Linköpings kommun i Östergötlands län och har Sankt Lars kyrka som främsta gudstjänstlokal. Församlingen ingår i Linköpings domkyrkopastorat.

Linköpings S:t Lars församling
Församling
Sankt Lars kyrka.jpg
LandSverige
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLinköpings stift
KommunLinköpings kommun
Bildadmedeltiden
Avskild frånSankt Lars socken (1863)
UtbrutetLinköpings Johannelunds församling (1972)
Linköpings Berga församling (1972)
Upphov tillLinköpings Sankt Lars distrikt
Medlemmar7 746 (65 %) ()[1]
Folkmängd11 845 ()[1]
Karta
Linköpings S:t Lars församlings läge i Östergötlands län.
Red pog.svg
Linköpings S:t Lars församlings läge
i Östergötlands län.
Koordinat58°24′41″N 15°37′29″E / 58.411391666667°N 15.624661111111°Ö / 58.411391666667; 15.624661111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod058002
Pastoratskod020101
KyrkoarkivSE/VALA/00223
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Församlingen har medeltida ursprung. Församlingen namn var till 10 augusti 1967 Sankt Lars församling. Ur församlingen utbröts 1972 Linköpings Berga församling och Linköpings Johannelunds församling.[2]

Församlingens gränser har ändrats flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1947 - Enligt beslut den 24 maj 1946 överfördes vissa områden med 27 invånare och omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land, till Linköpings församling. I motsatt riktning överfördes ett obebott område omfattande en areal av 0,004 km², varav allt land.[3]
  • 1953 - Ett område med 901 invånare och omfattande en areal av 0,48 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling. Samtidigt överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling ett område med 10 invånare och omfattande en areal av 0,07 km², varav allt land.[4]
  • 1959 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,10 km², varav allt land, överfördes till Rystads församling.[4]
  • 1960 - Ett område med 90 invånare och omfattande en areal av 0,12 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling.[4]
  • 1960 - Ett område med 14 invånare och omfattande en areal av 0,90 km², varav 0,88 km² överfördes till Sankt Lars församling från Vårdsbergs församling.[4]
  • 1960 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,31 km², varav allt land, överfördes till Sankt Lars församling från Kärna församling.[4]
  • 1961 - Ett område väster och nordväst om staden med 2 257 invånare och omfattande en areal av 15,62 km², varav 13,16 km² land, överfördes till Linköpings församling.[4]
  • 1961 - Ett område med 7 372 invånare och omfattande en areal av 0,76 km², varav 0,68 km² land, överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling.[4]
  • 1969 - Ett område med 1 427 invånare och omfattande en areal av 2,58 km², varav 2,57 km² land, överfördes till Landeryds församling.[5]
  • 1972 - Ett område med 12 628 invånare och omfattande en areal av 20,9 km², varav 20,8 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Berga församling.[6]
  • 1972 - Ett område med 11 434 invånare och omfattande en areal av 2,8 km², varav 2,7 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Johannelunds församling.[6]

PastoratRedigera

ArealRedigera

Sankt Lars församling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 58,65 km², varav 53,48 km² land.[9] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1952 omfattade Sankt Lars församling samma datum en areal av 56,56 km², varav 53,74 km² land.[3]

  • 1 januari 1961: 42,28 km², varav 41,82 km² land.[4]
  • 1 januari 1966: 41,82 km² land.[10][11]
  • 1 januari 1971: 39,7 km², varav 39,3 km² land.[5]
  • 1 januari 1976: 16,0 km², varav 15,8 km² land.[6]

S:t LarsgårdenRedigera

Gamla S:t Larsgården var församlingshemmet i församlingen till och med 2005. Efter det var nya S:t Larsgården (Ågatan 25) församlingshemmet. När S:t Larskyrkan byggdes om, ansåg sig församlingen inte längre behöva ett extra församlingshem, så de sade upp kontraktet, så kyrkan fungerar nu också som församlingshem[12]. S:t Larsförsamlingen hyrde ut gamla S:t Larsgården till och med 2015 då Riksbyggen köpte gården. Gården hyrs nu av en frikyrka[13]. Riksbyggen vill riva den[14]. Det är inte säkert att länsstyrelsen ger rivningslov, på grund av väggmålningen av Leoo Verde[15].

OrgelRedigera

I S:t Larsgården fanns en orgel byggd av I Starup och Son, Köpenhamn. Den hade 4 stämmor och var mekanisk.

Manual
Gedackt 8’
Rörflöjt 4’
Principal 2’
Scharf

Series pastorum et comministrorumRedigera

Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt
Nicolaus Hemmingi -1634
1601 Laurentius Cardi
1609 Laurentius Benedicti
1625-1634 Samuel Magni Wigius -1651
1634- Johannis Matthiae
Haquinus Jonae -1650
1660-1662 Nicolaus
1663-1672 Sveno Olai Wasselius 1631-
1673-1681 Samuel Petri Talenus
1685- Arvidus Nicolai Grenander
1689-1690 Jonas Nicolai Ulsdorphius
1693-1701 Andreas Olai Linwall
1701-1709 Benedictus Magni Elg
1711-1719 Magnus Petri Wistelius 1669-
1719-1727 Arvid Laurentii Ranzork 1685-
1727-1734 Johannes Olavi Alnander
1734-1735 Carlus Petri Knoop 1698-
1735-1744 Laurentius Andren Wangel 1704-1771
1744-1768 Carlus Isacci Höjer 1714-1768
1769-1783 Johannes Abraham Sandberg 1737-
1784-1795 Daniel Lindhagen 1750-1819
1795-1806 Nils Gustaf Hammarquist 1762-1806
1806-1821 Claes Wimermark 1768-1834

Organister och klockareRedigera

Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt
1640-talet-1666 Joen Nilsson Klockare
1666-1699 Anders Botvidsson Klockare
1699-1702 Storck Vikarierande klockare
1703-1738 Hans Jönsson -1738 Klockare och organist
1739-1764 Anders Quilén 1710-1764 Klockare och organist
1764-1788 Carl Rydgren -1788 Klockare och organist
1788-1823 Gabriel Bergman 1758- Klockare och organist
1809-1823 Gustaf Erik Bergman 1790-1823 Vice klockare och organist
1824-1833 Nils Peter Sandström 1799- Klockare och organist
1833 G. Rehnström Vikarierande klockare och organist
1834-1853 Per Ölander Klockare och organist
1853-1899 Mårten Fredrik Hugo Åhlfelt Klockare och organist
1899-1913 Frans Engström Klockare och organist
1914-1921 Otto Sandberg Klockare och organist
1921-1956 Philip Sjöberg Klockare och organist
1957-1958 Herbert Uhrbom Vikarierande organist
1957-1958 John Rydberg Vikarierande körledare
1958-1967 Jan Håkan Åberg Organist
1968-1970 Gerd Hagström Vikarierande organist
1970-1980 Nils Ankarstrand Organist
1980- 2001 Monica Tobiasson Organist
2001-2014 Staffan Krafft Organist

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan
  2. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  4. ^ [a b c d e f g h] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 11. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 18. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b c] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 18 & 144. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2018. 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 23. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  10. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 12. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Folk- och bostadsräkningen 1965 hade endast arealuppgifter avseende land, inte vatten och land hopräknat.
  12. ^ ”Ågatan 25, Centrum Linköping. Ledig lokal - objektvision.se”. objektvision.se. https://objektvision.se/Beskriv/178001971. Läst 24 september 2018. 
  13. ^ För nördar” (på sv). Johanneskyrkan Linköping. 24 september 2013. http://www.johanneskyrkan.se/nordar. Läst 24 september 2018. 
  14. ^ ”De vill få ja – då rivs huset”. 30 september 2017. http://www.corren.se/bostad/de-vill-fa-ja-da-rivs-huset-om4833090.aspx. Läst 24 september 2018. 
  15. ^ ”En konstskatt bakom väggarna”. 9 oktober 2017. http://www.corren.se/asikter/insandare/en-konstskatt-bakom-vaggarna-om4843080.aspx. Läst 24 september 2018. 

Externa länkarRedigera