Katedral

kyrka i ett stift där biskopen residerar

En katedral (av grekiskans cathedra, "lärostol") eller domkyrka (av latinets Domus Dei, "Guds hus") är den kyrka i ett stift där biskopen residerar.

Lunds domkyrka, 1100-talet
Domkyrkan i Esbo, 1480

Under framför allt romansk och gotisk tid uppfördes stora katedraler i Västeuropa. Ett uppmärkande drag för katedraler är att de ofta har två kyrktorn.

Domkyrkor i SverigeRedigera

Svenska kyrkans domkyrkorRedigera

En domkyrka är ett självständigt och självägande rättsubjekt och har inte sorterat under någon församling; efter reformationen har domkyrkoförsamlingen firat sina gudstjänster där. Domkyrkan har haft ett eget förvaltningsorgan (domkyrkostyrelse, domkyrkonämnd, domkyrkoråd) fristående från församlingens kyrkoråd och haft en särskild befattningshavare, domkyrkosysslomannen, som haft ansvaret för dess ekonomi, skötsel och vård. De under 1900-talet tillkomna stiften i Sverige, Luleå (1904) och Stockholm (1942), har ej haft sina stiftshelgedomar i formell mening reglerade som domkyrkor, även om de har sådan benämning.

Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling kallas domprost (utom i Kalmar och Mariestad där det tidigare stiftet respektive superintendenturen avskaffats).

Övriga domkyrkor i SverigeRedigera

Domkyrkor i FinlandRedigera

Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland domkyrkorRedigera

Finska ortodoxa kyrkans katedralerRedigera

Exempel på katedralerRedigera

KällorRedigera

LitteraturRedigera

  • Ragnhild Boström, Sveriges domkyrkor. 1952
  • Domkyrkornas förvaltning och ekonomi. Statens offentliga utredningar 1949:63.

Externa länkarRedigera