Katedral

Katedral (av grekiskans cathedra, "lärostol") eller domkyrka (av latinets Domus Dei, "Guds hus") är den kyrka i ett stift där biskopen residerar.

Vasilijkatedralen i Moskva, Ryssland.

Kristi förklarings katedral i Zagreb, Kroatien.

Göteborgs domkyrka, 1633.

Uppsala domkyrka.

Under framförallt romansk och gotisk tid uppfördes stora katedraler i Västeuropa. Ett utmärkande drag för katedraler är att de ofta har två kyrktorn.

En konkatedral är en katedral som med en annan katedral delar funktionen att vara biskopssäte. Ett exempel är Sankt Johannes konkatedral i La Valletta på Malta som delar funktionen med Sankt Paulus katedral i Mdina i Ärkestiftet Malta.

Domkyrkor i SverigeRedigera

Svenska kyrkans domkyrkorRedigera

En domkyrka är ett självständigt och självägande rättssubjekt och har inte sorterat under någon församling; efter reformationen har domkyrkoförsamlingen firat sina gudstjänster där. Domkyrkan har haft ett eget förvaltningsorgan (domkyrkostyrelse, domkyrkonämnd, domkyrkoråd) fristående från församlingens kyrkoråd och haft en särskild befattningshavare, domkyrkosysslomannen, som haft ansvaret för dess ekonomi, skötsel och vård. De under 1900-talet tillkomna stiften i Sverige, Luleå (1904) och Stockholm (1942), har ej haft sina stiftshelgedomar i formell mening reglerade som domkyrkor, även om de har sådan benämning.

Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling kallas domprost (utom i Kalmar och Mariestad där det tidigare stiftet respektive superintendenturen avskaffats).