Öppna huvudmenyn

Linköpings stad var en tidigare kommun i Östergötlands län. Centralort var Linköping och kommunkod 1952–70 var 0580.

Linköpings stad
fd kommun
Linköpings stadshus.JPG
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
Kommun, nuLinköpings kommun
CentralortLinköping
Inrättad1200
1 januari 1863
InförlivatSankt Lars landskommun (1911)
Landeryds landskommun (1963)
Kärna landskommun (1967)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iLinköpings kommun
Areal, befolkning
Areal64 kvadratkilometer ()
Läge
E1952 Linköpings stad.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°24′34″N 15°37′32″E / 58.409418055556°N 15.625656111111°Ö / 58.409418055556; 15.625656111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLinköpings rådhusrätts domkrets
Koder
Kommunkod0580
Redigera Wikidata
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Linköpings stad. För orten se Linköping, för dagens kommun, se Linköpings kommun.

Administrativ historikRedigera

Linköping har gamla anor, och antas ha tillkommit tidigt, genom att tingsplatsen flyttats från Stånga till nuvarande Linköpings plats. Äldsta delarna av Sankt Lars kyrka härrör från början av 1100-talet, och 1120 omnämns Linköping som biskopssäte i Florensdokumentet.[1] De äldsta delarna av domkyrkan, som förefaller byggd kort innan finns ännu under den nuvarande gotiska domkyrkan. Under 1100-talet är dock bebyggelsen tämligen sparsam. 1287 anläggs ett Franciskanerkloster i staden, och i slutet av 1200-talet omtalas även en årlig marknad i Linköping.[2]

Det finns inget bevarat dokument som med absolut säkerhet anger när Linköping fick sina stadsprivilegier utfärdade, då privilegiebrevet sannolikt brann upp vid en stadsbrand på 1540-talet. Det som pekar på att det var år 1287 är grundandet av Franciskanerklostret, vilket anlades på kunglig mark.[3]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade 1911 Sankt Lars landskommun, som omfattade delar av stadsbebyggelsen. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun och 1967 Kärna landskommun. 1971 gick staden upp i den då nybildade Linköpings kommun.[4]

Linköpings stad hade en egen jurisdiktion (rådhusrätt) som förstatligades 1965 och uppgick 1971 i Linköpings tingsrätt.[5]

Linköpings domkyrkoförsamling var från början stadens stadsförsamling.[6]

SockenkodRedigera

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0461[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att den också används för Sankt Lars socken.

StadsvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.

Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.

GeografiRedigera

Linköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 63,92 km², varav 60,97 km² land.[8]

Tätorter i staden 1960Redigera

I Linköpings stad fanns tätorten Linköping, som hade 64 300 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,8 %.[9]

PolitikRedigera

Mandatfördelning i valen 1919–1966Redigera

ValårVSCFRFPLPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191916820
16820
4453,9
377
192016622
16622
4429,3
39
192217522
17522
4434,5
40
1926192122
19222
4437,8
41
1930202220
202220
4448,8
42
1934218519
218519
4450,3
40
1938225512
225512
4461,4
39
1942430515
430515
5465,3
47
1946627813
627813
5473,2
468
1950230139
30139
5480,5
468
19542281311
281311
5478,3
47
19582282814
28814
5479,8
48
196223131010
3131010
5681,9
50
196642559211
4255911
5683,4
50
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Feldt, Ann-Charlott; Tagesson Göran, Hallberg Freddie, Wigh Bengt, Ekelund Lars, Gilstring Mats (1997). Två gårdar i biskopens stad: om den arkeologiska undersökningen i kvarteret Brevduvan, Linköping 1987 och 1989. Östergötland fakta, 1102-2345 ; 3. Linköping: Östergötlands länsmuseum. Libris länk. ISBN 91-85908-25-8 
  2. ^ Lindeblad, Karin (2008). Landskap och urbanisering: Östergötland ur ett centralortsperspektiv. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar skrifter, 1102-187X ; 74Lund studies in historical archaeology, 1653-1183 ; 10. [Lund: Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds Universitet]. Libris länk 
  3. ^ ”Linköpings historia”. http://www.linkopingshistoria.se/medeltid/1200-tal/. Läst 7 juli 2016. 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Linköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  9. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 19 i pdf:en