Öppna huvudmenyn

MandatantalRedigera

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen tolv fasta mandat, ett antal som sänktes till elva i valet 1973 och därefter förblev oförändrat till valet 1998, då antalet mandat ökades till 12 stycken för att sedan sjunka till 11 vid valet 2002. Därtill fick valkretsen ett utjämningsmandat i valet 1970, två i valen 1973, 1976 och 1979, ett i valet 1982, två i valet 1985, inget i valet 1988, ett i valet 1991 och tre i valet 1994. I valen 2006 och 2010 hade valkretsen elva fasta mandat och två utjämningsmandat.

1998 överfördes Habo kommun och Mullsjö kommun från Skaraborgs län till Jönköpings län medan resten av Skaraborgs län ingick i Västra Götalands län. Detta innebar att dessa kommuner 1998 också fördes över från Skaraborgs läns valkrets till Jönköpings läns valkrets.[1]

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2010[2]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[3]
12 11 11 11 11 11 11 11 11 12 11 11 11 11 11

Ledamöter i enkammarriksdagenRedigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

TvåkammarriksdagenRedigera

Första kammarenRedigera

Under hela tvåkammarriksdagen 18671970 var Jönköpings län en egen valkrets med sex mandat i första kammaren. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[4]

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912–1915Redigera

1916–lagtima riksmötet 1919Redigera

Urtima riksmötet 1919–1921Redigera

1922–1925Redigera

1926–1933Redigera

1934–1941Redigera

1942–1949Redigera

1950–1957Redigera

1958–1965Redigera

1966–1970Redigera

Andra kammarenRedigera

När andra kammaren inrättades 1867 var länet uppdelat på enmansvalkretsar, dels för landsbygden, dels för städerna. Valen 18661893 var landsbygden uppdelad i sex valkretsar: Norra och Södra Vedbo häraders valkrets, Tveta, Vista och Mo häraders valkrets, Västbo härads valkrets, Östbo härads valkrets, Västra härads domsagas valkrets samt Östra härads domsagas valkrets. Från och med valet 1896 delades Tveta, Vista och Mo härads valkrets i Tveta härads valkrets samt Vista och Mo häraders valkrets.

Jönköping utgjorde en egen valkrets, medan Gränna ingick i de östgötska småstädernas valkrets: i valen 18661878 Vadstena, Skänninge, Söderköpings och Gränna valkrets, i valen 18811905 Vadstena, Skänninge, Söderköpings, Motala och Gränna valkrets och slutligen i valet 1908 Vadstena, Skänninge, Söderköpings, Motala, Gränna och Askersunds valkrets. Eksjö ingick i valen 18661875 i Växjö, Vimmerby och Eksjö valkrets, i valen 18871893 i Eksjö, Vimmerby och Västerviks valkrets och 18961905 i Västerviks och Eksjö valkrets innan staden i valet 1908 fördes till Växjö och Eksjö valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och hela länet sammanfördes i två nya: Jönköpings läns västra valkrets (inklusive Jönköping) och Jönköpings läns östra valkrets. Från och med valet 1921 utgjorde Jönköpings län slutligen en sammanhållen valkrets också vid valen till andra kammaren. Antalet mandat var nio under hela återstoden av tvåkammarriksdagen.

Ledamöter i andra kammarenRedigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–första riksmötet 1958Redigera

Andra riksmötet 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010
  2. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  3. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  4. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en

Tryckta källorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970, (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 127