Jönköpings läns valkrets

svensk valkrets

Jönköpings läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal

redigera

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen tolv fasta mandat, ett antal som sänktes till elva i valet 1973 och därefter förblev oförändrat till valet 1998, då antalet mandat ökades till 12 stycken för att sedan sjunka till 11 vid valet 2002. Därtill fick valkretsen ett utjämningsmandat i valet 1970, två i valen 1973, 1976 och 1979, ett i valet 1982, två i valet 1985, inget i valet 1988, ett i valet 1991 och tre i valet 1994. I valen 2006 och 2010 hade valkretsen elva fasta mandat och två utjämningsmandat.

1998 överfördes Habo kommun och Mullsjö kommun från Skaraborgs län till Jönköpings län medan resten av Skaraborgs län ingick i Västra Götalands län. Detta innebar att dessa kommuner 1998 också fördes över från Skaraborgs läns valkrets till Jönköpings läns valkrets.[1]

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2010[2]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[3]
12 11 11 11 11 11 11 11 11 12 11 11 11 11 11

Ledamöter i enkammarriksdagen

redigera

1971–1973

redigera

1974–1975/76

redigera

1976/77–1978/79

redigera

1979/80–1981/82

redigera

1982/83–1984/85

redigera

1985/86–1987/88

redigera

1988/89–1990/91

redigera

1991/92–1993/94

redigera

1994/95–1997/98

redigera

1998/99–2001/02

redigera

2002/03–2005/06

redigera

2006/07–2009/10

redigera

2010/11–2013/14

redigera

2014/15–2017/18

redigera

2018/19–2021/22

redigera

2022/23–2025/26

redigera

Tvåkammarriksdagen

redigera

Första kammaren

redigera

Under hela tvåkammarriksdagen 18671970 var Jönköpings län en egen valkrets med sex mandat i första kammaren. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[11]

Riksdagsledamöter i första kammaren

redigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

redigera

1912–1915

redigera

1916–lagtima riksmötet 1919

redigera

Urtima riksmötet 1919–1921

redigera

1922–1925

redigera

1926–1933

redigera

1934–1941

redigera

1942–1949

redigera

1950–1957

redigera

1958–1965

redigera

1966–1970

redigera

Andra kammaren

redigera

När andra kammaren inrättades 1867 var länet uppdelat på enmansvalkretsar, dels för landsbygden, dels för städerna. Valen 18661893 var landsbygden uppdelad i sex valkretsar: Norra och Södra Vedbo häraders valkrets, Tveta, Vista och Mo häraders valkrets, Västbo härads valkrets, Östbo härads valkrets, Västra härads domsagas valkrets samt Östra härads domsagas valkrets. Från och med valet 1896 delades Tveta, Vista och Mo härads valkrets i Tveta härads valkrets samt Vista och Mo häraders valkrets.

Jönköping utgjorde en egen valkrets, medan Gränna ingick i de östgötska småstädernas valkrets: i valen 18661878 Vadstena, Skänninge, Söderköpings och Gränna valkrets, i valen 18811905 Vadstena, Skänninge, Söderköpings, Motala och Gränna valkrets och slutligen i valet 1908 Vadstena, Skänninge, Söderköpings, Motala, Gränna och Askersunds valkrets. Eksjö ingick i valen 18661875 i Växjö, Vimmerby och Eksjö valkrets, i valen 18871893 i Eksjö, Vimmerby och Västerviks valkrets och 18961905 i Västerviks och Eksjö valkrets innan staden i valet 1908 fördes till Växjö och Eksjö valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och hela länet sammanfördes i två nya: Jönköpings läns västra valkrets (inklusive Jönköping) och Jönköpings läns östra valkrets. Från och med valet 1921 utgjorde Jönköpings län slutligen en sammanhållen valkrets också vid valen till andra kammaren. Antalet mandat var nio under hela återstoden av tvåkammarriksdagen.

Ledamöter i andra kammaren

redigera

1922–1924

redigera

1925–1928

redigera

1929–1932

redigera

1933–1936

redigera

1937–1940

redigera

1941–1944

redigera

1945–1948

redigera

1949–1952

redigera

1953–1956

redigera

1957–första riksmötet 1958

redigera

Andra riksmötet 1958–1960

redigera

1961–1964

redigera

1965–1968

redigera

1969–1970

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010
  2. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  3. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 13 juli 2022.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 18 juni 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 30 maj 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 maj 2022.
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 11 maj 2022.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 april 2022.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
  11. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en

Tryckta källor

redigera
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970, (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 127