Öppna huvudmenyn

Tranås kommun

kommun i Jönköpings län, Sverige

Tranås kommun är en kommun i Jönköpings län. Tranås är kommunens centralort vilket gör kommunen till en av de 124 som har en tidigare stad som centralort. Kommunen gränsar i söder till Aneby kommun och i sydväst till Jönköpings kommun i Jönköpings län. I Östergötlands län finns i nordlig riktning Ödeshögs kommun, i öster Boxholms kommun och i sydöst Ydre kommun.

Tranås kommun
Kommun
Stadshuset vid Stadshusbron i Tranås, den 27 april 2007.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortTranås
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda2 030 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal437,73 kvadratkilometer ()[3]
- därav land402,57 kvadratkilometer[3]
- därav vatten35,16 kvadratkilometer[3]
Folkmängd19 019 ()[4]
Bef.täthet47,24 inv./km² (land)
Läge
Tranås Municipality in Jönköping County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°02′00″N 14°58′00″E / 58.033333333333°N 14.966666666667°Ö / 58.033333333333; 14.966666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsEksjö domkrets
Koder
Kommunkod0687[5]
Org.nummer212000-0597[6]
GeoNames2667625
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Adelöv, Linderås och Säby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

1881 bildades Tranås köping genom en utbrytning ur Säby landskommun. I denna landskommun inrättades 17 juni 1903 Tranås Kvarns municipalsamhälle. Detta upplöstes när Tranås stad bildades 1919 av Tranås köping och ytterligare delar ur landskommunen. 1951 införlivades resterande delar av landskommunen i stadskommunen.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Adelövs landskommun i Linderås landskommun.

1967 införlivades Linderås landskommun i Tranås stad. Tranås kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tranås stad.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö tingsrätts domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: En sköld av guld med en trana i naturlig färg stående på ett grönt berg.

Vapnet, ett typexempel på ett talande vapen (en trana på en ås), fastställdes för Tranås stad år 1919. Det registrerades 1974 för kommunen hos Patent- och registreringsverket.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Tranås kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
19 266
1975
  
18 717
1980
  
18 380
1985
  
17 900
1990
  
17 806
1995
  
18 040
2000
  
17 686
2005
  
17 765
2010
  
18 119
2015
  
18 546
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Tranås kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Det finns fyra tätorter i Tranås kommun. Tranås är centralorten. Befolkning 2015:

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Jennie Saxfeldt
Förste vice ordförande S Veronica Holmstedt
Andre vice ordförande SD Björn Forsell

Källa: [10]

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Anders Wilander
Förste vice ordförande S Mikael Stenquist
Andre vice ordförande C Karin Wallin

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Hans Rocén 1998 2006 Moderaterna
  Anders Wilander 2006 Moderaterna

Politiska majoriteter[11]Redigera

År Partier
1994-1998 S
1998-2002 M C KD FP
2002-2006 M C KD FP
2006-2010 M C KD FP
2010-2014 M C KD FP MP
2014-2018 M C KD L
2018- M C KD L

NämnderRedigera

Nämnder 2019-2022 Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden C Magnus Nordgren S Bengt E. Carlsson
Barn- och utbildningsnämnden L Erik Nygårds S Veronica Holmstedt
Bygg- och miljönämnden M Mats Holmstedt S Anders Karlsson
Teknik- och griftegårdsnämnden KD Mats Antonsson S Björn Thiele
Kultur- och fritidsnämnden L Kurre Carlson S Carina Bergman
Valnämnden L Kurre Carlson S Agnetha Lantz
Revisionen S Roland Ström C Christina Gustafsson

Mandatfördelning i Tranås kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDTBCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701188725
188725
4189,5
356
19732169635
2169635
4191,5
356
19762169527
2169527
4191,9
329
19792166638
2166638
4190,1
2912
19821195349
195349
4191,3
2615
19851184639
184639
4189,7
3110
198811815448
185448
4186,4
3011
199111724359
1724359
4186,1
2912
19942124239
2124239
4186,2
2417
1998171132611
1732611
4180,03
2615
200217234510
17234510
4179,68
2318
2006115214459
1524459
4180,58
2615
20101162233311
162233311
4182,89
2120
2014214263239
214263239
4185,44
2120
2018212283239
212283239
4185,39
2516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NäringslivRedigera

Tranås har ett differentierat näringsliv, men den traditionellt starka möbelindustrin med företag som EFG-koncernen, Carpenter Sweden AB, Mitab Produktion AB och Tranås Skolmöbler AB dominerar fortfarande. Även plastindustrin har vuxit sig stark; bland företag inom denna bransch märks AB Euroform och Sonoform AB. Större företag utanför möbel- och plastindustrin inkluderar OEM-koncernen (agenturföretag), Pastejköket AB (livsmedelsföretag), GGP Sweden AB (före detta Stiga AB) och IVT industrier AB (Värmepumpar). Det sistnämnda företaget har under senare år expanderat kraftigt och ingår numera i Robert Bosch GmbH.

Tranås även kallad pälsstaden var under många år känt för sin skinn- och pälsindustri som började etablera sig redan på 1800-talet. De goda jaktmarkerna och närheten till vattnet gjorde Tranås till ett ypperlig plats för skinntillverkning. Industrin hade sin storhetstid på 1960-talet då den sysselsatte cirka 2500 personer i drygt 125 företag,[12] vilket motsvarade 70% av marknaden i Sverige.[13] Det anordnades modeparader på lördagarna och folk vallfärdade till staden för att köpa päls vilket även gynnade övriga näringsgrenar i staden såsom hotell och restauranger. Även The Beatles beställde vargpälsar som tillverkades i Tranås.[13] Men av denna näring finns det i stort sett inget kvar av idag.[12] Det finns dock ett pälsmuseum som sammanfattar denna viktiga del av Tranås industrihistoria.

Tranås United AB är Tranås samägda näringslivsbolag som arbetar för att stadens näringsliv ska växa och utvecklas.

SevärdheterRedigera



UtbildningRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Kommunfullmäktige Tranås kommun
  11. ^ Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014
  12. ^ [a b] ”Körsnär – ett yrke på väg att dö ut”. dagen.se. 25 januari 2006. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140715002903/http://www.dagen.se/vardag/tema/korsnar-ett-yrke-pa-vag-att-do-ut/. Läst 15 juli 2014. 
  13. ^ [a b] ”Täckjackorna förändrade livet i Tranås”. dn.se. 12 december 2002. http://www.dn.se/ekonomi/tackjackorna-forandrade-livet-i-tranas/. Läst 15 juli 2014. 


Externa länkarRedigera