Wikipedia

Miljöpartiet

svenskt politiskt parti
Artikel Diskussion
(Omdirigerad från Miljöpartiet de Gröna)

Miljöpartiet de gröna (MP), vanligen Miljöpartiet, är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981.[8] Partiet växte fram främst ur miljörörelsen och fredsrörelsen och var ursprungligen en reaktion mot kärnkraftsomröstningen, blockpolitik och vad man uppfattade som bristande deltagardemokrati och jämställdhet i andra partier.[9][10][11] Dess tillkomst inspirerades av andra gröna partier som det tyska Die Grünen[10] som anammar den gröna ideologin. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Miljöpartiet de gröna.[12]

Miljöpartiet de gröna
FörkortningMP
LandSverige
SpråkrörPer Bolund (Avgår hösten 2023)
Märta Stenevi
PartisekreterareKatrin Wissing
GruppledareAnnika Hirvonen
Rasmus Ling
Grundat20 september 1981
HuvudkontorPustegränd 1–3, Stockholm
Antal medlemmar9 530[1] (8)
Politisk ideologiGrön ideologi
Ekologism
Feminism
Politisk positionCenter–Vänster[2]
Internationellt samarbetsorganGlobal Greens
Europeiskt samarbetsorganEuropeiska gröna partiet
Politisk grupp i EuropaparlamentetG/EFA-gruppen
Färg(er)Grön
UngdomsförbundGrön Ungdom (GU)
StudentförbundGröna Studenter (GS)
Europaparlamentet[3][4]
Röstandel
11,52 %
Mandat
3 / 21
Riksdagen[5]
Röstandel
5,08 %
Mandat
18 / 349
Regionfullmäktige[6][7]
Röstandel
3,23 %
Mandat
31 / 1 720
Kommunfullmäktige[6][7]
Röstandel
3,82 %
Mandat
309 / 12 614
Webbplats
www.mp.se
Svensk politik
Politiska partier
Val

Miljöpartiet har en kvinnlig och en manlig partiledare, benämnda språkrör, vilka (sedan januari 2021) är Märta Stenevi och Per Bolund. Partiet är det näst minsta i riksdagen, med 18 mandat av 349, efter att ha fått 5,08% procent av rösterna i riksdagsvalet 2022.[13] I Europaparlamentsvalet 2019 fick Miljöpartiet 2 mandat, efter att ha fått 11,52 procent av rösterna.[3] I parlamentet är Miljöpartiet en del av Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA). Partiet är medlem av det Europeiska gröna partiet. Miljöpartiet har sitt starkaste stöd i storstadsregionerna Stockholms och Göteborgs kommuners riksdagsvalkretsar,[14] bland högutbildade väljare samt bland unga kvinnor.[15][16]

I den nationella svenska blockpolitiken brukar Miljöpartiet på senare år räknas till det rödgröna blocket eller som knutet till vänsterblocket,[10] och ingick efter riksdagsvalet 2014 i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna. I november 2021 lämnade Miljöpartiet regeringssamarbetet till följd av att Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budget bifölls i riksdagens kammare.[17] Redan i valrörelsen inför riksdagsvalet 2010 samarbetade partiet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som De rödgröna. År 2011 gjorde partiet dock en uppgörelse om migrationsfrågor med den borgerliga Regeringen Reinfeldt. Mellan 1998 och 2006 hade Miljöpartiet ett parlamentariskt samarbete med den socialdemokratiska Regeringen Persson och Vänsterpartiet.

Politiken och visionerna i korthet Redigera

På sin hemsida (2018) lyfter Miljöpartiet fram fyra områden som särskilt viktiga. För det första miljöpolitiken, där Miljöpartiet vill skydda skogar, hav och den biologiska mångfalden. Men även att Miljöpartiet vill satsa på ekologisk mat, förnybar energi, hållbara transporter och grön ekonomi. För det andra klimatpolitiken, där Miljöpartiet vill att Sverige ökar takten för att bli fossilfritt. För det tredje skola och utbildning, där Miljöpartiet vill satsa på tidiga insatser, bättre villkor och högre lön för lärarna samt ökad jämlikhet mellan och i skolorna. Och för det fjärde migration och lika rätt, där Miljöpartiet framhåller sin vision om en värld utan gränser "där alla kan flytta, men ingen tvingas fly".

Historia Redigera

Huvudartikel: Miljöpartiet de grönas historia

Bildandet Redigera

Initiativet till att bilda ett nytt parti kom till stor del från Per Gahrton, tidigare riksdagsman för Folkpartiet (nu Liberalerna) och ordförande i Folkpartiets Ungdomsförbund, FPU (nu Liberala ungdomsförbundet).[10] År 1980 gav Gahrton ut boken Det behövs ett framtidsparti och vid ungefär samma tid bildades Aktionsgruppen för ett framtids- och miljöparti. Riksdagspartiernas sätt att hantera folkomröstningen om kärnkraften 1980 spelade också stor roll.[10]

Miljöpartiet bildades 1981 i Karolinska Läroverkets aula i Örebro och ville då placera sig utanför vänster-högerskalan och ansåg sig varken tillhöra det borgerliga eller socialistiska blocket.[10] Miljöpartiet hade även en bakgrund från lokala partier med grön profil som fanns innan Per Gahrton tog sitt initiativ, främst Stockholmspartiet som hade en vågmästarroll mellan blocken i Stockholms kommunfullmäktige[10] och lokala partier i Skåne.[källa behövs] Många aktiva vid partiets bildande 1981 hade tidigare engagerat sig i olika miljögrupper (miljörörelsen), fredsgrupper (fredsrörelsen), hyresgästföreningar, djurrättsorganisationer, m.m.[11]

1982–1997 Redigera

Partiet deltog för första gången i riksdagsvalet 1982, och fick då 1,7 procent av rösterna och kom således inte in i riksdagen.[10] På denna tid hade man inte några fasta partiledare utan partiet företräddes utåt av den som för tillfället var sammankallande i partiets politiska utskott.[10] Första partiledare i denna mening var Eva Sahlin (nu gift Bovin) från Hudiksvall.[11] I valrörelsen 1982 företräddes partiet av Ragnhild Pohanka.[11] Någon partistyrelse fanns inte förrän 1992.[10] På förtroenderådets möte hösten 1984 inrättades systemet med två språkrör – en man och en kvinna (Per Gahrton och Ragnhild Pohanka).[10] På extrakongressen i januari 1985 ändrades partinamnet till Miljöpartiet de gröna efter inspiration från andra gröna partier i Europa.[11] I samband med extrakongressen lämnade också en del medlemmar som förespråkade räntefri, så kallad ekologisk ekonomi Miljöpartiet och bildade Ekologiska partiet.[18] Inte heller 1985 lyckades man ta sig in i riksdagen.

Miljöpartiet kom däremot in i riksdagen i 1988 års val – vilket sägs vara på grund av debatter om säldöd[10] och algblomning.[11] Partiet fick då 5,5 procent, vilket resulterade i 20 riksdagsledamöter.[10] Det var första gången på 70 år som ett nytt parti tog sig in i den svenska riksdagen under eget namn utan valsamverkan.[10]

1991 fick Miljöpartiet 3,4 procent och hamnade utanför riksdagen.[10] De blev därmed också det första partiet på 70 år som åkte ur riksdagen. Inför valet 1994 gjordes en större valkampanj och därmed kom Miljöpartiet åter in i riksdagen med 5,0 procent.[10] År 1995, i det första Europaparlamentsvalet, fick partiet 17,2 procent.[10]

1998–2013 Redigera

I 1998 års riksdagsval backade partiet med 0,5 procentenheter (till 4,5 procent)[19] men vann politiskt inflytande när Socialdemokraterna bildade en minoritetsregering genom samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.[20] Som stödparti till regeringen Persson 1998-2002 kunde partiet infria 12 av valmanifestets 32 explicita löften, bland annat grön skatteväxling.[21] Socialdemokratiska stödröster bidrog sannolikt till att partiet höll sig kvar i riksdagen år 2002 med 4,65 procent av rösterna.[11]

Miljöpartiet har flera gånger fått avsevärt fler röster i EU-valen än riksdagsvalen.[9] Kravet på att lämna Europeiska unionen var länge en profilfråga för partiet,[10] men avskaffades hösten 2008 efter en medlemsomröstning.[22] I folkomröstningen om införande av euron i Sverige 2003 stödde Miljöpartiet den vinnande nej-sidan.[23] Miljöpartiet har med åren alltmer närmat sig Socialdemokraterna och räknas nu till det rödgröna blocket på riksnivå även om partiet haft uppgörelser med Allians-regeringen.[24][25]

2014– Redigera

Mellan 2014 och 2021 ingick Miljöpartiet i regeringen Löfven I, II och III.

I regeringsställning i regeringen Löfven I fick partiet igenom en fördubblad budget för klimat och miljö.[26] Man fick även igenom stängning av kärnkraftsreaktorer, stopp för försäljning av utsläppsrätter till andra länder,[27] ny klimatlag,[28] ny kemikalielagstiftning,[29] flygskatt[30] höjd energiskatt på drivmedel,[31] och höjda utsläppsavgifter. Miljöpartiet hade en pådrivande roll i att samförståndsavtalet med Saudiarabien bröts[32] och att höghastighetsjärnväg i Sverige tidigareläggs till 2045,[33] med flera järnvägssatsningar.[34][35]

Sverige mottog under mandatperioden ett rekordstort antal flyktingar, men valmanifestets löfte om att aldrig göra det svårare för människor att fly till Sverige[36] kunde inte hållas efter oktober 2015.[37][38][39] Partiet övervägde att lämna regeringen inför beslutet men hävdar att de genom att stanna undvek en ändå hårdare flyktingpolitik.[40] Emellertid lyckades Miljöpartiet delvis driva igenom sitt förslag om gymnasielagen 2018 (förlängt uppehållstillstånd för ensamkommande flyktingbarn som väntat länge på Migrationsverkets negativa beslut).[41][42]

Partiet skadades under mandatperioden 2014 till 2019 av en förtroendekris efter att flera vallöften inte kunnat infrias. Däribland löften om generös migrationspolitik, Förbifart Stockholm, Vattenfalls kolkraft i Tyskland, arbetstidsförkortning samt nedläggning av Bromma flygplats.[27][43] 67 procent av valmanifestets 231 löften[36] bedömdes i augusti 2018 vara helt eller delvis uppfyllda.[43] Miljöpartiet gav sitt stöd till värdlandsavtalet med Nato, trots att partiprogrammet föreskriver alliansfrihet, demilitariserade zoner och förhindrande av Natoövningar på svensk mark.[44] Åsa Romson avgick som statsråd i maj 2016, efter att hon ersatts som språkrör av Isabella Lövin på Miljöpartiets kongress.[45] Gustav Fridolin avgick från regeringen i januari 2019 vid bildandet av regeringen Löfven II, och som språkrör i maj 2019 då han efterträddes av Per Bolund.

Vid statsministeromröstningen 24 november 2021 valdes en tvåpartiregering inkluderande Miljöpartiet, som samma dag valde att stå utanför Regeringen Andersson. Orsaken som angavs var att högeroppositionens budget samma dag hade bifallits i riksdagen.[46]

Ideologi Redigera

Partiet vill att politiken inte bara ska eftersträva förbättrad materiell standard hos dagens svenska befolkning, utan också ta hänsyn till natur, djur, kommande generationer och hela världens befolkning.[9] Därför är hållbar utveckling, miljö och klimat partiets viktigaste frågor. Andra viktiga frågor för partiet är migrationspolitik, fred och jämställdhet.[9][44] Miljöpartiet formulerar sin politik utifrån vad man kallar en trefaldig solidaritet med det ekologiska kretsloppet, kommande generationer och världens alla människor. Partiet förespråkar en kretsloppsekonomi där människor återvinner material, lever av förnybara resurser och inte tär på sin omgivning, något man anser att ständig traditionell ekonomisk tillväxt gör.[44] Partiet vill sätta livskvalitet istället för materiell tillväxt som ledstjärna för utvecklingen, men har på senare år beskrivit teknisk utveckling och god ekonomi som nödvändigt för att möjliggöra grön ekonomi;[11] en uppfattning som betecknas ekomodernism.[47]

Partiet betonar vikten av deltagardemokrati och profilerar sig konkret främst inom områden som miljö och energi men ofta även i frågor som asylrätt, jämställdhet, feminism, pacifism, friår, medborgarlön, arbetstidsförkortning, djurskydd och brett kulturutbud.[källa behövs] 2014 började man även att profilera sig inom skolan, vilket man också gjorde till en huvudfråga.[48] Miljöpartiet var pådrivande i friskolereformen men sedan partikongressen 2013 säger Miljöpartiet nej till vinstuttag i välfärden.[44]

Partiprogrammet börjar: "Miljöpartiet de gröna är en del av en världsomspännande grön politisk rörelse. Tillsammans kämpar vi för långsiktigt hållbara, demokratiska samhällen, där människor tar ansvar, både lokalt och globalt. Vår vision är samhällen som lever i fredlig samexistens, verkar i jämlikt samarbete och där människor, djur och natur respekteras."[44]

 
Sveriges politiska partier på den generella höger-vänster-skalan enligt väljarna, 1979-2006[49]

De senaste årens allianser på riksplanet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har gjort att partiet har setts som ett parti tillhörande riksdagens vänsterblock.[10] Samverkan har dock alltid av de ingående parterna beskrivits som röd-grönt.[10]

På den ideologiska GAL–TAN-skalan ger en forskargrupp Miljöpartiet en ytterlighetsplacering som mer grönt, alternativt och libertarianskt (för individens självständighet och valfrihet) och mindre traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt, än övriga riksdagspartier, nästan lika långt ut som feministiskt initiativ och piratpartiet, strax bortom vänsterpartiet och centerpartiet år 2014.[50] Forskarna gav Miljöpartiet en center-vänsterposition, omedelbart till höger om socialdemokraterna på den ekonomiska höger–vänster-skalan, och omedelbart till vänster om socialdemokraterna på den traditionella höger-vänster-skalan.[50][51] Även enligt väljarna hade Miljöpartiet en placering strax till höger om socialdemokraterna 2014, men låg betydligt närmare det borgerliga blocket på 1980-talet.[49]

Symbol Redigera

 
Maskros är partisymbolen.

Miljöpartiets partisymbol är maskrosen.[52]

Organisation Redigera

Miljöpartiet tillämpar en rotationsprincip som innebär att ingen bör sitta på ett externt uppdrag längre än tre mandatperioder i en följd, internt tillämpas ofta en nioårsregel.[53]

Medlemsutveckling Redigera

Medlemsutveckling i Miljöpartiet de gröna 1987–2020
År Medlemmar
1987
  
 5 500
1988
  
 8 500
1989
  
 8 000
1990
  
 7 600
1991
  
 6 900
1992
  
 6 400
1993
  
 5 300
1994
  
 6 500
1995
  
 5 600
1996
  
 6 950
1997
  
 7 500
1998
  
 7 900
1999
  
 7 285
2000
  
 6 918
2001
  
 6 701
2002
  
 8 011
2003
  
 7 483
2004
  
 7 178
2005
  
 7 249
2006
  
 9 543
2007
  
 9 045
2008
  
 9 111
2009
  
 10 635
2010
  
 15 544
2011
  
 14 648
2012
  
 13 354
2013
  
 13 760
2014
  
 20 214
2015
  
 16 735
2016
  
 13 689
2017
  
 10 719
2018
  
 12 418
2019
  
 10 588
2020
  
 9 530
2021
  
 10 073
2022
  
 14 778

Valresultat Redigera

Valresultat för Miljöpartiet de gröna i procent
Årtal Riksdagsval Landstingsval Kommunalval
1982 1,65 1,9 1,6
1985 1,50 2,0 2,5
1988 5,53 4,8 5,6
1991 3,38 3,1 3,6
1994 5,02 4,6 5,3
1998 4,49 4,4 4,8
2002 4,65 3,9 4,3
2006 5,24 4,7 4,9
2010 7,34 6,9 7,1
2014 6,89 7,21 7,76
2018 4,41 4,12 4,62
2022 5,08 3,23 3,82

Fördjupning av resultat i riksdagsval Redigera

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
198291 7871,65 %1,650 av 3490[54]
198583 6451,50 %−0,150 av 3490[54]
1988296 9355,53 %4,0320 av 34920[54]
1991185 0513,38 %−2,150 av 349−20[54]
1994279 0425,02 %1,6418 av 34918[54]
1998236 6994,49 %−0,5316 av 349−2[54]
2002246 3924,65 %0,1617 av 3491[54]
2006291 1215,24 %0,5919 av 3492[54]
2010437 4357,34 %2,0925 av 3496[55]
2014429 2756,89 %−0,4525 av 3490[56]
2018285 8994,41 %−2,4716 av 349−9[57]
2022329 2425,08 %0,6718 av 3492[58]

Europaparlamentsval Redigera

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
1995462 09217,22 %17,224 av 223[59]
1999239 9469,49 %−7,732 av 22−2[59]
2004142 7045,96 %−3,531 av 19−1[59]
2009349 11411,02 %5,062 av 181[59]
2014572 59115,41 %4,394 av 202[59]
2019478 25811,52 %−3,893 av 21−1[3]

Partistyrelsen Redigera

Partistyrelsen är Miljöpartiets högsta beslutande organ mellan kongresserna.[60] Medlemmar i partistyrelsen i Miljöpartiet (2021–2023) är:[61]

Medlemmar i partistyrelsen i Miljöpartiet (2019–2021) var:[62]


Tidigare (2018) i partistyrelsen har bland annat suttit:

Riksdagsledamöter Redigera

 
Inuti riksdagen.

Det står i Miljöpartiets stadgar att ingen riksdagsledamot får sitta längre än tre mandatperioder i följd. Efter det får personen inte väljas till samma uppdrag igen inom tre år. När listan till riksdagsval väljs används principen varannan kvinna varannan man, för att uppnå en jämn könsfördelning.[53] De för närvarande[när?] sittande riksdagsledamöterna är:[65]

Europaparlamentariker Redigera

Det är infört i Miljöpartiets stadgar att ingen Europaparlamentariker får sitta längre än två mandatperioder i följd, personen får därefter inte väljas till samma uppdrag igen inom tre år. När listan till Europaparlamentsval väljs används principen varannan kvinna, varannan man, för att uppnå en jämn könsfördelning.[53] De för närvarande sittande Europaparlamentarikerna är sedan valet 2019:

Europaparlamentariker 2014–2019 var:[67]

Språkrör Redigera

Partiet har valt att i stället för partiledare ha två språkrör, ett manligt och ett kvinnligt. Detta dels av jämställdhetsskäl (för att uppnå jämlikhet på alla nivåer), dels eftersom partiet förespråkar kortare arbetstider då två språkrör kan dela på arbetet.[71] Ännu ett skäl som förs fram är att språkrörens uppgift är att föra ut partiets politik, inte att leda partiet. [källa behövs] Enligt partiets stadgar får språkrören inte inneha den posten mer än tio år i rad.[72] Vid kongressen 2009 röstade man igenom att språkrör ska kunna bli statsråd.[73] Bland partiets tidigare språkrör märks Per Gahrton, Eva Goës, Birger Schlaug, Marianne Samuelsson, Maria Wetterstrand, Gustav Fridolin och Isabella Lövin. Nuvarande språkrör (2021) är Per Bolund och Märta Stenevi. Ett av partiets två första språkrör – Ragnhild Pohanka – har numera lämnat Miljöpartiet och gått över till Vänsterpartiet.[74]

Språkrörshistorik Redigera

Miljöpartiets språkrör sedan 1984.[75]

Åren Kvinna Man
1981–1984 Alternerande sammankallande i politiska utskottet.
1984–1985 Ragnhild Pohanka Per Gahrton
1985–1986 Birger Schlaug
1986–1988 Eva Goës
1988–1990 Fiona Björling Anders Nordin
1990–1991 Margareta Gisselberg Jan Axelsson
1991–1992 Vakant
1992–1999 Marianne Samuelsson Birger Schlaug
1999–2000 Lotta Nilsson Hedström
2000–2002 Matz Hammarström
2002–2011 Maria Wetterstrand Peter Eriksson
2011–2016 Åsa Romson Gustav Fridolin
2016–2019 Isabella Lövin
2019–2021 Per Bolund
2021– Märta Stenevi

Grafisk tidsaxel Redigera

Märta SteneviMärta SteneviIsabella LövinÅsa RomsonMaria WetterstrandLotta Nilsson HedströmLotta Nilsson HedströmMarianne SamuelssonMargareta GisselbergMargareta GisselbergFiona BjörlingFiona BjörlingEva GoësRagnhild PohankaRagnhild PohankaPer BolundGustav FridolinPeter Eriksson (politiker)Matz HammarströmMatz HammarströmBirger SchlaugJan Axelsson (politiker)Jan Axelsson (politiker)Anders NordinAnders NordinBirger SchlaugPer GahrtonPer Gahrton

Partisekreterare Redigera

Sammankallande/Ordförande i partistyrelsen Redigera

Sammankallande/Ordförande leder partistyrelsen i dess arbete. (På kongressen 2021 ändades titeln från sammankallande till ordförande) [källa behövs]

Gruppledare i riksdagen Redigera

Miljöpartiet har, till skillnad mot övriga partier, två gruppledare i riksdagen. Dessa leder riksdagsgruppens arbete.[källa behövs]

Valresultat Redigera

 
Resultat i riksdagsvalet 2022 på kommunnivå

Resultat i riksdagsval per kommun Redigera

Kontroverser Redigera

Syn på vetenskapen Redigera

Miljöpartiet kritiserades 2005 av föreningen Vetenskap och Folkbildning för ovetenskapliga tendenser. Enstaka företrädare för partiet har under åren understött pseudovetenskap med ockulta inslag som antroposofisk behandling, biodynamisk odling och homeopati. Emellertid betonar partistyrelsen vikten av vetenskaplig grund.[80] Bland miljöpartiets väljare finns fler som är benägna att sätta tilltro till alternativmedicin, healing, paranormala fenomen och konspirationsteorier om chemtrails och läkemedelsindustrin än andra väljare, men partiet har å andra sidan även många väljare som har högt förtroende för den vetenskapliga metoden.[81]

Politisk infiltration Redigera

Kommunpolitikern Ali Khalil, från Miljöpartiet, ska år 2018 tillsammans med en lokal förening ha erbjudit Moderaterna 3 000 röster för bygglov för en moské i Botkyrka.[82][83] Efter avslöjandet uteslöts Khalil ur partiet, och händelsen beskrevs av kritiker som försök till islamistisk infiltration.[84]

Även fd statsrådet Mehmet Kaplans deltagande i sammankomster som även haft deltagare som tillhör antisemitiska, islamistiska och turk-nationalistiska kretsar har pekats på som försök till politisk infiltration.[85]

Se även Redigera

Referenser Redigera

  1. ^ ”15 000 medlemmar lämnade Socialdemokraterna”. Sveriges Radio. 29 januari 2021. https://sverigesradio.se/artikel/15-000-medlemmar-lamnade-socialdemokraterna. Läst 24 maj 2021. 
  2. ^ ”Valmanifest 2010”. Miljöpartiet. Arkiverad från originalet den 8 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120208063138/http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=205238. 
  3. ^ [a b c] ”Fördelning av mandat i Europaparlamentet och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 31 maj 2019. sid. 3. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf. Läst 31 maj 2019. 
  4. ^ ”Europaparlamentet – PROTOKOLL från sammanträdet måndagen den 10 februari 2020”. 10 februari 2020. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/PV-9-2020-02-10_SV.pdf. Läst 22 april 2020. 
  5. ^ ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 17 september 2022. sid. 86. https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_00_RD.pdf. Läst 19 september 2022. 
  6. ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022. 
  7. ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022. 
  8. ^ Miljöpartiets webbplats
  9. ^ [a b c d] Miljöpartiet de gröna i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 maj 2018.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Torbjörn Nilsson (2010), Miljöpartiets historia, Tidningen Populär historia
  11. ^ [a b c d e f g h] Birger Schlaug, "Miljöpartiet de Grönas språkrör - historien från Eva Sahlin till Maria Wetterstrand". Texter publicerade på bloggen schlaug.se under våren 2010, redigerade av Mikaela Holm.
  12. ^ ”Registrerade partibeteckningar”. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 5 mars 2018. 
  13. ^ ”Valresultat 2022 – för riksdagsvalet, region- och kommunval”. valresultat.svt.se. https://valresultat.svt.se/2022/index.html. Läst 26 oktober 2022. 
  14. ^ ”Röstfördelning per riksdagsvalkrets”. Valmyndigheten. 19 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 5 mars 2018. 
  15. ^ ”MP och FI starkt bland unga”. SVT Nyheter. 26 maj 2014. https://www.svt.se/nyheter/val2014/mp-och-fi-starkt-bland-unga. Läst 18 augusti 2018. 
  16. ^ ”Partisympatiundersökningen maj 2021”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/publikationer/partisympatiundersokningen-maj-2021/. Läst 6 november 2021. 
  17. ^ ”MP lämnar regeringen: ”Kan inte genomföra politik som SD förhandlat fram””. Omni. https://www.omni.se/mp-lamnar-regeringen-kan-inte-genomfora-politik-som-sd-forhandlat-fram/a/rEVdLA. Läst 24 november 2021. 
  18. ^ Ola Säll (1985-04-07) Ekologer bildar nytt miljöparti, Svenska Dagbladet, sid:6
  19. ^ https://historik.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/index.html Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. läst 2018-05-08
  20. ^ Bitte Hammargren & Anita Kratz (1998-09-24) V och mp stöder s-ledd regering, Svenska Dagbladet, sid:5
  21. ^ Adrian Talaney (2009), Kan man infria vallöften utan att sitta i regeringen? En studie i Vänsterpartiet och Miljöpartiets vallöftesinfriande under mandatperioden 1998-2002. Studentuppsats statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Sid 24
  22. ^ ”Mp slopar krav på EU-utträde”. Svenska Dagbladet. 6 oktober 2008. http://www.svd.se/mp-slopar-krav-pa-eu-uttrade. Läst 22 januari 2015. 
  23. ^ Mats Hallgren (2002-09-02) Taktik gömma EMU-frågan, Svenska Dagbladet, sid:10
  24. ^ "'Historisk' enighet om migration", svd.se, 3 mars 2016. Åtkomst den 12 december 2016.
  25. ^ "Kan lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand fixa lärarbristen?" (vid 41m50s), Ekots lördagsintervju, 17 december 2016. Åtkomst den 17 december 2016.
  26. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (20 september 2016). ”Budgeten för 2017 på fem minuter”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/09/budgeten-for-2017-pa-fem-minuter/. Läst 24 augusti 2017. 
  27. ^ [a b] Lista: Så har det gått med regeringens vallöften Arkiverad 7 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine., Metro 2018-02-08
  28. ^ Från och med idag har Sverige en klimatlag, Pressmeddelande regeringen 2018-01
  29. ^ Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning, Pressmeddelande regeringen mars 2015
  30. ^ Skatt på flygresor, pressmeddelande regeringen juni 2017
  31. ^ Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel, Pressmeddelande regeringen augusti 2015
  32. ^ http://www.expressen.se/nyheter/miljopartiet-hotade-att-lamna-regeringen/
  33. ^ Höghastighetståg: Mp ställde ultimatum till s, Aftonbladet 2018-04-17
  34. ^ Regeringen söker medfinansiring från EU för dubbelspårsutbyggad Arkiverad 2 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine., Nya ostkustbanan
  35. ^ Regeringen påbörjar Norrbottniabana upp till Skellefteå
  36. ^ [a b] ”Valmanifest 2014”. Arkiverad från originalet den 12 september 2022. https://web.archive.org/web/20220912200351/https://www.mp.se/politik/valmanifest2014/. Läst 8 maj 2018. 
  37. ^ ”Regeringen stärker den inre utlänningskontrollen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/paflykt/article21508521.ab. Läst 4 mars 2016. 
  38. ^ ”V utanför flyktinguppgörelse - DN.SE”. DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/politik/v-utanfor-flyktinguppgorelse/. Läst 24 oktober 2015. 
  39. ^ ”Regeringen: Ny lagstiftning för färre asylsökande”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-utokade-id-kontroller-vid-gransen. Läst 24 februari 2016. 
  40. ^ ”Lövin: ”Ingen hemlighet att vi övervägde att lämna””. Omni. https://omni.se/lovin-ingen-hemlighet-att-vi-overvagde-att-lamna/a/e1x4AM. Läst 18 augusti 2018. 
  41. ^ Löfvens vinglande i flyktingfrågan fortsätter, Aftonbladet 2017-11-27
  42. ^ Centerpartiet säger ja till ensamkommande, Dagens industri 2018-02-13
  43. ^ [a b] ”Expert: "Brutna löften spelar större roll än genomförda"”. Dagens nyheter. 22 augusti 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/brutna-loften-spelar-storre-roll-an-genomforda/. 
  44. ^ [a b c d e] Miljöpartiets partiprogram, beslutat på kongressen 2013
  45. ^ ”Här är Löfvens nya regering”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-lofvens-nya-regering. Läst 24 augusti 2017. 
  46. ^ ”Miljöpartiet lämnar regeringen – ny statsministeromröstning kan vänta”. SVT Nyheter. 24 november 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/miljopartiet-lamnar-regeringen-ny-statsministeromrostning-vantar. Läst 13 januari 2022. 
  47. ^ Birger Schlaug, "Några tankar till mp inför skrivande av nytt partiprogram", januari 2010
  48. ^ ”Nyvalet, partiernas viktigaste frågor”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150224112901/http://nyvalet.se/partiernas-viktigaste-fragor-infor-valet-extravalet/. Läst 24 februari 2015. 
  49. ^ [a b] SCB, Valundersökningar 1979-2006. Se även visualisering för 1979-2014 på Torbjörn Bergmans blogg (2016).
  50. ^ [a b] ”Grafik: Det här är GAL-TAN-skalan”. Sveriges Radio. 5 april 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6924173. 
  51. ^ ”CHES Stats” (på engelska). Chapel Hills Experts Survey (CHESDATA.EU). Arkiverad från originalet den 24 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191024045847/https://www.chesdata.eu/ches-stats. Läst 24 oktober 2019. 
  52. ^ ”Registrerade Partibeteckningar”. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 5 mars 2018. 
  53. ^ [a b c] ”Miljöpartiet de grönas stadgar, antagna vid kongressen 2015”. Miljöpartiet. http://www.mp.se/om/stadgar. 
  54. ^ [a b c d e f g h] ”Allmänna val, valresultat”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160129201830/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Demokrati/Allmanna-val/Allmanna-val-valresultat/. 
  55. ^ ”Val till riksdagen 2010”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. 
  56. ^ ”Val till riksdagen 2014”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. 
  57. ^ ”Val till riksdagen 2018”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-landsting-och-kommun/2018/valresultat.html. 
  58. ^ ”Val till riksdagen 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-landsting-och-kommun/2022/valresultat.html. 
  59. ^ [a b c d e] ”Valresultat Europaparlamentsval”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160129185501/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Demokrati/Allmanna-val/Europaparlamentsval-valresultat/. 
  60. ^ ”Partistyrelsen”. Miljöpartiet. https://www.mp.se/om/partistyrelse. Läst 15 april 2020. 
  61. ^ ”Partistyrelsen är vald – för perioden 2021-2023”. 27 september 2021. https://www.mp.se/orust/just-nu/partistyrelsen-ar-vald-perioden-2021-2023/. Läst 19 augusti 2022. 
  62. ^ Manell, Johan (6 maj 2019). ”MP-kongress gick emot valberedningen – Stenevi ny partisekreterare”. Altinget: miljö och energi. https://www.altinget.se/miljo/artikel/mp-kongress-gick-emot-valberedningen-stenevi-ny-partisekreterare. Läst 15 april 2020. 
  63. ^ Zare, Shohreh (5 maj 2019). ”Emmali Jansson vald till MP:s partistyrelse”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/emmali-jansson-vald-till-mp-s-partistyrelse. Läst 15 april 2020. 
  64. ^ ”Eskilstunabo vald till topposition i Miljöpartiet”. www.ekuriren.se. 10 juni 2019. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201001073802/https://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/eskilstunabo-vald-till-topposition-i-miljopartiet-sm5165693.aspx. Läst 15 april 2020. 
  65. ^ ”Val till riksdagen – Valda”. Valmyndigheten. 19 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/valda.html. Läst 22 januari 2015. 
  66. ^ Haglund, Fredrik (20 januari 2020). ”Miljöpartiet växer med brexit”. Nyhetssajten Europaportalen. https://www.europaportalen.se/2020/01/miljopartiet-vaxer-med-brexit. Läst 15 april 2020. 
  67. ^ ”Svenska Europaparlamentariker 2014–2019”. Europaparlamentet Sverige. http://www.europarl.europa.eu/sweden/sv/svenska-europaparlamentariker-2014-2019.html. Läst 5 maj 2019. 
  68. ^ ”svt.se”. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/jakop-dalunde-tar-over-i-eu-parlamentet. Läst 21 november 2016. 
  69. ^ ”Linnéa Engström (mp) till Europaparlamentet”. Dagens Opinion. 3 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009113213/http://www.dagensopinion.se/linn%C3%A9a-engstr%C3%B6m-mp-till-europaparlamentet. Läst 22 januari 2015. 
  70. ^ ”MP-toppen hoppar av i protest: ”MP har blivit som S””. Aftonbladet. 21 februari 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VRVbwd/mp-toppen-hoppar-av-i-protest-mp-har-blivit-som-s. Läst 5 maj 2019. 
  71. ^ ”Miljöpartiet de gröna – Vanliga skolfrågor”. 16 mars 2009. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121019123111/http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=166162. Läst 13 februari 2011. 
  72. ^ ”Stadgar”. Miljöpartiet. https://www.mp.se/om/stadgar/. Läst 17 augusti 2023. 
  73. ^ ”MP:s språkrör får bli ministrar”. Dagens Nyheter. 17 maj 2009. http://www.dn.se/nyheter/politik/mps-sprakror-far-bli-ministrar/. 
  74. ^ ”Ragnhild – en evig aktivist”. Dalarnas Tidningar. 29 maj 2012. https://www.dt.se/artikel/ragnhild-en-evig-aktivist. 
  75. ^ ”Kongresser, tidigare språkrör och viktiga datum i Miljöpartiets historia”. Miljöpartiet. http://www.mp.se/om/historia/fakta. Läst 22 januari 2015. 
  76. ^ Nya namn i Miljöpartiets styrelse 2022-12-03
  77. ^ ”MP får två kvinnliga gruppledare”. Aftonbladet. 27 november 2019. https://www.aftonbladet.se/a/Vbrj4l. Läst 20 mars 2020. 
  78. ^ ”Karolina Skog / Miljöpartiet”. mp.se. 1 mars 2021. Arkiverad från originalet den 21 december 2021. https://web.archive.org/web/20211221144519/https://www.mp.se/om/karolina-skog. Läst 1 mars 2021. 
  79. ^ ”Rasmus Ling ny gruppledare för MP i riksdagen”. mp.se. 16 december 2021. https://press.mp.se/posts/pressreleases/rasmus-ling-ny-gruppledare-for-mp-i-riksdagen. Läst 11 januari 2022. 
  80. ^ Jesper Jerkert, ”Miljöpartiet och vetenskapen”, Folkvett 2005
  81. ^ ”Vof-undersökningen 2015”
  82. ^ ”Ali Khalil (MP) utesluten från partiet – lovade M 3 000 röster”. nyheter24.se. 7 september 2018. https://nyheter24.se/maktkamp24/913936-ali-khalil-mp-utesluten-fran-partiet-lovade-m-3-000-roster. Läst 22 februari 2019. 
  83. ^ ”MP-politiker får gå efter UG-uppgifter”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/4deBBR. Läst 22 februari 2019. 
  84. ^ Fokus, Aktuellt. ”Före detta MP-riksdagsmannen varnar för islamiseringen i Sverige”. Aktuellt FokusE. https://aktuelltfokus.se/fore-detta-mp-riksdagsmannen-varnar-for-islamiseringen-i-sverige/. Läst 22 februari 2019. 
  85. ^ antisemitism, Svenska kommittén mot. ”SKMA: Några ord om Kaplan-affären : Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)”. https://skma.se/blogg/2016/06/skma-nagra-ord-om-kaplan-affaren/. Läst 22 februari 2019. 

Externa länkar Redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Miljöpartiet&oldid=53921083”