Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Nässjö kommun

kommun i Jönköpings län, Sverige

Nässjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Nässjö.

Nässjö kommun
Kommun
Stadshuset i Nässjö oktober 2013.jpg
Nässjö stadshus (kommunhus)
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortNässjö
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda3 830 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal988,5 kvadratkilometer ()[3]
- därav land930,17 kvadratkilometer[3]
- därav vatten58,33 kvadratkilometer[3]
Folkmängd31 479 ()[4]
Bef.täthet33,84 inv./km² (land)
Läge
Nässjö Municipality in Jönköping County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°39′00″N 14°41′00″E / 57.65°N 14.683333333333°Ö / 57.65; 14.683333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsEksjö domkrets
Koder
Kommunkod0682[5]
Org.nummer212000-0548[6]
GeoNames2690167
Redigera Wikidata

Kommunen ligger på det som brukar benämnas småländska höglandet. Den högsta punkten är Tomtabacken, tillika högsta punkten i hela Götaland, som sträcker sig 377 meter över havet.

Nässjö kommun är belägen i de norra delarna av landskapet Småland och gränsar till Aneby kommun i norr, Eksjö kommun och Vetlanda kommun i öster, Sävsjö kommun i söder, Vaggeryds kommun i sydväst samt Jönköpings kommun i väster, alla i Jönköpings län. Emån rinner upp från Storesjön norr om Bodafors varifrån den först rinner söderut innan den tar av åt öster.

Kommunen ligger i Tveta, Vedbo och Njudung, tre av Smålands traditionella små länder.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Almesåkra, Barkeryd, Bringetofta, Flisby, Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö, Norra Solberga och Nässjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Nässjö municipalsamhälle inrättades 12 augusti 1881 och uppgick i Nässjö köping som bildades 1890 genom en utbrytning ur Nässjö landskommun. Köpingskommunen ombildades 1914 till Nässjö stad. 1948 införlivades Nässjö landskommun i staden. Bodafors köping bildades 1930 genom en utbrytning ur Norra Sandsjö landskommun. Forserums municipalsamhälle inrättades 24 oktober 1890 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Forserum (av de tidigare kommunerna Barkeryd och Forserum), Malmbäck (av Almesåkra och Malmbäck), Norra Sandsjö (av Bringetofta och Norra Sandsjö) samt Solberga (av Flisby och Norra Solberga). Nässjö stad och Bodafors köping förblev oförändrade.

Nässjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nässjö stad, Bodafors köping samt landskommunerna Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö och Solberga.[7] Den 1 januari 1974 överfördes ett område på cirka 46 kvadratkilometer, innehållande 199 invånare, från Nässjö kommun till Sävsjö kommun. [8] Den 1 januari 1975 överflyttades till kommunen ett område med 406 invånare från Vetlanda kommun och Björkö församling.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö tingsrätts domsaga.[10]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: En sköld av guld med ett blått kugghjul, däröver en blå chef med trenne grankottar av sagda metall.

Vapnet utarbetades av dåvarande riksheraldikern och fastställdes för Nässjö stad år 1918. Kugghjulet symboliserar industri och järnväg. Sex banor strålade då samman, vilket kan antydas av hjulets sex ekrar. Antalet nämns dock inte i blasoneringen. Kottarna ska syfta på den skogrika omgivningen. Efter kommunbildningen 1971 registrerades det gamla stadsvapnet oförändrat, medan Bodafors vapen från 1948 upphörde.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Nässjö kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
 33 536
1975
  
 32 591
1980
  
 31 694
1985
  
 30 786
1990
  
 30 767
1995
  
 30 562
2000
  
 29 495
2005
  
 29 314
2010
  
 29 339
2015
  
 30 451
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Nässjö kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[11]:

TätorterRedigera

Det finns 11 tätorter i Nässjö kommun. I tabellen presenteras orterna i storleksordning per den 31 december 2015. >

Tätort Befolkning
1 Nässjö 17 719
2 Forserum 2 080
3 Bodafors 1 957
4 Malmbäck 1 087
5 Anneberg 834
6 Solberga 370
7 Grimstorp 341
8 Fredriksdal 305
9 Äng 278
10 Stensjön 244
11 Ormaryd 216

Centralorten är i fet stil.

KommunikationerRedigera

Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av riksväg 31/riksväg 40. Kommunens sydöstra del genomkorsas av länsväg 128 i nord-sydlig riktning.

Nässjö är en järnvägsknut. I nord-sydlig riktning löper Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Krösatågens regiontåg. Åt nordväst sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av Västtågens och Krösatågens regiontåg. Västtågen stannar i Nässjö och Forserum. Åt sydväst sträcker sig Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg med stopp i Nässjö och Malmbäck. Åt öster sträcker sig Bockabanan mot Eksjö som trafikeras av Krösatågen med stopp vid Nässjö, Brinellgymnasiet och Ormaryd. Åt sydöst sträcker sig Järnvägslinjen Nässjö–Vetlanda–Åseda som även den trafikeras av Krösatågen med stopp i Nässjö och Stensjön.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Kurt Johansson
Förste vice ordförande KD Pernilla Mårtensson
Andre vice ordförande M Ann-Charlotte Ekman Hellman

Källa:[12]

Lista över kommunfullmäktiges ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Kurt Johansson (S) 2010

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018-2022
Ordförande S Anna-Carin Magnusson
Förste vice ordförande KD Laila Norss
Andre vice ordförande M Anna Gerebo

Källa:[13]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Greger Phalén 1991 2005 Socialdemokraterna
  Bo Zander 2005 2014 Socialdemokraterna
  Anna-Carin Magnusson 2014 Socialdemokraterna

KommunalrådRedigera

Kommunalråd Tjänstgöringsgrad
Majoritet S Anna-Carin Magnusson 100%
Majoritet KD Laila Norss 50%
Majoritet C Anders Karlsson 50%
Opposition M Anna Gerebo 60%
Opposition L Kjell Skålberg 40%

Politiska majoriteter[14]Redigera

År Partier
1994-1998 S C FP
1998-2002 S C FP V
2002-2006 S C FP
2006-2010 S V SAFE
2010-2014 S C FP V
2014-2018 S M C V
2018- S KD C

NämnderRedigera

Nämnder 2019-2022 Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
S
 Leif Ternstedt
KD
 Annika Arlbrandt
M
 Stefan Karlsson
Socialnämnden
C
 Ann-Cathrin Gunnar
S
 Sara Lindberg
M
 Anders Karlgren
Kultur- och fritidsnämnden
S
 Sylve Jergefelt
KD
 Paul Snälls
MP
 Mert Cimen
Samhällsplaneringsnämnden
S
 Håkan Gustafsson
KD
 Conny Dahnson
M
 Hans-Christer Hellman
Tekniska servicenämnden
S
 Erik Wågman
KD
 Helmuth Zechel
MP
 Michael Wallin
Parlamentarisk nämnd
S
 Bo Zander
L
 Anders Hjälmdahl
Valnämnden
KD
 Siw Damberg
L
 Ann-Chatrine Jonsson
Revisionen
L
 Bengt Karlsson
S
 Greger Phalén

Mandatfördelning i Nässjö kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSAFESDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197012514926
251496
5791,0
51
197312516636
2516636
5792,4
4710
197612516726
251676
5792,6
489
197912614628
261468
5791,7
4215
198227124410
27124410
5792,1
4611
19852711649
2711649
5791,2
4413
198827210648
2710648
5787,8
4215
199118974811
18974811
5787,8
4413
1994122874510
22874510
5787,7
3522
1998219106398
19106398
5782,43
3720
2002220105398
20105398
5781,06
3918
20061181153910
181153910
5781,31
3720
201022023444711
203444711
5782,46
3324
201411744114178
174411478
5784,65
3324
201821522125487
15125487
5784,68
3027
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Folkmängd 31 dec 1973”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815092638/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%20Del%201-2%20Kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)%201967-1990/Befolkning-Folkmangd-1973-1-Kommuner-och-forsamlingar.pdf. Läst 18 juli 2016. 
  9. ^ SCB: Folkmängd kommuner och församlingar, 1974 s. 80 anm. 06 Jönköpings län
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Kommunfullmäktige protokoll - Nässjö kommun”. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224023757/http://ddiabasapp01.hoglandet.se/diabasexternt/default.asp. Läst 23 december 2018. 
  13. ^ ”Kommunfullmäktige protokoll - Nässjö kommun”. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224023757/http://ddiabasapp01.hoglandet.se/diabasexternt/default.asp. Läst 23 december 2018. 
  14. ^ Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014

Externa länkarRedigera


Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nässjö_kommun&oldid=46054578"