Nässjö kommun

kommun i Jönköpings län, Sverige

Nässjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Nässjö.

Nässjö kommun
Kommun
Nässjö stadshus (kommunhus)
SloganNässjö nästa!
Kommunens vapen.
Nässjö kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortNässjö
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd31 648 ()[2]
Areal988,5 kvadratkilometer ()[3]
- därav land930,17 kvadratkilometer[3]
- därav vatten58,33 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet34,02 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°39′00″N 14°41′00″Ö / 57.65°N 14.683333333333°Ö / 57.65; 14.683333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsEksjö domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0548[4]
Anställda3 675 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0682[6]
GeoNames2690167
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen ligger på det som brukar benämnas småländska höglandet. Omkring 70 procent av kommunens yta är bevuxen med skog, men uppodlade områden i dalgångarna ger området en ålderdomlig karaktär. I sprickdalarna finns långsträckta smala sjöar vilka omges av terrasser, platåer, rullstensåsar, deltan och dödisgropar.

Det lokala näringslivet karaktäriseras av småföretag; framförallt inom tillverkningsindustrin där många företag har fem eller färre anställda. 

Efter en nedåtgående befolkningstrend vände det 2010 och befolkningen ökar återigen.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, de har också varit en del av den styrande koalitionen sedan åtminstone 1994.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Almesåkra, Barkeryd, Bringetofta, Flisby, Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö, Norra Solberga och Nässjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Nässjö municipalsamhälle inrättades 12 augusti 1881 och uppgick i Nässjö köping som bildades 1890 genom en utbrytning ur Nässjö landskommun. Köpingskommunen ombildades 1914 till Nässjö stad. 1948 införlivades Nässjö landskommun i staden. Bodafors köping bildades 1930 genom en utbrytning ur Norra Sandsjö landskommun. Forserums municipalsamhälle inrättades 24 oktober 1890 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Forserum (av de tidigare kommunerna Barkeryd och Forserum), Malmbäck (av Almesåkra och Malmbäck), Norra Sandsjö (av Bringetofta och Norra Sandsjö) samt Solberga (av Flisby och Norra Solberga). Nässjö stad och Bodafors köping förblev oförändrade.

Nässjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nässjö stad, Bodafors köping samt landskommunerna Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö och Solberga.[7] Den 1 januari 1974 överfördes ett område på cirka 46 kvadratkilometer, innehållande 199 invånare, från Nässjö kommun till Sävsjö kommun. [8] Den 1 januari 1975 överflyttades till kommunen ett område med 406 invånare från Vetlanda kommun och Björkö församling.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö tingsrätts domsaga.[10]

Geografi redigera

Nässjö kommun är belägen i de norra delarna av landskapet Småland och gränsar till Aneby kommun i norr, Eksjö kommun och Vetlanda kommun i öster, Sävsjö kommun i söder, Vaggeryds kommun i sydväst samt Jönköpings kommun i väster, alla i Jönköpings län. Emån rinner upp från Storesjön norr om Bodafors varifrån den först rinner söderut innan den tar av åt öster.

Kommunen ligger i Tveta, Vedbo och Njudung, tre av Smålands traditionella små länder.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen ligger på det som brukar benämnas småländska höglandet. Den högsta punkten är Tomtabacken, tillika högsta punkten i hela Götaland, som sträcker sig 377 meter över havet.

Graniter och sedimentära bergarter som sandsten och lerskiffer dominerar kommunens berggrund. Den är i sin tur täckt med morän och, i dalgångarna, tjocka lager grus- och sandavlagringar. Moränen är bevuxen med skog. I sprickdalarna finns långsträckta smala sjöar vilka omges av terrasser, platåer, rullstensåsar, deltan och dödisgropar. Till största del är dalstråken uppodlade och hagmarker har bevarats. Landskapsbilden kan därför te sig ålderdomlig.[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]

Nässjö kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (5,7 %)
  Skog (71,9 %)
  Öppen myrmark (2,6 %)
  Jordbruksmark (12,7 %)
  Övrig mark (7,2 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns sex naturreservat i Nässjö kommun.[13] Barkerydssjön blev naturreservat 2010. Reservatet är beläget centralt på Sydsvenska höglandet och sjön med samma namn utgör ett värdefullt våtmarkskomplex. Sjön är omgiven av skogs- och myrmark, strandäng och betesmark.[14]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar: Almesåkra församling, Barkeryd-Forserums församling, Bringetofta församling, Malmbäcks församling, Norra Sandsjö församling, Norra Solberga-Flisby församling och Nässjö församling.

 
Distrikt (socknar) inom Nässjö kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[15]: Almesåkra, Barkeryd, Bringetofta, Flisby, Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö, Norra Solberga och Nässjö.

Tätorter redigera

Det finns 11 tätorter i Nässjö kommun. I tabellen presenteras orterna i storleksordning per den 31 december 2015.

Tätort Befolkning
1 Nässjö 17 719
2 Forserum 2 080
3 Bodafors 1 957
4 Malmbäck 1 087
5 Anneberg 834
6 Solberga 370
7 Grimstorp 341
8 Fredriksdal 305
9 Äng 278
10 Stensjön 244
11 Ormaryd 216

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

År Partier[16]
1994–1998 S C FP
1998–2002 S C FP V
2002–2006 S C FP
2006–2010 S V SAFE
2010–2014 S C FP V
2014–2018 S M C V
2018– S KD C

Kommunalråd redigera

Kommunalråd Tjänstgöringsgrad
Majoritet S Anna-Carin Magnusson 100%
Majoritet KD Laila Norss 50%
Majoritet C Anders Karlsson 50%
Opposition M Anna Gerebo 60%
Opposition L Ervisa Dani 40%

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande KD Pernilla Mårtensson
Förste vice ordförande S Anita Sjöberg
Andre vice ordförande M Ann-Charlotte Ekman Hellman

Källa:[17]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande redigera

Namn Tillträdde Avgick
  Kurt Johansson (S) 2010 2022
  Pernilla Mårtensson (KD) 2022

Mandatfördelning i Nässjö kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSAFESDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197012514926
251496
5791,0
51
197312516636
2516636
5792,4
4710
197612516726
251676
5792,6
489
197912614628
261468
5791,7
4215
198227124410
27124410
5792,1
4611
19852711649
2711649
5791,2
4413
198827210648
2710648
5787,8
4215
199118974811
18974811
5787,8
4413
1994122874510
22874510
5787,7
3522
1998219106398
19106398
5782,43
3720
2002220105398
20105398
5781,06
3918
20061181153910
181153910
5781,31
3720
201022023444711
203444711
5782,46
3324
201411744114178
174411478
5784,65
3324
201821522125487
15125487
5784,68
3027
202221513164367
153164367
5780,31
3522
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022
Ordförande S Sara Lindberg
Förste vice ordförande KD Laila Norss
Andre vice ordförande M Anna Gerebo

Källa:[18]

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Greger Phalén 1991 2005 Socialdemokraterna
  Bo Zander 2005 2014 Socialdemokraterna
  Anna-Carin Magnusson 2014 31 mars 2022 Socialdemokraterna
  Sara Lindberg[19] 1 april 2022 Socialdemokraterna

Övriga nämnder redigera

Nämnder 2019-2022 Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden S Leif Ternstedt KD Annika Arlbrandt M Stefan Karlsson
Socialnämnden C Ann-Cathrin Gunnar S Sara Lindberg M Anders Karlgren
Kultur- och fritidsnämnden S Sylve Jergefelt KD Anton Axelsson MP Mert Cimen
Samhällsplaneringsnämnden S Håkan Gustafsson KD Conny Dahnson M Hans-Christer Hellman
Tekniska servicenämnden S Erik Wågman KD Helmuth Zechel MP Michael Wallin
Parlamentarisk nämnd S Bo Zander L Anders Hjälmdahl
Valnämnden KD Siw Damberg L Ann-Chatrine Jonsson
Revisionen L Bengt Karlsson S Greger Phalén

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av småföretag; framförallt inom tillverkningsindustrin där många företag hade fem eller färre anställda. Bland större företag inom industrisektorn återfanns Jeld-Wen Sverige AB, Industrilås AB och Draka Kabel AB. Andra större arbetsgivare var Infranord AB PostNord AB och kommunen själv[11] med &&&&&&&&&&&03675.&&&&&03 675 anställda 2022. Samtidigt var Jeld-Wen Sverige AB den största privata arbetsgivaren med 375 anställda.[20]

Infrastruktur redigera

Transport redigera

Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av riksväg 31/riksväg 40. Kommunens sydöstra del genomkorsas av länsväg 128 i nord-sydlig riktning.

Nässjö är en järnvägsknut. I nord-sydlig riktning löper Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Krösatågens regiontåg. Åt nordväst sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av Västtågens och Krösatågens regiontåg. Västtågen stannar i Nässjö och Forserum. Åt sydväst sträcker sig Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg med stopp i Nässjö och Malmbäck. Åt öster sträcker sig Bockabanan mot Eksjö som trafikeras av Krösatågen med stopp vid Nässjö, Brinellgymnasiet och Ormaryd. Åt sydöst sträcker sig Järnvägslinjen Nässjö–Vetlanda–Åseda som även den trafikeras av Krösatågen med stopp i Nässjö och Stensjön.

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 31 648 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 86:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Nässjö kommun 1970–2020[21]
ÅrFolkmängd
1970
  
33 536
1975
  
32 591
1980
  
31 694
1985
  
30 786
1990
  
30 767
1995
  
30 562
2000
  
29 495
2005
  
29 314
2010
  
29 339
2015
  
30 451
2020
  
31 563

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I naturreservatet Vikskvarn finns kulturhistoriska lämningar i form av bland annat en kvarngrund och rester av en dammvall. Dessa vittnar om områdets långa industrihistoria. Där har funnits både kvarnar och sågverk sedan åtminstone 1700-talet. Under denna period fanns även bostäder i området.[22]

Kommunvapen redigera

Blasonering: En sköld av guld med ett blått kugghjul, däröver en blå chef med trenne grankottar av sagda metall.

Vapnet utarbetades av dåvarande riksheraldikern och fastställdes för Nässjö stad år 1918. Kugghjulet symboliserar industri och järnväg. Sex banor strålade då samman, vilket kan antydas av hjulets sex ekrar. Antalet nämns dock inte i blasoneringen. Kottarna ska syfta på den skogrika omgivningen. Efter kommunbildningen 1971 registrerades det gamla stadsvapnet oförändrat, medan Bodafors vapen från 1948 upphörde.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Folkmängd 31 dec 1973”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815092638/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%20Del%201-2%20Kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)%201967-1990/Befolkning-Folkmangd-1973-1-Kommuner-och-forsamlingar.pdf. Läst 18 juli 2016. 
  9. ^ SCB: Folkmängd kommuner och församlingar, 1974 Arkiverad 4 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. s. 80 anm. 06 Jönköpings län
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ [a b] ”Nässjö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/n%C3%A4ssj%C3%B6. Läst 3 december 2023. 
  12. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  13. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=J%C3%B6nk%C3%B6ping&municipalities=N%C3%A4ssj%C3%B6&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 december 2023. 
  14. ^ ”Barkerydssjön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/barkerydssjon.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a88e&sv.12.382c024b1800285d5863a88e.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 december 2023. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914061323/https://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 16 oktober 2018. 
  17. ^ Kommunfullmäktige - Förtroendevalda 2022-10-30
  18. ^ Kommunstyrelsen - Förtroendevalda 2022-10-30
  19. ^ Sara Lindberg nytt kommunalråd Arkiverad 29 september 2022 hämtat från the Wayback Machine. 2022-02-28
  20. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 3 december 2023. 
  21. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  22. ^ ”Vikskvarn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/vikskvarn.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a88e&sv.12.382c024b1800285d5863a88e.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 december 2023. 

Externa länkar redigera