Nässjö kommun
Nässjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Nässjö.
| Nässjö kommun Kommun | |
 Nässjö stadshus (kommunhus) | |
| Slogan | Nässjö nästa! |
|---|---|
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Småland |
| Län | Jönköpings län |
| Centralort | Nässjö |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 988,5 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 930,17 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 58,33 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 31 782 ()[3] |
| Bef.täthet | 34,17 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°39′00″N 14°41′00″Ö / 57.65°N 14.683333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Eksjö domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0548[4] |
| Anställda | 3 675 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0682[6] |
| GeoNames | 2690167 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen ligger på det som brukar benämnas småländska höglandet. Den högsta punkten är Tomtabacken, tillika högsta punkten i hela Götaland, som sträcker sig 377 meter över havet.
Nässjö kommun är belägen i de norra delarna av landskapet Småland och gränsar till Aneby kommun i norr, Eksjö kommun och Vetlanda kommun i öster, Sävsjö kommun i söder, Vaggeryds kommun i sydväst samt Jönköpings kommun i väster, alla i Jönköpings län. Emån rinner upp från Storesjön norr om Bodafors varifrån den först rinner söderut innan den tar av åt öster.
Kommunen ligger i Tveta, Vedbo och Njudung, tre av Smålands traditionella små länder.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Almesåkra, Barkeryd, Bringetofta, Flisby, Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö, Norra Solberga och Nässjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Nässjö municipalsamhälle inrättades 12 augusti 1881 och uppgick i Nässjö köping som bildades 1890 genom en utbrytning ur Nässjö landskommun. Köpingskommunen ombildades 1914 till Nässjö stad. 1948 införlivades Nässjö landskommun i staden. Bodafors köping bildades 1930 genom en utbrytning ur Norra Sandsjö landskommun. Forserums municipalsamhälle inrättades 24 oktober 1890 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.
Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Forserum (av de tidigare kommunerna Barkeryd och Forserum), Malmbäck (av Almesåkra och Malmbäck), Norra Sandsjö (av Bringetofta och Norra Sandsjö) samt Solberga (av Flisby och Norra Solberga). Nässjö stad och Bodafors köping förblev oförändrade.
Nässjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nässjö stad, Bodafors köping samt landskommunerna Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö och Solberga.[7] Den 1 januari 1974 överfördes ett område på cirka 46 kvadratkilometer, innehållande 199 invånare, från Nässjö kommun till Sävsjö kommun. [8] Den 1 januari 1975 överflyttades till kommunen ett område med 406 invånare från Vetlanda kommun och Björkö församling.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö tingsrätts domsaga.[10]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: En sköld av guld med ett blått kugghjul, däröver en blå chef med trenne grankottar av sagda metall.
Vapnet utarbetades av dåvarande riksheraldikern och fastställdes för Nässjö stad år 1918. Kugghjulet symboliserar industri och järnväg. Sex banor strålade då samman, vilket kan antydas av hjulets sex ekrar. Antalet nämns dock inte i blasoneringen. Kottarna ska syfta på den skogrika omgivningen. Efter kommunbildningen 1971 registrerades det gamla stadsvapnet oförändrat, medan Bodafors vapen från 1948 upphörde.
Bodafors köping
(1948–70)
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Nässjö kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 33 536 | |||
| 1975 | 32 591 | |||
| 1980 | 31 694 | |||
| 1985 | 30 786 | |||
| 1990 | 30 767 | |||
| 1995 | 30 562 | |||
| 2000 | 29 495 | |||
| 2005 | 29 314 | |||
| 2010 | 29 339 | |||
| 2015 | 30 451 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Almesåkra församling
- Barkeryd-Forserums församling
- Bringetofta församling
- Malmbäcks församling
- Norra Sandsjö församling
- Norra Solberga-Flisby församling
- Nässjö församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[11]:
TätorterRedigera
Det finns 11 tätorter i Nässjö kommun. I tabellen presenteras orterna i storleksordning per den 31 december 2015. >
| Tätort | Befolkning | |
|---|---|---|
| 1 | Nässjö | 17 719 |
| 2 | Forserum | 2 080 |
| 3 | Bodafors | 1 957 |
| 4 | Malmbäck | 1 087 |
| 5 | Anneberg | 834 |
| 6 | Solberga | 370 |
| 7 | Grimstorp | 341 |
| 8 | Fredriksdal | 305 |
| 9 | Äng | 278 |
| 10 | Stensjön | 244 |
| 11 | Ormaryd | 216 |
Centralorten är i fet stil.
KommunikationerRedigera
Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av riksväg 31/riksväg 40. Kommunens sydöstra del genomkorsas av länsväg 128 i nord-sydlig riktning.
Nässjö är en järnvägsknut. I nord-sydlig riktning löper Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Krösatågens regiontåg. Åt nordväst sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av Västtågens och Krösatågens regiontåg. Västtågen stannar i Nässjö och Forserum. Åt sydväst sträcker sig Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg med stopp i Nässjö och Malmbäck. Åt öster sträcker sig Bockabanan mot Eksjö som trafikeras av Krösatågen med stopp vid Nässjö, Brinellgymnasiet och Ormaryd. Åt sydöst sträcker sig Järnvägslinjen Nässjö–Vetlanda–Åseda som även den trafikeras av Krösatågen med stopp i Nässjö och Stensjön.
PolitikRedigera
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Kurt Johansson |
| Förste vice ordförande | KD | Pernilla Mårtensson |
| Andre vice ordförande | M | Ann-Charlotte Ekman Hellman |
Källa:[12]
Lista över kommunfullmäktiges ordförandeRedigera
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Kurt Johansson (S) | 2010 | ||
KommunstyrelsenRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Anna-Carin Magnusson |
| Förste vice ordförande | KD | Laila Norss |
| Andre vice ordförande | M | Anna Gerebo |
Källa:[12]
Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Greger Phalén | 1991 | 2005 | Socialdemokraterna | |
| Bo Zander | 2005 | 2014 | Socialdemokraterna | |
| Anna-Carin Magnusson | 2014 | Socialdemokraterna | ||
KommunalrådRedigera
| Kommunalråd | Tjänstgöringsgrad | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Majoritet | S | Anna-Carin Magnusson | 100% | ||
| Majoritet | KD | Laila Norss | 50% | ||
| Majoritet | C | Anders Karlsson | 50% | ||
| Opposition | M | Anna Gerebo | 60% | ||
| Opposition | L | Ervisa Dani | 40% | ||
Politiska majoriteter[13]Redigera
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-1998 | S | C | FP | |||
| 1998-2002 | S | C | FP | V | ||
| 2002-2006 | S | C | FP | |||
| 2006-2010 | S | V | SAFE | |||
| 2010-2014 | S | C | FP | V | ||
| 2014-2018 | S | M | C | V | ||
| 2018- | S | KD | C | |||
NämnderRedigera
| Nämnder 2019-2022 | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Barn- och utbildningsnämnden | Leif Ternstedt | Annika Arlbrandt | Stefan Karlsson | |||
| Socialnämnden | Ann-Cathrin Gunnar | Sara Lindberg | Anders Karlgren | |||
| Kultur- och fritidsnämnden | Sylve Jergefelt | Anton Axelsson | Mert Cimen | |||
| Samhällsplaneringsnämnden | Håkan Gustafsson | Conny Dahnson | Hans-Christer Hellman | |||
| Tekniska servicenämnden | Erik Wågman | Helmuth Zechel | Michael Wallin | |||
| Parlamentarisk nämnd | Bo Zander | Anders Hjälmdahl | ||||
| Valnämnden | Siw Damberg | Ann-Chatrine Jonsson | ||||
| Revisionen | Bengt Karlsson | Greger Phalén | ||||
Mandatfördelning i Nässjö kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SAFE | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 25 | 14 | 9 | 2 | 6 |
| 57 | 91,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 25 | 16 | 6 | 3 | 6 |
| 57 | 92,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 25 | 16 | 7 | 2 | 6 |
| 57 | 92,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 26 | 14 | 6 | 2 | 8 |
| 57 | 91,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 27 | 12 | 4 | 4 | 10 |
| 57 | 92,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 27 | 11 | 6 | 4 | 9 |
| 57 | 91,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 27 | 2 | 10 | 6 | 4 | 8 |
| 57 | 87,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 18 | 9 | 7 | 4 | 8 | 11 |
| 57 | 87,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 22 | 8 | 7 | 4 | 5 | 10 |
| 57 | 87,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 19 | 10 | 6 | 3 | 9 | 8 |
| 57 | 82,43 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 20 | 10 | 5 | 3 | 9 | 8 |
| 57 | 81,06 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 18 | 11 | 5 | 3 | 9 | 10 |
| 57 | 81,31 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 20 | 2 | 3 | 4 | 4 | 4 | 7 | 11 |
| 57 | 82,46 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 17 | 4 | 4 | 11 | 4 | 1 | 7 | 8 |
| 57 | 84,65 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 15 | 2 | 2 | 12 | 5 | 4 | 8 | 7 |
| 57 | 84,68 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2021 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2021, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Folkmängd 31 dec 1973”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815092638/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%20Del%201-2%20Kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)%201967-1990/Befolkning-Folkmangd-1973-1-Kommuner-och-forsamlingar.pdf. Läst 18 juli 2016.
- ^ SCB: Folkmängd kommuner och församlingar, 1974 Arkiverad 4 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. s. 80 anm. 06 Jönköpings län
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b] ”Kommunfullmäktige protokoll - Nässjö kommun”. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224023757/http://ddiabasapp01.hoglandet.se/diabasexternt/default.asp. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914061323/https://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 16 oktober 2018.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Nässjö kommun.- Nässjö kommun
