Öppna huvudmenyn

Reftele landskommun

kommun i Jönköpings län, Sverige åren -1973

Reftele landskommun var en tidigare kommun i Jönköpings län.

Reftele kommun
Reftele landskommun
fd kommun
Reftele kyrka-sockenstuga.JPG
Sockenstugan
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
Kommun, nuGislaveds kommun
CentralortReftele
Inrättad1 januari 1863
 urReftele socken
InförlivatKållerstads landskommun (1952)
Ås landskommun (1952)
Upphörd31 december 1973[1]
Uppgått iGislaveds kommun[1]
Areal, befolkning
Areal279 kvadratkilometer ()
Läge
F Reftele landskommun 1952.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°10′30″N 13°35′42″E / 57.174875°N 13.595128055556°Ö / 57.174875; 13.595128055556
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärnamo domsaga (–)
TingslagÖstbo och Västbo domsagas tingslag ()
Västbo tingslag (–)
Koder
Kommunkod0623[2]
Redigera Wikidata

Innehåll

Administrativ historikRedigera

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863 inrättades i Sverige cirka 2 400 landskommuner samt 89 städer och ett mindre antal köpingar. Då inrättades i Reftele socken i Västbo härad i Småland denna landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun genom sammanläggning med de tidigare landskommunerna Kållerstad och Ås.[3]

1971 ombildades landskommunen till Reftele kommun som 1974 upplöstes och området fördes till Gislaveds kommun.

Kommunkoden 1952–73 var 0623.

Kyrklig tillhörighetRedigera

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Reftele församling. Den 1 januari 1952 tillkom Kållerstads församling och Ås församling. Sedan 2014 omfattar Västbo S:t Sigfrids församling samma område som Reftele landskommun.

GeografiRedigera

Reftele landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 280,73 km², varav 264,79 km² land.[4] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1957 omfattade landskommunen den 1 november 1960 en areal av 279,14 km², varav 261,35 km² land.[5]

Tätorter i kommunen 1960Redigera

I Reftele landskommun fanns tätorten Reftele, som hade 1 027 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 30,4 %.[6]

PolitikRedigera

Mandatfördelning i valen 1938–1970Redigera

ValårSÖVRCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
193861621
6162
25
25
1942521512
52152
25
22
1946611521
6152
25
214
195072053
72053
3584,4
305
195481854
81854
3582,9
31
1958731744
731744
3584,8
31
196291754
91754
3586,1
31
196681854
81854
3587,6
31
1970818324
818324
3591,9
31
Övriga 1958 var Samlingslistan
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 25. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 13. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 20 i pdf:en