Skara stift (latin: Dioecesis Scarensis) är ett av totalt 13 stift inom Svenska kyrkan. Det är Sveriges äldsta stift, grundat under Olof Skötkonung på 1000-talet. Den förste biskopen, Thurgot, omnämns år 1014, varför stiftet firade sitt 1000-årsjubileum år 2014. Biskopssäte är Skara. Stiftet har elva kontrakt, 43 pastorat och 119 församlingar (2014).[1]

Skara stift
Skara Domkyrka 2005.jpg
Inrättat1000-talet
SamfundSvenska kyrkan
BiskopssäteSverige Skara, Sverige
DomkyrkaSkara domkyrka
BiskopÅke Bonnier
Antal kontrakt11 (2014)
Antal pastorat43 (2014)
Antal församlingar110 (2019)
Vapen
Karta

När stiftet grundades såsom ett missionsstift och åren därefter, omfattade det åtminstone formellt hela Götaland. Så förhöll det sig fram till att Linköpings stift grundades och avskildes från stiftet i början av 1100-talet. Senare under medeltiden fram till stormaktstiden omfattade det Västergötland, Dalsland och Värmland – innan Göteborgs och Karlstads stift upprättades.

Stiftets delningar efter reformationen redigera

Delningen av stiftet 1580 (samt gränsändringen 1658) redigera

Karlstads stifts tillkomst gick till så att hertig Karl, som bland annat hade Värmland och Vadsbo härad som hertigdöme, ville avskilja sin del av Skara stift som ett eget kyrkligt område. Därför upprättades 1580 Mariestads superintendentur. År 1647 flyttades superintendenturen till Karlstad och 1658 fick detta stift (superintendentia) en ny omfattning. Som tidigare omfattade det Värmland, men Vadsbo härad återgick till Skara stift och byttes ut mot Dalsland, som gick till Karlstads stift.[2]

Upprättandet av Göteborgs stift 1620 (samt gränsändringen 1658) redigera

År 1620 upprättades Göteborgs superintendentia och då överfördes ett stort antal församlingar i västra och södra Västergötland dit från Skara stift. År 1658 återgick dock en del (Mo härad) till Skara stift och i stället införlivades med Göteborgs stift Halland och södra Bohuslän efter deras slutgiltiga införlivning i riket detta år (1658).[2]

Till följd av det hör i dag Marks härad, Sävedals härad, Askims härad, Östra Hisings härad, Bollebygds härad, Vättle härad och Ale härad samt delar av Flundre och Kinds härader i Västergötland till Göteborgs stift och inte till Skara stift.[3]

Skara stifts omfattning i dag redigera

I dag omfattar stiftet före detta Skaraborgs län (även inklusive de nuvarande delarna av Jönköpings län) samt häraderna Väne härad, Bjärke härad, Kullings härad, Gäsene härad, Vedens härad, Ås härad och Redvägs härad ur före detta Älvsborgs län samt större delen av Mo härad i det tidigare ej utvidgade Jönköpings län. Denna del av Mo härad var detta härads ursprungliga medeltida geografiska utsträckning innan några ytterligare socknar lades till på 1800-talet.[4]

Denna indelning, där stora delar av det före detta Älvsborgs län (västgötadelen samt Katrinedal i Dalsland) hör till Skara stift, gör att även Borås, Trollhättan och Vänersborg ingår i stiftet, vilka inte låg i Skaraborgs län.

År 1971 övergick också Södra Råda församling i Värmland till stiftet från Karlstads stift. Den 1 januari 2010 återfördes även Rommele pastorat i Trollhättans kommun och Åsundens pastorat i Ulricehamns kommun till stiftet, efter 390 års samhörighet med Göteborgs stift och tidigare superintendentia. Sedan den 1 januari 2018 återgick även Kinnarumma pastorat till Skara stift.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2014-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/SKP2014.pdf. Läst 2 mars 2014. 
  2. ^ [a b] Bonniers konversationslexikon 1927, band X, spalt 732.
  3. ^ Lilla Uppslagsboken, 1974, band 9, de utvikbara kartorna, vid spalt 524, kartan över Sveriges stift; Svenskt Ortnamnslexikon 2003, s. 369.
  4. ^ Lilla Uppslagsboken, 1974, band 9, de utvikbara kartorna, vid spalt 524, kartan över Sveriges stift; Svenskt Ortnamnslexikon 2003, s. 369. – Anledningen till att Mo härad hör till stiftet är att detta härad tillhörde Västergötland enligt äldre medeltida indelningar (detta enligt Adolf Schück, Historisk Atlas, skolupplaga 1960, s. 10 och 11, Atlas till historien 1970, s. 14 och 20, samt Lilla Uppslagsboken 1974, band 9, de utvikbara kartorna vid spalt 524, kartan över det medeltida Sverige).

Litteratur redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera