Öppna huvudmenyn

Vetlanda

tätort i Vetlanda kommun, Sverige
För andra betydelser, se Vetlanda (olika betydelser).

Vetlanda uttal (tidigare Hvetlanda) är en tätort och centralort i Vetlanda kommun i Jönköpings län.

Vetlanda
Tätort
Centralort
Stadshuset i Vetlanda
Stadshuset i Vetlanda
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Vetlanda kommun
Distrikt Vetlanda distrikt,
Bäckseda distrikt
Koordinater 57°25′19″N 15°4′41″Ö / 57.42194°N 15.07806°Ö / 57.42194; 15.07806
Area
 - tätort 1 078 hektar (2015)[3]
 - kommun 1 600,42 kvadratkilometer (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 13 698 (2018)[3]
 - kommun 27 504 (2018)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,707 inv./hektar
 - kommun 17 inv./kvadratkilometer
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0383
Tätortskod T1724[4]
GeoNames 2663293
Ortens läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Ortens läge i Jönköpings län
Map-icon.svgSe kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Vetlanda
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Vetlandarunstenen

Innehåll

HistoriaRedigera

Vetlanda har anor som marknads- och tingsplats sedan 1000-talet. Enligt göticisten Petter Rudebeck hade staden en längre historia än så, fast under namnet Vitala. Det moderna Vetlanda har sitt ursprung i ett antal större gårdar, vars namn lever kvar i det centrala Vetlanda. Stadsrättigheterna firades med en stor fest på Stortorget årsskiftet 1919/1920. I mitten av 1960-talet började, liksom i många andra svenska småstäder, en "sanering" och man rev en del äldre hus. Bland hus av den äldre bebyggelsen som finns kvar kan nämnas Sollinska huset, som ligger vid järnvägsstationen, Svedbomska villan, Sparbankshuset och Gamla Stadshuset, alla mitt i staden.

En gång i tiden var Vetlanda järnvägsknutpunkt, med linjer österut via Gårdveda/Målilla till Oskarshamn, söderut via Åseda till Kalmar, åt väster och nordväst till Sävsjö respektive Nässjö och Södra stambanan. Av Vetlandas järnvägslinjer återstår i dag bara ett godsspår österut till bruksorten Pauliström samt linjen till Nässjö. Bland annat genom den satsning som BK Tåg gjorde på privat järnvägsdrift har detta spår till Vetlandas historia kunnat bibehållas. Linjen söderut mot Åseda har inte trafikerats sedan 2002 och är nedlagd sedan 2006, men spåret ligger tills vidare kvar.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Vetlanda var och är kyrkby i Vetlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vetlanda landskommun där Vetlanda municipalsamhälle inrättades 11 november 1887. Samhället med kringområde utbröts ur landskommunen 1909 och bildade Vetlanda köping som 1920 ombildades till Vetlanda stad. Stadskommunen uppgick 1971 i Vetlanda kommun med Vetlanda som centralort.[5]

I kyrkligt hänseende har Vetlanda alltid hört till Vetlanda församling.[6]

Orten ingick till 1933 i Östra härads tingslag därefter till 1948 i Östra Njudungs tingslag och sedan till 1971 i Njudungs tingslag. Sedan 1971 ingår Vetlanda i Eksjö tingsrätts domsaga.[7]

BefolkningsutvecklingRedigera

 
Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Vetlanda, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015 i svart. På kartan syns även tätorten Sjunnen samt del av tätorten Holsbybrunn med svarta gränser och småorten Flugeby med lila gräns.
Befolkningsutvecklingen i Vetlanda 1900–2016[8][9][10][11][12][13][14][15]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 715
1950
  
6 460 ##
1960
  
9 250 517
1965
  
10 091 566
1970
  
12 024 700
1975
  
12 358 750
1980
  
12 416 808
1990
  
12 619 907
1995
  
12 949 931
2000
  
12 559 987
2005
  
12 695 1 000
2010
  
13 050 1 017
2015
  
13 430 1 078
2016
  
13 685 1 078##
Anm.: Sammanvuxen med Tomaslunden och Stensåkra 1960. Sammanvuxen med Bäckseda 1970.
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 ## Befolkningen 31 december 2016 eller 2017 inom det område som avgränsades som tätort 2015.

StadsdelarRedigera

 
Storgatan i Vetlanda
  • Brunnsgården, Vetlanda
  • Karlslund, Vetlanda
  • Mellangården, Vetlanda
  • Pukargården, Vetlanda
  • Stensåkra, Vetlanda ("gammal småhusstadsdel")
  • Tomaslunden, Vetlanda
  • Östersand, Vetlanda

NäringslivRedigera

Vetlanda är en gammal "träindustristad". I dag domineras stadens näringsliv av Sapa som har över 1 000 anställda, samt Elitfönster (före detta Myresjöfönster). Tidigare var även Vetlanda känt för sin tändsticksfabrik (Stickan).

Idrottslag i VetlandaRedigera

  • Vetlanda FF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som Kalle Strid och Leif Ytterell (sedermera allsvenska spelare)
  • Hvetlanda GIF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som "Legolas" (sedermera allsvensk spelare)
  • Vetlanda MS, Flerfaldiga svenska mästare i speedway (Njudungarna, VMS Elit, Elit Vetlanda, Vetlanda Speedway)
  • Vetlanda BK, Flerfaldiga svenska mästare i bandy med många spelare i landslaget genom åren
  • Vetlanda IB, Innebandylag i Division 2
  • Vetlanda HF, Handbollslag i Division 1
  • Vetlanda TK, Tennislag som för närvarande spelar i Division två

SevärdheterRedigera

  • Sollinska huset (kvarteret Trasten 5) på Järnvägsgatan 9 uppfördes under åren 1902-1903 av den tidens störste industriman i Vetlanda, C.O. Nilsson. Huset byggdes av byggmästare Frans Gustaf Andersson efter ritningar av en tysk arkitekt. Byggnaden är uppförd i två våningar under plåttak, har två sidorisaliter och mellan dem en tvåvåningsveranda mot trädgårdssidan, samt burspråk och ett åttakantigt torn.

Kända personer från VetlandaRedigera

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 1 oktober 2010
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 196. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 8 januari 2018 
  10. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 22 september 1967. sid. 21 
  11. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 20 
  12. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 8 januari 2018 
  13. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984. sid. 35. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 8 januari 2018 
  14. ^ (  PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1992. sid. 30. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 8 januari 2018 
  15. ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 8 januari 2018.