Gnosjö kommun

	Gnosjö kommun
	Kommun
	Vapensköld för Gnosjö kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
	Vapensköld för Gnosjö kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Jönköpings län
Landskap	Småland
Domkrets	Jönköpings domkrets
Läge	57°22′0″N 13°44′0″Ö / 57.36667°N 13.73333°Ö
Centralort	Gnosjö
Areal	450,05 km² (2015-01-01); 197:e största (av 290)
- land	420,55 km²
- vatten	29,5 km²
Folkmängd	9 765 (2018-09-30); 222:a största (av 290)
Befolkningstäthet	23,22 invånare/km²; 164:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Kristine Hästmark (M)
GeoNames	2711789
Kommunkod	0617
Tätortsgrad (%)	75 (2015)
Antal anställda	925 (2017-11)
	Webbplats: www.gnosjo.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Gnosjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är tätorten Gnosjö.

Kommunen är känd för Gnosjöandan. Kommunen ingår i den så kallade GGVV-regionen, mer känd som Gnosjöregionen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp.

Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun. ^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.^[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver.

Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954, men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t. Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Gnosjö kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			7 680
1975			8 324
1980			9 056
1985			9 175
1990			9 855
1995			10 023
2000			10 280
2005			9 753
2010			9 546
2015			9 514
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Andelen personer med utländsk bakgrund i procent av befolkningen var 2012 27,26%^[7]

IndelningarRedigera

Distrikt (socknar) inom Gnosjö kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, (socknar)^[8]:

TätorterRedigera

Det finns 5 tätorter i Gnosjö kommun.

En mindre del av tätorten Lanna ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Värnamo kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015 (SCB). Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Gnosjö	4 528
2	Hillerstorp	1 746
3	Kulltorp	328
4	Nissafors	273
5	Törestorp	262

PolitikRedigera

Politiska majoriteterRedigera

År	Partier
1991-1994^[9]	M	C	KD	FP
1994-1998	M	C	KD	FP
1998-2002	KD	M	C	FP
2002-2006	KD	M	C	FP
2006-2010	KD	M	C	FP
2010-2014	M	KD	C	FP
2014-2018	M	KD	C	L
2018-	M	KD	C

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022^[10]
Ordförande	C	Johan Malm
Förste vice ordförande	S	Annie Fredriksen
Andre vice ordförande	KD	Stefan Lundell

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2017–2018
Ordförande	M	Kristine Hästmark
Förste vice ordförande	KD	Maria Sandberg
Andre vice ordförande	S	Markus Kauppinen

Nämnderna och utskottenRedigera

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden	KD	Samuel Davidsson	S	Kennet Josefsson	M	Ingmar Johansson
Kultur- och utbildningsutskottet	M		S	Stig Axelsson	KD	Elisabeth Eklund-Svensson
Socialutskottet	KD	Maria Sandberg	S	Kari Parman	M	Margaretha Schneider Persson
Räddningsnämnden	M	Niclas Palmgren	M	Kristine Hästmark
Valnämnden	M		S	Ing-Britt Pettersson
Revisionen	S	Anders Olsson	KD	Christer Gustafsson

Mandatfördelning i Gnosjö kommun, valen 1970–2018Redigera

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

12

3

11

5

3

7

12

3

11

5

3

7

41

95,1

38

1973

12

5

4

8

12

5

4

8

41

95,1

38

1976

1

12

11

5

4

8

12

11

5

4

8

41

93,5

37

1979

1

12

9

6

5

8

12

9

6

5

8

41

91,0

35

6

1982

1

13

8

5

9

13

8

5

9

41

91,4

33

8

1985

1

12

7

4

10

12

7

4

10

41

89,0

36

1988

1

13

1

6

5

10

13

6

5

10

41

86,2

33

8

1991

1

11

1

6

4

6

12

11

6

4

6

12

41

86,3

31

10

1994

13

1

6

4

5

10

13

6

4

5

10

41

85,5

28

13

1998

11

1

2

4

3

12

8

11

2

4

3

12

8

41

76,48

28

13

2002

13

1

5

3

12

7

13

5

3

12

7

41

76,36

25

16

2006

10

1

5

2

8

10

5

2

8

35

78,27

20

15

2010

11

3

4

2

7

8

11

3

4

2

7

8

35

80,52

23

12

2014

12

1

5

3

1

6

7

12

5

3

6

7

35

80,98

23

12

2018

1

11

6

4

5

8

11

6

4

5

8

35

81,54

23

12

Övriga 1970 var Kommunens väl.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Göran Aronsson	1998	2002	Kristdemokraterna
Christer Gustafsson	2002	2006	Kristdemokraterna
LarsÅke Magnusson	2006	2010	Kristdemokraterna
Arne Ottosson	2010	2017	Moderaterna
Kristine Hästmark^[11]	2017		Moderaterna

Se ävenRedigera

KällorRedigera

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018.
^ läs online,
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SCB.se
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016
^ [1]
^ Alliansen nu enad bakom Hästmark

Externa länkarRedigera

Gnosjö kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018.

[e6a07e540cc3ba41e603045ee6300ce57a0c3718-3] äs online,

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-4] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SCB.se

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

[SKLval-9] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016

[10] [1]

[11] Alliansen nu enad bakom Hästmark

[1]

[2]

[4]

[3]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]