Öppna huvudmenyn

Gnosjö kommun

kommun i Jönköpings län, Sverige

Gnosjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är tätorten Gnosjö.

Gnosjö kommun
Kommun
GnossjoStation.JPG
Gnosjö station
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortGnosjö
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda930 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal452,42 kvadratkilometer
Folkmängd9 776 ()[3]
Bef.täthet21,61 inv./km²
Karta, läge
Gnosjö Municipality in Jönköping County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°22′00″N 13°44′00″E / 57.366666666667°N 13.733333333333°Ö / 57.366666666667; 13.733333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsJönköpings domkrets (–)
Värnamo domsaga ()
Koder
Kommunkod0617[4]
Org.nummer212000-0506[5]
GeoNames2711789
Redigera Wikidata

Kommunen är känd för Gnosjöandan. Kommunen ingår i den så kallade GGVV-regionen, mer känd som Gnosjöregionen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp.

Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun. [6]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.[7]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver.

Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954, men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t. Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Gnosjö kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
7 680
1975
  
8 324
1980
  
9 056
1985
  
9 175
1990
  
9 855
1995
  
10 023
2000
  
10 280
2005
  
9 753
2010
  
9 546
2015
  
9 514
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Andelen personer med utländsk bakgrund i procent av befolkningen var 2012 27,26%[8]

IndelningarRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Gnosjö kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, (socknar)[9]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Det finns 5 tätorter i Gnosjö kommun.

En mindre del av tätorten Lanna ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Värnamo kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015 (SCB). Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Gnosjö 4 528
2 Hillerstorp 1 746
3 Kulltorp 328
4 Nissafors 273
5 Törestorp 262

PolitikRedigera

Politiska majoriteterRedigera

År Partier
1991-1994[10] M C KD FP
1994-1998 M C KD FP
1998-2002 KD M C FP
2002-2006 KD M C FP
2006-2010 KD M C FP
2010-2014 M KD C FP
2014-2018 M KD C L
2018- M KD C

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022[11]
Ordförande C Johan Malm
Förste vice ordförande S Annie Fredriksen
Andre vice ordförande KD Stefan Lundell

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Kristine Hästmark
Förste vice ordförande KD Maria Sandberg
Andre vice ordförande S Markus Kauppinen

Nämnderna och utskottenRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden KD Samuel Davidsson M Ingmar Johansson S Bo-Göran Härestrand
Kultur- och utbildningsutskottet M Jerry Jönsson S Camilla Karlsson
Socialutskottet KD Maria Sandberg S Kari Parman
Räddningsnämnden Gislaveds kommun utser M Kristine Hästmark
Valnämnden M Louise Ottosson S Bo-Göran Härestrand
Revisionen S Klas-Göran Park KD Christer Gustafsson

Mandatfördelning i Gnosjö kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPAPKMVGSDNYDÖVRNDPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197012311537
12311537
4195,1
38
19731212548
1212548
4195,1
38
197611211548
1211548
4193,5
37
19791129658
129658
4191,0
356
19821138559
138559
4191,4
338
198511277410
1277410
4189,0
36
1988113165510
1365510
4186,2
338
1991111164612
1164612
4186,3
3110
19941311164510
1364510
4185,5
2813
1998111243128
11243128
4176,48
2813
200213153127
1353127
4176,36
2516
200610115288
105288
3578,27
2015
20101134278
1134278
3580,52
2312
201412153167
125367
3580,98
2312
20181116458
116458
3581,54
2312
  • Övriga 1970 var Kommunens väl.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Göran Aronsson 1998 2002 Kristdemokraterna
  Christer Gustafsson 2002 2006 Kristdemokraterna
  LarsÅke Magnusson 2006 2010 Kristdemokraterna
  Arne Ottosson 2010 2017 Moderaterna
  Kristine Hästmark[12] 2017 Moderaterna

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ läs online,
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  5. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ SCB.se
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016
  11. ^ [1]
  12. ^ Alliansen nu enad bakom Hästmark

Externa länkarRedigera