Region (landsting)

regionala självstyrande enheter i Sverige
För historisk utveckling, se Sveriges landsting. För fler betydelser, se Sveriges regioner.

En svensk region i ett svenskt kommunalrättsligt sammanhang är ett landsting (eller i ett fall, Region Gotland, en kommun) som har fått ett utökat ansvar. Man har då tagit över vissa samhällsuppgifter som tidigare skötts av andra samhällsfunktioner, exempelvis länsstyrelserna eller kommunalförbund. Regionernas uppgift regleras i Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.[1]

Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Konungen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten · Län
Region (landsting)
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverigeportalen

Sedan 2019 administreras alla Sveriges landsting som regioner. För information om den historiska utvecklingen, se Sveriges landsting och Landsting (historiskt).

Det regionala uppdragetRedigera

De landsting som omfattas av lagen har, vid sidan om traditionella landstingsuppgifter som till exempel hälso- och sjukvård, även ett speciellt ansvar för att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling. Dessutom har man anvsvar för att samordna insatserna så att den strategin kan genomföras. Regionerna får även besluta om hur vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete ska användas, samt följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Regionerna får dessutom utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram och ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Deras högsta beslutande organ får kallas regionfullmäktige och den verkställande politiska ledningen får heta regionstyrelse.[1]

Alla Sveriges landsting har sedan 1 januari 2019 status som regioner. Dessa regioner är:

*) Länssammanslagning

HistoriaRedigera

Frågan om en ny regional organisation i Sverige har utretts och diskuterats i olika sammanhang. I slutet av 1990-talet inleddes försök med regionala självstyrelseorgan i Kalmar län och Gotlands län. I Skåne och Västra Götaland skedde sammanslagningar av länen, vilket också påverkade strukturen för de aktuella landstingen, samt deras uppgifter.[2] Region Skåne och Västra Götalandsregionen bildades på försök år 1999. De är formellt landsting med utökade ansvarsområden.[2]

2000-taletRedigera

En utredningskommitté, Ansvarskommittén, hade uppdraget att utreda länens framtida ansvar och struktur, samt deras antal och gränser. Kommittén lämnade sin huvudrapport i februari 2007. Kommittén, som leddes av Mats Svegfors, föreslog att antalet län skulle minska till mellan sex och nio. Förslaget innebar också att länen skulle ombildas till regioner som skulle ha ansvar för både vissa statliga uppgifter, som bland annat låg inom länsstyrelserna, och landstingsuppgifter. Bland annat föreslogs att varje region skulle bedriva avancerad sjukvård inom de flesta områden, och att varje region skulle ha ett stort universitet.[3]

Ansvarskommitténs rapport ledde inte fram till någon övergripande och sammanhållen lösning av regionfrågan. Försöken i Skåne och Västra Götaland, som utgick från en sammanslagen landstingsstruktur med ett utökat regionalt ansvar, permanentades år 2011. Då utsågs även Gotlands kommun och landstinget i Halland till formella regioner enligt den särskilda lagen om regionalt utvecklingsansvar.

Flera andra landsting har därefter ombildats till regioner. Från den 1 januari 2015 är även landstingen i Örebro, Gävleborgs och Jönköpings län regioner enligt ett beslut i riksdagen.[1] Även landsting i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län inordnades då i den nya regionstrukturen.[4] Norrbotten, Uppsala, Västernorrland, Västmanland bildade regioner från den 1 januari 2017. Stockholm, Värmland, Kalmar län och Sörmland bildade regioner från januari 2019.[5] Fram till januari 2020 beräknades även landstingsbegreppet ha ersatts i de lagar som styr verksamheten.[6]

RegelverkRedigera

Fördjupning: Sveriges landsting

Politiskt styreRedigera

  • Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet och väljs i allmänna landstingsval.
  • Landstingsstyrelsen är det högsta verkställande organet och dess ledamöter väljs av landstingsfullmäktige. Fullmäktige väljer också ledamöter i nämnder.
  • Landstingsråd är en lagreglerad titel[7], som i praktiken används för de ledamöter i landstingsstyrelsen som är arvoderade på heltid eller deltid.

Ledamöterna i styrelsen och nämnder väljs med proportionella val, vilket innebär att alla större partier blir representerade.

LagregleringRedigera

I kommunallagen (2017:725) regleras landstingen. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, regleras landstingens, respektive kommunernas, ansvar inom hälso- och sjukvården.

UppgifterRedigera

Landstingen ansvarar för vissa samhällsuppgifter, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kulturfrågor, lokaltrafik och regionplanering.

Landstingen har kommunal beskattningsrätt och verksamheten finansieras till största delen via landstingsskatten. Därutöver får landstingen inkomster från patientavgifter och försäljning av tjänster. Staten bidrar med generella och riktade statsbidrag. Den största delen av landstingens budget går till hälso- och sjukvård samt tandvård.

Kommunernas uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen (2001:453) och vårdlagarna gränsar till landstingens uppdrag. Gränsdragningen mellan sjukvård på sjukhus och hemsjukvård samt långtidsvård med rehabilitering kan vara problematisk.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630)
  2. ^ [a b] Nilsson, Lars; Forsell Håkan (2013). 150 år av självstyrelse: kommuner och landsting i förändring. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Libris länk. ISBN 9789171649669 
  3. ^ (PDF) Ansvarskommitténs förslag 2007 Arkiverad 24 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län får bilda regioner, pressmeddelande, Socialdepartementet, 27 februari 2014 Arkiverad 24 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ I och med det har samtliga landsting omvandlats till regioner.
  6. ^ ”Alla landsting är nu regioner”. Inera.se. https://www.inera.se/link/e234adbcaf0a487e9d43a45d93d171f9.aspx?epslanguage=sv. Läst 17 februari 2020. 
  7. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kommunallag (2017:725) Svensk författningssamling 2017:2017:725 t.o.m. SFS 2018:1350 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725. Läst 9 november 2019.