Fanny och Alexander

svensk film från 1982 regisserad av Ingmar Bergman

Fanny och Alexander är en svensk dramafilm från 1982 i regi och med manus av Ingmar Bergman. Den hade biopremiär i Sverige den 17 december 1982.[1]

Fanny och Alexander
GenreDrama
RegissörIngmar Bergman
ProducentJörn Donner
ManusIngmar Bergman
SkådespelarePernilla Allwin
Bertil Guve
Börje Ahlstedt
Harriet Andersson
Gunnar Björnstrand
Allan Edwall
Stina Ekblad
Ewa Fröling
Erland Josephson
Jarl Kulle
Mona Malm
Jan Malmsjö
Christina Schollin
Gunn Wållgren
OriginalmusikDaniel Bell
FotografSven Nykvist
KlippningSylvia Ingemarsson
ProduktionsbolagCinematograph
Svenska Filminstitutet
Gaumont
Personafilm
SVT 1
Tofisfilm
DistributionSandrew Film & Teater
Premiär
Speltid188 minuter
312 minuter (director's cut)
LandSverige
Västtyskland
Frankrike
SpråkSvenska
IMDb SFDb

Innehåll

HandlingRedigera

Filmen utspelar sig i Uppsala under åren 19071909 med epilog som utspelar sig 1910 och kretsar kring den förmögna familjen Ekdahl som domineras av en rik och begåvad änka, Helena (Gunn Wållgren), samt hennes tre söner. Äldste sonen Oscar (Allan Edwall) driver tillsammans med sin hustru Emelie (Ewa Fröling) den lokala och familjeägda teatern. Paret har tillsammans två barn: Fanny (Pernilla Allwin) och Alexander (Bertil Guve). De två andra sönerna är Gustav Adolf (Jarl Kulle), restauratör och förförare som har svårt att bara hålla sig till hustrun Alma (Mona Malm). Den tredje sonen är Carl (Börje Ahlstedt), professor vid universitetet men enligt sig själv misslyckad. Till familjen räknas en nära vän till Helena, Isak Jacobi (Erland Josephson), som driver en antikvitetsbutik.

Efter att Oscar drabbats av en för tidig död, gifter Emelie om sig med Edvard Vergérus (Jan Malmsjö), biskopen i staden, och flyttar med barnen till hans spartanska och stränga hem. Ett helt nytt liv väntar Fanny och Alexander. Från att ha levt öppet och fritt i en glad storfamilj råder i biskopens hus kärvhet och minutiösa regler. Emelie ångrar snart sitt beslut att gifta sig med biskopen men försöker anpassa sig för barnens skull. När dock biskopen misshandlar Alexander, ber Emelie sin förra svärmor om hjälp. Hon i sin tur vänder sig till vännen Isak, som med hjälp av magiska krafter befriar barnen.

Ond bråd död följer men filmen slutar i ett lovtal till "den lilla världen", inte kärnfamiljen utan den utökade storfamiljen.

Värmen i den ekdahlska familjen, biskopens stränga palats, Isak Jacobis mysticism samt teaterns fantasivärld utgör sammantaget livet som det kan gestalta sig.

RollistaRedigera

Ekdahlska husetRedigera

BiskopsgårdenRedigera

Jacobis husRedigera

TeaternRedigera

Om filmenRedigera

 
Bergmans originalmanus för "Fanny och Alexander" i Bergman-arkivet.
 
"Fanny och Alexander", filmmanuskript i Bergman-arkivet.

Filmen hade svensk premiär i originalversion den 17 december 1982 på biografen Astoria i Stockholm. Den hade nypremiär i en 312 minuter lång version den 17 december 1983 på biografen Grand i Stockholm. Den versionen har visats i Sveriges Television flera gånger, bland annat den 3 augusti 2007, den 26 december 2008 och den 25 december 2017. Båda versionerna har visats på tv och biograf även utomlands.

Filmen har även visats som TV-serie i fyra delar; denna version är helt identisk med den långa, som också var den som klipptes färdig först (trots att tretimmarsversionen gick upp på bio ett år före den längre) och alltså kan betraktas som den primära versionen.

Fanny och Alexander var, då den gjordes, den dyraste filmproduktionen någonsin i Sverige och dokumenterar många av sin tids främsta svenska skådespelare i vad som i flera fall hör till deras främsta insatser på vita duken, till exempel Gunn Wållgren som Helena Ekdahl, Jan Malmsjö som biskop Vergérus och Ewa Fröling som Emelie. Sammanlagt innehåller rollistan i filmens manus hela 54 rollfigurer (varav tre senare ströks), så även rent kvantitativt var Fanny och Alexander Ingmar Bergmans största film.[2]

Max von Sydow och Liv Ullmann var Bergmans ursprungliga val för biskopen och Emelie,[3] men de var förhindrade att medverka. I von Sydows fall ansågs gaget inte vara tillräckligt.[4] Enligt Jan Malmsjö ska von Sydow ha berättat för honom att det var hans livs största misstag och att han beklagat sig att inte Bergman kontaktat von Sydow direkt.[4]

Det har sagts att Ingrid Bergman var påtänkt för rollen som Helena, men det är mera osäkert. Fannys och Alexanders storasyster Amanda som förekommer i manuskriptet men inte i filmen var tänkt för Linn Ullmann.[5]

Priser och nomineringarRedigera

Filmen nominerades för sex Oscar 1983 och vann fyra.[6] På Guldbaggegalan 1983 vann den tre Guldbaggar, där Bergman vann för Bästa regi, och Jarl Kulle fick en Guldbagge för Bästa manliga biroll, för sin roll som Gustav Adolf Ekdahl. Fanny och Alexander vann också för Bästa film.

Filmen är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[7]

Pris Kategori Mottagare Resultat
Guldbagge Bästa film Ingmar Bergman och Jörn Donner Vann
Bästa regi Ingmar Bergman
Bästa manliga biroll Jarl Kulle
Oscar Bästa regi Ingmar Bergman Nominerad
Bästa originalmanus Ingmar Bergman
Bästa utländska film Ingmar Bergman och Jörn Donner Vann
Bästa scenografi Anna Asp och Susanne Lingheim
Bästa kostym Marik Vos-Lundh
Bästa foto Sven Nykvist
Golden Globe Award Bästa utländska film Ingmar Bergman och Jörn Donner Vann
Bästa regissör Ingmar Bergman Nominerad
BAFTA Award Bästa utländska film Ingmar Bergman och Jörn Donner Nominerad
Bästa kostym Marik Vos-Lundh
Bästa foto Sven Nykvist Vann

DokumentärfilmRedigera

Parallellt med inspelningen av filmen regisserade Bergman även en prisbelönt dokumentärfilm om inspelningarna och hela produktionsprocessen, Dokument Fanny och Alexander, som hade svensk premiär på SVT den 18 augusti 1986.

TeaterversionerRedigera

Fanny och Alexander har i olika bearbetningar, liksom många andra av Ingmar Bergmans filmmanus, satts upp som teaterpjäs på flera scener efter Bergmans död. Första produktioner hade premiär på Nationaltheatret i Oslo i november 2009 i regi av Kjetil Bang-Hansen. Därefter gjorde den förre Bergman-medarbetaren Stefan Larsson en uppsättning på Aarhus Teater i Danmark i oktober 2010, följd av ännu en på Dramaten i Stockholm i februari 2012, spelad över 100 föreställningar, inklusive gästspel på den nordiska kulturfestivalen i Washington D.C.Svenska Teatern i Helsingfors hade en uppsättning premiär 15 september 2010 i regi av Maria Lundström med god kritik både i de ledande svenska och finska tidningarna. I oktober 2012 gjordes en annorlunda version i Linus Tunströms regi på Uppsala stadsteater och i november 2012 hade en intimare uppsättning premiär på Intiman-scenen på Malmö stadsteater i regi av Maria Åberg.

2012-13 gjorde filmregissören och Bergman-kännaren Stig Björkman en dokumentärfilm kring uppsättningen på Dramaten, Fanny, Alexander & jag, även visad i Sveriges Television.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Fanny och Alexander”. Svensk filmdatabas. 17 december 1982. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=5922&type=MOVIE&iv=Basic. Läst 15 oktober 2016. 
  2. ^ Ingmar.Bergman.se Fanny och Alexander. Läst 2014-02-28
  3. ^ Koskinen, Maaret och Rondin, Mats (2005) Fanny och Alexander: Ur Ingmar Begmans arkiv och hemliga gömmor s.26. 66f
  4. ^ [a b] ”Max von Sydow”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/medarbetare/max-von-sydow. Läst 25 december 2014. 
  5. ^ Koskinen och Rondin 2005, s.28, 65
  6. ^ Oscars.org. Lista över vinnare och nominerade. Läst 2014-02-27
  7. ^ Gradvall et al 2009, nr. 604

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera