Stereotyp

en inre bild av en tänkt, eller faktisk grupp och dess medlemmar, ofta i form av förenklade föreställningar av medlemmarnas egenskaper
För trycktekniken, se Stereotyp (tryckteknik).

En stereotyp är en överdrivet förenklad inre bild av en kategori människor och deras egenskaper. En stereotyp kan vara baserad på uppfattningar om etnicitet, nationalitet, religion, kön, sexualitet, m.m.[1] Stereotyper placerar individer i en viss social kategori och utifrån detta dras slutsatser om personens karaktärsdrag och förmågor. Stereotyper är ofta negativa (exempelvis rasistiska stereotyper), men det förekommer även positiva stereotyper, då ofta om högt aktade samhällsgrupper.[2]

Stereotypen galen vetenskapsman, som ofta förekommer i olika former av populärkultur.
Att poliser i USA köper kaffe och munkar är en stereotyp.

Så som begreppet används idag myntades det av den amerikanske journalisten Walter Lippmann i boken Public Opinion från 1922.

Könsstereotyper avspeglar en normativ uppfattning om kvinnor och män samt om femininitet och maskulinitet. Dessa framställs vanligen som en dualism eller som binära motsatser. Utmärkande egenskaperna som stereotyper bär på varierar mellan platser, kulturer och över tiden, precis som alla aspekter av genus. Dessa kan även vara positiva och negativa såväl som att vara implicit eller explicit. Trots detta kan dessa ändå kopplas till könsstereotyper vilket också kan ses som begränsade. Stereotyper reducerar och fixerar olikheter som förhindrar ett annat varierat tänkande som i sin tur konstruerar de enkla sociala kategorier som “vi” och ’’de andra’’. Detta är enligt den postkoloniala teorin ett sätt att upprätthålla makt mellan olika grupper.

Psykologisk orsakRedigera

En anledning till varför människor tenderar att skapa stereotyper är att det är ett sätt att förenkla världen. På så vis reducerar hjärnan hur stor tankekraft som krävs för att processa information om omvärlden. Genom olika stereotyper kan vi också placera oss själva i förhållande till andra människor. I skapandet av ett "vi" och ett "dom" kan människor upprätthålla sin identitet.[2]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera