Influensa är en infektionssjukdom orsakad av influensavirus, en grupp virus i familjen ortomyxovirus. Influensa är en sjukdom som ska betecknas som en zoonos, det vill säga en sjukdom som smittar mellan människa och annat djurslag. Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och andra djur, främst fåglar, svin och hästar. Influensavirus är som regel artspecifika, men viruset kan förändras genom mutation eller genom att kombinera sig med andra subtyper av influensavirus. Detta gör att de kan överföras från en art till en annan.

Influensa
latin: influenza
Klassifikation och externa resurser
ICD-10J10, J11
ICD-9487
DiseasesDB6791
Medlineplus000080
eMedicinemed/1170  ped/3006
Influensa
Influenza virus.png


Exempel på subtyper
av influensavirus typ A

NamnRedigera

Namnet på sjukdomen är baserat på medeltidslatinets influentia, "att flöda in i". Ordet var ursprungligen en term från astrologin, eftersom dåtidens astrologer antog att himlakropparna producerade flytande ämnen i samband med vissa konstellationer. Dessa ämnen skulle också starkt påverka människor. I början av 1500-talet användes det italienska ordet influenza för första gången i skriven text i samband med en sjukdom som man ansåg var orsakad av inflytandet (ett svenskt ord som lånats in 1749 som översättningslån från latin[1]) från stjärnor.[2]

I svensk skrift introducerades ordet influensa 1783, då via italienskans influenza.[3] Stavningen är än idag den vanliga i exempelvis engelska (vid sidan om kortformen flu), men i vissa språk används andra ord. Ryskans грипп (gripp), efter ordet för heshet (chripu), exporterades bland annat till tyska (die Grippe) och franska (la grippe) och noterades som gripp i svensk skrift 1788, parallellt med influenza.[4]

Engelskans kortform flu motsvaras på svenska närmast av vardagsförkortningen flunsa eller flunsan.[5]

SystematikRedigera

Influensavirus klassificeras enligt följande:

SubtyperRedigera

Influensaviruset typ A delas in i flera subtyper, och klassificeras efter variationen av två olika ytproteiner (antigener) som finns på ytan av viruset. Dessa är hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. Detta borgar för minst 144 olika virustyper. Proteinerna påverkar virusets förmåga att tränga in i celler, samt för frigörandet av nya viruspartiklar.

Virusen namnges sedan efter hur de olika typerna av dessa protein kombineras. Det vill säga H1N1 består av den första upptäckta typen av proteinet hemagglutinin, och den första kända typen av proteinet neuraminidas.

Influensavirus hos djurRedigera

Influensa finns som permanent smitta med global utbredning hos tre däggdjur.

Influensa förekommer också lokalt eller har förekommit under perioder hos andra djurarter som exempelvis mink, valar, sälar, hundar och katter.

Influensavirus typ A orsakar influensa hos en mängd däggdjur, inklusive människan. Influensavirus typ B är bara kända att orsaka influensa hos människan och sälar, medan Influensavirus typ C bara är känd att orsaka influensa hos människan och grisar.

Alla subtyper av influensavirus typ A förekommer också hos vilda fåglar och då främst hos andfåglar. Detta gör att man också kallar influensa som orsakas av influensvirus typ A för fågelinfluensa, se vidare fågelinfluensa.

Influensa hos människanRedigera

Influensan ger, efter inkubationstiden på ett par dagar, snabbt kraftiga symptom. Inom ett par timmar kan man gå från fullt frisk till feberfrossa. Hög feber är vanlig, liksom muskelsmärtor och huvudvärk. Hosta förekommer i de flesta fall som ett typiskt symptom. Influensa kan även ge nysningar och rinnande näsa, som en vanlig förkylning gör, men symptomen är mindre uttalade. I allvarligare fall påverkas cirkulationsorganen så att till och med döden kan inträffa.

Efter tre till fem dagar avtar oftast febern. Om febern kommer tillbaka eller kvarstår är det sannolikt komplikationer i form av bakteriella angrepp av streptokocker eller pneumokocker. De ger ofta symptom i form av lunginflammation och problem med mage och tarmar.

Misskötande av sjukdom kan leda till död, främst i kraft av de komplikationer som kan uppstå i kölvattnet av den akuta infektionen. Främst är det då frågan om bakteriell lunginflammation, som är den vanligaste komplikationen. Det är framförallt bland äldre människor som influensa och komplikationer av influensan kan visa sig vara farliga.

SpridningRedigera

 
Nysning kan sprida influensa.

Spridningen av influensaviruset (den period då en person kan smitta en annan person) börjar dagen innan symtomen uppkommer och virus sprids sedan mellan fem och sju dagar, även om vissa personer kan sprida viruset under längre perioder. Personer som blivit smittade av influensaviruset är som mest smittsamma mellan den andra och tredje dagen efter smittotillfället.[6] Mängden virus som sprids tycks hänga samman med feber och när kroppstemperaturen är som högst sprids det mest virus.[7] Barn är mycket smittsammare än vuxna och sprider viruset från strax innan de utvecklar symtom till två veckor efter infektionen.[6][8] Spridningen av influensa kan beräknas med hjälp av matematiska modeller vilket hjälper till att förutse hur viruset kommer att spridas bland befolkningen.[9]

Influensa sprids huvudsakligen på tre olika sätt:[10][11] genom direkt spridning (då en infekterad person nyser och den personens slem kommer direkt in i en annan persons ögon, näsa eller mun); genom luften (då någon andas in aerosol som kommer ut då en smittad person hostar, nyser eller spottar; samt genom att man tar med sin hand antingen på ögonen, näsan eller munnen efter att ha vidrört en yta som blivit kontaminerad eller direkt från en smittad person genom exempelvis ett handslag. Hur viktig de tre olika delarna är i förhållande till varandra vid spridningen av smittan är oklart.[12][13]

SäsongsinfluensaRedigera

Influensa orsakar årligen återkommande epidemier, av vilka vissa får stor spridning globalt och utvecklas till pandemier. Det sker i regel vid spridning av nya influensastammar som människor saknar antikroppar mot.[14] Läkemedelsverket har i samarbete med Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) och inbjudna experter tagit fram behandlingsrekommendationer för den årliga återkommande influensan ("säsongsinfluensan").[15] Efter de ofta pandemiska utbrotten via nya virusstammar återkommer de under en längre tid via årliga, mindre svåra säsongsinfluensor.[14]

Under en normal säsongsinfluensa insjuknar en stor del av världens befolkning, av vilka över 300 000 avlider.[16] Dödligheten i säsongsinfluensa är ofta cirka 1 promille (gällde även influensapandemierna 1957 och 1968),[17] medan andra pandemier med nya virusstammar har en cirka tio gånger högre dödlighet (gällde 2009 års svininfluensapandemi[18]). I USA insjuknar årligen mellan 3 och 11 procent, vartill tillkommer cirka 10 procent av befolkningen som smittas utan att få några sjukdomssymptom.[19] Ett vanligt år dör några hundra till några tusen personer i Sverige,[20], säsongen 2017/2018 avled ca 3000 personer av influensa[21], de flesta inte av själva influensainfektionen utan av följdsjukdomar som lunginflammation, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.[22] Närmare 90 procent av dem som dör är över 75 år.

InfluensavaccinRedigera

I mitten av februari varje år fattas ett beslut inom Världshälsoorganisationen (WHO) om vilka tre virusstammar nästa säsongs vaccin ska ge skydd för. Beslutet baseras på information som insamlas från nationella smittskyddsorgan och som bearbetats inom regionala WHO-laboratorier för olika världsdelar. Det rör sig alltså om en kvalificerad gissning om vilka stammar som kan utbreda sig fram till nästa influensasäsong på norra halvklotet. Det tar sedan ett halvt år att odla fram tillräckligt stora mängder av det nya vaccinet.

Det finns vissa riskgrupper som anses löpa en större risk att drabbas särskilt allvarligt av en influensasjukdom. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som tillhör någon av följande grupper vaccinerar sig en gång per år mot influensa:

  • barn äldre än 6 månader samt vuxna som lider av kronisk hjärtsjukdom, KOL eller annan kronisk lungsjukdom, kronisk njur- eller leversvikt, har svår astma eller annan sjukdom som gör att lungfunktionen eller hostkraften är nedsatt, har diabetes eller har kraftigt nedsatt immunförsvar till följd av en behandling eller sjukdom.
  • äldre personer (över 65 år)
  • gravida kvinnor (efter vecka 16 av graviditeten)

Anledningen till att just personer över 65 års ålder rekommenderas att årligen vaccinera sig mot influensa är att man vet att vaccinering av personer i denna åldersgrupp är effektiv.[23]

Symptom vid vaccineringRedigera

Vanliga symptom vid influensavaccinering är rodnad, svullnad och ömhet vid injektionsområdet. Det är även vanligt med en allmän lätt sjukdomskänsla. Symptomens tidsperiod skiljer sig mellan olika individer och preparat men kan sitta i upp till två dagar. Om man är allergisk mot ägg ska man prata med den vaccinerande doktorn innan vaccinering. Detta är för att det föreligger risk för en allergisk reaktion då de flesta influensavaccin är odlade i hönsägg. Se FASS för exakt information.

HistoriaRedigera

Den av Hippokrates beskrivna Perinthushostan 412 före Kristus kan vara det första skriftliga omnämnandet av en influensa. En epidemi drabbade romarna under belägringen av Syrakusa 212 före Kristus. Under 800-talet drabbades Karl den stores trupper av "febris italica".

Influensaviruset kan ha förekommit hos människan i tusentals år. Redan Hippokrates beskriver[24] cirka 400 f.Kr. något som kan ha varit en influensaepidemi.[25] 1510 kom den första epidemin som någorlunda säkert var influensa (rapporterad från Spanien, Italien, Ungern, Tyskland, Frankrike och England). Minst tre pandemier per århundrade drabbade världen under 1700-, 1800- och 1900-talen. De fyra senaste större pandemierna, Ryska snuvan 1889–92, Spanska sjukan 1918–20, Asiaten 1957–58 samt Hongkonginfluensan 1968–70, uppvisar både likheter och skillnader. De drabbade världen med en initial våg av samtida insjuknanden, som pågick med störst intensitet under sex till åtta veckor, varefter infektionen fortskred i mindre omfattning under flera månader. Influensan återkom sedan i flera vågor.[26]

Influensaepidemier slår ofta till under vinterhalvåret och varar upp till 16 veckor. En vanlig förklaring till att influensan ofta bryter ut på vintern skulle kunna vara att människan då i större utsträckning vistas tillsammans inomhus. Nyare forskning visar att både luftfuktighet och temperatur också påverkar virusspridningen. Idealiskt väder för influensavirusen är 5 plusgrader och låg luftfuktighet. Kyla och torr luft gör att den som är infekterad alstrar nya virus under längre tid. I kylan stelnar också slemhinnan i näshålan, och näsans flimmerhår som ska hålla inkräktare borta rör sig trögare än vid varmare temperaturer. Hög luftfuktighet och sommarvärme motverkar däremot virusspridning. Den höga lufttemperaturen mjukar upp slemhinnorna, och hög fuktighet gör att virus kapslas in i vätska, något som minskar risken för luftburen smitta.[27]

Epidemierna får ofta namn efter orten där forskarna identifierat och isolerat viruset. Detta gäller många i nedanstående lista av epidemier/pandemier:


Antal döda per år i SverigeRedigera

Följande antal personer dog i influensa i Sverige åren 1960 till 1996, enligt dödsorsaksregistret på SCB:[29]

År 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996
Män 183 133 110 61 77 101 199 345 56 63 26 14 98 12 115 35 110 66 22 120 84 32 26 67 218 85 50 143
Kvinnor 192 126 103 85 107 133 162 462 67 83 46 17 126 19 141 35 128 95 27 171 107 75 42 78 348 111 81 187
Båda könen 375 259 213 146 184 234 361 807 123 146 72 31 224 31 256 70 238 161 49 291 191 107 68 145 566 196 131 330
Pågående influensa- epidemier Hongkong- influensan Svininfluensa i USA 1976 Ryska snuvan 77-78

Följande antal personer dog i influensa i Sverige åren 1997 till 2018, enligt socialstyrelsen:

År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Medel
Enligt det öppna dödsorsaksregistret[30] Män 93 134 208 201 24 80 34 50 71 15 26 13 39 7 25 59 62 26 146 126 199 286 87,5
Kvinnor 137 224 314 299 44 118 45 58 120 22 33 24 50 5 24 98 90 16 175 120 234 366 118,9
Båda könen 230 358 522 500 68 198 79 108 191 37 59 37 89 12 49 157 168 42 321 246 433 652 207,1
Med allvarlig bakomliggande orsak[31] Båda könen 674 620 98 252 141 146 251 60 107
Pågående influensa- epidemier H1N1-pandemin 2009 "Svin- influensan"

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Influenza, 13 oktober 2010.

NoterRedigera

  1. ^ ”inflytande”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/inflytande. Läst 21 mars 2020. 
  2. ^ Duke, Yukiko (20 februari 2020). ”Språkligt sett kan vi skylla influensan på stjärnorna”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/kart-barn--och-fruktade-virus--har-manga-namn. Läst 21 mars 2020. 
  3. ^ ”influensa - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/influensa. Läst 21 mars 2020. 
  4. ^ ”gripp | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/. Läst 21 mars 2020. 
  5. ^ ”flunsa | svenska.se”. https://svenska.se/tre/. Läst 21 mars 2020. 
  6. ^ [a b] Carrat F, Luong J, Lao H, Sallé A, Lajaunie C, Wackernagel H (8 augusti 2006). ”A 'small-world-like' model for comparing interventions aimed at preventing and controlling influenza pandemics”. BMC Med "4": s. 26. doi:10.1186/1741-7015-4-26. PMID 17059593. 
  7. ^ ”CDC H1N1 Flu : Updated Interim Recommendations for the Use of Antiviral Medications in the Treatment and Prevention of Influenza for the 2009-2010 Season”. Centers for Disease Control and Prevention. http://www.cdc.gov/h1n1flu/recommendations.htm. 
  8. ^ Mitamura K, Sugaya N (8 augusti 2006). ”[Diagnosis and Treatment of influenza—clinical investigation on viral shedding in children with influenza]”. Uirusu "56" (1): ss. 109–16. doi:10.2222/jsv.56.109. PMID 17038819. 
  9. ^ Grassly NC, Fraser C (8 augusti 2008). ”Mathematical models of infectious disease transmission”. Nat. Rev. Microbiol. "6" (6): ss. 477–87. doi:10.1038/nrmicro1845. PMID 18533288. 
  10. ^ Weber TP, Stilianakis NI (8 augusti 2008). ”Inactivation of influenza A viruses in the environment and modes of transmission: a critical review”. J. Infect. "57" (5): ss. 361–73. doi:10.1016/j.jinf.2008.08.013. PMID 18848358. 
  11. ^ Hall CB (8 augusti 2007). ”The spread of influenza and other respiratory viruses: complexities and conjectures”. Clin. Infect. Dis. "45" (3): ss. 353–9. doi:10.1086/519433. PMID 17599315. http://www.journals.uchicago.edu/doi/full/10.1086/519433. 
  12. ^ Brankston G, Gitterman L, Hirji Z, Lemieux C, Gardam M (8 augusti 2007). ”Transmission of influenza A in human beings”. Lancet Infect Dis "7" (4): ss. 257–65. doi:10.1016/S1473-3099(07)70029-4. PMID 17376383. 
  13. ^ Tellier R (8 augusti 2006). ”Review of aerosol transmission of influenza A virus”. Emerging Infect. Dis. "12" (11): ss. 1657–62. PMID 17283614. http://www.cdc.gov/ncidod/EID/vol12no11/06-0426.htm. 
  14. ^ [a b] ”Pandemisk influensa — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/. Läst 21 mars 2020. 
  15. ^ Behandlingsrekommendationer för influensa Arkiverad 28 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Larsson, Anna (12 juli 2018). ”300 000 personer dör globalt varje år av säsongsinfluensan”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6997515. Läst 21 mars 2020. 
  17. ^ Bäsén, Anna (21 februari 2020). ”Anna Bäsén: Fyra av fem får bara lindriga symtom av coronasmittan”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/halsoliv/kronikorer/anna-basen/fyra-av-fem-far-bara-lindriga-symtom-av-nya-smittan/. Läst 21 mars 2020. 
  18. ^ Rettner, Rachael (19 mars 2020). ”How does the new coronavirus compare with the flu?” (på engelska). livescience.com. https://www.livescience.com/new-coronavirus-compare-with-flu.html. Läst 21 mars 2020. 
  19. ^ ”Key Facts About Influenza (Flu) | CDC” (på amerikansk engelska). www.cdc.gov. 28 oktober 2019. https://www.cdc.gov/flu/about/keyfacts.htm. Läst 21 mars 2020. 
  20. ^ Eklund, Henning (1 februari 2020). ”Corona kan slå ut vanliga influensan”. Sörmlands Nyheter. https://www.sn.se/nyheter/sverige/corona-kan-sla-ut-vanliga-influensan-sm5331870.aspx. Läst 24 april 2020. 
  21. ^ Lindgren, Martin (8 april 2020). ”Epidemiolog: Nära 3.000 dog i säsongsinfluensan i Sverige för två år sedan”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/epidemiolog-nara-3000-dog-i-sasongsinfluensan-i-sverige-for-tva-ar-sedan/. Läst 24 april 2020. 
  22. ^ ”influensa - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/influensa. Läst 21 mars 2020. 
  23. ^ ”Influensa — Folkhälsomyndigheten”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/influensa/. Läst 12 mars 2017. 
  24. ^ Hippokrates. Of the Epidemics. 400 BC.
  25. ^ Martin PMV, Martin-Granel E. 2,500-year evolution of the term epidemic. Arkiverad 30 april 2011 hämtat från the Wayback Machine. Emerg Infect Dis (artikelserie på Internet). Juni 2006 [läst 2010-12-05].
  26. ^ Elgh F. Pandemiers påverkan på samhället Arkiverad 27 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läkartidningen. Nr 8 2007. Läst 2010-12-05.
  27. ^ Lotta Fredholm (2008) Därför sprids influensa på vintern, Forskning & Framsteg, nr.1, 2008, www.fof.se, läst 2009-07-26
  28. ^ Kudo, Per (12 mars 2020). ”Det här vet vi om coronaviruset”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/det-har-vet-vi-om-coronaviruset-3784. Läst 21 mars 2020. 
  29. ^ ”Döda efter region, dödsorsak, ålder och kön. År 1969 - 1996”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HS__HS0301/DodaOrsak/. Läst 24 mars 2020. 
  30. ^ ”Statistikdatabas för dödsorsaker”. Socialstyrelsen. https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx. Läst 24 mars 2020. , diagnoskod J09, J10 och J11
  31. ^ ”Så många dör av "vanlig" influensa”. HD. https://www.hd.se/2009-11-23/sa-manga-dor-av-vanlig-influensa. Läst 24 mars 2020. . Tidningen HD.SE:s beställning av statistik från Socialstyrelsen.

Externa länkarRedigera